Isvintern 2003/2004 var genomsnittlig

Frysningen i norra Bottenviken började i slutet av november och vid kusten av Bottenhavet efter mitten av december, cirka en vecka senare än i genomsnitt, i östra Finska viken, i Viborgska viken och utanför St. Petersburg i mitten av december, cirka två veckor senare än normalt, och i Skärgårdshavet samt i västra och centrala Finska viken vid årsskiftet, vid den genomsnittliga tidpunkten.

I december ökade ismängden långsamt i norra Bottenviken så att det vid årsskiftet fanns is från norr till väster om Karlö. I skärgårdsområdena i södra Bottenviken, Bottenhavet och Finska viken fanns det tunn fastis och nyis.

Början av januari var kall och nyis bildades utanför kusten i både Bottniska viken och Finska viken. I mitten av månaden bildades ett istäcke i Kvarken och i östra Finska viken fanns det is ända till Lövskär. Den 23 januari, cirka en vecka senare än i genomsnitt, var Bottenviken helt isbelagd. I slutet av januari var vädret milt och blåsigt. Vallar bildades i isfältet i norra Bottenviken och isarna sköts ihop i både Bottenviken och Finska viken. Samtidigt bildades krossis vid iskanten.

I början av februari inträffade korta köldperioder under vilka isarna tjocknade och is bildades i Bottenhavet och Finska viken. I mitten av februari fanns det i norra Bottenhavet is till linjen Storkallegrund–Agö och utanför den finska kusten fanns det ett 10–20 nautiska mil brett bälte av tunn is. I Finska viken sträckte sig isen från öster till longituden genom Hangö. I slutet av februari var vädret milt och isläget gick tillbaka så att iskanten i norra Bottenhavet flyttades till Kvarken och i Finska viken till linjen Porkala–Kalbådagrund–Narva. Samtidigt bildades det vallar i isfältet.

I början av mars inträffade en köldperiod och det bildades snabbt mer nyis. Istäcket var som störst den 11 mars då isen sträckte sig över 153 000 km2. Bottenviken, Skärgårdshavet och Finska viken var då helt isbelagda. I Bottenhavets mellersta del var öppet vatten, men utanför den finska kusten fanns det 15–20 nautiska mil is och utanför den svenska kusten 30–45 nautiska mil is. I norra Östersjön gick iskanten vid linjen Utö–Osmussaar. I mitten av mars blev vädret milt och isläget gick tillbaka snabbt.

Isränna
Bild: Jouni Vainio

I början av april var Bottenhavets högsjö öppet och det fanns is endast i skärgården. I Finska viken fanns det en bred råk från Viborgska vikens mynning till Kalbådagrund och därifrån västerut var havet öppet med undantag av skärgården.

I samtliga havsområden lossade isen vid den genomsnittliga tidpunkten: i Skärgårdshavet, Bottenhavet och västra Finska viken efter mitten av april, i östra Finska viken i slutet av april, i södra Bottenviken i början av maj och i norra Bottenviken i slutet av maj.

I Bottenviken var fastisen som tjockast 50–75 cm, i Bottenhavet 40–50 cm, i Skärgårdshavet 20–40 cm, i västra Finska viken 35–45 cm och i östra Finska viken 40–65 cm. Ute till havs var isen i Bottenviken 40–60 cm, i Bottenhavet 10–20 cm, i västra Finska viken 10–25 cm och i östra Finska viken 25–50 cm tjock.

I Skärgårdshavet och i västra och centrala Finska viken var isvinterns varaktighet genomsnittlig, i Bottenviken och Bottenhavet en vecka och i östra Finska viken cirka två veckor kortare än i genomsnitt.

Simo Kalliosaari