Tyvärr har vi tekniska problem med väderprognoser. Vi arbetar för att lösa problemet så fort som möjligt.

Isvintern 1997/1998 var mild.

Tillfrysningen: Havet började frysa till i norra delen av Bottniska viken i slutet av oktober, cirka en vecka tidigare än i genomsnitt. Tillfrysningen var obefintlig ända till slutet av november, då is började bildas också i östra delen av Finska viken, cirka en vecka tidigare än normalt. I början av december utvidgades istäcket något i norra delen av Bottenviken och tillfrysningen tog fart i Bottenvikens södra del, Kvarken och Bottenhavet. Tidpunkten motsvarade genomsnittet. Vädret blev sedan åter milt och blåsigt, isen i Bottenviken drev norrut och tornade upp sig till vallar utanför Kemi. I slutet av december började en kyligare period, under vilken istäcket i Bottenviken och Finska viken ökade i omfång och blev starkare. Tillfrysningen i Skärgårdshavet och Finska vikens västra del började vid normal tidpunkt.

Januari: Vädret blev åter milt och blåsigt och isarna i norra Bottenviken och östra Finska viken packade sig mot kusten. Tillfrysningen var obefintlig ända till slutet av månaden, då is började bildas i alla sjödistrikt.

Februari: Isbildningen fortsatte och Bottenviken täcktes helt och hållet av is den 1 februari, två veckor senare än genomsnittet. I Finska viken sträckte sig istäcket från öst till longituden genom Helsingfors. Under månadens andra hälft var vädret åter milt och isbildningen avstannade. I Bottenviken packade sig isen mot den fasta isen utanför finska kusten. I slutet av månaden hade en bred råk öppnat sig från Skellefteå till Kvarken, och i Finska viken fanns det is öster om Hogland.

Mars: En kallare period tillstötte, under vilken isen nådde sin största utbredning. Detta inträffade den 11 mars. Istäcket, som omfattade 130 000 km2, täckte Bottenviken, Kvarken och Skärgårdshavet. I Bottenhavet fanns det is från norr till latituden genom Storkallegrund. Syd om Storkallegrund fanns det 20-40 nautiska mil is längs kusten. I Finska viken sträckte sig istäcket från öster till longituden genom Hangö. Också Rigabukten var täckt av is. Härefter började isbildningen långsamt avstanna. I Bottenhavet sprack den tunna isen upp i flak och packade sig mot den finska kusten.

Islossningen: Islossningen började i Skärgårdshavet i slutet av april, som vanligt. Bottenhavet blev isfritt i slutet av april och Finska viken i början av maj, en vecka senare än i genomsnitt. I Bottenviken smälte den sista isen som vanligt i slutet av maj.

Den fasta isens maximala tjocklek:

Bottenviken, norra delen 70 - 90 cm
Bottenviken, södra delen 50 - 70 cm
Bottenhavet 40 - 50 cm
Skärgårdshavet 25 cm
Finska viken, västra delen 25 - 30 cm
Finska viken, östra delen 55 - 60 cm
 

Isens maximala tjocklek ute till havs:

Bottenviken, norra delen 40 - 60 cm
Bottenviken, södra delen 20 - 40 cm
Bottenhavet 10 - 30 cm
Finska viken, västra delen 5 - 30 cm
Finska viken, östra delen 40 - 70 cm
 

Issäsongens längd: Issäsongen var av genomsnittlig längd i norra Bottenviken; i södra Bottenviken och Kvarken var den däremot något kortare än genomsnittet. I Bottenhavet och Skärgårdshavet var den omkring tre veckor kortare och i Finska vikens västra del omkring en vecka kortare än genomsnittet. I Finska vikens östra del varade issäsongen drygt två veckor längre än normalt.

Simo Kalliosaari

Den 11 Maj, 130 000 km2