Tillfrysningen: Havet började frysa till i norra delen av Bottniska viken i slutet av oktober, cirka en vecka tidigare än i genomsnitt. Tillfrysningen var obefintlig ända till slutet av november, då is började bildas också i östra delen av Finska viken, cirka en vecka tidigare än normalt. I början av december utvidgades istäcket något i norra delen av Bottenviken och tillfrysningen tog fart i Bottenvikens södra del, Kvarken och Bottenhavet. Tidpunkten motsvarade genomsnittet. Vädret blev sedan åter milt och blåsigt, isen i Bottenviken drev norrut och tornade upp sig till vallar utanför Kemi. I slutet av december började en kyligare period, under vilken istäcket i Bottenviken och Finska viken ökade i omfång och blev starkare. Tillfrysningen i Skärgårdshavet och Finska vikens västra del började vid normal tidpunkt.

Januari: Vädret blev åter milt och blåsigt och isarna i norra Bottenviken och östra Finska viken packade sig mot kusten. Tillfrysningen var obefintlig ända till slutet av månaden, då is började bildas i alla sjödistrikt.

Februari: Isbildningen fortsatte och Bottenviken täcktes helt och hållet av is den 1 februari, två veckor senare än genomsnittet. I Finska viken sträckte sig istäcket från öst till longituden genom Helsingfors. Under månadens andra hälft var vädret åter milt och isbildningen avstannade. I Bottenviken packade sig isen mot den fasta isen utanför finska kusten. I slutet av månaden hade en bred råk öppnat sig från Skellefteå till Kvarken, och i Finska viken fanns det is öster om Hogland.

Mars: En kallare period tillstötte, under vilken isen nådde sin största utbredning. Detta inträffade den 11 mars. Istäcket, som omfattade 130 000 km², täckte Bottenviken, Kvarken och Skärgårdshavet. I Bottenhavet fanns det is från norr till latituden genom Storkallegrund. Syd om Storkallegrund fanns det 20-40 nautiska mil is längs kusten. I Finska viken sträckte sig istäcket från öster till longituden genom Hangö. Också Rigabukten var täckt av is. Härefter började isbildningen långsamt avstanna. I Bottenhavet sprack den tunna isen upp i flak och packade sig mot den finska kusten.

Islossningen: Islossningen började i Skärgårdshavet i slutet av april, som vanligt. Bottenhavet blev isfritt i slutet av april och Finska viken i början av maj, en vecka senare än i genomsnitt. I Bottenviken smälte den sista isen som vanligt i slutet av maj.

Den fasta isens maximala tjocklek:

Bottenviken, norra delen 70–90 cm Bottenviken, södra delen 50–70 cm Bottenhavet 40–50 cm Skärgårdshavet 25 cm Finska viken, västra delen 25–30 cm Finska viken, östra delen 55–60 cm

Isens maximala tjocklek ute till havs:

Bottenviken, norra delen 40–60 cm Bottenviken, södra delen 20–40 cm Bottenhavet 10–30 cm Finska viken, västra delen 5–30 cm Finska viken, östra delen 40–70 cm

Issäsongens längd: Issäsongen var av genomsnittlig längd i norra Bottenviken; i södra Bottenviken och Kvarken var den däremot något kortare än genomsnittet. I Bottenhavet och Skärgårdshavet var den omkring tre veckor kortare och i Finska vikens västra del omkring en vecka kortare än genomsnittet. I Finska vikens östra del varade issäsongen drygt två veckor längre än normalt.

Simo Kalliosaari