Mätningarna av sjögången i havsområden runt finska kusten har gjorts ända sedan 1970-talet, först av Havsforskningsinstitutet och numera av Meteorologiska Institutet. Jämfört med världshaven är Östersjön liten, men här kan ändå utvecklas ansenligt stora vågor. Östersjöns högsta våghöjder är typiska under stormar på världshaven, men ännu större vågor är ovanliga även där.

De högsta uppmätta vågorna i Östersjön

Östersjöns svåraste vågförhållanden kan hittas på den egentliga Östersjön, söder om Åland. På egentliga Östersjöns norra del uppmättes den signifikanta våghöjden 8,2 meter under stormen Rafael den 22 december 2004. Den högsta enskilda vågen uppskattades då till 14 meter. En motsvarande signifikant våghöjd (8,0 m) uppmättes under stormen Toini den 12 januari 2017. Det tidigare rekordet på denna mätningsplats var 7,4 meter som uppmättes två gånger, den 6 och 18 december 1999. Under stormen Gudrun 9.1.2005 var den signifikanta våghöjden 7,2 meter. Signifikanta våghöjder över 7 meter har uppmätts i januari 1984 i närheten av Almagrundet vid svenska kusten samt i oktober 2009 och i februari 2011 i södra egentliga Östersjön (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI).

På Finska viken är den högsta uppmätta signifikanta våghöjden 5,2 meter. Den uppmättes under den sydvästliga stormen utanför Helsingfors 15.11.2001 då den högsta enskilda vågen uppskattas har varit ca 9 meter. På det här stället kan både öst- och västvindar utveckla så här stora vågor, men högre än detta växer de knappast på grund av Finska vikens avlånga form. Då östanvindarna blåste under stormen Antti år 2012 uppmättes det utanför Helsingfors på nytt en signifikant våghöjd på 5,2 meter.

Vågmätningarna på centrala Bottenhavet påbörjades år 2011. Den signifikanta våghöjden uppgick till 8,1 meter på centrala Bottenhavet under stormen Aapeli den andra januari 2019. Det tidigare rekordet är den 5,5 meters signifikanta våghöjd som uppmättes på Bottenhavets södra delar på 1970-talet.

Bottenvikens högsta uppmätta signifikanta våghöjd är 5,0 meter som uppmättes 21.11.2024. Vågobservationerna i Bottenviken upptogs igen år 2012 efter ett uppehåll på trettio år.

Vågobservationer görs då havet är öppet och vågbojarna hämtas tillbaka innan havet blir istäckt. De längsta mätningstidserierna är från norra egentliga Östersjön och Finska viken. På andra ställen är mätningsperioderna kortare. Vågmätningarna är också lokala: högre signifikanta våghöjder än ovan nämnda kan förekomma i Östersjön. De högsta signifikanta våghöjderna i egentliga Östersjön som simulerats med vågmodeller är 9,5 m.

Vågrekorden fastställs på basen av den signifikanta våghöjden. Den högsta enskilda vågen är närmare två gånger så hög som den signifikanta våghöjden. De rapporterade högsta enskilda vågorna baserar sig inte på direkta observationer, utan de är statistiskt uppskattade från den signifikanta våghöjden.