Oktober 2022 var varmare än vanligt. Början av november fortsatte också mildare än vanligt. Tredje veckan i november blev vädret kallare och den första isen utanför Torneå och Kemi observerades på satellitbilder den 15 november. I detta skede var de centrala delarna av Bottenviken, Bottenhavet och Finska viken cirka en grad varmare jämfört med föregående år. Ismängden ökade gradvis allteftersom det kalla vädret fortsatte, och i slutet av november fanns det is inte bara vid kusten av norra delen av Bottenviken utan även utanför Brahestad, i Jakobstads och Vasas skärgårdar samt på Finska viken utanför St. Petersburg och i Viborgska viken. Istjockleken i Torneå var då drygt 10 cm.

Den 12 december trädde de första assistansrestriktionerna för Torneå och Kemi i kraft. Ny is bildades i Vasa skärgård och även de estniska kustvattnen började frysa. Isbrytaren Otso inledde isbrytningsassistansen den 15 december. I december ökade ismängden långsamt. Det snöade mycket, särskilt på sydkusten. Den kallaste perioden inföll den tredje veckan i december, då det bildades is även längs södra Östersjöns kust i Tyskland och Polen. Vid denna tidpunkt var den istäckta arealen cirka 30 000 km². Den 26 december avgick isbrytaren Kontio som nästa isbrytare från Helsingfors mot Bottenviken. I slutet av månaden arbetade två finska och två svenska isbrytare på Bottenviken. I Finska viken, Skärgårdshavet och Bottenhavet fanns tunn is i den inre skärgården. I Vasa skärgård och norra delen av Bottenviken var istjockleken 10–25 cm. December slutade i milt väder och isen vid den tyska kusten hade nästan smält vid årsskiftet.

I början av januari blev vädret kallare ett tag och på Trettondagen var det ställvis 20 minusgrader. Vinden vände till sydlig och kölden avtog. Temperaturen steg över noll på alla havsområden. Den sydliga vinden packade isfältet i östra delen av Finska viken och på Finska viken inleddes isbrytningsassistansen den 10 januari. Det dröjde fram till februari innan istäcket igen fortsatte växa. I början av vecka 6 täckte isen ett område på över 60 000 kvadratkilometer, men de stormiga sydvästliga vindarna tryckte ihop isen på Bottenviken. I slutet av februari upplevdes ostliga vindar, vädret var kallt och ismängden kunde öka igen. Bottenviken frös till helt och det fanns också tunn drivis över hela Kvarken. På Finska viken lade sig nyisen ut till väster om Hogland. I detta skede var istjockleken som mest 60 cm på Bottenviken, 35 cm i Kvarken och 25 cm på Bottenhavet och Finska viken.

Från mitten av februari till mitten av mars ökade den totala ismängden stadigt. Detta underlättades av att mars var klart kallare än normalt, särskilt i norra Finland. Vinterns största isutbredning nåddes den 12 mars, då det fanns is på ett område av 81 000 km². I söder var vädret mildare och ismängden på Finska viken ökade inte längre. Under första hälften av april rådde ostliga vindar på Finska viken i mer än en vecka. Drivisen utanför Viborgska viken drev västerut och hann nå vattnen utanför Borgå innan den smälte. Fastisen var redan rutten vid det här laget. Bottenhavet och Finska viken var isfria den 26 april. På grund av de rådande sydostliga vindarna i slutet av april drev Bottenvikens drivisar västerut och utanför den finska kusten upplevdes en längre period med ett lättnavigerat område från fyren Kemi 2 till Kallan utanför Jakobstad.

I början av maj smälte drivisen på Bottenviken snabbt. På mors dag återstod bara fastisen vid kusten, som också den hade blivit rutten. Den sista isen i Vasa skärgård hade smält några dagar tidigare. På Kemi–Torneå-farleden låg några grova packisflak, med en tjocklek på mer än en meter, länge kvar. Isbrytaren Kontio höll vakt i området fram till den 24 maj. De sista assistansrestriktionerna på Kemi och Torneå hävdes den 27 maj och Östersjön var isfri den 29 maj.

Isvintern 2022–23 var mild när det gäller isutbredningen. Hela Bottenviken frös ändå till och fastisen lade sig utmed hela den finska kusten. På Finska viken höll sig drivisen öster om Hogland praktiskt taget hela vintern. På Skärgårdshavet förblev ytterskärgården öppen. Likaså på Bottenhavet påträffades inte mycket drivis utanför fastisen. På Bottenviken bildades grova packisar i isfältet på sina ställen, men inte lika mycket som vissa andra milda vintrar.

På Bottenviken började isvintern ungefär en vecka senare än vanligt och slutade en dryg vecka senare än vanligt. I Kvarken började isvintern några dagar senare än vanligt och slutade 1½–2 veckor senare än vanligt. På Bottenhavet började isvintern som vanligt och slutade ungefär en vecka tidigare än vanligt. På västra Finska viken förekom det is under en period motsvarande en typisk vinter, men under mycket färre dagar än vanligt. På mellersta Finska viken började isvintern några dagar tidigare än vanligt och slutade enligt genomsnittet. På östra Finska viken började isvintern mer än en vecka senare än vanligt och slutade enligt genomsnittet.

Antalet isdagar på Bottenviken, i Kvarken och på norra Bottenhavet var större än i genomsnitt, medan det var klart färre isdagar på södra Bottenhavet och på Finska viken. Fastisens största tjocklek varierade mellan 20–70 cm på Bottenviken, 10–30 cm på Bottenhavet, 5–20 cm på Skärgårdshavet och 10–40 cm på Finska viken. Ute till havs var drivisen på Bottenviken som tjockast 20–65 cm och på Finska viken 10–30 cm.

Den längsta sträckan för fartygen att färdas i is från Kemi till iskanten var 12.3.2023 189 nautiska mil och från Sankt Petersburg 205 nautiska mil. Den del av sträckan där isen var över 15 cm tjock var 126 nautiska mil från Kemi och 96 nautiska mil från Sankt Petersburg.