Havsvattenståndsstatistik
Havsvattenståndet mäts vid mareografer längs den Finska kusten. I Finland påverkas havsvattenståndet mest av vindarna, så de största vattenståndsvariationerna sker under stormiga väderförhållanden. Observationsplatsen har också en stor betydelse. Mest varierar vattenståndet i vikbottnarna, vilket i Finland betyder Bottenviken och östra Finska viken. Variationen är minst i mitten av Östersjön, dvs. för Finlands del på Ålands hav och på Skärgårdshavet.
30-årsstatistik
För vattenståndsstatistiken i graferna nedan har man använt havsvattenståndsobservationer från perioden 1991–2020. Graferna presenterar de högsta och lägsta vattenstånden från varje observationsstation samt medelvärdena från dem (de heldragna linjerna). Också varje stations medeltal för årligt maximum och minimum har beräknats (streckade linjerna). Utöver hela 30-års medeltal har också periodens högsta och lägsta årliga medeltal beräknats (prickade linjerna).
Statistiken har beräknats i två olika höjdsystem. I den första grafen anges värdena i förhållande till det teoretiska medelvattnet och på den andra till N2000-höjdsystemet. Höjdsystemet N2000 är ett höjdsystem som baserar sig på precisionsavvägning och är bundet till fast mark. Höjdsystemet MW, dvs. det teoretiska medelvattnet, följer den genomsnittliga havsytan. Höjdsystemen skiljer sig från varandra eftersom den genomsnittliga havsnivån med tiden förändras i förhållande till fast mark bl.a. på grund av landhöjningen och höjningen av havsnivån.
Rekord
De högsta och lägsta havsvattenstånden mätta i Finland. I den sista kolumnen anges året då mätningarna inletts på ifrågavarande station.
Höjdsystemet är det teoretiska medelvattnet, så värdena beskriver hur högt eller lågt vattnet varit under extrema väderleksförhållanden.
| Station | Högsta (datum) | Lägsta (datum) | Observationer från och med |
| Kemi | +201 cm (22.9.1982) | -128 cm (14.1.2016) | 1922 |
| Uleåborg | +183 cm (14.1.1984) | -131 cm (14.1.1929) | 1922 |
| Brahestad | +162 cm (14.1.1984) | -129 cm (4.10.1936) | 1922 |
| Jakobstad | +139 cm (14.1.1984) | -113 cm (4.10.1936) | 1922 |
| Vasa | +144 cm (14.1.1984) | -103 cm (2.1.2019) | 1922 |
| Kaskö | +148 cm (14.1.1984) | -92 cm (2.1.2019) | 1926 |
| Björneborg | +132 cm (14.1.1984) | -86 cm (2.1.2019) | 1925 |
| Raumo | +135 cm (22.2.2020) | -80 cm (2.1.2019) | 1933 |
| Åbo | +130 cm (9.1.2005) | -74 cm (10.4.1934) | 1922 |
| Föglö | +102 cm (14.1.2007) | -71 cm (10.4.1934) | 1923 |
| Hangö | +133 cm (9.1.2005) | -79 cm (28.1.2010) | 1887 |
| Helsingfors | +151 cm (9.1.2005) | -93 cm (28.1.2010) | 1904 |
| Borgå | +123 cm (6.12.2015) | -69 cm (7.3.2017) | 2014 |
| Fredrikshamn | +197 cm (9.1.2005) | -116 cm (20.3.2013) | 1928 |
Höjdsystem: Teoretiskt medelvatten
I andra höjdsystem än det teoretiska medelvattnet ska rekordvärdena tolkas enligt användningsändamål. Till exempel i N2000-systemet, skulle de högsta och lägsta vattenstånden berätta hur högt vattnet varit i förhållande till land. På grund av landhöjningen och den globala havsnivåhöjningen är de här värdena mycket tidsbundna och rekordstatistiken därmed inte lika meningsfull.
30.9.2021