{"items":[{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3ziB7sMh4DgoUplZu6KOvX","type":"Entry","createdAt":"2026-02-05T11:26:45.340Z","updatedAt":"2026-02-05T11:26:45.340Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Januari var kall, nederbördsfattig och ganska molnig","leadParagraph":"I Lappland var det ovanligt kallt med undantag av fjällen: senast upplevde man en kallare januari för nästan 40 år sedan.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"TmQdeHwavghKiFXjYRtvb","type":"Entry","createdAt":"2026-02-05T11:25:32.963Z","updatedAt":"2026-02-05T11:25:32.963Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Tykkylumi Ahti Ovaskainen SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7Daa36eAfmGJ6oUVmLHEIS","type":"Asset","createdAt":"2020-04-15T19:44:07.267Z","updatedAt":"2023-02-24T13:50:21.214Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":12,"revision":4,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Tykkyluminen maisema Ahti Ovaskainen","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/7Daa36eAfmGJ6oUVmLHEIS/5482e42e5b9df8cbd5c5348df642b9f1/lapinlumet_ahtiovaskainen.jpg","details":{"size":76388,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"lapinlumet_ahtiovaskainen.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Ahti Ovaskainen."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var det kallare än vanligt i hela landet i januari. Månadens medeltemperatur varierade mellan cirka -2 grader i sydvästra skärgården till drygt 20 köldgrader i Lappland. Temperaturavvikelsen i förhållande till medelvärdet för 1991–2020 varierade mellan cirka -2 grader på Åland och cirka -10 grader i Västra Lappland. I Lappland var det ovanligt kallt med undantag av fjällen. I Lappland upplevde man en kallare januari på många ställen senast 1987. Söder om Lappland var januari kallare än nu för två år sedan. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den högsta temperaturen i januari var 4,3 grader och uppmättes i Lemland Nyhamn den 17 januari. Månadens lägsta temperatur var -42,8 grader och uppmättes i Tulppio i Savukoski den 9 januari. Siffran är den tredje kallaste i Finland på 2000-talet. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den låga nederbörden syntes i snösituationen","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängderna i januari var på många ställen sällsynt eller exceptionellt små. Månadens nederbördsmängd varierade från 2,8 millimeter i Nuorgam i Utsjoki till 56,4 millimeter i Jomalaby. Den största dygnsnederbörden, 16,6 millimeter, uppmättes i Lumparland vid observationsstationen i Långnäs hamn den 1 januari. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I en stor del av landet var nederbördsmängden i januari omkring 10 millimeter, vilket grovt beräknat är cirka en fjärdedel av det normala. Särskilt nederbördsfattigt var det i landets mellersta del, där det vid flera observationsstationer var nederbördsfattigast under mätningshistorien. Regnfattiga platserna var till exempel Jyväskylä flygplats, Juupajoki Hyytiälä, Vieremä Kaarakkala och Lampela i Lieksa, där stationens mätningshistoria sträcker sig över hundra år bakåt i tiden.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den låga nederbörden syns också i snödjupet. I landets mellersta del fanns det ovanligt lite snö i slutet av månaden, 10–30 centimeter under medelvärdet. I de snöfattigaste områdena har det den här tiden på året funnits mindre snö senast 2014. Endast i Mellersta Lappland låg snödjupet över medelvärdet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet solskenstimmar var färre än normalt i hela landet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatstatistik","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ladda ner observationer","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,06 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Sää","Tilasto","Ilmasto"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6aeihUXAkLP2NSU5XxQVF6","type":"Entry","createdAt":"2026-02-04T12:00:37.401Z","updatedAt":"2026-02-04T12:00:37.401Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":18,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Köldperioden har ökat ismängden på Östersjön","leadParagraph":"Bottenviken, Kvarken och östra delen av Finska viken är nu helt istäckta. Egentliga Östersjön är dock fortfarande varmare än normalt, och isens tjocklek kan variera även inom ett litet område.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"58L4GQaabwvYWGFUg2tLBz","type":"Entry","createdAt":"2026-02-04T11:49:51.298Z","updatedAt":"2026-02-04T11:49:51.298Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Talvinen maisema merelle jäätä Tollman SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"22y1oxiKFZQFjUElnRvO3U","type":"Asset","createdAt":"2023-02-23T14:35:55.808Z","updatedAt":"2023-02-23T14:35:55.808Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Talvinen maisema Suomenlinnan suuntaan Niko Tollman","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/22y1oxiKFZQFjUElnRvO3U/a04029f47d1cf489f924076049484c2d/Talvinen_n__kym___Suomenlinnaan_Niko_Tollman.jpg","details":{"size":182094,"image":{"width":1200,"height":637}},"fileName":"Talvinen näkymä Suomenlinnaan Niko Tollman.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Niko Tollman"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den kalla köldperioden i januari har avsevärt ökat ismängden på Östersjön. Enligt Meteorologiska institutets istjänst är Bottenviken, Kvarken och östra delen av Finska viken nu i praktiken helt istäckta. På västra delen av Finska viken går isgränsen från öster om Tallinn mot Hangö. På Skärgårdshavet har isläggningen även i ytterskärgården börjat.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Fastisens tjocklek är längs kusten i stort sett 10–35 centimeter och längs Bottenvikens kust 20–60 centimeter. Drivisens tjocklek på Bottenvikens öppna havsområde är 10–40 centimeter. För närvarande assisterar två isbrytare på Finska viken och sex på Bottniska viken.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Om det kalla vädret fortsätter under februari väntas ismängden öka ytterligare och isarna bli tjockare.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Än så länge är centrala Bottenhavet, Ålands hav och norra Egentliga Östersjön isfria, och havsvattnets temperatur är fortfarande högre än genomsnittet\", säger meteorolog ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Niko Tollman","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" vid Meteorologiska institutet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den största årliga isutbredningen på Östersjön under jämförelseperioden 1991–2020 var i genomsnitt 141 000 kvadratkilometer. För närvarande är isutbredningen cirka 130 000 kvadratkilometer. Den senaste stränga isvintern inträffade vintern 2010–2011, då isens maximala utbredning var 309 000 kvadratkilometer.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"”För att säkert röra sig på isen bör kärnisen vara minst 10 centimeter tjock för att bära en vuxen person. Isens tjocklek och kvalitet kan variera även inom ett litet område”, betonar Tollman.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Havsvattenståndet är lågt – försvårar sjötrafiken","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Havsvattenståndet är nu lägre än vanligt längs hela den finska kusten. I Bottniska viken är vattenståndet i stort sett under –60 centimeter och längs sydkusten under –70 centimeter i förhållande till det teoretiska medelvattnet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"”Orsaken till det låga vattenståndet är ett långvarigt högtrycksväder. Den totala vattenmängden i Östersjön är också på en låg nivå”, förklarar oceanografen ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Anni Jokiniemi","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" vid Meteorologiska institutet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"De lägsta vattenstånden har vanligtvis uppmätts i situationer där, utöver ett redan lågt utgångsläge, en hård vind blåser från rätt riktning och pressar bort vatten från kusten. Då sjunker vattenståndet tillfälligt mycket lågt men stiger snart igen när vinden mojnar. För närvarande är vattenståndet långvarigt mycket lågt. Enligt prognoserna sjunker vattenståndet ytterligare under de kommande dagarna, vilket innebär att till och med rekordlåga nivåer kan uppmätas vid observationsstationerna.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Lågt vattenstånd försvårar sjötrafiken och minskar lastkapaciteten för fraktfartyg.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/islaget"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Isläget","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/havsrekord"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Havsrekord","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Meri","Sää","Turvallisuus"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"109N0vHWuXkXqgYNSLcXzE","type":"Entry","createdAt":"2026-01-12T13:31:20.518Z","updatedAt":"2026-01-12T13:31:20.518Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":28,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Faran lurar på arbetsresor: tusentals halkolyckor varje år","leadParagraph":"Fall- och halkolyckor toppar statistiken över olycksfall under arbetsresor år efter år. År 2024 halkade eller föll över 13 500 fotgängare under sin resa till arbetet. Den nu inledda kampanjen Håll dig på benen väcker både enskilda personer och arbetsgivare att uppmärksamma vinterväglaget och hålla sig på benen, eftersom kostnaderna för halk- och fallolyckor blir höga.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1we1n4JljsvtHNLLTqUr4V","type":"Entry","createdAt":"2026-01-12T13:23:26.032Z","updatedAt":"2026-01-12T13:23:26.032Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Liukkaus Juha Tuomi","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4FseAduhVYRtX1hXxvGQd7","type":"Asset","createdAt":"2020-11-18T09:33:17.447Z","updatedAt":"2020-11-18T09:33:17.447Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Jalankulkuliukkaus Juha Tuomi","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/4FseAduhVYRtX1hXxvGQd7/083c429a47c693a268dcc149381ba49d/verkkoon_K__velij__t-suojatiell__-Juha-Tuomi.png","details":{"size":1117364,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"verkkoon_Kävelijät-suojatiellä-Juha-Tuomi.png","contentType":"image/png"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Juha Tuomi."}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enligt ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.tyotapaturmatieto.fi/julkaisu/tyotapaturmatietopalvelu/4048"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Olycksfallsförsäkringscentralen","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" utgör olyckor som drabbar fotgängare den största delen av arbetsreseolyckorna. Till exempel inträffade år 2024 sammanlagt 14 378 olycksfall bland fotgängare på väg till arbetet, av vilka 94 procent, dvs. över 13 500, var fallolyckor eller halkolyckor. Dessutom har en del fallolyckor statistikförts för andra än fotgängare, till exempel fall som inträffat på gårdar eller parkeringsplatser. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enligt Olycksfallsförsäkringscentralen betalades nästan 40 000 000 euro i ersättningar för arbetsreseolyckor som inträffade till fots under samma år. Utöver betydande mänskligt lidande kan kostnaderna också bli höga för en enskild arbetsgivare. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Ersättningarna för olycksfall under arbetsresor är till stor del vårdkostnader och dagtraktamenten. På arbetsplatsen kan man också bedöma hur en oväntad frånvaro på några veckor eller månader för en nyckelperson påverkar verksamheten. Det effektivaste är att förebygga olycksfall\", säger ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Janne Sysi-Aho","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", databasanalytiker vid Olycksfallsförsäkringscentralen. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Fallolyckor inträffar också ofta vid olycksfall i arbetet utomhus och till exempel i arbeten där man rör sig mycket mellan inom- och utomhusmiljöer. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Hur kan arbetstagaren själv förebygga halkolyckor? ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Genom sitt eget agerande kan man förebygga olyckor och en väsentlig del av detta är att ta hand om sin kondition året runt. Man bör vara medveten om eventuell halka redan innan man ger sig av och välja skor enligt väglaget eller använda halkskydd eller dubbskor. Tipslistan med sju punkter hjälper till att minska risken för att halka. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Tipslista för att hålla sig på benen","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}}]},{"nodeType":"unordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Kontrollera fotgängarvädret. ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Välj skor enligt väglaget. ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Använd halkskydd. ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Reservera tid för resorna. ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Koncentrera dig på att gå. ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ge respons om underhållet. ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ta hand om din kondition och din vakenhet.","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://pysypystyssa.fi/"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Kampanjen Håll dig på benen pågår","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" 12–25.1.2026. Kampanjen påminner om att man kan minska halkolyckorna genom egna åtgärder och val. Genom att förutse och förbereda sig löper också vinterfärderna som på Strömsö. Testa hur du håller dig på benen i halka och delta i utlottningen: ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.kotitapaturma.fi/pysy-pystyssa"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Håll dig på benen-test","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" (på finska).","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I kampanjen deltar:","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" Hjärnskadeförbundet rf, Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf, Finansbranschen, Helsingfors stad, Meteorologiska institutet, Invalidförbundet, Trafikskyddet, Osteoporosförbundet i Finland rf, LokalTapiola, Nikander ja Wiinikka Oy, Partioaitta, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Röda Kors, Taitavat Suutarit ry, Institutet för hälsa och välfärd, Arbetshälsoinstitutet. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information:","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"unordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/varningar"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Varningar för land- och havsområden","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/fotgangarvadret1"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Fotgängarvädret","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/halka-och-fotgangarvadret"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Halka och fotgängarväder","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Sää","Liikenne","Turvallisuus"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5WJ4AuHwFzGZ43zlPaDm0W","type":"Entry","createdAt":"2026-01-08T13:29:56.772Z","updatedAt":"2026-01-08T13:29:56.772Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":11,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Året 2025 var det näst varmaste i Finlands mätningshistoria","leadParagraph":"Året var i stor utsträckning varmare än normalt. I landets östra delar var det torrare än normalt, medan nederbördsmängderna i landets västra och norra delar var större än genomsnittet.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4cIix3pSVqLpMz82esQDeP","type":"Entry","createdAt":"2023-01-02T09:49:02.313Z","updatedAt":"2026-01-02T09:53:18.515Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Vuodenajat kuvakollaasi lowres 1200x675","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"66QKwQap0prHC1aiwhz8Su","type":"Asset","createdAt":"2020-06-10T06:39:27.139Z","updatedAt":"2026-01-02T09:32:59.173Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"milloin-kevat-alkaa-cardlink-1200x675px-01","description":"vuodenajat, vuodenaika, kevät, kesä, talvi, syksy","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/66QKwQap0prHC1aiwhz8Su/2f8d9a10d5ff914b8b7d4ee2c09cb9b0/milloin-kevat-alkaa-cardlink-1200x675px-lowres.jpg","details":{"size":96686,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"milloin-kevat-alkaa-cardlink-1200x675px-lowres.jpg","contentType":"image/jpeg"}}}}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"År 2025 började i stor utsträckning i mildare väder än normalt. Till exempel i mars var det ställvis rekordvarmt på väst- och sydvästkusten och våren kom tidigt. Under senvåren och försommaren förekom dock svalare och mer ostadiga perioder, vilket ledde till att maj och juni var något svalare än normalt. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Hela landets medeltemperatur var 4,5 grader, vilket är 1,6 grader över långtidsmedelvärdet för åren 1991–2020. Årsmedeltemperaturen varierade från cirka +8 grader i sydvästra skärgården till cirka noll grader i nordvästra Lappland. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Årets medeltemperatur var 1–2 grader högre än genomsnittet i en stor del av landet. De stationsspecifika medeltemperaturerna var i största delen av landet de näst högsta temperaturerna vid observationsstationerna och låg endast lite under medeltemperaturerna för år 2020 som var ett rekordår. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Endast i maj, juni och augusti var medeltemperaturen i hela landet något lägre än normalt. Alla andra månader var varmare än normalt. September var igen rekordvarm och följde de rekordvarma septembermånaderna år 2023 och 2024. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Den högsta temperaturen 2025 var 32,6 grader, som uppmättes den 31 juli vid Uleåborgs flygplats. Årets lägsta temperatur, -39,6 grader, uppmättes den 4 april vid observationsstationen i Tulppio i Savukoski. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Särskilt i öst var det torrt, i väst och norr regnade det mer än normalt ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I en stor del av landet var den årliga nederbördsmängden normal eller något större än normalt. I landets mellersta del var nederbördsmängderna dock mindre än genomsnittet i området som sträcker sig öster om mellersta Finland, ställvis till och med sällsynt små. Detta syntes särskilt i Saimens vattendrag som en exceptionellt låg vattennivå. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Den största årliga nederbördsmängden uppmättes vid observationsstationen i Puolanka, Paljakka, där det regnade 835,1 millimeter. Under året regnade det minst i Haapaniemi i Viitasaari, 445 millimeter. Den största dygnsnederbörden var 86 millimeter som uppmättes i Kotaniemi i Ruokolax den 18 juni. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I december fanns det snö i Lappland ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Medeltemperaturen i december 2025 varierade från cirka +5 grader i sydvästra skärgården till cirka −11 grader i norra Lappland. Medeltemperaturen var i stor utsträckning tre till fem grader högre än medeltemperaturen under jämförelseperioden 1991–2020. Medeltemperatur i Lappland var i regel 0,5 grader högre än normalt. Månadens lägsta temperatur -35,3 grader uppmättes i Kilpisjärvi bycentrum den 31 december. Månadens högsta temperatur, +8,9 grader, uppmättes vid Mariehamns flygplats den 10 december. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nederbördsmängderna i december var i stor utsträckning normala eller något större än normalt. I Lappland och Kuusamo var månadens nederbördsmängder ställvis exceptionellt stora och ställvis slogs stationsspecifika nederbördsrekord för december. Till exempel i Tähtelä i Sodankylä var december regnigast i den 115 år långa mäthistorian, då man vid stationen uppmätte en ansamling på 79,5 millimeter. Månadens största nederbördsmängd var 94,0 millimeter, som uppmättes i Mustavaara i Ristijärvi, Kajanaland. Minst regnade det vid observationsstationen i Stjärnsund i Hattula i Egentliga Tavastland, 38,3 millimeter. Den största dygnsnederbörden på 25,5 millimeter uppmättes i Sjundby i Sjundeå den 8 december. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Marken har varit snötäckt hela december närmast i Lappland. Efter mitten av december fick nästan hela Finland ett snötäcke gradvis, men mot slutet av månaden smälte snön längs kusten i landets södra del. I slutet av månaden fanns det 0–15 centimeter snö i landets södra och mellersta delar samt i norra Österbottens västra del. I Kajanaland, nordöstra Österbotten och Lappland fanns det 20–65 centimeter snö. Det största snödjupet i december uppmättes den 22 december i Kenttärova i Kittilä, där det fanns 70 centimeter snö. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I december var antalet solskenstimmar 18–25 timmar på syd- och västkusten, på andra håll i landet sken solen i huvudsak 0–6 timmar. Antalet solskenstimmar var typiskt för december i förhållande till långtidsmedelvärdet. I mellersta Finland sken solen ovanligt lite, under en timme. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information:","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Klimatstatistik","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ladda ner observationer","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,06 e/min + lna)","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Sää","Ilmasto","Tilasto"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1uqK3U5BsJ8OOzqvQtwEuC","type":"Entry","createdAt":"2025-12-03T13:04:16.607Z","updatedAt":"2025-12-03T13:04:16.607Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":11,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Hösten var exceptionellt varm i en del av landet","leadParagraph":"Hösten var den näst varmaste i mäthistorien vid flera av Meteorologiska institutets observationsstationer. I november delades Finland vädermässigt in i två delar: i Lappland var det kallt, i resten av landet milt.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1gZDaZeBTkT25WVbu2vLY7","type":"Entry","createdAt":"2025-12-03T11:37:47.182Z","updatedAt":"2025-12-03T11:37:47.182Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Syksy kuura Tuomas Aumala 1200px SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"KMb79rT8SnjwPJww21NoW","type":"Asset","createdAt":"2025-12-01T09:26:53.543Z","updatedAt":"2025-12-01T09:26:53.543Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"syksy tuomas aumala 1200px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/KMb79rT8SnjwPJww21NoW/ff6476ec25a5afe2aeaf36e75907d14f/syksy_tuomas_aumala_1200px.jpg","details":{"size":603802,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"syksy_tuomas_aumala_1200px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Tuomas Aumala."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var hösten, dvs. september–november, sällsynt eller exceptionellt varm med undantag av Lappland. Vid flera observationsstationer var hösten den näst varmaste i mäthistorien. Så var fallet till exempel i Jockis och Maaninka i Kuopio, som båda har en nästan hundra år lång observationshistoria. I Utö placerade sig hösten på tredje plats i ett 140 år långt material. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Höstens medeltemperatur varierade från cirka noll grader i Lapska armen till cirka +10 grader på sydkusten. Avvikelsen från medeltemperaturen under jämförelseperioden 1991–2020 var cirka en och en halv grad i Lappland, på andra håll i huvudsak över 2 grader. Höstens högsta temperatur, 25,8 grader, uppmättes vid observationsstationen Salo Kärkkä den 8 september. Den lägsta temperaturen, -31,6 grader, uppmättes vid Enontekis flygplats den 24 november. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mängden nederbörd under hösten var till stora delar normal eller något över det normala. Främst i området som sträcker sig från Kajanaland till södra Lappland regnade det ovanligt mycket, medan nederbördsmängden vid östgränsen i norra och södra Karelen ställvis var mindre än normalt. Enligt preliminära uppgifter var nederbörden störst vid Paljakka i Puolango, där nederbördsmängden i september–november var 323,6 millimeter. Minst regnade det vid observationsstationen i Angeli Lintupuoliselkä, 98,9 millimeter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I november var det kallt i Lappland, milt på andra håll","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Medeltemperaturen i november varierade från cirka +6 grader i sydvästra skärgården till cirka -11 grader i Lapska armen. I Lappland var medeltemperaturen kallare än normalt, i huvudsak 2–3 grader lägre än medelvärdet för jämförelseperioden 1991–2020. I övriga delar av landet var medeltemperaturen 1-3 grader högre än normalt. Månadens högsta temperatur, 12,8 grader, uppmättes vid observationsstationen Hammarland Märket den 5 november. Månadens lägsta temperatur, -31,6 grader, uppmättes vid Enontekis flygplats den 24 november.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängden i november varierade. Främst i söder och alldeles i norr regnade det mindre än normalt, medan en regnigare zon låg mellan dessa områden.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ett undantag från den låga nederbörden i söder var observationsstationen Koivuniemi i Vederlax, där det regnade exceptionellt mycket. Där uppmättes den största nederbördsmängden i november, 161,6 millimeter. Vid stationen uppmättes också den största dygnsnederbörden, 79,0 millimeter, den 16 november. Detta värde utgör samtidigt Finlands nya rekord för dygnsnederbörd i november. Det tidigare rekordet, 52,8 millimeter från Sarviluoma i Storå år 1971, slogs tydligt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Minst nederbörd i november föll i Kaamanen i Enare, 19,1 millimeter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Under november föll snö ända ner till de södra delarna av landet, men på grund av en mild period under månadens sista dagar fanns det i slutet av månaden snö kvar främst i området från Kajanaland till Lappland, där snödjupet var 10–25 centimeter. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I november varierade antalet solskenstimmar från en timme vid Kevo i Utsjoki till cirka 48 timmar vid Badhusberget i Mariehamn. Med undantag av Norra Lappland var antalet solskenstimmar i vårt land till största delen normalt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatstatistik","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ladda ner observationer","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,06 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Sää","Ilmasto","Tilasto"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"64hgrvZKiaB5CVLzPzASTA","type":"Entry","createdAt":"2025-11-06T13:38:04.772Z","updatedAt":"2025-11-06T13:38:04.772Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":13,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Oktober var varmare än vanligt i hela landet","leadParagraph":"I Lappland var månaden ovanligt varm. Den första snön kom drygt två veckor senare än normalt.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"12t9fYZXbwbDNHTba9oXJ9","type":"Entry","createdAt":"2025-11-06T11:08:58.909Z","updatedAt":"2025-11-06T11:08:58.909Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Lokakuu kuura syksy Tuomas Aumala SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"674EbtU0sywGVyGGML4RBP","type":"Asset","createdAt":"2025-11-01T08:39:04.537Z","updatedAt":"2025-11-01T08:39:04.537Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"lokakuu kuura Tuomas Aumala 1200px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/674EbtU0sywGVyGGML4RBP/6f4e66538d0e07202709d523b04abec0/lokakuu_kuura_Tuomas_Aumala_1200px.jpg","details":{"size":141123,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"lokakuu_kuura_Tuomas_Aumala_1200px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Tuomas Aumala.","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var oktober varmare än normalt i hela landet, i landets norra del till och med ovanligt varm. Månadens medeltemperatur varierade mellan cirka +1,5 grader i Enontekis och cirka +10 grader i sydvästra skärgården. Således var oktober 1–3,5 grader varmare i hela landet än genomsnittet för jämförelseperioden 1991–2020.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens högsta temperatur, 15,7 grader, uppmättes den 6 oktober vid Vänö observationsstation på Kimitoön. Månadens lägsta temperatur -13,4 grader uppmättes den 21 oktober vid observationsstationen Oustajärvi i Muonio och på Enontekis flygplats.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt preliminära uppgifter regnade det mest i Kaakkuri i Torneå där nederbördsmängden var 114,6 millimeter i oktober. Minst regnade det vid Mekrijärvi observationsstation i Ilomants, 30,3 millimeter. Nederbördsmängden i oktober var i huvudsak mindre än normalt i öster och söder, men på väst- och sydvästkusten samt i stor utsträckning i norr något större än normalt. I öster var nederbördsmängden ställvis ungefär hälften av den normala nederbördsmängden i oktober. Den största dygnsvisa nederbördsmängden, 30,2 millimeter, uppmättes vid Kaakkuri observationsstation i Torneå den 23 oktober.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I Lappland fanns det mindre snö än normalt","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den första snön uppmättes den 16 oktober i Kilpisjärvi bycentrum i Enontekis. Den första snön kom drygt två veckor senare än normalt. Under den senare hälften av månaden fanns det små mängder snö i mellersta och norra Lappland och i slutet av oktober endast ställvis i norra Lappland. I Lappland var snömängden något mindre än normalt för tidpunkten. Det största snödjupet, 17 centimeter, uppmättes i Kilpisjärvi bycentrum i Enontekis den 24 oktober.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet solskenstimmar i landets västra del var 70–110 timmar, i det övriga landet 30–70 timmar. Solen sken något mindre än normalt i största delen av landet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-3"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatstatistik","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ladda ner observationer","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,06 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Sää","Tilasto"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4FePlpGOepKUtPuh27Q7Yu","type":"Entry","createdAt":"2025-11-06T10:36:51.758Z","updatedAt":"2025-11-06T10:36:51.758Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":31,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"puheenvuoro","title":"Språket i skyn – en språklig utflykt i meteorologins värld","leadParagraph":"Svenska dagen till ära bjuder vi på Meteorologiska institutet på en lekfull titt på svenskspråkiga vädertermer. Det kan vara värt att nämna att texten är skriven av en meteorolog med glimten i ögat – inte av en språkvetare.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"52YnCdKFDUL5sXHfWz4eKE","type":"Entry","createdAt":"2022-11-04T11:32:00.884Z","updatedAt":"2022-11-04T11:32:00.884Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":11,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Syksy lätäkkö Eija Vallinheimo","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7lLvqghB6Ge9iaGze7qoQK","type":"Asset","createdAt":"2020-11-02T10:39:03.764Z","updatedAt":"2020-11-02T10:39:03.764Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Syksy lätäkkö Eija Vallinheimo","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/7lLvqghB6Ge9iaGze7qoQK/0fc4a3ae1e01276be13faa3c55479198/verkkoon_syksy_vallinheimo.jpg","details":{"size":267251,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"verkkoon_syksy_vallinheimo.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"vattenpöl och blad","plainTextImageCaption":"Bild: Eija Vallinheimo","language":"SV"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vädret berör oss alla – från bönder och båtfolk till byggbolag, myndigheter och småbarnsföräldrar som funderar på om galonkläderna borde packas med i dagisväskan eller inte. Det är ett tacksamt samtalsämne, fritt från politik och religion, och fungerar lika bra med grannen som med en främling.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Så nu kör vi igång – och utforskar väderord på ett lekfullt sätt!","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Halvklart eller halvmulet?","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"När jag började samla svenskspråkiga vädertermer märkte jag att många av dem känns mer positiva och lekfulla än sina finska motsvarigheter. Ett exempel är ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"halvklart","marks":[{"type":"italic"},{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", som beskriver att halva himlen är molntäckt – jämfört med det finska ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"halvmulet","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" (","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"puolipilvinen","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"). Det påminner om frågan om glaset är halvfullt eller halvtomt. Personligen föredrar jag termen ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"halvklart","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", eftersom den ger känslan av att vädret är ganska soligt, även om en del av himlen är täckt av moln. Om man i stället hör ordet ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"halvmulet","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" i morgondagens väderprognos, får man lätt känslan av att vädret kommer att vara rätt molnigt och att chansen till sol är liten. Svenskan fokuserar alltså på hur mycket klar himmel som syns, medan finskan utgår från molnmängden. Låt oss ändå inte glömma att det svenska språket inte objektivt sett är mer positivt än det finska. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Busväder","marks":[{"type":"bold"},{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" är ett av mina favoritord när det kommer till väder. Det är inget strikt meteorologiskt begrepp, men ett utmärkt ord för att beskriva riktigt ruskigt och obehagligt väder. Man kan tänka sig ett kraftigt lågtryck som är på busigt humör – ungefär som ett barn som är busigt, inte elakt eller dumt, utan snarare lite stökigt på ett snällt sätt. I vårt fall kan vi tänka oss ett ganska nytt lågtryck som håller på att tillta i styrka och orsakar hårda vindar. Dessa kraftiga lågtryck kan orsaka stor skada eftersom vindarna kan uppnå stormstyrka och fälla träd. Riklig nederbörd i olika former – snö eller regn – förknippas också ofta med busväder, vilket gör att många föredrar att stanna inomhus. Kraftiga lågtryck är vanliga just under hösten och vintern, vilket gör att vi med stor sannolikhet kommer att ha nytta av denna term under de närmaste månaderna.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ett annat ord som ofta beskriver novembervädret väl är ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"gråväder","marks":[{"type":"italic"},{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":". Under senhöst och vinter kan det gå långa perioder utan att vi ser en enda solstråle – dels på grund av den minskade mängden solljus, dels för att vi ofta har ett väderläge som domineras av ett stort och tjockt molntäcke. Ofta handlar det om ett utsträckt stratusmoln. Atmosfären är stabil och en temperaturinversion råder, vilket gör att den fuktiga luften som försöker stiga uppåt stoppas. Molnet breder då ut sig horisontellt, men kan inte växa på höjden. ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Gråväder","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" förknippas ofta med fuktigt och disigt väder samt svagt regn eller duggregn. Det kan också vara uppehåll – men det viktigaste är att vädret känns grått och trist.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"blockquote","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Gråväder förknippas ofta med fuktigt och disigt väder samt svagt regn eller duggregn. ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"När våren närmar sig, eller under milda vinterperioder med oftast sydvästliga vindar, får vi istället nytta av termen ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"töväder","marks":[{"type":"italic"},{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":". Temperaturen stiger över nollstrecket och snön börjar smälta. ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Tö","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" är ett gammalt nordiskt ord som betyder smältning av snö och is. Vid töväder blir snötäcket blött och tungt, så det lönar sig att få snöarbetet gjort innan tövädret sätter igång – annars får man skotta mycket tung snö.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Skurar, byar och väderlek","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"En annan intressant skillnad jämfört med finskan är att man på svenska säger ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"snöby","marks":[{"type":"italic"},{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" och ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"regnskur","marks":[{"type":"italic"},{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", medan det på finska heter ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"lumikuuro","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" och ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"sadekuuro","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":". I finskan används alltså termen ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"kuuro","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" (skur) i slutet av ordet, oavsett om det gäller snö eller regn. I svenskan används ordet ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"skur","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" främst när något sker mycket snabbt – regndropparna i en regnskur är så pass tunga att de faller betydligt snabbare än snöflingor, som i stället dalar ner genom luften. Därför talar man också om ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"hagelskurar","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", eftersom hagel färdas genom atmosfären i betydligt högre fart än snöflingor. Inom meteorologin används också ändelsen ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"-by","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", till exempel när man talar om ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"vindbyar","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", som är kortvariga vindstötar.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ett lekfullt begrepp är ordet ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"väderlek","marks":[{"type":"italic"},{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", som numera är ganska synonymt med ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"väder","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":". Ordet kommer från fornsvenska ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"vädherleker","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", och dess ursprungliga betydelse var ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"väderrörelse","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":". Det återfinns i handskrifter redan från slutet av 1300-talet och beskriver väderförhållanden under en viss tid. Ändelsen ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"-lek","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" i ordet är densamma som i ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"kärlek","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":". Den ursprungliga betydelsen av ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"lek","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" i fornsvenskan är ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"hastig rörelse","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", vilket passar ypperligt för att beskriva väderförhållanden – vi är ju ofta intresserade av hur lågtryck och högtryck rör sig och samspelar med varandra. Ordet ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"väder","marks":[{"type":"italic"},{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", utan ändelsen ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"-lek","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", har använts i svenskan sedan mitten av 1400-talet. I början var ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"väder","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" synonymt med ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"vind","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" och betydde ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"luft i rörelse","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":". I svenskan finns också uttryck där ordet ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"väder","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" används utan någon som helst koppling till meteorologi – till exempel ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"att släppa väder","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", vilket betyder att fisa, och kommer från att man släpper ut gaser från matsmältningssystemet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Till sist vill jag rekommendera läsaren att dagen till ära föra en diskussion om vädret – på svenska – med en kollega, vän eller kanske någon du aldrig träffat förut.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Glad Svenska dagen 2025!","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Cecilia Wolff","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Skribenten arbetar som meteorolog vid Meteorologiska institutet. ","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Källor:","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/kuriosa-om-vader/om-ordet-vader"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Om ordet väder (SMHI)","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sprakinstitutet.fi/kolumn/regnskurar-och-snobyar/"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Regnskurar och snöbyar (Institutet för de inhemska språken)","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Sää"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5uUTNgcQ8ofRmdHZim7dDF","type":"Entry","createdAt":"2025-11-03T07:12:32.728Z","updatedAt":"2025-11-03T07:12:32.728Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":21,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Bannätets vinterunderhåll är ett samspel mellan många aktörer – väderprognosen är beredskapens hörnsten","leadParagraph":"Järnvägarnas framgångsrika vinterunderhåll är ett intensivt samarbete mellan Trafikledsverket, underhållsentreprenörerna, trafikdirigeringen, järnvägsoperatörerna och meteorologerna vid Meteorologiska institutet. Målet med samarbetet är en så fungerande tågtrafik som möjligt även under vintersäsongen.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7nzKD9Xv0mRTfjGOfI24w2","type":"Entry","createdAt":"2025-10-31T09:29:56.611Z","updatedAt":"2025-10-31T09:29:56.611Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Raiteet juna talvi Väylävirasto 1200px SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3Fem3tuVRMN1iZO1Z1nT3U","type":"Asset","createdAt":"2025-10-31T09:07:00.239Z","updatedAt":"2025-10-31T09:07:00.239Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Kuvituskuva,-rautatie-ja-juna-talvimaisemassa Väylävirasto","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/3Fem3tuVRMN1iZO1Z1nT3U/d0b4474c361085b0951e6606f423b7db/Kuvituskuva_-rautatie-ja-juna-talvimaisemassa_VÃ_ylÃ_virasto.jpg","details":{"size":118748,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Kuvituskuva,-rautatie-ja-juna-talvimaisemassa_Väylävirasto.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Trafikledsverket."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Trafikledsverket och dess samarbetspartner förbereder järnvägarna för vintern genom att föregripa och planera. Entreprenörer som väljs ut genom konkurrensutsatt anbudsförfarande ansvarar för det praktiska underhållet. Entreprenören genomför underhållet enligt den överenskomna servicenivån med egna metoder och resurser.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Ett fungerande nationellt och regionalt samarbete mellan olika aktörer spelar en nyckelroll för att vintersäsongen ska lyckas. Detta säkerställs genom att göra upp beredskapsplaner för olika utmaningar under vintersäsongen\", konstaterar ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Teemu Poussu","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":", chef för enheten för banunderhåll vid Trafikledsverket.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutets omfattande servicehelhet som stöd för underhållaren","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Beredskapen för vinterunderhållet stöder sig starkt på Meteorologiska institutets vädertjänster. Servicehelheten omfattar bland annat förhandslarm från väderjouren som meteorologerna ger om till exempel kraftig vind, rikligt snöfall, sträng köld och snabba temperaturväxlingar. Säsongsprognoser utnyttjas också för beredskap på längre sikt, såsom den genomsnittliga prognosen för snödjupet för tre månader under vintersäsongen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Dessutom skickar Meteorologiska institutet ut meddelanden om väder som orsakar fara, håller briefingar och producerar vid behov efterrapporter om utmanande väder. Informationen riktas till rätt underhållsområden, av vilka det finns 12 på Finlands bannät. Meddelanden och larm skickas nästan dagligen som stöd för underhållets prognostisering och beslutsfattande.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Samarbetet och informationsutbytet är intensivt och utöver den rikliga digitala informationen använder sig underhållaren och trafikdirigeringen även av meteorologernas yrkesskicklighet. Informationen rör sig snabbt i den stora servicehelheten och underhållaren kan också diskutera direkt med en väderexpert, och då beror inte väderinformationen bara på den egna tolkningen. Vi överväger också hela tiden tillsammans vad vi i fortsättningen kan göra bättre än tidigare genom finjustering eller nya element\", berättar ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Minna Haikonen","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":", kontaktchef vid Meteorologiska institutet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ett av servicehelhetens nyaste utvecklingsområden är prognosen för rälstemperaturen som producerats genom maskininlärning och som kan utnyttjas året runt. I framtiden kan man med hjälp av maskininlärning eventuellt direkt förutspå sannolikheten för en viss åtgärd, till exempel behovet av snöröjning i bannätets växlar.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Om väderprognoserna utlovar särskilt krävande väglagsförhållanden kan arbeten som utförs på bannätet annulleras eller tågtrafiken gallras genom aktörernas gemensamma beslut. En mindre trafikmängd ger bättre möjligheter till vinterunderhåll och minskar risken för störningar i bannätet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Förberedelser även inför överraskningar","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"En gemensam grupp för vinterberedskap för olika järnvägsaktörer har varit verksam sedan år 2019. Gruppen styr alla aktörers (Trafikledsverket, Fintraffic Järnväg, trafikidkare) gemensamma beredskap inför vintern, följer upp lägesbilden under hela vintern samt identifierar olika utvecklingsbehov.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Till exempel snöröjningen planeras i samarbete med trafikdirigeringen, verket och underhållsentreprenören. Syftet med planerna är att säkerställa att tågtrafiken fungerar så ostört som möjligt. Vid underhåll av plattformsområden tas hänsyn till reguljär passagerartrafik.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Trots goda planer kan det också förekomma överraskningar. Därför har varje underhållsområde en jour för reparationer som är öppen dygnet runt under vintersäsongen\", säger Poussu.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Vinterunderhållet utvecklas varje år","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Banans vinterunderhåll utvecklas hela tiden. Till exempel samarbetet mellan banunderhållet och de byggprojekt som fortsätter under vintersäsongen har intensifierats under de senaste åren. Trafikledsverkets röjningstjänst hjälper å sin sida till att effektivisera återhämtningen efter störningar, till exempel träd som faller på banan under en storm. Riskträd avlägsnas också året runt längs banorna för att förebygga fallolyckor och problem med upplegor.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Värmningsanordningar som smälter snö och is från växellådorna är monterade i de mest centrala växlarna. Alla växeluppvärmningar i bannätet kontrolleras också innan vintersäsongen börjar. Dessutom finns det snöborstar i cirka hundra växlar och i mån av möjlighet installeras det kontinuerligt flera\", konstaterar Poussu.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Kontaktchef Minna Haikonen, Meteorologiska institutet, tfn 050 594 0041, ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"mailto:fornamn.efternamn@fmi.fi"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"fornamn.efternamn@fmi.fi","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enhetschef för banunderhåll Teemu Poussu, Trafikledsverket, tfn 029 534 3974, ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"mailto:fornamn.efternamn@vayla.fi"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"fornamn.efternamn@vayla.fi","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://vayla.fi/sv/underhall/bannatet/vinterunderhall-av-bannatet"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Vinterunderhåll av bannätet","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" (Trafikledsverket)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Sää","Liikenne","Turvallisuus"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4knfTpqf5gQkGCgRkZiu53","type":"Entry","createdAt":"2025-10-07T06:00:09.455Z","updatedAt":"2025-10-07T06:00:09.455Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":33,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"artikkeli","title":"Ett nytt forskningsområde utreder nano- och mikroplasters inverkan på atmosfären","leadParagraph":"Nano- och mikroplaster har påträffats nästan överallt: i vattendrag, jordmån, glaciärer och till och med organismer, men mikroplaster i luften och i synnerhet nanoplaster har nästan helt förbisetts. Meteorologiska institutet utvecklar metoder för att bedöma vilken betydelse plastpartiklar i atmosfären har för miljön och människan.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6fhw89G0gdmd07oAEYNg5k","type":"Entry","createdAt":"2025-10-03T10:48:00.262Z","updatedAt":"2025-10-03T10:48:00.262Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Renkaiden muovit Adobe Stock SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3kQceRLuX9F3QD9dUznwPF","type":"Asset","createdAt":"2025-09-22T12:36:26.247Z","updatedAt":"2025-09-22T12:36:26.247Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Renkaiden muovit, Adobe Stock","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/3kQceRLuX9F3QD9dUznwPF/a96a4423597745e3f17f20047836a797/Ilmanlaatu_low-res.jpg","details":{"size":102326,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Ilmanlaatu low-res.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Adobe Stock.","language":"SV"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nano- och mikroplast är i allmänhet ett problem för vattendrag och vattendjur, men under de senaste åren har det framkommit att nano- och mikroplastpartiklar också finns i luften. Små, nästan osynliga, plastpartiklar har observerats i stadsluft, men de kan transporteras med luftströmmarna till och med tusentals kilometer.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"”När plast observerades långt från bebyggelse i snötäckta områden och på glaciärer var det ganska klart att plastpartiklar är ett globalt problem som inte begränsas enbart till bebodda områden”, berättar Meteorologiska institutets ledande forskare ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Hilkka Timonen","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":".","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutet undersöker som bäst i samarbetsprojekten ACINMUA och PlasticFinder hur nano- och mikroplaster i atmosfären kan upptäckas, samlas in och analyseras. Dessutom undersöks hur mycket plastpartiklar som överhuvudtaget förekommer i atmosfären.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nano- och mikroplaster uppkommer från flera källor","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Hilkka Timonen berättar att benämningen mikroplast är något vilseledande i atmosfärforskningen: även om alla plastpartiklar under fem millimeter räknas som mikroplaster, hålls så stora partiklar inte i luften särskilt länge och är således inte betydande med tanke på luftkvaliteten. Betydande plastpartiklar med tanke på atmosfären är nanoplaster med en diameter under en mikrometer och en liten del av mikroplaster. ”Vi talar om mycket små partiklar som man inte kan se med blotta ögat”, konstaterar hon.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Plasterna i atmosfären kommer från många olika källor: till exempel jordbruket, byggnadsmaterial, textilier, kosmetika, möbler och förbrukningsartiklar sprider plast i atmosfären. Däremot är det dock osäkert om nedbrytningen av stora plastföremål i omgivningen, såsom plastpåsar, kan framskrida så långt att det uppstår permanenta plastpartiklar i luften.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"De mätningar som redan nu gjorts inom ACINMUA-projektet har visat att största delen av atmosfärens plaster i trafikmiljön är gummimaterial som lossnar från fordonsdäck.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enligt Meteorologiska institutets specialforskare ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Sanna Saarikoski","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" håller partikelutsläppen från fordonsdäck på att bli ett allt viktigare forskningsämne när bilars avgasutsläpp minskar i takt med att tekniken utvecklas och elbilar blir vanligare. Även om mängden partiklar från avgaserna alltså minskar, ökar samtidigt den relativa andelen andra partikelkällor i trafiken, såsom däck, bromsar och vägyta. Elbilar gör fenomenet särskilt aktuellt.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"”I och med elbilar är utmaningen särskilt betydande, eftersom de ofta är tyngre än bilar med förbränningsmotor. Ju tyngre fordonet är, desto mer material lossnar från däcken. De däckbaserade partikelutsläppen håller på att bli en viktig del av framtida utsläppsnormer”, konstaterar Sanna Saarikoski.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutet deltar också i projektet NEX-EL som undersöker däckutsläpp och som finansieras av Business Finland. I projektet undersöks partiklar som lossnar från däck i laboratorieförhållanden, varvid man bland annat kan granska hur olika körsituationer (körhastighet, inbromsningar, accelerationer) och däcktyper påverkar däckutsläppen.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I kritiskt behov av nya mätmetoder","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Man har försökt upptäcka mikroplaster i atmosfären till exempel genom att använda nederbördsmätare. Hilkka Timonen berättar att undersökningen i praktiken ofta innebar att man placerar insamlingskärl på byggnaders tak och följer upp vad som samlas i dem. Metoden är dock inte den effektivaste för att kartlägga nanoplastpartiklar i atmosfären.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"”Metoden är inte optimal när man vill undersöka plaster som svävar i atmosfären, eftersom även mycket annat material oundvikligen hamnar i kärlen. Därför har man i projekten börjat utveckla nya metoder för att utreda mängden nanoplastpartiklar. Vår grupp för forskning i aerosolernas sammansättning har flera årtiondens erfarenhet av att utveckla kärl som samlar in partiklar och denna kompetens kan vi utnyttja även i dessa projekt”, berättar Hilkka Timonen.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Sanna Saarikoski berättar å sin sida hur man genom att utveckla nya mätmetoder också strävar efter att få information om partiklar i realtid. ”Vi har för avsikt att utveckla apparater med vilka halterna kan följas upp i realtid. På så sätt kan man till exempel upptäcka om plasthalterna varierar under dygnet”, förklarar hon.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"embedded-entry-block","data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2hU6SaUw4TPld5Z2B6Yq1r","type":"Entry","createdAt":"2025-10-03T10:52:33.245Z","updatedAt":"2025-10-03T10:52:33.245Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Tutkija Delun Li laboratoriossa Sanna Saarikoski SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"UwBaw0wEnsFeeu8LKTB4R","type":"Asset","createdAt":"2025-09-22T11:46:15.416Z","updatedAt":"2025-09-22T12:26:22.460Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":16,"revision":3,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Tutkija Delun Li tuottaa hiukkasia autonrenkaasta laboratoriossa, Sanna Saarikoski","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/UwBaw0wEnsFeeu8LKTB4R/1671a4592c01bc757c6266e449a1f3fd/Tutkija_laboratoriossa.png","details":{"size":1133776,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Tutkija laboratoriossa.png","contentType":"image/png"}}},"plainTextImageCaption":"Forskaren Delun Li producerar partiklar från bildäck i laboratorium. Bild: Sanna Saarikoski.","language":"SV"}}},"content":[]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Forskningen öppnar nya perspektiv på atmosfärens plaster ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Plaster i atmosfären är dock fortfarande ett ganska nytt forskningsämne och plastpartiklarnas övergripande inverkan på klimatet, luftkvaliteten och människans hälsa håller ännu på att gestaltas. Ämnet har tidigare undersökts i enskilda undersökningar på olika håll i världen, men skillnaderna i luftkvalitet, plastkällor och plasthalter i atmosfären mellan olika länder gör det svårare att få en helhetsbild. Det finns särskilt lite data från de nordiska länderna och det har knappt gjorts några mätningar i realtid av nano- och mikroplaster i atmosfären.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Genom forskningsprojekten ACINMUA och PlasticFinder strävar man nu efter att bygga upp kompetens för att bedöma hur orolig man borde vara för fenomenet. Hilkka Timonen och Sanna Saarikoski sammanfattar att även om det ännu inte finns något svar på många frågor är det klart att nano- och mikroplaster i atmosfären är ett fenomen som det finns skäl att ta på allvar.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"hr","data":{},"content":[]},{"nodeType":"heading-3","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Partikelns destination bestäms enligt dess storlek och form","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"unordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Små partiklar kan stanna i luften under långa perioder och transporteras tusentals kilometer med luftströmmarna ända till glaciärerna. Större partiklar landar i närheten av sin uppkomstplats, eftersom de är för tunga för att följa med luftströmmen. Å andra sidan kan även små partiklar fastna på ytor eller krocka med varandra och bilda större helheter och på så sätt bli kvar nära sina källor. ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Storleken är en viktig egenskap för plastpartiklar även med tanke på deras effekter: partiklarnas storlek bestämmer hur djupt in i människokroppen de kan nå. De minsta partiklarna kan till och med hamna i lungorna, medan de större partiklarna hamnar i de övre luftvägarna. Även med tanke på klimatkonsekvenserna är plastpartiklarnas storlek en avgörande faktor: små partiklar kan till exempel fungera som kondensorer för molndroppar. ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"En del av de partiklar som hittats på glaciärerna har dock varit överraskande stora. Forskarna bedömde att deras form aerodynamiskt har kunnat vara sådan att de har kunnat sprida sig längre än väntat. Detta visar att partikelns form och densitet inte bara beror på partikelns storlek utan också på hur den hålls kvar i luften. ","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"hr","data":{},"content":[]},{"nodeType":"heading-3","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information om projekten","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"unordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Syftet med ACINMUA-projektet är att utveckla insamlings- och analysmetoder för forskning i nano- och mikroplaster i atmosfären samt att utreda halterna av plastpartiklar i atmosfären. Projektet genomförs som ett samarbetsprojekt mellan Meteorologiska institutet och Finlands miljöcentral. Projektets längd: 1.9.2023–31.8.2027.","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I PlasticFinder-projektet utvecklas en unik metod för att upptäcka nano- och mikroplaster i luften i realtid i fältförhållanden. Projektet genomförs som ett samarbetsprojekt mellan Meteorologiska institutet och Helsingfors universitet. Projektets längd: 1.9.2025–31.8.2029.","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Text","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" Jenni Korpela","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Tutkimus","Ilmanlaatu"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7bqC8nLd94HrRfCv1R2JRs","type":"Entry","createdAt":"2025-10-06T12:58:42.293Z","updatedAt":"2025-10-06T12:58:42.293Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":16,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Medeltemperaturen i september var hög särskilt i Lappland","leadParagraph":"Medeltemperaturen i september den tredje varmaste i mäthistorien i Finland. September var rekordvarm i Lappland.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"69v8pbfAs5sUz0nUxfzACM","type":"Entry","createdAt":"2025-10-06T12:11:03.851Z","updatedAt":"2025-10-06T12:11:03.851Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Levi_syyskuu2025_TuijaVuorinen_1200pxSV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3Q01ehHgLncgVo3BFq0ppw","type":"Asset","createdAt":"2025-10-01T06:49:11.010Z","updatedAt":"2025-10-01T06:49:11.010Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Levi syyskuu2025 TuijaVuorinen 1200px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/3Q01ehHgLncgVo3BFq0ppw/391fe2fd71bf91ab01fb39780cbf14f7/Levi_syyskuu2025_TuijaVuorinen_1200px.jpg","details":{"size":213651,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Levi_syyskuu2025_TuijaVuorinen_1200px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Tuija Vuorinen."}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var medeltemperaturen i september den tredje varmaste i mäthistorien i hela landet. Medeltemperaturen var 11,9 grader i september. Medeltemperaturen var några tiondels grader lägre än rekorden 2023 och 2024. Det jämförbara materialet sträcker sig till början av 1900-talet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"September var rekordvarm i Lappland. I Tähtela i Sodankylä var medeltemperaturen i september 11,0 grader. Detta innebär att septembermånad 2025 redan var den tredje rekordvarma septembermånaden i rad på denna station. Klimatförändringen höjde medeltemperaturen i september 2025 med 1,9 grader. I detta fall är situationen 50 gånger mer sannolik jämfört med att det inte skulle finnas någon klimatförändring. Uppgiften grundar sig på Meteorologiska institutets och Helsingfors universitets referentgranskade metod.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Medeltemperaturen i september varierade mellan cirka 15 grader på sydkusten till cirka 10 grader i Norra Lappland. Avvikelsen jämfört med jämförelseperioden 1991–2020 var i allmänhet 2–4 grader. Avvikelsen var stört i mellersta Lappland I ett område från landets södra del till Norra Österbotten var medeltemperaturen på många ställen exceptionellt hög.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Den högsta temperaturen i september, 25,8 grader, uppmättes den 8 september i Kärkkä i Salo. Månadens lägsta temperatur, -5,4 grader, uppmättes vid observationsstationen Konnunsuo i Villmanstrand den 30 september. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I september var antalet dagar med högsommarvärme fyra, vilket är ovanligt många.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Blixtmängden i september var den största sedan 2002","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nederbördsmängden var i september till största delen normal eller något större än normalt. Nederbördsmängden var ställvis exceptionellt stor främst i de södra delarna av Mellersta Finland och i Norra Österbotten. Nederbörden var ställvis mindre än normalt på sydkusten, i närheten av östgränsen samt i de norra delarna av Mellersta Finland och Norra Savolax.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enligt preliminära uppgifter regnade det mest i Sarakylä i Pudasjärvi, 136,7 mm. Minst regnade det vid observationsstationen i Pulju i Kittilä, där nederbördsmängden under månaden var 30,4 mm. Den största dygnsnederbörden, 52,1 mm, uppmättes på flygplatsen i Jyväskylä den 8 september.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I september uppgick antalet solskenstimmar till 80–200 timmar, vilket är normalt eller aningen fler än normalt.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Antalet observerade markblixtar i Finland var drygt 6 700, medan det i genomsnitt i september observeras cirka 2 800 markblixtar. Senast i september observerades fler markblixtar 2002.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-3","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Klimatstatistik","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ladda ner observationer","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,06 e/min + lna) ","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Sää","Ilmasto","Tilasto"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5JNrDqevEpT7sREakdw7sV","type":"Entry","createdAt":"2025-09-22T08:24:18.599Z","updatedAt":"2025-09-22T08:24:18.599Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":42,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Förändringar i nätverket av kustväderstationer","leadParagraph":"Meteorologiska institutet lägger ner fem kustväderstationer under detta och nästa år. Stationerna Kökar Bogskär, Helsingfors fyr och Raseborg Jussarö har redan upphört med sin verksamhet. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5pOaAjpzqx3Nok8ny1DTy","type":"Entry","createdAt":"2025-09-19T07:10:48.512Z","updatedAt":"2025-09-19T07:10:48.512Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Merimaisema Suomenlahti Antti Kangas SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"IsrOVHy8nYrahTuFSYy3x","type":"Asset","createdAt":"2025-09-19T06:55:30.035Z","updatedAt":"2025-09-19T06:55:30.035Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Merimaisema Suomenlinna 2020 AnttiKangas 1200px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/IsrOVHy8nYrahTuFSYy3x/da92bdeb23723fbe5cb6677bef36713b/Merimaisema_Suomenlinna_2020_AnttiKangas_1200px.jpg","details":{"size":181556,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Merimaisema_Suomenlinna_2020_AnttiKangas_1200px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Antti Kangas."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet reducerar sitt observationsnät som en del av de besparingsåtgärder som riktas mot institutet. På nedläggningslistan finns, utöver markväderstationer och luftkvalitetsstationer, även fem kustväderstationer.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet lägger ner följande kustväderstationer under åren 2025–2026:","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Kökar Bogskär","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":", nedlagd i mars 2025","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Helsingfors fyr","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":", nedlagd i augusti 2025","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Raseborg Jussarö","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":", nedlagd i september 2025","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Kumlinge kyrkby","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":", läggs ned nästa år","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Kristinestads fyr","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":", läggs ned nästa år","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"unordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Vid valet av stationer att stänga har man beaktat både stationernas betydelse för användarna och den regionala stations­tätheten.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Trots att stationerna läggs ned kan Meteorologiska institutet fortsätta producera högklassiga sjöväderprognoser och ge en heltäckande bild av förhållandena till havs\", säger enhetschef ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Vesa Kurki","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" vid Meteorologiska institutet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutets nätverk av kustväderstationer är tät i jämförelse med grannländerna. Även efter nedläggningarna kommer 35 kustväderstationer fortfarande att vara i drift.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Observationsnäten till havs är viktiga för dem som rör sig till sjöss","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Kuststationerna samlar in uppgifter om lufttemperatur samt vindens riktning och hastighet. Från vissa stationer rapporteras dessutom rådande väder och sikt. Havsobservationer erhålls också från våg- och temperaturbojar samt mareografer. Vid observation av isläget är satelliter numera det viktigaste hjälpmedlet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Observationerna från kustväderstationerna används särskilt av dem som rör sig till sjöss och av invånare längs kusten. De har stor betydelse för sjösäkerheten.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enhetschef Vesa Kurki, Observationstjänster, tel. 050 583 9075, fornamn.efternamn@fmi.fi","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/sjovadret-och-ostersjon"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sjövädret och Östersjön","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/havsobservationer"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Havsobservationer","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"unordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Sää","Meri","Ilmatieteen laitos"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6tHqXivY2nHT2bm5mcqVH4","type":"Entry","createdAt":"2025-09-03T11:43:17.309Z","updatedAt":"2025-09-03T11:43:17.309Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":13,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Augusti var varmare än normalt i Lappland, hela sommaren präglades av en rekordlång värmebölja och varierande väder ","leadParagraph":"I juli–augusti upplevde man i Finland en rekordlång värmebölja på 30 grader, men på riksnivå låg antalet dagar med högsommarvärme under genomsnittet under sommaren. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1qBpZlXHGEbI5VXLGOsot4","type":"Entry","createdAt":"2025-09-03T11:39:36.823Z","updatedAt":"2025-09-03T11:39:36.823Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Elokuu pelto Heli Sariola 1200px SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"Ujz6MM87OxhXwWxC6YPA9","type":"Asset","createdAt":"2025-09-01T09:23:24.028Z","updatedAt":"2025-09-01T09:23:24.028Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"elokuu 1200px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/Ujz6MM87OxhXwWxC6YPA9/a5aabe5a764c73670a62f08236c9bf36/elokuu_1200px.jpg","details":{"size":122235,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"elokuu_1200px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Heli Sariola."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt statistik från Meteorologiska institutet varierade medeltemperaturen i augusti mellan 12 och 17 grader vid de flesta observationsstationer i Finland. I Lappland var augusti varmare än normalt, men i resten av landet var medeltemperaturen för månaden normal eller lägre.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I augusti var antalet dagar med högsommarvärme åtta, vilket är en dag färre än genomsnittet. I landets södra och västra delar var antalet dagar med högsommarvärme 1–2 färre än normalt per observationsstation, medan antalet dagar med högsommarvärme i Lappland var 2–4 fler än normalt, dvs. ställvis ett exceptionellt högt antal.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens högsta temperatur, 31,1 grader, uppmättes vid Rovaniemi järnvägsstation den 1 augusti. Den lägsta temperaturen, –3,6 grader, uppmättes vid Tulppio station i Savukoski den 31 augusti.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I öster regnade det mindre än normalt, i Lappland ställvis ovanligt mycket","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I landets östra del var mängden nederbörd i augusti på många ställen mindre än normalt. På västkusten och i Lappland regnade det ställvis mer än normalt, i norra Lappland till och med ovanligt eller exceptionellt mycket. Enligt preliminära uppgifter regnade det mest vid observationsstationen i Saariselkä turistcentrum i Enare, 142,6 millimeter. Minst regnade det vid Kestilä observationsstation i Siikalatva, 27,8 millimeter. Den största dygnsnederbörden, 43,9 millimeter, uppmättes vid observationsstationen i Lampela i Lieksa den 10 augusti.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet åskväder var normalt i augusti. I Finland lokaliserades cirka 24 600 markblixtar, medan man i genomsnitt lokaliserar cirka 24 300.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet solskenstimmar var normalt i hela landet eller större än normalt: solskenet uppgick till 180–270 timmar. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sommarens medeltemperatur var nära det normala, vädertyperna varierade","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Hela sommaren, dvs. juni–augusti, var varmare än normalt i Lappland: sommarens medeltemperatur var 0,8–1,2 grader högre än normalt. I övriga delar av landet var sommarens medeltemperatur i stor utsträckning 0–1 grader högre än normalt. Medeltemperaturen i hela Finland under sommaren var 14,9 grader.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sommarens högsta temperatur, 32,6 grader, uppmättes vid Uleåborgs flygplats den 31 juli. Den lägsta temperaturen, –3,6 grader, uppmättes i Tulppio i Savukoski den 31 augusti.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Värmebölja, dvs. temperaturer över 25 grader, uppmättes någonstans i Finland under 33 dagar mellan maj och augusti, medan långtidsmedelvärdet för perioden var 36 dagar med högsommarvärme. Detta är det minsta antalet dagar med högsommarvärme i maj–augusti sedan 2017, då antalet dagar med högsommarvärme var endast 19. I år hade vi inga dagar med högsommarvärme i maj och i juni endast två dagar.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Vid många observationsstationer uppmättes dock fler dagar med högsommarvärme än normalt särskilt i landets mellersta och norra delar, på många ställen ovanligt många eller exceptionellt många: till exempel i Tähtelä i Sodankylä var antalet dagar med högsommarvärme 25, vilket är stationens nya rekord i statistiken över värmeböljor som börjar 1961. Föregående rekord, 24 dagar, var från 2014. I Meltosjärvi i Övertorneå uppmättes å sin sida 26 dagar i sträck med värmebölja, vilket är ett nytt rekord i Lappland; den föregående längsta värmeböljan vid en observationsstation var 14 dagar från 1972.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Under värmeböljan som inleddes den 11 juli inföll en 22 dagar lång period, då dagens högsta temperatur i Finland varje dag var över 30 grader; det var fråga om den längsta värmeböljan på 30 grader i Finlands mäthistoria. Enligt en internationell undersökning som publicerades i augusti var ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.ilmatieteenlaitos.fi/tiedote/2Vb9hExxH4k3Xh0KA6QkR9"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"värmeböljan i juli cirka två grader varmare på grund av klimatförändringen","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" och minst tio gånger sannolikare än utan den globala uppvärmningen orsakad av människan.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sommaren i Finland präglades av varierande vädertyper: i juni var temperaturerna normala eller lägre än normalt. Även juli började till största delen kyligt och präglades av rikliga regn på grund av lågtryck. Efter den långa värmeböljan växlade vädret i slutet av augusti återigen mellan varmare och kallare dagar än normalt. Bortsett från den långa värmeböljan var sommaren tidvis kyligare än genomsnittet, och särskilt i söder var sommardagarna - dagarna då den högsta temperaturen stiger till minst 20 grader - ställvis klart lägre än normalt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Färre blixtar än normalt på sommaren","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sommaren, dvs. juni–augusti, var regnig längs landets kustregioner samt i riktning mot Enare och Enontekis. I landets östra och mellersta delar samt i södra och mellersta Lappland var sommarens nederbördsmängder däremot mindre än normalt. Enligt preliminära uppgifter regnade det mest i Pirttikoski i Tavastehus, 312,9 millimeter. Minst regnade det vid Nuorgam station i Utsjoki, 117,9 millimeter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet åskväder under sommaren förblev under medelvärdet för den klimatiska jämförelseperioden. Fram till slutet av augusti lokaliserades cirka 75 000 markblixtar, medan medelvärdet för den klimatrelaterade jämförelseperioden är cirka 113 000 markblixtar. I maj–juni var antalet blixtar mycket litet, medan blixtarna i juli–augusti var närmare genomsnittet. Flest markblixtar lokaliserades i Lappland. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"På sommaren fick man i huvudsak en normal mängd solsken i landets södra och mellersta delar, i norr något mer än normalt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information: ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatstatistik","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ladda ner observationer","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,06 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Sää","Tilasto","Ilmasto"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"404W7aqCtDwUva4TLzruvD","type":"Entry","createdAt":"2025-09-02T13:28:41.222Z","updatedAt":"2025-09-02T13:28:41.222Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":45,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Nya vågbojar på Östersjön ","leadParagraph":"Numera får man observationer från åtta vågbojar i stället för de tidigare fem.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5e2Tl4TM9T7zcp40y8Wpsq","type":"Entry","createdAt":"2025-09-02T11:45:57.920Z","updatedAt":"2025-09-02T11:45:57.920Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Poiju_Suomenlinna_AnttiKangas1200px_SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3lgbnx3NBVXmx8pmvAJzhy","type":"Asset","createdAt":"2025-09-01T09:55:11.549Z","updatedAt":"2025-09-01T09:55:11.549Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Poiju Suomenlinna AnttiKangas 1200x675px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/3lgbnx3NBVXmx8pmvAJzhy/d4213f9b6d584a382ad2000ad5174d31/Poiju_Suomenlinna_AnttiKangas_AI_1200x675px.jpg","details":{"size":87832,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Poiju_Suomenlinna_AnttiKangas_AI_1200x675px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Antti Kangas","language":"SV"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutets vågobservationsnätverk har expanderat och nu finns vågobservationer även från Kemi, Utö och Orrengrund. De nya vågbojarna installerades under sommaren till Kemis havsområde nära radarmärket Kemi 2 och Nukkujanmatala och i Lovisa nära ön Orrengrund. Dessutom utökar tidigare installerade bojen i Utö vågobservationsnätverket. Bojen ligger söder om ön Utö i Pargas, nära Svartbådans öar.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Bojarna mäter vågornas höjd, ingångsriktning och period, samt havsvattnets temperatur. Från våghöjdsmätningar beräknas den signifikanta våghöjden och den högsta enskilda vågen. Eftersom sjögången består av vågor av olika höjd är den signifikanta våghöjden det mest praktiska sättet att beskriva hela sjögången. Den högsta enskilda vågen är vanligen nästan dubbelt så hög som den signifikanta våghöjden.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Alla vågbojar mäter också havsvattentemperatur. Meteorologiska institutet har också bojar som mäter bara havsvattentemperatur, och inte våghöjden alls.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vågbojar är numera","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"1.\tKemi\n2.\tBottenviken\n3.\tBottenhavet\n4.\tNorra Östersjön\n5.\tPargas Utö Svartbådarna\n6.\tHelsingfors Sveaborg\n7.\tFinska viken\n8.\tLovisa Orrengrund","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-3","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vinterpaus","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vågbojar står inte is, så de måste hämtas ut ur havet innan isen kommer på vintrarna och föras tillbaka till havet när isen har försvunnit. Därför får man inga observationer på vintertid från alla bojar och man har till exempel kunnat missa de högsta vågorna i vinterstormar.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Till sjöfartens hjälp och trygghet ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Våginformationen är viktigt framför allt för sjöfarten och båtfararna. Vågorna har en stor inverkan vid lotsning, till exempel. Även för båtfararen är det bra att ta reda på sjögångsprognosen och planera sin ruttplan enligt den. Med information från bojar kan man se våghöjden på olika platser i Östersjön. Observationer från bojar är också en viktig del av utvecklingen av vågprognoser. Ju fler observationer man får, desto bättre prognosmodell kan man göra.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"De nyaste bojarna i Kemi och Orrengrund har anskaffats och installerats i samarbete med Trafikledsverket. Myndigheterna samarbetar mycket för en smidig och säker sjötrafik i Finlands havsområden.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"embedded-entry-block","data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5JL6S8cMUSPWh4oz2N4R6E","type":"Entry","createdAt":"2025-09-02T11:50:54.856Z","updatedAt":"2025-09-02T11:50:54.856Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Orrengrund19052025_TuomoRoine 1200px_SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3RvWFrBNWJfDyN3xBeEnDH","type":"Asset","createdAt":"2025-09-01T10:13:22.396Z","updatedAt":"2025-09-01T10:13:22.396Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Orrengrund19052025_TuomoRoine 1200px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/3RvWFrBNWJfDyN3xBeEnDH/d4904214ff76cd2e844d9a235c882bd6/Orre_19052025_TuomoRoine_1200px.jpg","details":{"size":159941,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Orre_19052025_TuomoRoine_1200px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Arctia Meritaitos farledsskötare Martti Penttinen lägger ut Orrengrunds boj i havet utanför Lovisa kust 19.5.2025. Bild: Tuomo Roine.","language":"SV"}}},"content":[]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Var hittas vågobservationer?","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vågobservationerna beräknas från en 30 minuter mätperiod, så en ny observation fås varje halv timme. De senaste dagarnas observationer finns på graferna på Meteorologiska institutets webbplats ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/vaghojden"},"content":[{"nodeType":"text","value":"h","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/vaghojden"},"content":[{"nodeType":"text","value":"ttps://sv.ilmatieteenlaitos.fi/vaghojden","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":". I graferna finns också prognoserna av våghöjden vid samma punkter. På samma sida finns också en tabell av alla de senaste observationerna från vågbojar, även bl.a. den högsta enskilda vågen och havstemperaturen. Motsvarande grafer kan man se även på ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"/sjovadret-och-ostersjon"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Sjövädret-kartan","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":". ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Via tjänsten Öppna data och","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" ","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"/ladda-ner-observationer"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ladda ner observationer","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" är det möjligt att få observationer över en längre tidsperiod, i tabellform eller i maskinläsbart format. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mera information","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"/bojar"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Om bojar","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Meri","Turvallisuus","Liikenne"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6FXQQQKbIn9mfzaRB8lXLV","type":"Entry","createdAt":"2025-08-06T11:41:14.527Z","updatedAt":"2025-08-06T11:41:14.527Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":21,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Juli började svalare än normalt, men slutade i en mycket svår värmebölja ","leadParagraph":"En rekordartad värmebölja på över 30 grader avslutade juli, som ställvis var exceptionellt varm. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"k4AtogkfiR2K06nUFyRkd","type":"Entry","createdAt":"2025-08-06T11:34:57.082Z","updatedAt":"2025-08-06T11:34:57.082Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Kesä meri lapset Antti Kangas","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4W1fIfauZOtgWJtwedyNH5","type":"Asset","createdAt":"2024-08-09T09:11:31.130Z","updatedAt":"2024-08-09T09:11:31.130Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Kesä meri Kuva: Antti Kangas","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/4W1fIfauZOtgWJtwedyNH5/b997f8f7eb8c25be483c03665698fc10/Kes__lapset_rannalla_AnttiKangas.jpg","details":{"size":152779,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Kesä_lapset rannalla_AnttiKangas.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Antti Kangas."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var juli på många ställen ovanligt varm i hela landet, och i landets mellersta delar ställvis exceptionellt varm. Månadens medeltemperatur var 14–19 grader i norra delen av landet, i övriga delar av landet var medeltemperaturen cirka 18–21 grader. Avvikelsen från den normala medeltemperaturen var i stor utsträckning 2–3 grader, i Enare och Utsjoki 1–2 grader.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den högsta temperaturen i juli, 32,6 grader, uppmättes vid Uleåborgs flygplats den 31 juli. Den lägsta temperaturen i juli, -1,3 grader, uppmättes i Salla kyrkby den 6 juli.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens början var något svalare än normalt för tidpunkten, men den 11 juli började en värmebölja som fortsatte fram till slutet av månaden. Vid Meltosjärvi observationsstation i Övertorneå rådde högsommarvärme under hela värmeböljan, och stationens 21 dagar långa värmebölja är den längsta i Lappland sedan 1961. I landets södra och mellersta delar hade en stor del av observationsstationerna en 20 dagars värmebölja från och med den 12 juli. I juli var det sammanlagt 23 dagar med högsommarvärme, dvs. dagar då dagens högsta temperatur steg till över 25 grader någonstans i Finland. Detta är sju dagar över medelvärdet för juli.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Dessutom översteg den högsta temperaturen i landet 30 grader varje dag från och med den 12 juli. Antalet dagar med en temperatur på över 30 grader var i juli således sammanlagt 20. Detta är den längsta perioden i Finland med över 30 grader sedan 1961, mäthistoriens senaste värmerekord var en 13 dagar lång period med över 30 grader från 1972. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"När klimatförändringen framskrider blir de exceptionellt svåra värmeböljorna kraftigare. De förekommer oftare än tidigare, de är intensivare och varar längre. Genom varningar och beredskap för värmebölja strävar man efter att minska de skadliga hälsoeffekterna, särskilt för den äldre befolkningen och andra grupper som är sårbara för värmeböljor\", säger gruppchef ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Heikki Tuomenvirta","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" vid Meteorologiska institutet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängderna i juli varierade stort ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Det förekom stora variationer i nederbördsmängderna i juli: i landets södra och västra del var nederbördsmängderna normala eller större än normalt. Däremot regnade det mindre än normalt på remsan från Birkaland till Kajanaland, ställvis till och med ovanligt eller exceptionellt lite. Även i Lappland förekom det stora regionala variationer: på många ställen stannade man under medelvärdena, men i Enare regnade det mera än normalt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mest regnade det under månaden vid observationsstationen i Kontiojärvi i Raja-Jooseppi i Enare, 129,2 millimeter. Minst regnade det i Kaakkuri i Torneå, 12,5 millimeter. Den största observerade dygnsnederbörden var 62 millimeter som uppmättes i Laukansaari i Nyslott den 8 juli.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Stormen Ulla var en sällsynt kraftig sommarstorm som anlände den 3 juli och gav oss kraftiga vindar och regn. Stormen var långvarig: vindbyarna pågick i upp till 6–12 timmar i en stor del av landet. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Solen sken mer än normalt i hela landet","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Juli var soligare än vanligt i nästan hela landet. I hela landet var antalet solskenstimmar per observationsstation cirka 280–420.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I juli observerades cirka 48 200 markblixtar, vilket var något under medelvärdet för perioden 1991–2020 (54 300). Största delen av åskdagarna i juli förekom i Lappland, med undantag av de allra sista dagarna i månaden. Tills vidare är antalet blixtar under hela året endast något större än antalet blixtar i juli; i maj–juni åskade det väldigt lite till följd av det relativt svala vädret. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information: ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatstatistik","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ladda ner observationer","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,06 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Sää","Tilasto"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4hT3yWnHW0jdfQQUH1hjvQ","type":"Entry","createdAt":"2025-07-08T08:01:05.763Z","updatedAt":"2025-07-08T08:01:05.763Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":22,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Aktuell sjöväderinformation och -observationer förbättrar sjösäkerheten","leadParagraph":"Meteorologiska institutet producerar mångsidig information för farledernas behov i enlighet med avtalet mellan Meteorologiska institutet och Trafikledsverket. Det finns stor användning av aktuell information både inom och utanför ämbetsverket.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1PQpGqzMkn3XVaMyae0l6g","type":"Entry","createdAt":"2025-07-08T08:00:36.330Z","updatedAt":"2025-07-08T08:00:36.330Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Gränsbevakningsväsendet, Antti Kangas, low-res","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"99xtWFQf6vUqk2sk8I8qX","type":"Asset","createdAt":"2025-07-08T07:58:29.417Z","updatedAt":"2025-07-08T07:58:29.417Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Gränsbevakningsväsendet, Antti Kangas, low-res","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/99xtWFQf6vUqk2sk8I8qX/69b27c5e25d3bbc9b16ad4391f8f582f/Rajavartiolaitos_low-res.jpg","details":{"size":97025,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Rajavartiolaitos low-res.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Ett av Gränsbevakningens fartyg till havs","plainTextImageCaption":"Bild: Antti Kangas","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Olika underhålls- och reparationsarbeten ska utföras på ett säkert sätt. Till exempel kräver underhållet av säkerhetsanordningarna ofta att man åker med båt till objektet, klättrar upp till ljusanordningarna och arbetar på hög höjd. De yttre förhållandena och vädret är ännu känsligare för variationer på havet än på land. Innan man börjar utföra service- och reparationsarbeten följer Trafikledsverkets experter bland annat vindobservationer, vindprognoser, sannolikheten för vindbyar, våghöjden, vågornas riktning, frysningsprognoser och vattenståndet. Arbetet inleds endast om förhållandena bedöms vara tillräckligt trygga.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"- Meteorologiska institutet producerar viktiga och aktuella data. Data används av ämbetsverkets egna experter samt entreprenörer och konsulter inom farledshållning och sjömätning. WFS-gränssnittet som är öppet och avgiftsfritt för alla erbjuder till exempel observationer från sju vågbojar, timobservationer av vattenståndet samt vind- och väderobservationer. Utan omfattande observationer och prognoser skulle man göra onödiga resor i och med att vinden eller vågorna skulle förhindra att man tar i land eller arbetar där. Därför förbättrar aktuell information säkerheten och främjar en effektiv användning av resurserna, berättar Trafikledsverkets sjötrafikdirektör","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":" Elisa Mikkolainen","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":".","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Öppna data gynnar också alla som rör sig till havs, allt från privata båtförare till myndigheter inom sjöfart och dess intressentgrupper, såsom lotsar, bogserbåtar och isbrytare. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"- Väder- och havstjänster, observationer och forskning i Östersjön är en central del av Meteorologiska institutets verksamhet. Det är fint att se att Trafikledsverket, yrkessjöfarare och båtförare är mycket medvetna om förhållandena och förstår betydelsen av väder- och havsinformation. Att förstå de marina förhållandena, förutse och agera smidigt även i utmanande situationer är också en konkurrensfördel för hela Finland, berättar branschdirektör ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Juhana Hyrkkänen","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" vid Meteorologiska institutet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Det är viktigt att sjöväderobservationerna och -prognoserna publiceras på finska, svenska och engelska. I nuläget har riskerna för sjöfarten ökat på Östersjön på grund av GNSS-störningar, AIS-systemets opålitlighet och skuggflottans rörelser. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"- I synnerhet i denna situation är det viktigt att fartygen har en tydlig bild av de rådande väderförhållandena. Dessutom har vi kombinerat Meteorologiska institutets väderinformation i realtid med tjänsten Digitalt farledskort som Trafikledsverket utvecklar och upprätthåller. Tjänsten informerar dem som rör sig i handelssjöfartens farleder om de risknivåer som väderförhållandena bildar, konstaterar Mikkolainen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet och Trafikledsverket samarbetar med de svenska myndigheterna","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutets och Trafikledsverkets operativa samarbete inom vintersjöfarten är intensivt. Trafikledsverket koordinerar isbrytningstjänsterna tillsammans med svenska Sjöfartsverket. Meteorologiska institutet koordinerar å sin sida väder- och istjänsterna tillsammans med Sveriges Meteorologiska och hydrologiska institut (","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"italic"}],"value":"SMHI","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"). Tillsammans producerar de rikligt med data för isbrytning. På så sätt känner vi till de dagliga iskartorna över Östersjön och insjöarna, utvecklingsprognoserna för isläget i Finlands havsområden och isens tjocklek. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"- Samarbetet mellan Meteorologiska institutet och SMHI i Sverige har under det senaste decenniet stigit till en helt ny nivå. Iskartorna över Östersjön görs till exempel turvis. Fördelarna med samarbetet är kostnadsbesparingar, informationsutbyte mellan olika länder samt produktionssäkerhet, preciserar Hyrkkänen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Trafikledsverket hämtar uppgifterna från Meteorologiska institutets server och uppdaterar dem i det operativa IBNet-systemet för isbrytning. Med hjälp av systemet koordinerar myndigheterna i Finland och Sverige isbrytningen särskilt i Bottenhavet och Bottenviken samt får väder- och isinformation. Uppgifterna som erhålls används av serviceproducenter inom isbrytning, styrning av sjötrafiken, gränsbevakningssektionen och lotsning. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"- Med tanke på sjösäkerheten säkerställer aktuella väder- och isuppgifter skapandet av en marin lägesbild och främjar sjösäkerheten, preciserar Mikkolainen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Trafikledsverket får aktuell väder- och isinformation från Meteorologiska institutet","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Trafikledsverket ansvarar för att ställa begränsningar på assistansen av isbrytning i Finlands hamnar. Assistansrestriktioner är villkor eller begränsningar enligt vilka fartyg beviljas isbrytarassistans. För att understödsbegränsningarna ska kunna fastställas och sänkas i rätt tid krävs en god uppfattning om islägets utveckling. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Uppskattad information om kommande assistansbegränsningar betjänar näringslivet, befraktarna och rederierna i planeringen av sjötransporterna. Eftersom isläget förändras snabbt på grund av de rådande vindarna och det rörliga isfältet kan man av säkerhetsskäl bli tvungen att avbryta assistanstjänsten. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"- I synnerhet i dessa situationer är briefing-tjänsten som ordnas av en jourhavande meteorolog och en jourhavande inom istjänsten mycket värdefull. Under isbrytningssäsongen är det fantastiskt att våra experter inom vintersjöfart kan kontakta Meteorologiska institutet för att få de senaste bedömningarna. Genom kunskapsbaserat beslutsfattande tryggas trafikens smidighet och uppkomsten av risksituationer minimeras, berättar Mikkolainen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Förkortningar:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"WFS = Web Feature Service (gränssnittsstandard för förmedling av geodataobjekt)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"GNSS = Global Navigation Satellite System (satellitpositioneringssystem)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"AIS = Automatic Identification System (identifiering av fartyg och positionsbestämning)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"IBNet-systemet = Ice Breaking Network-systemet","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Läs mer:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/oppen-data"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutets öppna data","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://dvk.vaylapilvi.fi/vaylakortti/index.html?lang=sv"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Tjänsten Digitalt farledskort (Trafikledsverket)","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/sjovadret-och-ostersjon"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sjövädertjänsten (Meteorologiska institutet)","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Kontaktuppgifter:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet: branschdirektör Juhana Hyrkkänen, tfn 029 539 3495","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Trafikledsverket: sjötrafikdirektör Elisa Mikkolainen, tfn 029 534 3493 ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"E-postadresser vid Meteorologiska institutet är i formatet förnamn.efternamn@fmi.fi och vid Trafikledsverket i formatet förnamn.efternamn@vayla.fi.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Meri","Liikenne","Turvallisuus"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"wcMsfhnpEbRoVmt8Lzl16","type":"Entry","createdAt":"2025-07-07T07:34:13.489Z","updatedAt":"2025-07-07T07:34:13.489Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":12,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"I juni blixtrade det rekordlite, i landets södra delar mycket regn","leadParagraph":"Medeltemperaturen i juni var normal i Finland, men till exempel antalet dagar med högsommarvärme var färre än normalt. Nederbördsmängden var större än normalt i landets södra delar. Totalantalet lokaliserade markblixtar i juni var det lägsta antalet i blixtstatistikens historia för juni månad.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6pETHprxRnU0HBs0bLwbbM","type":"Entry","createdAt":"2025-07-07T07:33:37.053Z","updatedAt":"2025-07-07T07:33:37.053Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Sadepisaroita lehdellä Adobe Stock SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"311Tef7yg6gUMNj6lKKFmb","type":"Asset","createdAt":"2025-07-01T08:54:41.234Z","updatedAt":"2025-07-01T08:54:41.234Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Sadepisaroita lehdellä AdobeStock","description":"kesä, sade, kasvi, AdobeStock 218594055","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/311Tef7yg6gUMNj6lKKFmb/87ebc6e8a046a448c99b7f9fb4c46bd0/AdobeStock_218594055.jpg","details":{"size":92180,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"AdobeStock_218594055.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Adobe Stock.","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var medeltemperaturen i juni normal, medan medeltemperaturen i största delen av landet låg 0–1 grader under långtidsmedelvärdet. I landets norra del varierade medeltemperaturen i allmänhet mellan 9 och 12 grader, i landets södra och mellersta del mellan cirka 12 och knappt 15 grader. Medeltemperaturen i hela landet var 12,3 grader, vilket är 0,7 grader lägre än långtidsmedelvärdet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I juni hade vi två dagar med högsommarvärme. Sedan 1961 har det under fyra år förekommit färre högsommardagar i juni, och under två år lika många. Dessutom var antalet dagar då dagens högsta temperatur har varit minst 20 grader färre än normalt på observationsstationerna runt om i landet, på många ställen sällsynt eller till och med exceptionellt litet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den högsta temperaturen i juni, 29,0 grader, uppmättes i Jämsä vid Halli observationsstation på Flygplatsvägen den 15 juni. Månadens lägsta temperatur, -3,2 grader, uppmättes i Kilpisjärvi i Enontekis den 20 juni.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängderna var större än normalt","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens nederbördsmängder var större än normalt på många ställen i landets södra och mellersta del, bara i Norra Karelen låg nederbördsmängderna under långtidsmedelvärdet. I landets norra del varierade nederbördsmängden på båda sidor om långtidsmedelvärdet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I synnerhet i området som sträcker sig från Nyland till Södra Karelen var nederbördsmängden i juni sällsynt stor, ställvis till och med exceptionellt stor. Bland de långvariga observationsstationerna uppmättes ett stationsspecifikt nederbördsrekord för juni vid observationsstationen i Koivuniemi i Vederlax ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Under månaden regnade det mest i Kotaniemi i Ruokolax, där nederbördsmängden var 188,4 millimeter. Minst regnade det vid observationsstationen i Kelloselkä i Salla, där nederbördsmängden i juni var 24,5 millimeter. Den största nederbördsmängden under ett enskilt dygn var 86,0 millimeter som uppmättes i Kotaniemi i Ruokolax den 18 juni.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mindre sol än normalt, rekordfå blixtar","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet solskenstimmar var färre än normalt i hela landet, ställvis till och med ovanligt litet. Överlag var antalet solskenstimmar cirka 150–290 timmar.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I juni lokaliserades 1 751 markblixtar, vilket är det minsta antalet blixtar i blixtstatistiken för juni som börjar från 1960-talet. Långtidsmedelvärdet för markblixtar i juni är cirka 25 100.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Under fyra dagar i början av juni fanns det ännu snö vid observationsstationen i Kilpisjärvi bycentrum i Enontekis, som mest 25 centimeter, men därefter fanns det inte längre snö vid någon observationsstation i vårt land.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information: ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Klimatstatistik","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/ladda-ner-observationer"},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Ladda ner observationer","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"unordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,06 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Sää","Ilmasto","Tilasto"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3K1BZE6Z4AIKEuzjkwXV76","type":"Entry","createdAt":"2025-07-03T21:38:13.448Z","updatedAt":"2025-07-03T21:38:13.448Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":15,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Mycket kraftiga vindbyar orsakar vindskador under det närmaste timmar i landets sydvästra del","leadParagraph":"Meteorologiska institutet har fredagen den 4.7 kl 00.30 utfärdat ett myndighetsmeddelande om mycket kraftiga vindbyar i landets sydvästra del. ","content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I landets sydvästra del förekommer under det närmaste timmar mycket kraftiga vindbyar som väntas att orsaka vindskador på många håll.\n\nLösa föremål rekommenderas att skyddas eller tas in. Det uppmanas att hålla sig inomhus under den kraftiga vinden. Utomhus bör man akta sig för fallande träd och till fallna ellinjer. Man ska inte ringa nödnumret 112 på grund av strömavbrott eller fallna träd. Nödnumret bör användas endast i akuta nödsituationer när liv, hälsa, egendom eller miljö är i fara.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information: ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/varningar"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Varningar","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorolog 24 h, Aktuella väderprognoser för Finland och utomlands: ring 0600 1 0600 (3,90 €/min + lna)\n","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Sää","Turvallisuus","Ilmatieteen laitos"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3rIKVapjjm2WeYcHJ8FyN1","type":"Entry","createdAt":"2025-06-16T13:30:42.046Z","updatedAt":"2025-06-16T13:30:42.046Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":41,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Bekanta dig med vattenståndets höjdsystem N2000 – viktig information speciellt för båtförare","leadParagraph":"Båten i sjön och njut av sommaren! Men blir du förvirrad av vattenståndsprognosen – vilken kurva ska du titta på? Och vad betyder det när man i radion säger att havsvattenståndet presenteras enligt det teoretiska medelvattnet?","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2wGttgJIMY1SyJTxcFLBoj","type":"Entry","createdAt":"2025-06-16T06:41:37.085Z","updatedAt":"2025-06-16T06:41:37.085Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Purjeveneet kesä Antti Kangas 1200px SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4y8CZHIjVvJ7itZCHkUpc","type":"Asset","createdAt":"2025-06-05T07:18:56.658Z","updatedAt":"2025-06-05T07:18:56.658Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"purjevene sumu antti kangas","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/4y8CZHIjVvJ7itZCHkUpc/bfa41f62c6c7bd2760b2dcc2637c953a/purjevene_sumu_antti_kangas.jpg","details":{"size":296822,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"purjevene_sumu_antti_kangas.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Antti Kangas."}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vattenståndet i Östersjön varierar kontinuerligt några tiotals centimeter, främst på grund av vind- och lufttryck. Det är bra för båtförare att känna till det aktuella vattenståndet och vattenståndsprognosen för att kunna undvika grunden och justera båtens förtöjningslinor.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutet mäter havsvattenståndet och beräknar prognoserna för det. Värdena anges ofta på två sätt: i förhållande till det teoretiska medelvattenståndet och i N2000-höjdsystemet. Till exempel i Meteorologiska institutets webbtjänst syns detta som ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/vattenstandet?sealevel_station=-10022820&sealevel_graph=short&sealevel_mode=mwn2000"},"content":[{"nodeType":"text","value":"två prognoskurvor","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":", där man kan dölja den som man inte behöver genom att klicka på systemets namn längst ner. Observationstabellen har separata kolumner för olika höjdsystem.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vad betyder de olika höjdsystemen?","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"När man mäter vattenståndet är den första frågan var nollan ska placeras på mätskalan. Tidigare har det varit enklast att sätta nollpunkten där vattennivån i genomsnitt ligger och jämföra med floder eller lågvatten. Problemet är att till exempel landhöjningen och den globala havsnivåhöjningen förändrar det genomsnittliga vattenståndet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ett nyare sätt är att fastställa en fixpunkt som vattenståndet jämförs med. Höjdsystemet N2000 är ett sådant. Som fixpunkt fungerar Normaal Amsterdams Peil (=NAP), som det finländska systemet också är bundet till.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"embedded-entry-block","data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2rcePzFerwgqmyB7XDpMOg","type":"Entry","createdAt":"2025-06-16T06:47:10.192Z","updatedAt":"2025-06-16T06:47:10.192Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Kaskinen vedenkorkeus SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2SdbjxTHENUiwmzPZ9XbK1","type":"Asset","createdAt":"2025-06-16T06:45:25.339Z","updatedAt":"2025-06-16T06:45:25.339Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"kaskinen vedenkorkeus SV 750px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/2SdbjxTHENUiwmzPZ9XbK1/d0c6731f48644cf869c97f6e02d7049a/kaskinen_vedenkorkeus_SV_750px.jpg","details":{"size":77267,"image":{"width":750,"height":425}},"fileName":"kaskinen_vedenkorkeus_SV_750px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"I Meteorologiska institutets webbtjänst finns det två prognoskurvor för havsvattenstånd; man kan dölja den som man inte behöver genom att klicka på systemets namn längst ner. "}}},"content":[]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Använd samma höjdsystem som i sjökortet","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"För närvarande visas vattenståndet i två höjdsystem, eftersom en del användare redan har övergått till N2000-systemet, medan andra fortfarande använder det teoretiska medelvattnet som referens.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"När man kör båt är det viktigt att man använder samma höjdsystem som i det egna sjökortet. Då kan de markerade djupangivelserna i sjökortet enkelt räknas ihop med siffrorna i vattenståndsprognoserna. Man känner igen N2000-systemets sjökort på kantmarkeringen BSCD (N2000).","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"embedded-entry-block","data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2RMWjlNPgsqJ414NiX9SAa","type":"Entry","createdAt":"2025-06-16T06:48:08.616Z","updatedAt":"2025-06-16T06:48:08.616Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"merikartta SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1p1z6xeL65aQLvYrXxIsjG","type":"Asset","createdAt":"2025-06-05T07:35:33.655Z","updatedAt":"2025-06-05T07:35:33.655Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"merikartta 750px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/1p1z6xeL65aQLvYrXxIsjG/a1752fe5e9d0e874791b356adcebc3ea/merikartta_750px.jpg","details":{"size":54067,"image":{"width":750,"height":422}},"fileName":"merikartta_750px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Man känner igen N2000-systemets sjökort på kantmarkeringen BSCD (N2000)."}}},"content":[]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Den som har ett nytt N2000-sjökort ska titta på N2000-kurvan i vattenståndsprognosen, men den som har ett äldre sjökort där vattenståndet observeras i förhållandet till det teoretiska medelvattenståndet ska titta på kurvan för teoretiskt medelvatten.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Att omvandla alla sjökort i Finland från referensnivån teoretiskt medelvatten till N2000-systemet tar ungefär sex år. Sjökorten publiceras av Transport- och kommunikationsverket Traficom. För närvarande finns redan alla nya sjökort över Bottniska viken i N2000-systemet. De sista sjökorten över Ålands hav publiceras i N2000-systemet i juni och därefter publiceras sjökorten över Skärgårdshavet. Man kan skaffa nya N2000-sjökort över Finska viken först från och med år 2026. ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.traficom.fi/sv/katalog-over-sjokort-i-finland"},"content":[{"nodeType":"text","value":"På Traficoms webbplats kan man kolla från vilka områden man kan få sjökort i N2000-systemet","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":".","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Varför förändras systemet?","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Det finns många fördelar med höjdsystemet N2000. En fördel är att alla länder kring Östersjön nu använder samma höjdsystem. Tidigare använde varje land sin egen nollpunkt för det teoretiska medelvattnet, och det var svårt att kombinera dem. När alla länder använder samma system som är bundet till nollpunkten i Amsterdam, kan man till exempel direkt jämföra vattenstånd mellan Tallinn och Helsingfors.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"N2000 är bundet till NAP och förändras inte till skillnad från det teoretiska medelvattnet, som ständigt förändras på grund av landhöjningen och den globala havsnivåhöjningen och därför fastställs på nytt varje år.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"hr","data":{},"content":[]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Det teoretiska medelvattnet och N2000 kort","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Det teoretiska medelvattnet (MW eller MSL)","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}}]},{"nodeType":"unordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nollpunkten är ungefär årets genomsnittliga havsnivå. Närmare bestämt motsvarar nollnivån väntevärdet för ifrågavarande år.","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nollnivån förändras varje år på grund av t.ex. landhöjningen och globala havsnivåhöjningen","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Huvudsakligt referenssystem fram tills september 2021.","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Eget system i alla länder.","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"N2000 (= BSCD2000)","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}}]},{"nodeType":"unordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nollnivån förändras inte. Bunden till fast mark (Normaal Amsterdams Peil).","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Alternativ i produkter fr.o.m september 2021.","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Gemensamt system för alla länder kring Östersjön.","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information:","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Oceanografer Anni Jokiniemi, Meteorologiska institutet, 050 444 0404, ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"mailto:anni.jokiniemi@fmi.fi"},"content":[{"nodeType":"text","value":"anni.jokiniemi@fmi.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/vattenstandet"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Havsvattenståndet","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/sjovadret-och-ostersjon"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Sjövädret och Östersjön","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.traficom.fi/sv/transport/sjofart/farleds-och-sjokortsreformen-n2000"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Farleds- och sjökortsreformen N2000 (Traficom)","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Meri","Turvallisuus"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4tsFs0SSo65Cyvy1A8gjqJ","type":"Entry","createdAt":"2025-06-05T09:49:25.721Z","updatedAt":"2025-06-05T09:49:25.721Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":15,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Medeltemperaturen i maj låg under långtidsmedelvärdet – hela våren var exceptionellt varm på sydkusten","leadParagraph":"Maj var kyligare än genomsnittet för jämförelseperioden, vilket bröt den 12 månader långa perioden, som var varmare än genomsnittet. Hela våren, dvs. mars–maj, var dock varmare än normalt i nästan hela landet.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"50icBglSwB23W8UuYPA8HJ","type":"Entry","createdAt":"2025-06-05T09:46:44.189Z","updatedAt":"2025-06-05T09:46:44.189Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Pyöräilijä Shutterstock SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5jhAjsU7vKkN2wIGmAdQWF","type":"Asset","createdAt":"2024-05-15T06:50:09.663Z","updatedAt":"2024-05-15T06:50:09.663Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Pyöräilijä Pispalassa keväällä 1200px kuva: Harry Hykko, Shutterstock","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/5jhAjsU7vKkN2wIGmAdQWF/4afbed08c6d897701c1287012659ccea/Py_r_ilij__Pispalassa_kev__ll__1200px.jpg","details":{"size":173007,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Pyöräilijä Pispalassa keväällä 1200px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Shutterstock."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik varierade medeltemperaturen i maj mellan drygt 9 grader i landets södra del och knappt 4 grader i norra Lappland. Månadens medeltemperatur var 0–1 grader högre än genomsnittet i Lappland, medan avvikelsen på andra håll i landet i allmänhet var 0–1 grader lägre än genomsnittet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Medeltemperaturen i hela landet i maj var 7,4 grader, vilket är 0,3 grader lägre än genomsnittet under jämförelseperioden 1991–2020. Senast var maj kyligare än så här 2021. Maj 2025 var samtidigt den första månaden sedan april 2024, då medeltemperaturen för månaden var lägre än genomsnittet under jämförelseperioden 1991–2020. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens högsta temperatur, 23,0 grader, uppmättes den 25 maj vid observationsstationen i Pötsönvaara i Ilomants. Månadens lägsta temperatur, -10,4 grader, uppmättes den 5 maj vid observationsstationen vid Enontekis flygplats. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängderna nära det typiska, i början av månaden snöade det mycket i landets norra del","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängden i maj var i huvudsak normal eller något större än normalt. Nederbördsmängderna var mindre än normalt främst på sydkusten, i södra Lappland och i Lapska armen. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I maj regnade det mest vid observationsstationen i Välikangas i Kuusamo, 81,0 millimeter. Den största dygnsnederbörden, 41,1 millimeter, uppmättes vid observationsstationen i Mehtäkylä i Kalajoki den 2 maj. Den minsta nederbördsmängden under månaden uppmättes vid observationsstationen i Kaaresuvanto i Enontekis, där det endast regnade 7,0 millimeter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I början av månaden fanns det i allmänhet över 50 centimeter snö i mellersta och norra Lappland, i Kilpisjärvi till och med över 120 centimeter snö. Den 3–5 maj snöade det för tidpunkten ställvis exceptionellt mycket i ett område från Kajanaland till östra Lappland.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den sista maj fanns det snö i vårt land endast vid observationsstationen i Kilpisjärvi bycentrum i Enontekis, där snödjupet var 33 centimeter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Åsksäsongen började svagt","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I maj var antalet markblixtar endast 865, vilket är klart färre än genomsnittet under 1991–2020. I genomsnitt registreras cirka 6 600 markblixtar i maj. Senast i maj var antalet markblixtar färre 2020.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet solskenstimmar var mindre än vanligt i maj. Det totala antalet var cirka 160–240 timmar, på västkusten och i den sydvästra skärgården cirka 280–300 timmar. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Våren var varmare än normalt, på sydkusten till och med exceptionellt varm","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik varierade medeltemperaturen under hela våren, dvs. mars–maj, från knappa sex plusgrader i landets södra del till cirka tre minusgrader i Lapska armen. I nästan hela landet var våren varmare än normalt, endast i norra Lappland var medeltemperaturen nära det normala. I landets västra del var våren ovanligt varm, och på sydkusten till och med exceptionellt varm. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Till exempel var vårens medeltemperatur, 5,5 grader, på Russarö i Hangö den högsta i stationens 153-åriga historia tillsammans med våren 2016. I Hangö är en så här varm vår cirka 60 gånger sannolikare i det nuvarande klimatet och 2,3 grader varmare än utan klimatförändringen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I stora delar av landet regnade det mindre än vanligt. Det regnade mer än normalt främst i södra och norra Karelen samt i norra Lappland. Under våren regnade det mest vid observationsstationen i Paljakka i Puolanka, 145,4 millimeter. Minst regnade det vid observationsstation i Kaaresuvanto i Enontekis, 36,9 millimeter. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatstatistik","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/ladda-ner-observationer"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ladda ner observationer","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,06 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Sää","Tilasto","Ilmasto"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3QgJ2aGDM4dWnrhNqf69VZ","type":"Entry","createdAt":"2025-05-08T10:06:55.498Z","updatedAt":"2025-05-08T12:28:22.950Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":20,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"AGCLIMATE-forskningsprojektet utvecklar lösningar för att mäta och minska växthusgasutsläpp från jordbruksmark","leadParagraph":"Business Finland har beviljat finansiering till forskningsprojektet AGCLIMATE, som utvecklar vetenskapsbaserade lösningar för att mäta och minska växthusgasutsläpp från åkermark. På så sätt skapas nya affärsmöjligheter för klimatvänliga produkter och tjänster.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7j7ooTda1hPbF4xtnU8zDq","type":"Entry","createdAt":"2025-05-08T05:55:45.720Z","updatedAt":"2025-05-08T05:55:45.720Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Nurmipelto kesä SV AdobeStock","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"23cUNC3mU4su9PaBOUt4fN","type":"Asset","createdAt":"2024-08-22T06:42:22.610Z","updatedAt":"2024-08-22T06:42:22.610Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Nurmipelto1200 AdobeStock","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/23cUNC3mU4su9PaBOUt4fN/f08b0083563f438f1af8cef087c39193/Nurmipelto1200_AdobeStock.jpg","details":{"size":128827,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Nurmipelto1200_AdobeStock.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Adobe Stock","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Jordbruket står för en betydande del av livsmedelskedjans växthusgasutsläpp. AGCLIMATE-projektet strävar till att minska dessa utsläpp genom att utveckla verktyg för att övervaka åkermarkens kolbalans och lustgasutsläpp (N₂O), samt koppla resultaten till beräkningar av koldioxidavtryck både på produkt- och gårdsnivå. Projektets innovationer stöder klimatsmart odling, stärker transparensen och skapar nya exportmöjligheter för finska företag.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"”I AGCLIMATE-projektet omsätts forskningsresultaten till praktiska lösningar i gårdarnas vardag. Tillförlitlig information omvandlas till ett konkret stöd för såväl klimatvänlig affärsutveckling som beslutsfattande”, säger projektledaren, forskningsprofessor ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Jari Liski","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" vid Meteorologiska institutet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"AGCLIMATE har fyra huvudmål:","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"att utveckla klimatsmarta odlingsmetoder ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"att bygga ett mätsystem för kolbalans och N₂O-utsläpp ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"att integrera forskningsresultaten i företagens klimatavtrycksberäkningar","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"att öka exportpotentialen för klimatvänliga produkter och tjänster.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"unordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Projektet leds av Meteorologiska institutet, med Naturresursinstitutet (Luke) och Helsingfors universitet som forskningspartner. Företagspartners med egna delprojekt är Valio, Hankkija, Vaisala, Datasense och Cense Analytics. I styrgruppen medverkar dessutom Atria, HKFoods och Lantmännen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"AGCLIMATE är det största enskilda projektet inom ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.valio.com/we-are-valio/food-2-0/"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Valios forsknings- och innovationsprogram Food 2.0","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":", som syftar till att förnya det finländska livsmedelssystemet med fokus på hållbarhet, lönsamhet och ökad exportförmåga.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Projektet stöder finska företag i klimatomställningen","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"AGCLIMATE omfattar sju arbetspaket med fokus på bland annat odlingsmetoder, mät- och övervakningssystem, livscykelanalyser samt internationell verifiering av resultaten. Genom det realtidsbaserade systemet ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"italic"}],"value":"Field Observatory ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"blir mätdata tillgängliga för intressenter på ett öppet och transparent sätt. Projektet pågår från april 2025 till december 2027 och sträcker sig över tre odlingssäsonger. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Projektet bidrar till att förbättra de positiva klimat- och miljöeffekterna i det finländska livsmedelssystemets värdekedjor och ökar företagens exportmöjligheter. Resultaten stöder inhemska livsmedels-, jordbruks- och teknologiföretag att förbättra bedömningen av sin klimatpåverkan, möta marknadens- och regelverkens krav samt uppfylla kriterier för certifieringar och koldioxidmarknader. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"AGCLIMATE har ett starkt internationellt samarbete och är kopplat till centrala EU-projekt och internationella forskningsinfrastrukturer. Utländska samarbetspartner fungerar som referenser för projektets vetenskapliga kvalitet och stärker dess internationella genomslag.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Kontakt: ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Jari Liski\nForskningsprofessor, vetenskaplig direktör \nMeteorologiska institutet\n+358 40 748 5088, ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"mailto:jari.liski@fmi.fi"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"jari.liski@fmi.fi","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Projektpartner och deras roller:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-3"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Meteorologiska institutet ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"leder projektet och utvecklar ett system för att uppskatta kolbalans och lustgasutsläpp (N₂O) baserat på mätningar, modellering och satellitdata.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Naturresursinstitutet","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" ansvarar för livscykelanalyser, forskning kring minskning av N₂O-utsläpp, rotbiomassa- och markkolmätningar samt sammanställning av klimatsmarta odlingsmetoder.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Helsingfors universitet ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"tillför expertis inom kväveeffektiv odling och N₂O-mätningar via Viks forskningsgård och SMEAR-Agri-plattformen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Valio ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"kopplar åkerspecifik klimatpåverkan till produkternas koldioxidavtryck.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Hankkija ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"fokuserar på koldioxidsmart vallodling optimering och användning av gräsfoder.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Vaisala ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"utvecklar nästa generations koldioxidsensorer för klimatavtrycksmätning.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Datasense ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"vidareutvecklar GHG Research Suite – en plattform för integrerad växthusgasforskning.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Cense Analytics ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"utvecklar och levererar heltäckande tjänster för mätning av markkol.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"unordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Ilmasto","Tutkimus"],"sendEMailsAfterEdit":false}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"32RVglwY3ZsBxVgZjvkwCh","type":"Entry","createdAt":"2025-05-07T12:26:55.751Z","updatedAt":"2025-05-07T12:26:55.751Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":15,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Tidvis sommarvärme i april","leadParagraph":"Temperaturerna steg i april till sommartemperaturer under två värmeböljor, men det var klart kyligare mellan dem.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4GrtfZ7UMt9M7Q8CZuolWD","type":"Entry","createdAt":"2025-05-07T12:22:00.018Z","updatedAt":"2025-05-07T12:22:00.018Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"hiirenkorvat OlliToivonen_1200x675_SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"49fqFqV7sNV7AYcgs9rMsN","type":"Asset","createdAt":"2025-05-02T07:07:39.707Z","updatedAt":"2025-05-02T07:07:39.707Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":10,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"hiirenkorvat OlliToivonen_1200x675","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/49fqFqV7sNV7AYcgs9rMsN/5b05ad7f4b5d432e43043576bd44dd3e/hiirenkorvat_OlliToivonen4427.jpg","details":{"size":145773,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"hiirenkorvat_OlliToivonen4427.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Olli Toivonen."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var april i stor utsträckning varmare än normalt, på syd- och västkusten exceptionellt varm. Temperaturavvikelsen var 1–2 grader jämfört med medelvärdet för 1991–2020, men i östra och norra Lappland låg temperaturen dock under medelvärdena. Senast april var varmare i landets södra och mellersta delar var 2019. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"April präglades som vanligt av betydande temperaturväxlingar. Temperaturen steg genast den 2 april i Helsingfors och den tredje april i Jomala till 19,1 grader, vilket är mycket exceptionellt. Den andra värmeböljan inföll under påskveckan, då man den 16 april uppmätte 22,9 grader i Raumo. Detta var månadens högsta temperatur. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Efter värmeböljorna kom svalare perioder på ungefär en vecka. Månadens lägsta temperatur -23,8 grader uppmättes i Kilpisjärvi bycentrum den 11 juni.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mycket torrt i landets mellersta delar","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I landets södra del och norra Lappland var det regnigare än normalt, medan det på andra håll var torrare än normalt. Särskilt i ett område från Mellersta Österbotten till Kajanaland regnade det ställvis exceptionellt lite. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens nederbördsmängder varierade från 3,1 millimeter i Paltaniemi i Kajana till 71,6 millimeter i Nuorgam i Utsjoki. Den största dygnsnederbörden, 29,6 millimeter, uppmättes i Långnäs hamn den 19 april.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Det var soligare än normalt i en stor del av landet. I slutet av månaden fanns det fortfarande snö främst i mellersta och norra Lappland samt i nordöstra Österbotten där snödjupet var cirka 30 centimeter, och i Kilpisjärvi där snödjupet var över en meter. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatstatistik","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/ladda-ner-observationer"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ladda ner observationer","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,06 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Sää","Tilasto","Ilmasto"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"11VnpNCAyGIIiCKY5hmkLv","type":"Entry","createdAt":"2025-05-06T10:56:37.888Z","updatedAt":"2025-05-06T10:56:37.888Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":32,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Solexponering sker obemärkt – UV-strålningen kan överraska även molniga dagar","leadParagraph":"Vid den här tiden på året överskrider UV-indexet i hela landet gränsen då man ska skydda sig mot solen. Finländarna har blivit mera medvetna om att UV-strålning innebär en risk för cancer, men barnen skyddas mindre än tidigare.  ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3AzGHronTWPP03j7OVLdNP","type":"Entry","createdAt":"2024-04-22T09:39:01.660Z","updatedAt":"2024-04-22T09:39:01.660Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Aurinko pixabay UV SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3wVPjBW2D8PM9vnH2rK2jm","type":"Asset","createdAt":"2020-06-22T11:13:24.976Z","updatedAt":"2020-06-22T11:13:24.976Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":10,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Aurinko ja pilvet Pixabay","description":"pilvet aurinko taivas UV säteily pixabay","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/3wVPjBW2D8PM9vnH2rK2jm/b6a7dd5931e14e373cdeb458cc3696f7/clouds-3476252_1920_pixabay.jpg","details":{"size":212880,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"clouds-3476252_1920_pixabay.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Pixabay."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sommaren har kommit tidigt på många håll i år. Värmen i sig påverkar inte mängden ultraviolett (UV) strålning från solen, utan den beror på hur högt solen står över horisonten. UV-indexet, som är ett mått på UV-strålningens intensitet, kan vid den här tiden på året vara högst 4 soliga dagar i södra Finland. Då bör man tänka på att skydda huden och ögonen mot alltför stark sol. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I södra Finland stiger UV-index från mitten av april till september under soliga dagar över den gräns då man ska skydda sig.  I norra Finland överskrids gränsen i snitt från maj till de första dagarna i augusti. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I Finland är solens UV-strålning som störst veckan före och några veckor efter midsommar. Då kan UV-index i de sydliga delarna av landet överskrida gränsen för stark strålning, alltså värdet 6.  ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"När vädret är varmt är det frestande att klä sig lättare och då exponeras huden för solens UV-strålning. Det är bra att hålla i minnet att man kan bränna sig även när det är molnigt, eftersom tunna höga moln inte just alls minskar intensiteten i den UV-strålning som når marken\", säger ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Kaisa Lakkala","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":", forskare vid Meteorologiska institutet. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"UV-strålningens risker är kända, men inte riskerna för ljus hy eller med solarier ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt enkätundersökningen Cancerns riskfaktorer och prevention som Cancerorganisationerna har låtit göra, vet 87 procent av finländarna att solens UV-strålning ökar risken för cancer. Ytterligare identifierade 44 procent av de svarande ljus hy som en riskfaktor, men i den yngre åldersgruppen (18–24-åringar) låg andelen på 21 procent. Cancerrisken med solarier identifierade 81 procent av svararna, men endast 55 procent av de yngre kände till deras skadliga effekter. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"Finländarnas medvetenhet om cancerrisken med UV-strålning är allmänt taget god. Hudtypens betydelse med avseende på risken är emellertid mindre känd. Ju ljusare hudtyp, desto högre risk för hudcancer. Mörkare hud tål sol bättre och därför är risken för cancer lägre, men finns nog där ändå. Riskmedvetenheten med avseende på solarier är i genomsnitt hög, men den lägre kännedomen bland de yngre svarande är oroande. Solariesolande är klassificerat som cancerframkallande i klass 1 och det skadar huden, liksom UV-strålning från solen. Av den anledningen avråds det från solariesolande i syfte att bli brun\", berättar chefen för hälsofrämjande verksamhet vid Cancerorganisationerna ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Heidi Löflund-Kuusela","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":". ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt den senaste cancerstatistiken diagnostiserades nästan 1800 melanom, över 2100 skivepitelcancer och cirka 9400 basalcellscancer i Finland år 2024. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"Förekomsten av hudcancer ökade snabbare än andra cancerformer i början av 2000-talet. Medan den åldersstandardiserade incidensen av alla andra cancerformer ökade med cirka 0,4 procent per år, var ökningen i hudcancer cirka 3,5 procent per år. Under de senaste 10 åren har ökningstakten tydligt avtagit. Det verkar nu som om förekomsten av exempelvis hudmelanom inte längre ökar, utan stannar 2024 på en lägre nivå än 2023\", berättar forskningschef ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Karri Seppä","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" vid Finlands Cancerregister. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Det finns skillnader i förekomsten av hudcancer i Finland, både mellan olika välfärdsområden och mellan olika utbildningsgrupper. Den högsta förekomsten av hudcancer konstateras bland högutbildade på Åland och den lägsta bland personer med grundskoleutbildning i Kajanaland. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"Orsakerna till skillnaderna kan vara både faktisk UV-exponering och att man mer aktivt uppsöker läkare. I praktiken finns det inga skillnader i dödligheten i hudcancer.\"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mindre populärt med solbränna, men barnen behöver skyddas bättre ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt en enkätundersökning som Strålsäkerhetscentralen (STUK) låtit göra utsätts finländarna oftast för solens UV-strålning när de fördriver tiden i parker och på terrasser, i samband med trädgårdsskötsel och när de motionerar. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"Oftast sker UV-exponeringen helt vanliga dagar\", säger ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Anne Höytö","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":", specialsakkunnig vid Strålsäkerhetscentralen.   ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Medvetenheten om solens skadeverkningar har ökat och strävan efter solbränna har minskat. Endast cirka nio procent av finländarna solar för att bli bruna. Detta är dock vanligare bland personer under 45 år och bland kvinnor. Upp till 45 procent av finländarna har bränt sig i solen under de senaste fem åren, särskilt unga vuxna bränner sig med jämna mellanrum. Man förhåller sig dock i huvudsak positivt till att skydda sig. Av finländarna säger 43 procent att de alltid skyddar sig mot solen och 52 procent åtminstone ibland. Kvinnor skyddar sig oftare än män och den yngre generationen är mer aktiv än de äldre i det här avseendet. Det vanligaste sättet att skydda sig är att använda solkräm, hatt och solglasögon samt att uppsöka skugga. Man kommer alltjämt ihåg att skydda barnen, men här kan man skönja en oroande trend. År 2022 skyddade upp till 68 procent alltid sina barn – nu har siffran gått ner till 58 procent. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den goda nyheten är att merparten av finländarna är medvetna om UV-strålningens skadliga effekter och hur de kan skydda sig. Höytö påpekar att det inte är svårt att skydda sig effektivt. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"Tre saker är bra att hålla i minnet: skugga, kläder och solkräm. Genom olika kombinationer av de här tre kan man tryggt njuta av sommaren utomhus.\"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"  ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/ultraviolett-stralning"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ultraviolett strålning","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/uv-index"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Prognos för UV-index","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" på Meteorologiska institutets webbtjänst","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Prognosen för UV-index kan man kolla upp också i Meteorologiska institutets mobilapp.  ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Sää","Tutkimus"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7LMWqQ4l2qqSvzP2uRSxrR","type":"Entry","createdAt":"2025-04-03T10:25:02.563Z","updatedAt":"2025-04-15T11:42:57.315Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":24,"revision":3,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Mars var exceptionellt mild i landets södra del","leadParagraph":"Även på andra håll i landet var det mildare än normalt. I slutet av månaden var det i allmänhet snöfritt i landets södra och västra delar.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7wYE9GPHJUiKddeXEeLJAs","type":"Entry","createdAt":"2025-04-03T10:17:30.667Z","updatedAt":"2025-04-03T10:17:30.667Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Kevättalven metsämaisema Shuterstock SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7ewYVmM1Z6BhoUawDgAG6N","type":"Asset","createdAt":"2025-04-01T07:56:21.870Z","updatedAt":"2025-04-01T07:56:21.870Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"shutterstock kevättalven metsämaisema 1200px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/7ewYVmM1Z6BhoUawDgAG6N/51ad36162c0da4fe322c7ed845bb488c/shutterstock_kevättalven_metsämaisema_1200px.jpg","details":{"size":1329757,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"shutterstock_kevättalven_metsämaisema_1200px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Shutterstock."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik varierade medeltemperaturen i mars från drygt +2 grader i landets sydvästra del till cirka ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"–","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"7 grader i Lapska armen. Medeltemperaturen i mars var högre än normalt i hela landet, i landets södra del till och med exceptionellt hög. Den månatliga medeltemperaturen till exempel vid Kajsaniemi observationsstation Helsingfors var +2,8 grader, vilket är den näst högsta i stationens observationshistoria. Endast år 2007 var mars ännu mildare i Kajsaniemi. Dessutom är mars månads medeltemperatur på +2,5 grader i Yltöis i S:t Karins ett nytt rekord för stationen under dess 98-åriga observationshistoria.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den högsta temperaturen i mars var 14,9 grader som uppmättes vid S:t Michels flygplats den 31 mars. Den lägsta temperaturen var ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"–","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"32,5 grader som uppmättes i Kevojärvi i Utsjoki den 15 mars.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängden var nära det normala i en stor del av landet ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängden i mars var ganska normal, främst i landets södra del var nederbördsmängden i allmänhet mindre än normalt. I mars regnade det mest i Enontekis vid observationsstationen i Kilpisjärvi byacentrum, där nederbördsmängden var 63,5 millimeter. Minst regnade det vid Enskärs observationsstation i Gustavs, där nederbördsmängden var 2,8 millimeter. Den största dygnsnederbörden, 28,1 millimeter, uppmättes vid observationsstationen i Kilpisjärvi byacentrum den 18:e dagen i månaden.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den sista mars hade snötäcket till stor del smält i landets södra och västra delar. I Mellersta Finland, Norra Savolax, Norra Karelen och Kajanaland fanns det cirka 20–50 centimeter snö. I Lappland var snötäckets djup cirka 30–80 centimeter, med undantag av det nordligaste området i Kilpisjärvi, där det fanns nästan 140 centimeter snö i slutet av månaden. Med undantag av Mellersta och Norra Lappland var snödjupet i slutet av månaden mindre än normalt i vårt land, i landets mellersta delar ovanligt eller till och med exceptionellt litet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet solskenstimmar låg på en normal nivå i vårt land. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatstatistik","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/ladda-ner-observationer"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ladda ner observationer","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,06 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Sää","Tilasto","Ilmasto"],"showEditedDatetime":false,"sendEMailsAfterEdit":false}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5aCcqYoIJ2yaPZuUDNfqLV","type":"Entry","createdAt":"2025-03-07T10:10:28.292Z","updatedAt":"2025-04-14T11:05:18.380Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":26,"revision":3,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"I Lappland var februari mild – även hela vintern var mild och snöfattig i Finland","leadParagraph":"Senast februari var lika mild i norra Lappland var år 2014. Under hela vintern fanns det på många ställen mindre snö än normalt; man fick också mindre solsken än vanligt. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6bsSzxFfMeGH72JPL8olxG","type":"Entry","createdAt":"2025-03-07T10:07:51.134Z","updatedAt":"2025-03-07T10:07:51.134Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"alkutalvi_Adobestock1200_SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4vuKYn6LSWeJqFPOkXBlVJ","type":"Asset","createdAt":"2025-03-03T08:16:58.751Z","updatedAt":"2025-03-03T08:16:58.751Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"AdobeStock 253304447 alkutalvi 1200px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/4vuKYn6LSWeJqFPOkXBlVJ/3e4f2a55270e45d2096e6e53caa016e0/AdobeStock_253304447_alkutalvi_1200px.jpg","details":{"size":696390,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"AdobeStock_253304447_alkutalvi_1200px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: AdobeStock.","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik varierade februaris medeltemperatur från noll grader i sydvästra delen av landet till -7 grader i östra Lappland. Temperaturavvikelsen jämfört med långtidsmedelvärdet 1991–2020 var från cirka två grader i landets södra del till cirka sju grader i norra Lappland. I Lappland var februari sällsynt, i norra Lappland till och med exceptionellt mild. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den högsta temperaturen i februari var 7,3 grader som uppmättes i Nellim i Enare den 7 februari. Den lägsta temperaturen, -39,6 grader, uppmättes den 4 februari i Tulppio i Savukoski. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I februari regnade det mindre än normalt","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängden varierade i februari mellan 3,9 millimeter i Linnunlahti i Joensuu och 37,8 millimeter i Torp i Torneå. I stora delar av landet regnade det mindre än normalt. I landets södra och mellersta del var nederbördsmängderna ställvis under en tredjedel av det normala. I Norra Karelen regnade det ställvis exceptionellt lite. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Syd- och västkusten var i slutet av februari till stora delar snöfria. I landets östra del fanns det i huvudsak 20–40 centimeter snö. Från Kajanaland till Lappland varierade snödjupet på båda sidorna av 50 centimeter. Mest snö fanns det i Kilpisjärvi bycentrum, 105 centimeter. För tidpunkten fanns det ovanligt eller exceptionellt lite snö i en stor del av landet. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I februari sken solen mindre än normalt i hela landet. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Vintermånaderna var snöfattiga","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik varierade medeltemperaturen för vintern, det vill säga för december–februari, från noll vid sydvästkusten till cirka -10 grader i östra Lappland. Medeltemperaturen var högre än normalt i hela landet jämfört med långtidsmedelvärdet för 1991–2020. Temperaturavvikelsen var cirka två grader i en stor del av landet. I landets södra del var vintern ovanligt mild, det vill säga motsvarande upprepas i genomsnitt en gång på tio år eller mer sällan.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den lägsta temperaturen, -39,6 grader, för vintermånaderna uppmättes den 4 februari i Tulppio i Savukoski. Den högsta temperaturen var 9,5 grader, som uppmättes vid Kristinestads fyr den 17 januari. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Under vintern regnade det minst i Toholampi, 65,9 millimeter, och mest i Koivuniemi i Vederlax, 199,6 millimeter. Det regnade mer än genomsnittet i landets sydöstra delar samt i mellersta och norra Lappland. I landets mellersta delar regnade det mindre än normalt. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Räknat från december till februari fanns det på många ställen ovanligt lite snö på västkusten samt i Norra Österbotten och Kajanaland. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Under vintermånaderna sken solen mindre än normalt i hela landet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatstatistik","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"\n","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/ladda-ner-observationer"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ladda ner observationer","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,06 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Sää","Ilmasto","Tilasto"],"sendEMailsAfterEdit":false}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3OTEJoX7me3Wg966sIcHFO","type":"Entry","createdAt":"2025-02-05T12:31:22.730Z","updatedAt":"2025-10-22T06:53:00.561Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":21,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Januarivädret fördelade sig mellan milt i söder och vintrigt i Lappland","leadParagraph":"I mitten av månaden höjde föhn-vinden temperaturerna till exceptionellt höga för tidpunkten. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4oO6H0i7BBlzpByOfTw4Nn","type":"Entry","createdAt":"2025-02-05T11:54:46.950Z","updatedAt":"2025-02-05T11:54:46.950Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Silmut tammikuu leuto Markku Kangas","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"kH1IFuhctrZQvGoBfFcEY","type":"Asset","createdAt":"2025-02-01T09:19:34.902Z","updatedAt":"2025-02-01T09:19:34.902Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Syreeni 20250128 silmut MarkkuKangas 1200x675","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/kH1IFuhctrZQvGoBfFcEY/dfb614c299b394ea5e771e838aa25ccd/Syreeni_20250128_silmut_MarkkuKangas_1200x675.jpg","details":{"size":76624,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Syreeni_20250128_silmut_MarkkuKangas_1200x675.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Markku Kangas."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik varierade medeltemperaturen i januari från +1 grad i sydvästra skärgården till –14 grader i Norra Lappland. Januari var ovanligt mild i landets södra del och ställvis i landets mellersta del. Så här höga temperaturer mäts i genomsnitt mer sällan än en gång på tio år i januari. På andra håll i landet var medeltemperaturerna nära långtidsmedelvärdet eller något högre. Temperaturavvikelsen var i jämförelse med långtidsmedelvärdet i landets södra delar knappt +3,5 grader och i Lappland –1 grad.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I mitten av månaden påverkades Finland av föhn-vinden och temperaturerna var exceptionellt höga för tidpunkten under några dagar vid flera av Meteorologiska institutets väderobservationsstationer. Månadens högsta temperatur, +9,5 grader, uppmättes vid Fyrens observationsstation i Kristinestad den 17:e i månaden. Siffran är den femte högsta temperaturen i januari under Finlands mäthistoria. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens lägsta temperatur, –38,9 grader, uppmättes vid observationsstationen i Tulppio i Savukoski den 8 januari.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Det milda vädret smälte snön vid kusten","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängderna i januari var i huvudsak nära det normala. Enligt preliminära uppgifter regnade det mest i Rankö i Kotka, 78,5 millimeter, och minst i Kevo i Utsjoki, där det regnade 23,3 millimeter. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I slutet av månaden var syd- och västkusten ställvis snöfri. I övrigt varierade snödjupet mellan 10 centimeter i söder och väster till 98 centimeter i Kilpisjärvi. I slutet av januari var snödjupet ovanligt eller exceptionellt litet på många ställen i landets södra och mellersta delar och i Norra Österbotten. Det fanns i allmänhet 10–25 centimeter mindre snö än genomsnittet. I Lappland var snödjupet däremot ställvis något större än genomsnittet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatstatistik","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,06 e/min + lna) ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Sää","Ilmasto","Tilasto"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4Gm7X7PVrD21KsYHA6r2dn","type":"Entry","createdAt":"2025-01-13T10:19:39.469Z","updatedAt":"2025-01-13T10:19:39.469Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":28,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Var tredje finländare halkade under förra vintern ","leadParagraph":"Trafikskyddets enkät berättar att var tredje finländare halkade under förra vintern. Årligen får uppskattningsvis 36 000 finländare en hjärnskada och upp till 60 procent av dem orsakas av fallolyckor. Lärare Kati Veijonaho berättar om sin egen historia om sin halkolycka i kampanjen Håll dig på benen. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3TAvfVgTuokCbGuwhkzjoj","type":"Entry","createdAt":"2025-01-13T06:40:51.681Z","updatedAt":"2025-01-13T06:40:51.681Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Pysy pystyssä SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"FXsewatngEKb28NcnX8yh","type":"Asset","createdAt":"2023-11-03T15:05:26.200Z","updatedAt":"2023-11-03T15:05:26.200Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"jalankulun-liukkaus-102023","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/FXsewatngEKb28NcnX8yh/2531a72c8854b726414e8b66516d858b/jalankulun-liukkaus-102023-v03.png","details":{"size":189121,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"jalankulun-liukkaus-102023-v03.png","contentType":"image/png"}}},"plainTextImageCaption":"Det är lättare att halka om du tittar på telefonen istället för att se var du går. Bra skor är också viktiga på vinterhalka.","language":"SV"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enligt Trafikskyddets enkät* halkade var tredje finländare under förra vintern. Av dem som halkat** uppgav 43 procent att de skadat sig och 7 procent var tvungna att besöka läkare på grund av olycksfallet. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.tyotapaturmatieto.fi/julkaisu/tyotapaturmatietopalvelu/3924"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Olycksfallsförsäkringscentralens prognos för 2024","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" visar en ökning av olycksfall under arbetsresor med upp till 8 procent jämfört med 2023, vilket utgör sammanlagt 24 000 olycksfall under arbetsresor. Största delen av olycksfallen är halk- eller fallolyckor.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"”Det går knappt att påverka förhållandena, men man kan påverka sin egen utrustning och verksamhet. Det lönar sig att tackla brådskan genom att reservera mer tid för resorna”, uppmuntrar Trafikskyddets kontaktchef ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Eero Kalmakoski","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":".","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Hjärnskada till följd av en halkolycka under arbetsresan ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Lärare ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Kati Veijonaho","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" föll för sex år sedan på sin arbetsplats på gården och slog sitt huvud i den isiga marken. Väglaget var vintrigt. Isen och den nedtrampade snön hade täckts av ny snö. Gården hade inte sandats på drygt en vecka, eftersom det var skollov under den föregående veckan. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Hjärnskakningen övergick till en diagnos för hjärnskada ungefär en vecka efter att olycksfallet inträffat. Även efter sex år begränsas Veijonahos vardag av en mycket kraftig trötthet och belastningskänslighet. Hennes hjärna kan inte heller behandla syn- och hörselupplevelser som tidigare. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Veijonaho berättar med hjälp av sin man att hon på basis av utlåtanden från yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården är arbetsoförmögen för allt arbete.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"”En hjärnskada syns oftast inte utanpå. Det är således svårt för utomstående att förstå varför en frisk person behöver sova på dagen samt blir lätt trött och belastad. En osynlig skada kan begränsa livet betydligt mer än många synliga skador”. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Pia Kilpeläinen","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" från Hjärnskadeförbundet rf tackar Kati Veijonaho för att hon offentliggjorde saken. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"”Årligen får uppskattningsvis 36 000 finländare en hjärnskada och minst 100 000 personer uppvisar efteråt symtom på verkningar. Det finns inte tillgång till ett exakt tal om hjärnskador orsakade av halkolyckor, men upp till 60 procent av dem orsakas av fallolyckor”, konstaterar Pia Kilpeläinen vid Hjärnskadeförbundet rf. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutet varnar för mycket halt fotgängarväder ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutet varnar för mycket hala gångvägar. ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/fotgangarvadret1"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Varningen heter fotgängarvädret.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ett mycket halt väglag förekommer då:","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"unordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"det finns snö på isen","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"det finns vatten på isen","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"snön har blivit hal efter rikligt snöfall då temperaturen har legat på noll, eller aningen på köldsidan","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Slasket har frusit till en mycket ojämn och hal yta.","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"”Vid mycket halt väglag räcker det inte enbart med försiktighet, utan det behövs hållbara skor och hjälpmedel, såsom halkskydd. Halkolyckan överraskar lättare om man inte koncentrerar sig på gåendet, utan till exempel tittar på sin telefon”, berättar övermeteorologen ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Sari Hartonen ","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"vid Meteorologiska institutet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Gällande varningar kan kontrolleras på ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/varningar"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutets webbplats","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" och på väderapplikationen. Man bör beakta att väglaget kan variera lokalt till exempel beroende på nivån på underhållet och områdets livaktighet. Varningar ges dock endast för omfattande, mycket hala situationer.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Sju tips för att undvika halkolyckor","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}}]},{"nodeType":"ordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Kontrollera fotgängarvädret.","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Välj skor enligt väglag.  ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Använd halkskydd.","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Reservera tid för resor.","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Koncentrera dig på hur du går.","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ge respons till underhållet.","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ta hand om konditionen och var alert.","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://pysypystyssa.fi/"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Kampanjen Håll dig på benen pågår","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" 13–19.1.2025. Kampanjen påminner om att man kan minska halkolyckor genom sina egna val och handlingssätt. Genom framförhållning och beredskap går det även som på Strömsö att röra sig på vintern. Se ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.youtube.com/@pysypystyssa9478/shorts"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Håll dig på benen videorna på Youtube","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":".","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information: ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Hjärnskadeförbundet rf, Pia Kilpeläinen, chefredaktör och kommunikationsansvarig, 050 306 7916, ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"mailto:pia.kilpelainen@aivovammaliitto.fi"},"content":[{"nodeType":"text","value":"pia.kilpelainen@aivovammaliitto.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutet, Sari Hartonen, övermeteorolog, 029 539 3444, ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"mailto:sari.hartonen@fmi.fi"},"content":[{"nodeType":"text","value":"sari.hartonen@fmi.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Trafikskyddet, Eero Kalmakoski, kontaktchef, 020 7282 380, eero.kalmakoski@liikenneturva.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Om kampanjen: ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Anna Ranta, planerare av hälsofrämjande arbete, Finlands Röda Kors, 040 480 6973, ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"mailto:anna.ranta@rodakorset.fi"},"content":[{"nodeType":"text","value":"anna.ranta@rodakorset.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.facebook.com/kotitapaturma"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Kotitapaturmas Facebook","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" | ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://twitter.com/kotitapaturma"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Kotitapaturmas X","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" | ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.kotitapaturma.fi/pysy-pystyssa-testi/"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Gör Håll dig på benen-testet (på finska)","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I kampanjen deltar:","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" Hjärnskadeförbundet rf, Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf, Finanssiala ry, Meteorologiska institutet, Invalidförbundet, Trafikskyddet, Suomen Luustoliitto ry, LokalTapiola, Nikander ja Wiinikka Oy, Partioaitta, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Röda Kors, Taitavat Suutarit ry, Institutet för hälsa och välfärd, Arbetshälsoinstitutet. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"*Trafikskyddet utredde finländarnas tankar om trafiken i april 2024. Enkäten utfördes av Norstat Oy och besvarades av totalt 2 015 personer. **673 var personer som varit med om en halkolycka.","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" ","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Säkerhet","Väder"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3ZGXFJilrd6z697XiGVHcY","type":"Entry","createdAt":"2025-01-09T13:29:17.078Z","updatedAt":"2025-01-09T13:29:17.078Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":29,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Björneborgs mareograf fyller 100 år – vattenståndsinformation för kustinvånare, sjöfart och forskning","leadParagraph":"Mareografen i Björneborg är en av fjorton stationer i Finland som mäter havsvattenståndet. Observationer av vattenståndet är viktiga för kustinvånare och för säker sjöfart. Dessa observationer används också inom klimatforskning.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5K4NipgxNuiRX4V59bw5My","type":"Entry","createdAt":"2025-01-09T13:13:06.539Z","updatedAt":"2025-01-09T13:13:06.539Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Pori mareografi meri kuvitus SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4xts4582R7X4qtqekzTMqJ","type":"Asset","createdAt":"2025-01-08T13:22:13.126Z","updatedAt":"2025-01-08T13:22:13.126Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"auringonlasku meri pixabay","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/4xts4582R7X4qtqekzTMqJ/1b1fcfb483f213017b090f7f9d4bad7f/auringonlasku_meri_pixabay.jpg","details":{"size":373057,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"auringonlasku_meri_pixabay.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Pixabay."}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"En mareograf, en station som mäter havsvattenståndet, grundades i Tallholmen i Björneborg den 10 januari 1925. Förutom vattenstånd har mareografen i Tallholmen mätt havsvattentemperaturen sedan 2002.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Från mareografen i Björneborg finns nu vattenståndsstatistik från 100 års tid. Den har bevittnat många stormar som höjt vattennivån och perioder med låga vattenstånd\", säger ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Anni Jokiniemi","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", oceanograf vid Meteorologiska institutet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Stationens vattenståndsrekord är från 1984, då en storm höjde havsvattennivån den 14 januari längs Bottenhavets kust. Då mättes ett vattenstånd på +132 centimeter i förhållande till det teoretiska medelvattnet. Det lägsta vattenståndet registrerades under stormen Aapeli den 2 januari 2019, då en kraftig nordlig vind blåste länge och sänkte havsvattennivån till -86 centimeter i förhållande till det teoretiska medelvattnet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mareografen i Björneborg är en av de fjorton stationer som Meteorologiska institutet har för att mäta havsvattennivån i Finland. De första mareograferna grundades i Hangö 1887 och Helsingfors 1904. På 1920-talet expanderade mätningstationernas nätverk, då förutom Björneborg fick nio andra orter egna mareografer. Senare har mareografer grundats också i Raumo 1933 och Borgå 2014.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Från pappersrullar till digitala observationer","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Den ursprungliga mareografen byggdes i samarbete med Björneborgs stad intill pumphuset i Tallholmens hamn. Vid mottagandet av stationen upptäcktes att byggnadsarbetet inte hade utförts exakt enligt ritningarna, eftersom mätningsbrunnet var cirka en meter för grunt. Trots detta kunde vattenståndsmätningarna börja i januari 1925.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"På grund av hamnutvidgningar flyttades mareografen 1969 till östra sidan av Kallo, där den placerades i ett förråd som tillhörde Sjöfartsverket. År 1989 flyttades mareografen igen, då en ny mareografbyggnad stod klar på Kallo med stöd av Sjöfartsverket. Sedan dess har mareografen varit kvar på sin nuvarande plats.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mätutrustningen har förnyats flera gånger. Ursprungligen registrerade enheten vattenståndet på en pappersrulle, som lästes av en gång i månaden. År 1986 installerades en datorbaserad mätutrustning i mareografen. Några år senare kopplades utrustningen till en telefonlinje, vilket gjorde det möjligt att få vattenståndsdata i digital form. En syntetisk röst tillkom också, så att vattenståndet kunde höras genom att ringa till mareografens telefonnummer. Denna förändring var betydande, eftersom det inte längre var nödvändigt att besöka mareografbyggnaden för att få observationerna.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Idag skickas vattenståndsdata från mareografen automatiskt i digital form, vilket möjliggör att datan är i real tid på webbsidorna till exempel.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"För hundra år sedan var mareografens verksamhet och vardag mycket annorlunda än idag. Dess uppgift är dock fortfarande densamma, och behovet av vattenståndsdata är lika betydande som tidigare\", betonar Anni Jokiniemi.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Precis som vilken annan utrustning som helst kräver mareografen regelbundet underhåll och ibland även reparationer. Den lokala mareografskötaren ansvarar för mätutrustningen och vattenståndsdata, inklusive regelbundna kontrollmätningar.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"embedded-entry-block","data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5TTAM2e9qUgCSgLmz2v4zy","type":"Entry","createdAt":"2025-01-09T13:22:09.516Z","updatedAt":"2025-01-09T13:22:09.516Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":10,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Mäntyluoto Pori mareografi 750px","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"63aIi97XuuyfRRaVXsEoCm","type":"Asset","createdAt":"2025-01-08T12:51:51.950Z","updatedAt":"2025-01-08T12:51:51.950Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"mantyluoto 750-px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/63aIi97XuuyfRRaVXsEoCm/7d36f8d5aaaa7aae6ff18cdb82a3ffd5/mantyluoto_750-px.jpg","details":{"size":238769,"image":{"width":750,"height":422}},"fileName":"mantyluoto_750-px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Mareografen har varit kvar på sin nuvarande plats på Kalloön utanför Tallholmen sedan år 1989. "}}},"content":[]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Kunskap om havsvattenstånd hjälper oss att förstå klimatförändringarnas påverkan","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Havsvattenståndet påverkar bland annat byggnader vid kusten och sjöfarten. Höga vattennivåer kan orsaka översvämningar på vägar och i källare, medan låga vattennivåer försvårar sjöfart och båtliv.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Observationer från mareografer används för att förbättra vattenståndsprognoser och beräkna hur högt byggnader måste byggas för att de är skydda mot översvämningar\", förklarar oceanograf Anni Jokiniemi.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Dessutom hjälper kunskap om havsvattenståndet oss att förstå klimatförändringarnas påverkan. Havsnivån stiger globalt som en följd av klimatförändringen, vilket påverkar vattennivån även i Östersjön. I Östersjöområdet påverkas havsnivån också av landhöjningen efter istiden, mest i Kvarken. Tidigare har landhöjningen varit starkare än havsnivåhöjningen längs Finlands kust. Men om havsnivåhöjningen accelererar kan den överträffa landhöjningens effekt.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I Bottenhavet förväntas landhöjningen och havsnivåhöjningen ungefär balansera varandra, vilket innebär att mareografen i Björneborg troligen inte kommer att registrera stora förändringar i vattenståndet under detta århundrade. Utvecklingen beror dock på hur utsläppen ökar globalt. Observationer från mareografen ger värdefull information om hur landhöjningen och havsnivåhöjningen utvecklas.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information:","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"unordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/vattenstandet?sealevel_station=-10022824&sealevel_graph=short&sealevel_mode=mwn2000"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Havsvattenståndet i Björneborg","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/mareografen"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mätning av vattenståndet","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/vattenstandsvariationer"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vattenståndsvariationer vid finska kusten","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Hav","Säkerhet"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3qpZObOgHobsvpYWpq2OCX","type":"Entry","createdAt":"2025-01-09T07:56:25.193Z","updatedAt":"2025-01-09T07:56:25.193Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":24,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"År 2024 var varmare än normalt i Finland","leadParagraph":"I norra Lappland och landets södra del var året exceptionellt varmt på många ställen. I en stor del av landet var den årliga nederbördsmängden större än normalt.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"28kwvjXY3lJz6uLOZk12tF","type":"Entry","createdAt":"2025-01-09T07:36:52.546Z","updatedAt":"2025-01-09T07:41:37.538Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Joulukuu 2024 tiedote kuva SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4iNvmQYtNTXqfXuDLH0BDi","type":"Asset","createdAt":"2025-01-09T07:35:04.624Z","updatedAt":"2025-12-31T13:51:31.144Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"milloin-kevat-alkaa-cardlink-1200x675px-01","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/4iNvmQYtNTXqfXuDLH0BDi/2ce0c3562baf18dc37fdb380ca2b4696/milloin-kevat-alkaa-cardlink-1200x675px-lowres.jpg","details":{"size":96686,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"milloin-kevat-alkaa-cardlink-1200x675px-lowres.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Även om fjolåret började med kallare väder än normalt var slutet av året från och med maj varmare än normalt. Hela landets medeltemperatur var cirka 4,0 grader, vilket är 1,1 grader över långtidsmedelvärdet för åren 1991–2020. Årsmedeltemperaturen varierade från drygt +8 grader i sydvästra skärgården till cirka noll grader i nordvästra Lappland. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den största avvikelsen från långtidsmedelvärdet var i Norra Lappland, där det var cirka 1,7 grader varmare än jämförelseperiodens medelvärde. Årets medeltemperatur var exceptionellt hög i området och vid många observationsstationer var årsmedelvärdet det varmaste under stationens observationshistoria. Även i landets södra del var året exceptionellt varmt på många ställen, och på andra håll i landet kan man tala om ett ovanligt varmt år. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Endast januari och april var kallare än normalt i hela landet. Alla andra månader har varit varmare än normalt.  Från och med maj var åtta månader efter varandra varmare än normalt. September var igen ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/pressmeddelande/19BoEAyTZ7wzEAOwl0N8dJ"},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"underline"}],"value":"rekordvarm","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" och följde den rekordvarma september år 2023. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den långa perioden som var varmare än normalt syns också i den effektiva värmesumman: Den effektiva värmesumman 2024 har varit exceptionell i nästan hela landet. Med undantag av landets västra del har det gjorts stationsspecifika rekord för den effektiva värmesumman vid nästan varje station, och rekordsiffror har även uppmätts i den västra delens kust- och havsstationer. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Förra årets högsta temperatur var 31,4 grader, som uppmättes den 28 juni i både Savilahti i Kuopio och Asemantaus i Heinola. Årets lägsta temperatur, −44,3 grader, uppmättes den 5 januari vid Enontekis flygplats.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I väst regnade det mer än normalt, i öst mindre ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I en stor del av landet var den årliga nederbördsmängden större än normalt. I landets västra del var det till och med ovanligt eller exceptionellt regnigt. Endast i landets östra del fanns det ett jämnare område där den årliga nederbördsmängden stannade på jämförelseperiodens stationsspecifika medelvärden. Under året var bland annat februari och april regniga månader, medan maj var klart regnfattigare än normalt. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den största årliga nederbördsmängden observerades vid observationsstationen i Tuorila i Sastmola, där det regnade 921,4 millimeter. Minst nederbörd under året uppmättes i Kevo i Utsjoki, 408,6 millimeter. Den största dygnsnederbörden var 70,6 millimeter som uppmättes i Rausenkulma i Kumo den 10 augusti. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Årets största snödjup som statistikförs var 127 centimeter som uppmättes i Paljakka i Puolanka den 8 april. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I december varierade snötäckets täckning ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Medeltemperaturen i december 2024 varierade från cirka +3 grader i sydvästra skärgården till cirka −11 grader i norra Lappland. I landets norra del varierade avvikelsen från medeltemperaturen under jämförelseperioden 1991–2020 i riktning mot kallt och varmt, men medeltemperaturen var ändå i huvudsak normal. På andra håll i landet var det cirka 0,5–2 grader varmare än normalt. Månadens lägsta temperatur, −38,2 grader, observerades vid Tulppio observationsstation i Savukoski den 15 december. Månadens högsta temperatur, +9,2 grader, uppmättes vid Björneborgs flygplats den 2 december. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängderna i december var större än normalt i landets södra och västra delar samt i mellersta och norra Lappland. Nederbördsmängden blev mindre än normalt främst på remsan som sträcker sig från Norra Karelen till Torneå. Månadens största nederbördsmängd var 115,4 millimeter, som uppmättes i Koivuniemi i Vederlax. Minst regnade det i Keskikylä på Karlö, 18 millimeter. Den största dygnsnederbörden var 33,1 millimeter, som uppmättes i Koivuniemi i Vederlax den 19 december. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Marken har varit snötäckt hela december närmast i Lappland. Efter mitten av december fick nästan hela Finland ett snötäcke gradvis, men mot slutet av månaden smälte den längs kusten i landets södra del. I slutet av månaden fanns det 0–10 centimeter snö i landets södra del, i mellersta delen i huvudsak 10–25 centimeter snö och i norra delen i huvudsak 20–60 centimeter snö. Det största snödjupet i december uppmättes den 30 december i Enontekis i Kilpisjärvi, där det fanns 98 centimeter snö. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I december uppgick antalet solskenstimmar till 0–40 timmar, vilket är nära det typiska antalet för december. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information: ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,06 e/min + lna)  ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologerna använder ordet exceptionellt då ett väderfenomen förekommer statistiskt i genomsnitt tre gånger per århundrade eller mer sällan. Sällsynt väderfenomen används för väderfenomen som förekommer mer sällan än i genomsnitt en gång per tio år. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Klimat","Väder","Statistik"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5hPPaF7lzGn5fcPUo3nBl1","type":"Entry","createdAt":"2024-12-05T09:18:59.405Z","updatedAt":"2024-12-05T09:18:59.405Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":22,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Hösten var sällsynt varm","leadParagraph":"På sydkusten och i landets östra del var det vid många observationsstationer den varmaste hösten under observationshistorien.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6FRuLUs0kUOmFlsJdEql9j","type":"Entry","createdAt":"2024-12-05T09:12:57.446Z","updatedAt":"2024-12-05T09:12:57.446Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Marraskuu Pixabay SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"QlJLmq7w4G79vakwCBwNR","type":"Asset","createdAt":"2020-12-01T10:56:23.500Z","updatedAt":"2020-12-01T10:56:23.500Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Marraskuu Pixabay","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/QlJLmq7w4G79vakwCBwNR/ad4c7570165c558b9384ad27e78a9de5/verkkoon_marraskuu_pixabay.png","details":{"size":939747,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"verkkoon_marraskuu_pixabay.png","contentType":"image/png"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Pixabay."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var hösten, dvs. september–november, ovanligt eller exceptionellt varm i nästan hela landet. Till exempel vid Rankö i Kotka uppmättes den varmaste hösten under stationens över 90-åriga historia.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"Höstens medeltemperatur i hela landet hamnar på fjärde plats i Finlands mäthistoria. Hösten 2020 var den varmaste i Finlands mäthistoria och endast cirka 0,17 grader varmare än denna höst\", berättar meteorolog ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Pauli Jokinen","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":". ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Höstens medeltemperatur varierade från cirka 1 grader i Lapska armen till cirka +10 grader på sydkusten. Den högsta temperaturen, 28 grader, uppmättes i S:t Karins och Åbo den 5 september. Den lägsta temperaturen, -27,3 grader, uppmättes 28 november i Tulppio i Savukoski. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängderna var större än normalt på hösten i landets västra del och i norra Lappland, medan nederbördsmängderna blev under långtidsmedelvärdet från Norra Karelen till Södra Karelen. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt preliminära uppgifter regnade det mest vid Helsingfors-Vanda flygplats, där nederbördsmängden i september–november var 316,5 millimeter. Minst regnade det vid Mekrijärvi observationsstation i Ilomants, 105,4 millimeter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"November var mildare än vanligt i hela landet","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Medeltemperaturen i november varierade från cirka +5 grader i sydvästra skärgården till -5 grader i mellersta Lappland. Medeltemperaturen var till största delen 1–2 grader högre än medelvärdet för jämförelseperioden 1991–2020, i norra Lappland 3–4 grader högre än medelvärdet. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens högsta temperatur, 12,6 grader, uppmättes i Nellim i Enare den 8 november. Månadens lägsta temperatur, -27,3 grader, uppmättes den 28 februari i Tulppio i Savukoski.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"November var regnig i väst","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängden i november var större än normalt i landets södra och västra delar och i norra Lappland, ställvis sällsynt stor från Nyland till Birkaland. I Norra Österbotten och södra Lappland var nederbördsmängden mindre än normalt. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt preliminära uppgifter var den största nederbördsmängden i november 137,3 millimeter i Pirttikoski i Tavastehus. Minst regnade det vid Kemijärvi flygplats, 23,2 millimeter. Den största dygnsnederbörden, 43,9 millimeter, uppmättes vid Sallila observationsstation i Vittis den 25 november.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I slutet av november fanns det mestadels 5–20 centimeter snö i området som sträcker sig från Kajanaland till Lappland, i norra Lappland 20–40 centimeter snö.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den 1 november hämtade stormen Lyly snö till landets södra och västra delar, och vid observationsstationen i Kylmäpihlaja i Raumo uppmättes för första gången en orkan i Finlands havsområden: medelvinden uppnådde värdet 33,5 m/s. Stormen Jari den 20–21 november medförde också mycket snö i landets södra och mellersta delar, men före slutet av månaden hann snön från båda stormarna i huvudsak smälta i landets södra och mellersta delar.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I november var antalet solskenstimmar från 6 timmar i Kevo i Utsjoki till cirka 43 timmar i Artukais i Åbo. Antalet solskenstimmar var normalt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/ladda-ner-observationer"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Undersök tidigare väderstatistik i tjänsten Ladda ner observationer","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,06 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder","Statistik"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5861QdT81f8gJMTK5w1NdJ","type":"Entry","createdAt":"2024-12-02T13:00:02.925Z","updatedAt":"2024-12-02T13:00:02.925Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Meteorologiska institutets samarbetsförhandlingar har avslutats","leadParagraph":"Som en följd av förhandlingarna avslutas uppskattningsvis 16 personers anställningsförhållande genom uppsägning. Utöver uppsägningarna sker inbesparingar bland annat genom att effektivisera funktionerna, pensioneringar och att avsluta visstidsanställningar.","content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet gallrar i uppgifterna inom forskning, teknisk, administrativ och operativ verksamhet samt observationsverksamhet. Som en följd av dessa förändringar avslutas högst 16 personers anställningsförhållande genom uppsägning. Man strävar efter att omplacera de personer som omfattas av uppsägningen i enlighet med de lagstadgade skyldigheterna, varvid det slutliga antalet uppsägningar kan minska ytterligare. Besparingar uppstår dessutom genom att effektivisera funktioner, avsluta visstidsanställningar och pensioneringar. De observationsnätverk som upprätthålls av Meteorologiska institutet kommer att minskas, och vissa observationsstationer kommer att avvecklas under åren 2025–2027. Dessutom planeras sjöväderprognoserna för Yles radiokanaler att automatiseras under år 2025.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"”Meteorologiska institutets samarbetsförhandlingar fördes i en mycket konstruktiv anda tillsammans med våra förtroendemän. Det är mycket beklagligt att vi måste säga upp vår kompetenta och yrkeskunniga personal. Samhället och näringslivet har ett starkt behov av den information och de tjänster vi producerar. Vi vill svara på detta behov även i framtiden\", konstaterar generaldirektör ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Petteri Taalas.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Målet med samarbetsförhandlingarna som inleddes i oktober var att hitta metoder för att uppnå Meteorologiska institutets sparmål. Meteorologiska institutets budgetfinansiering minskas permanent med sammanlagt cirka 6,1 miljoner euro före 2027. Av besparingarna måste cirka 4,4 miljoner euro ha uppnåtts redan 2025. Sparmålet som ställts upp för Meteorologiska institutet är en del av statsförvaltningens produktivitetsprogram. I början av förhandlingarna bedömde man att minskningsbehovet för personalens del är högst 30 personer. Vid Meteorologiska institutet arbetar cirka 760 personer, av vilka över hälften arbetar med forskningsuppgifter. Finansieringen av forskningsverksamheten kommer till stor del från källor utanför Meteorologiska institutet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information: ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Generaldirektör Petteri Taalas, tel. 050 341 3460","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Förvaltningsdirektör Marko Viljanen, tel. 050 584 1790","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Meteorologiska Institutet"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7pEK2UDr3pNYSieIBG3dwl","type":"Entry","createdAt":"2024-11-05T10:31:28.197Z","updatedAt":"2024-11-05T10:45:16.444Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":22,"revision":3,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Oktober var varmare än normalt i hela Finland ","leadParagraph":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var oktober varmare än normalt i hela landet, ställvis ovanligt varm. Månadens medeltemperatur varierade från cirka noll grader i Enontekis till cirka +10 grader i sydvästra skärgården.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"20uFqTjfuwGqZ1gat6bNeW","type":"Entry","createdAt":"2024-11-05T10:26:17.414Z","updatedAt":"2024-11-05T10:26:17.414Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Syksyn lehdet 1200 px SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3pMA4i7tWbzEv7IzH6TTT1","type":"Asset","createdAt":"2024-11-01T07:41:46.848Z","updatedAt":"2024-11-01T07:41:46.848Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"syksynlehdet eija vallinheimo1200x675","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/3pMA4i7tWbzEv7IzH6TTT1/f549f0def89ac5c92795a70bec603f1c/syksynlehdet_eija_vallinheimo1200x675.jpg","details":{"size":270528,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"syksynlehdet_eija_vallinheimo1200x675.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Eija Vallinheimo","language":"SV"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Oktober var 1...2,5 grader varmare i hela landet än genomsnittet för jämförelseperioden 1991–2020.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vid många observationsstationer i Finska viken var medeltemperaturen i oktober den varmaste i stationens mäthistoria. De höga lufttemperaturerna i Finska viken förklaras av att havsvattnet har varit mycket varmt i oktober. Ytvattnens temperatur var cirka 2 grader högre än långtidsmedelvärdet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Månadens högsta temperatur 15,9 grader mättes den 11 oktober vid Kalbådagrund observationsstation i Borgå. Månadens lägsta temperatur -15,1 grader mättes den 31 oktober vid Vuotso observationsstation i Sodankylä.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nederbörden var störst vid Bottniska vikens kust. Enligt preliminära uppgifter regnade det mest i Tuorila i Sastmola, där nederbörden uppmättes till 117,3 millimeter i oktober. Minst regnade det vid Pitkäaho observationsstation i S:t Michel, 23 millimeter. Nederbördsmängden i oktober var delvis mindre än normalt i öst och söder och större än normalt på västkusten och i västra Lappland. Den största dygnsvisa nederbördsmängden var 58,4 millimeter och uppmättes vid Sjundby observationsstation i Sjundeå den 9 oktober.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Sol i hela landet och snö i norr","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I början av oktober fanns det ställvis snö endast i Norra Lappland. Under den första hälften av månaden sträckte sig snötäcket från Kajanaland över nordöstra Österbotten till Lappland, där det igen fanns snö under de sista dagarna i månaden. I Lappland fanns det något mindre snö än det normalt brukar finnas under tidpunkten. Det största snödjupet uppmättes den 12–14:e oktober i Karesuando i Enontekis, där snödjupet var 25 centimeter.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Antalet solskenstimmar var 100–140 timmar i landets södra del och 70–95 timmar i norr. Solen sken något mer än normalt i största delen av landet. I Tähtelä i Sodankylä var antalet solskenstimmar 95, vilket är nästan 40 timmar mer än långtidsmedelvärdet. Så mycket solsken har man i Sodankylä mer sällan än en gång på tio år.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-3","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information:","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/ladda-ner-observationer"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Undersök tidigare väderstatistik","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,06 e/min + lna)","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Väder","Klimat","Statistik"],"showEditedDatetime":false,"sendEMailsAfterEdit":false}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"19BoEAyTZ7wzEAOwl0N8dJ","type":"Entry","createdAt":"2024-10-11T11:37:13.025Z","updatedAt":"2024-10-11T11:37:13.025Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":14,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"September var igen rekordvarm på många ställen ","leadParagraph":"Föregående rekordvarma september var nyligen för ett år sedan. Till exempel i Sodankylä är sannolikheten för en så varm sommar i det nuvarande klimatet cirka 23 gånger större jämfört med en situation där klimatförändringen inte skulle förekomma. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1mPhGUKCdkFwRUFHQeTund","type":"Entry","createdAt":"2024-10-11T11:24:17.690Z","updatedAt":"2024-10-11T11:24:17.690Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":11,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Syksy","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4HCSFT8LjhMIz6LiOmN9Ca","type":"Asset","createdAt":"2024-10-01T08:05:32.833Z","updatedAt":"2024-10-31T06:55:18.781Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Levi Immeljärvi syksy Tuija Vuorinen 1200px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/4HCSFT8LjhMIz6LiOmN9Ca/a12ce177c677ddb50de03b1c3c10c657/Inari_syksy_Tuija_Vuorinen_1200px.jpg","details":{"size":809449,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Inari_syksy_Tuija_Vuorinen_1200px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Sjö och skog.","plainTextImageCaption":"Bild: Tuija Vuorinen"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var medeltemperaturen i september rekordhög i hela landet. Medeltemperaturen i år var 12,2 grader. Detta delar rekord med september förra året. Det jämförbara materialet sträcker sig till början av 1900-talet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"”Det är makalöst att Finlands medeltemperatur under på varandra följande år är rekordhög under samma månad”, berättar meteorolog ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Pauli Jokinen","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" vid Meteorologiska institutet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vid observationsstationerna i landets östra och norra delar var september rekordvarm. Till exempel i Tähtelä i Sodankylä var medeltemperaturen i september 10,3 grader, vilket är nytt septemberrekord för stationen under dess 110-åriga observationshistoria. Det nya rekordet slog det gamla från 1934 och 2023 med 0,3 grader. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I Sodankylä gjorde klimatförändringen att september var cirka 1,7 grader varmare än vad den skulle ha varit utan klimatförändringens inverkan. Sannolikheten för en så varm september är i det nuvarande klimatet cirka 23 gånger större jämfört med en situation där klimatförändringen inte skulle förekomma. Uppgifterna grundar sig på Meteorologiska institutets och Helsingfors universitets forskares referentgranskade metod.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Medeltemperaturen i september varierade mellan cirka 15 grader på sydkusten till knappa 8 grader i nordvästra Lappland. Avvikelsen under jämförelseperioden 1991–2020 var i allmänhet 2–4 grader, den största avvikelsen förekom i landets östra del.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Den högsta temperaturen i september, 28,0 grader, uppmättes den 5 september vid Yltöinen i S:t Karins och vid Åbo flygplats. Det är fråga om den högsta temperaturen i september sedan 1968, då mäthistoriens högsta temperatur på 28,8 grader uppmättes i september. Månadens lägsta temperatur, -9,8 grader, uppmättes vid Vuotso station i Sodankylä den 23 september.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I september var antalet dagar med högsommarvärme hela åtta, vilket är ett nytt rekord för dagar med högsommarvärme i september. Föregående rekord, fem dagar med högsommarvärme, är från 1968.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Solen sken mer än normalt i hela landet","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"September var regnigare än normalt på remsan från Nyland till nordöstra Österbotten, i Mellersta Finland och i Norra Savolax ställvis till och med exceptionellt regnig. På detta område regnade det dubbelt så mycket som normalt. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Däremot var nederbörden vid Österbottens kust och ställvis i landets östra del mindre än normalt. I synnerhet i Norra Karelen regnade endast hälften av den normala nederbördsmängden i september. Till exempel i Tohmajärvi var september den nederbördsfattigaste i stationens 116-åriga historia. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enligt preliminära uppgifter var nederbörden störst i Lamminkäyrä i Lapinlahti, där det regnade 141,1 millimeter. Minst regnade det i Pyhäselkä i Joensuu där nederbördsmängden under månaden bara var 12,9 millimeter. Den största dygnsnederbörden, 57,4 millimeter, uppmättes vid Jaurakkajärvi observationsstation i Pudasjärvi den 13 dagen i månaden.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Den första snön som statistikfördes kom till Kilpisjärvi i Enontekis på morgonen den 24 september och då uppmättes snödjupet till tre centimeter. Den första snön kom några dagar tidigare än mediantidpunkten för jämförelseperioden 1991–2020. I slutet av månaden fanns det snö endast vid Inari Angeli Lintupuolenselkä observationsstation, där snödjupet var 11 centimeter.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I september uppgick antalet solskenstimmar till 130–200 timmar. Solen sken 20–40 timmar mer än normalt både i söder och norr.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Antalet observerade markblixtar var 3641, medan det i genomsnitt observeras cirka 2800 markblixtar i september.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-3","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information:","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.ilmatieteenlaitos.fi/syyskuu"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Väderstatistik från september","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/ladda-ner-observationer"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Undersök tidigare väderstatistik","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Väder","Statistik","Klimat"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5k2EEKFan3TYelQoevExSc","type":"Entry","createdAt":"2024-10-07T11:00:02.324Z","updatedAt":"2024-10-07T11:00:02.324Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":13,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Meteorologiska institutet inleder samarbetsförhandlingar – behovet av minskning uppskattas till högst 30 personer","leadParagraph":"Ett sparmål på 6,1 miljoner euro har ställts upp för Meteorologiska institutet före 2027.","content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutet har idag 7.10.2024 lämnat ett förslag till samarbetsförhandlingar till representanter för personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds av produktionsmässiga och ekonomiska skäl.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutets budgetfinansiering minskas permanent med sammanlagt cirka 6,1 miljoner euro före 2027. Av besparingarna måste cirka 4,4 miljoner euro ha uppnåtts redan 2025. Sparmålet som ställts upp för Meteorologiska institutet är en del av statsförvaltningens produktivitetsprogram.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Till de planerade sparåtgärderna hör personalminskningar. Uppskattningen av antalet uppsägningar är högst 30 personer. Utöver nedskärningarna i personalutgifterna eftersträvas även besparingar i Meteorologiska institutets övriga utgifter.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"För att Meteorologiska institutets verksamhet ska kunna anpassas så att den motsvarar omkostnadsanslagen måste vi tyvärr göra riktade nedskärningar i vår verksamhet. Samtidigt har vi identifierat ett behov av att öka ny kompentens i vår organisation. Det finns en stark efterfrågan på våra tjänster för väderleksförhållanden och säkerhet samt på högklassig forskning inom olika samhällssektorer. Vi vill säkerställa att vi även i framtiden är en konkurrenskraftig organisation som betjänar samhällets och våra kunders behov och främjar säkerheten\", konstaterar Meteorologiska institutets generaldirektör Petteri Taalas.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vid Meteorologiska institutet arbetar cirka 760 personer.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information: ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Generaldirektör Petteri Taalas, Meteorologiska institutet, tfn ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"050 341 3460","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Förvaltningsdirektör Marko Viljanen, Meteorologiska institutet, tfn ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"050 584 1790","marks":[],"data":{}}]}]},"sendEMailsAfterEdit":false}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5oeQUj8MxM2wBzwrt4vZeP","type":"Entry","createdAt":"2024-09-27T07:22:55.816Z","updatedAt":"2024-09-27T07:29:14.323Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":21,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"artikkeli","title":"Av Finlands vattenresurser modelleras en digital tvilling – DIWA-flaggskeppet erbjuder information om förändringar i vattendragen","leadParagraph":"I DIWA-flaggskeppet undersöks bland annat hur klimatförändringen eller mänsklig verksamhet påverkar vattendragen. Meteorologiska institutets roll i projektet är att utreda hur snö påverkar andra vattenresurser.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"0tbSH5bMBkHrxTxXjRDH7","type":"Entry","createdAt":"2024-09-27T07:21:50.710Z","updatedAt":"2024-09-27T07:21:50.710Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Jäätynyt järvi Adobe Stock","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6lT3t00RsJ6a93r0qeyrfO","type":"Asset","createdAt":"2024-09-05T08:34:13.249Z","updatedAt":"2024-09-05T08:34:13.249Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Jää talvi aurinko kuva: Adobestock","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/6lT3t00RsJ6a93r0qeyrfO/7e046d130317631888ae5bf65a8a124e/DIWA.jpg","details":{"size":153056,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"DIWA.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"En frusen sjö, solen skiner vid horisonten i bakgrunden.","plainTextImageCaption":"Bild: Adobe stock.","language":"SV"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Flaggskeppsprogrammet DIWA, Digital Waters, fokuserar på Finlands vattenresurser. Flaggskeppets mål är att skapa en digital tvilling, det vill säga en datormodell där mätdata matas in i realtid, av Finlands vattenresurser. Huvudvikten i flaggskeppet ligger på strömmande vatten, det vill säga åar och kustvatten. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutet ansvarar för snöns andel i projektet och institutets roll är att förbättra metoderna för modellering och mätning av snön samt bland annat undersöka hur snön påverkar vattenresurserna. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"blockquote","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutets roll är bland annat att undersöka hur snön påverkar vattenresurserna.","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Målet är till exempel att modellera var det finns snö och hur mycket, hur den smälter och vilken inverkan smältningen har på andra vattendrag eller översvämningar på våren\", berättar specialforskare ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Anna Kontu","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" vid Meteorologiska institutet. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Snön har stor betydelse för vattenresurserna både i Finland och globalt. Till exempel när snön smälter frigörs mycket vatten på en gång. Förändringarna i smältningstidpunkten eller snömängden påverkar till exempel växternas tillväxt, översvämningar och grundvattennivån under sommaren. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Å andra sidan är snön bland annat globalt en mycket viktig källa till sötvatten som också kan användas som dricksvatten. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"”Snö och glaciärer är betydande sötvattenkällor, och ett stort problem i anslutning till dem är att glaciärerna blir mindre och försvinner. Då uteblir strömningen av smältvatten till åar och älvar, vilket gör att det på vissa ställen råder brist på sötvatten\", konstaterar Kontu. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"”I flaggskeppet DIWA fokuserar man på att modellera vattenresurserna ur Finlands perspektiv, men ofta fungerar samma undersökningsmetoder och modelleringssätt i större utsträckning. Därigenom kan DIWA:s arbete vara till nytta även globalt.” ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Den digitala tvillingen gör det möjligt att följa upp scenarier ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vattenresursernas digitala tvilling kan utnyttjas för många ändamål.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Modellering och uppföljning av vattnen kan till exempel användas som stöd för beslutsfattandet vid beredningen av Finlands och EU:s vattenpolitik. Å andra sidan kan man modellera vilka konsekvenser klimatförändringen har för vattendragen. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Dessutom gör den digitala tvillingen det möjligt att utreda olika scenarier och extrema fenomen i anslutning till vatten.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"blockquote","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Med hjälp av den digitala tvillingen kan man granska vilka följder det skulle ha om snöläget skulle avvika från det nuvarande.","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Med hjälp av en digital tvilling kan vi till exempel observera vilka följder det skulle ha om det fanns väldigt mycket eller knappt alls snö på vissa platser. Vi kan alltså granska vilka konsekvenserna skulle vara om snöläget skulle avvika från det nuvarande\", berättar Kontu. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Liksom andra flaggskeppsprojekt strävar man även inom DIWA-projektet efter att öka samarbetet mellan olika organisationer och aktörer. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Arbetet med flaggskeppet har inletts i år, så projektet har bara hunnit komma igång. En betydande del av projektet är utvecklingen av modelleringsmetoder och nya mätsystem. Utöver dessa behövs en molnmiljö för att köra modeller och hantera stora dataset. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"DIWA är ett av tre flaggskeppsprojekt som finansieras av Finlands Akademi och som Meteorologiska institutet deltar i. Flaggskeppet leds av Uleåborgs universitet och förutom Meteorologiska institutet deltar även Åbo universitet samt Aalto-universitetet, Finlands miljöcentral och Geodatacentralen. Syftet är att föra samman institutionernas kompetens i samma projekt och främja forskarnas nätverkande kring ämnet. Flaggskeppet finansieras av Finlands Akademi. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-3","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Tidigare publicerade artiklar:","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"unordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.ilmatieteenlaitos.fi/artikkeli/3mzOtKlgEkDWV83vXoVr7A"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Forskningens flaggskepp producerar effektiv data för samhällets behov","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.ilmatieteenlaitos.fi/artikkeli/6OwbTTF8wU71HDyhLldFXW"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vårt mål är ren luft och ett tryggt klimat – flaggskeppsprojektet för atmosfären och klimatet förenar klimat- och luftkvalitetsforskningen på ett unikt sätt","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/artikel/5Ji5U16zpcdYTHxXVBBVvi"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Inom FAME-flaggskeppet utvecklas en verktygslåda för matematiska metoder för samhällets behov","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Forskning"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4Gr0TMiV1zN7pwyoM4fQVN","type":"Entry","createdAt":"2024-09-05T08:05:34.910Z","updatedAt":"2024-09-05T08:05:34.910Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":12,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Den gångna augusti månad och sommaren var exceptionellt varma i Lappland","leadParagraph":"Vid största delen av observationsstationerna i Lappland uppmättes observationshistoriens varmaste augusti och hela perioden juni–augusti.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6NxWEEppRuj4DZkWJ0lgj9","type":"Entry","createdAt":"2024-09-05T08:01:49.599Z","updatedAt":"2024-09-05T08:01:49.599Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Pelto kukkia SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7ohR2NNNE9xb5LoJ4xQEB5","type":"Asset","createdAt":"2024-08-30T07:53:36.277Z","updatedAt":"2025-08-07T11:30:14.732Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"pelto elokuu layla höckerstedt FI","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/7ohR2NNNE9xb5LoJ4xQEB5/ac358c6036aaecdac616077c99044274/elokuu_pelto_layla_hockerstedt_lowres.jpg","details":{"size":162072,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"elokuu_pelto_layla_hockerstedt_lowres.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Layla Höckerstedt","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik varierade medeltemperaturen i augusti i landets norra delar vid en stor del av observationsstationerna mellan 14 och 16,5 grader och i övriga delar av landet mellan 15,5 och 18,5 grader. I Lappland har det varit exceptionellt varmt vid nästan alla observationsstationer. I en stor del av observationsstationerna i mellersta och norra Lappland var den avslutade månaden den varmaste augusti under stationens observationshistoria. I Kevo i Utsjoki var avvikelsen från medeltemperaturen i augusti störst, 4,5 grader. Vid flera observationsstationer i norr där denna augusti inte var den varmaste någonsin, kom den på andra plats i statistiken. I landets södra och mellersta delar var augusti varmare än normalt, ställvis till och med ovanligt varm.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet dagar med högsommarvärme var 1–3 färre än normalt i landets södra och västra delar. I Lappland var antalet dagar med högsommarvärme normalt eller 1–2 fler än normalt. Ett undantag från detta var Kevo i Utsjoki, där det i augusti i genomsnitt förekommer en dag med högsommarvärme, men i år uppmättes åtta sådana dagar. Siffran är Kevos nya rekord för högsommarvärme i augusti. I hela landet uppgick antalet dagar med högsommarvärme 13 stycken i augusti, vilket är fyra dagar fler än genomsnittet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens högsta temperatur, 28,4 grader, uppmättes i Kevo i Utsjoki den 7 augusti. Den lägsta temperaturen, -0,6 grader, uppmättes vid Naruska station i Salla, också den 7 augusti. Den lägsta temperaturen under månaden i fråga är den högsta lägsta temperatur i augusti i den digitaliserade dygnsstatistiken som finns från och med 1959.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängden var på många ställen högre än genomsnittet i landets västra del, ställvis har det till och med varit ovanligt regnigt. I öster och norr regnade det mindre, på flera stationer var nederbördsmängden för månaden sällsynt liten. Enligt preliminära uppgifter regnade det mest vid Tulkkila observationsstation i Kumo, 172,1 millimeter. Minst regnade det i Mekrijärvi i Ilomants, 31 millimeter. Den största dygnsnederbörd som statistikfördes var 70,6 millimeter vid Rausenkulma observationsstation i Kumo den 10 augusti. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I augusti förekom det färre åskväder än genomsnittet. I Finland lokaliserades cirka 20 600 markblixtar, vilket är cirka 3 700 färre än genomsnittet i augusti.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet solskenstimmar var normalt i landets södra del. Vid Tähtelä observationsstation i Lappland var antalet solskenstimmar ovanligt stort och i Kevo i Utsjoki uppmättes flest solskenstimmar i augusti under hela observationshistorien, nämligen 256,4 timmar. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sommaren i Lappland var rekordvarm","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Medeltemperaturen för hela sommaren, dvs. juni, juli och augusti, var 1–2 grader högre än normalt i landets södra och mellersta delar. I de södra och västra delarna innebar detta en varmare sommar än normalt, i öster var det ovanligt varmt vid många stationer. I landets norra del var sommaren exceptionellt varm och vid största delen av mätstationerna slogs stationsspecifika temperaturrekord för sommaren. Avvikelserna från medeltemperaturerna var i stor utsträckning mellan 2 och 3,5 grader.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I Tähtelä i Sodankylä var sommarens medeltemperatur 15,9 grader, vilket överskrider det föregående rekordet från 1937 med nästan en halv grad. I Sodankylä gjorde klimatförändringen att sommaren var cirka 1,8 grader varmare än vad den skulle ha varit utan klimatförändringens inverkan. Sannolikheten för en så varm sommar är i det nuvarande klimatet cirka 70 gånger större jämfört med en situation där klimatförändringen inte skulle förekomma. Uppgifterna grundar sig på Meteorologiska institutets och Helsingfors universitets forskares referentgranskade metod.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sommarens högsta temperatur, 31,4 grader, uppmättes i Asemantaus i Heinola och i Savilalahti i Kuopio den 28 juni. Den lägsta temperaturen, -0,7 grader, uppmättes på Ylivieska flygplats den 5 juni. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I maj–augusti rådde högsommarvärme någonstans i Finland under 63 dagar, medan långtidsmedelvärdet är 36 dagar med högsommarvärme. Under perioden maj-augusti är detta det största antalet dagar med uppmätt högsommarvärme i Finland, även om lika många dagar med högsommarvärme inföll i maj-augusti även 2018. Av de enskilda observationsstationerna hade Konnunsuo observationsstation i Villmanstrand flest dagar med högsommarvärme i maj-augusti, 36 stycken. I Kevo i Utsjoki var antalet dagar med högsommarvärme 25, vilket är ett nytt rekord för observationsstationen. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sommaren var regnig från landets västra del till södra Lappland. På några observationsstationer i detta område regnade det ovanligt mycket, i sydväst till och med exceptionellt mycket. I landets södra och östra delar samt i östra Lappland har sommarens nederbördsmängder varit mindre än normalt. Enligt preliminära uppgifter regnade det under sommaren mest i Tulkkila i Kumo, 388,1 millimeter. Minst regnade det på sommaren på Russarö station i Hangö, 112,8 millimeter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I fråga om antalet blixtar har åsksommaren varit ganska typisk, men inte i fråga om deras fördelning på de olika månaderna. Fram till slutet av augusti hade cirka 137 000 markblixtar lokaliserats. Medeltalet för den klimatiska jämförelseperioden är cirka 113 000. De blixtrika dagarna i månadsskiftet maj-juni gjorde att båda månadernas statistik blev större än normalt; i juli och augusti har antalet blixtar förblivit under månadsmedelvärdet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Solen sken på många håll aningen mer än normalt. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-3"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologerna använder ordet ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.ilmatieteenlaitos.fi/saa-on-harvoin-poikkeuksellinen"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"exceptionellt","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" (länken går till en finskspråkig sida) då ett väderfenomen förekommer statistiskt i genomsnitt tre gånger per århundrade eller mer sällan. Sällsynt väderfenomen används för väderfenomen som förekommer mer sällan än i genomsnitt en gång per tio år.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.ilmatieteenlaitos.fi/elokuu"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik för augusti","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Undersök tidigare väderstatistik i tjänsten ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.ilmatieteenlaitos.fi/havaintojen-lataus"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Havaintojen lataus","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,06 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder","Statistik","Klimat"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2pG8JYIFuDkBunAszs4LX3","type":"Entry","createdAt":"2024-08-28T10:28:34.662Z","updatedAt":"2024-08-28T10:28:34.662Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":28,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Meteorologiska institutet följer Östersjöns fysiska tillstånd på flera olika sätt - kom och bekanta dig med forskningen på Östersjödagen!","leadParagraph":"Syftet med Östersjödagen är att öka medvetenheten om havets mångsidiga natur, kultur och historia.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2quecBdAJ2sjlIIQ10TP3E","type":"Entry","createdAt":"2024-08-28T10:09:52.049Z","updatedAt":"2024-08-28T10:09:52.049Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Itämeri Antti Kangas SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5KYBZEQhH2qeIpwlm3F85p","type":"Asset","createdAt":"2024-08-27T13:09:14.698Z","updatedAt":"2024-08-27T13:09:14.698Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"itämeri antti kangas","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/5KYBZEQhH2qeIpwlm3F85p/cf5595c66e6bbc6367c25196bd878876/it_meri_antti_kangas.jpg","details":{"size":638366,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"itämeri_antti_kangas.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Antti Kangas."}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Torsdagen den 29 augusti firar man Östersjödagen som John Nurminens Stiftelse instiftat och där också Meteorologiska institutet medverkar. Forskare från Meteorologiska institutet kommer ombord på forskningsfartyget Aranda att introducera besökarna till den fysiska oceanografins hemligheter och visar upp de senaste autonoma mätinstrumenten, Argo-bojarna och de så kallade havsglidarna.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Utanför Aranda ställer man upp en tältby där Finlands miljöcentral bl.a. presenterar rapporten Havsmiljöns tillstånd i Finland 2024, till vilken Meteorologiska institutets forskare har bidragit med ett kapitel om ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.ymparisto.fi/sv/naturen-vatten-och-hav/hav/havsmiljons-tillstand-i-finland-2024/klimatforandringarnas-effekter"},"content":[{"nodeType":"text","value":"klimatförändringarnas effekter","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":".","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Resultaten av rapporten, som bygger på 30-åriga tidsserier, visar att salthalten i Östersjöns ytskikt har minskat, skiktningen i havet ökat och ytvattnet blivit varmare, särskilt på vintern, på alla Finska sjödistrikt. Samtidigt har istäckets maximala utbredning minskat och isvintrarna blivit kortare\", säger forskningsprofessor ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Aleksi Nummelin","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" vid Meteorologiska institutet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutets monitoring, som bidragit till rapporten, ger ständigt uppdaterad information om Östersjöns fysiska tillstånd och ger därmed stöd för de åtgärder som krävs för att förbättra havets tillstånd, både på kort och på lång sikt.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutets tjänster förbättrar sjösäkerheten","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Östersjön är en viktig vattenled för både handelssjöfarten och fritidsbåtar, och sjöolyckor är ett stort hot mot havsmiljön.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Vi tillhandahåller information och prognoser om väder och havsförhållanden för säker navigering, inte bara på Östersjödagen utan även alla andra dagar under året. Vi hjälper till att bedöma ifall sjögången är så kraftig att den medför säkerhetsrisker för småbåtsförare, eller hur mycket last ett fartyg kan ta vid det förväntade vattenståndet\", förklarar ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Patrick Eriksson","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", gruppchef för Oceanografiska tjänster vid Meteorologiska institutet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vintertid ger islägesuppföljningen stöd till att fatta beslut om behovet av isbrytning och assistansrestriktioner, så att även vintersjöfarten löper möjligast smidigt och säkert.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"M","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"er information:","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutets forskare finns på plats på havsforskningsfartyget Aranda (i Södra hamnen, Helsingfors) på Östersjödagen den 29 augusti kl. 12-19. I tältbyn presenteras Finlands miljöcentrals rapport ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.ymparisto.fi/sv/naturen-vatten-och-hav/hav/havsmiljons-tillstand-i-finland-2024"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Havsmiljöns tillstånd i Finland 2024","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":".","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.sttinfo.fi/tiedote/70439619/ostersjodagen-i-helsingfors-havsforskning-och-kartering-pa-aranda-och-ode?publisherId=69819243&lang=sv"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Östersjödagen i Helsingfors: havsforskning och -kartering på Aranda och Ode","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://itameripaiva.fi/sv/"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Östersjödagen","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Havsmiljöns tillstånd: forskningsprofessor Aleksi Nummelin, Meteorologiska institutet, tel. 045 154 3774, ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"mailto:aleksi.nummelin@fmi.fi"},"content":[{"nodeType":"text","value":"aleksi.nummelin@fmi.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Operativa tjänster: gruppchef Patrick Eriksson, Meteorologiska institutet, tfn. +358 50 535 0712, ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"mailto:patrick.eriksson@fmi.fi"},"content":[{"nodeType":"text","value":"patrick.eriksson@fmi.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Forskning","Hav"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7gnzPhYk54WGQmjK9p4kAc","type":"Entry","createdAt":"2024-08-06T06:44:11.582Z","updatedAt":"2024-08-06T06:45:10.617Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":16,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Juli var varmare än normalt, ett stort antal dagar med högsommarvärme och sol i Lappland","leadParagraph":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var juli varmare än normalt i hela landet. I norra och mellersta Lappland var månaden sällsynt eller till och med exceptionellt varm beroende på observationsstation. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"IX49gV3F46VUrDUGc2FId","type":"Entry","createdAt":"2024-08-06T06:41:42.680Z","updatedAt":"2024-08-06T06:41:42.680Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Lappi SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1bcuhMGDMWGPqEAyx3vfYC","type":"Asset","createdAt":"2024-08-01T06:34:23.426Z","updatedAt":"2024-08-01T06:34:23.426Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"poro tunturi kesa AdobeStock1200x675","description":"tunturi, poro, lappi, aurinko","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/1bcuhMGDMWGPqEAyx3vfYC/2bd59bea2ffb2e2c6ff194534d48ce3f/poro_tunturi_kesa_AdobeStock1200x675.jpg","details":{"size":138340,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"poro_tunturi_kesa_AdobeStock1200x675.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: AdobeStock","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens medeltemperatur var ungefär 15,5–18 grader i norra delen av landet, i övriga delar av landet var variationsintervallet cirka 17–19,5 grader. Avvikelsen i medeltemperaturen var i stor utsträckning 0,8...1,5 grader, i landets norra delar 2...3,4 grader. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet dagar med högsommarvärme, dvs. dagar då dagens högsta temperatur är över 25 grader, var på en del håll i Finland sammanlagt 20, vilket är fyra dagar över medelvärdet för juli. Vid en jämförelse mellan observationsstationerna var antalet dagar med högsommarvärme störst i Kevo i Utsjoki, sammanlagt 14 dagar. Landets norra och sydöstra delar hade ungefär 5–12 dagar med högsommarvärme, andra delar av landet 1–7. Längst uppe i Lappland var antalet dagar med högsommarvärme sällsynt eller exceptionellt stort. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens högsta temperatur, 30,4 grader, uppmättes i Hiekkapakka i Villmanstrand den 26 juli. Den lägsta temperaturen i juli, 2,4 grader, uppmättes vid Saariselkä turistcentrum i Enare den 4 juli och i Naruska i Salla den 14 juli. I den digitaliserade dygnsstatistiken från 1959 framåt har månadens lägsta temperatur aldrig varit lika hög.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Kraftig nederbörd i landets norra delar i början av juli ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängden i juli var större än normalt i landets mellersta och norra delar. Månaden var till en början till och med sällsynt eller exceptionellt regnig i landets norra delar. I landets södra delar förekom i genomsnitt ingen betydande avvikelse från medelvärdet beträffande nederbördsmängden under månaden. Med anledning av skurnederbörd har det förekommit stora lokala skillnader i nederbördsmängderna. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Under månaden regnade det mest vid Klemetsö observationsstation i Vasa, 157,4 millimeter. Minst var nederbörden i Fagerholm i Pargas, 37,1 millimeter. Den största observerade dygnsnederbörden var 44,2 millimeter som uppmättes vid Ranua flygplats den 28 juli.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nästan lika mycket solsken i söder och norr, men mer än normalt i norr","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"På landets sydkust och i sydvästra skärgården sken solen mindre än normalt i juli. Antalet timmar med solsken har varit under medelvärdena vid observationsstationerna i hela landet med undantag av Kevo i Utsjoki och Tähtelä i Sodankylä. I hela landet har antalet timmar med solsken varit ungefär 220–280 per observationsstation, men endast i landets norra delar är dessa siffror statistiskt sett högre än genomsnittet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I juli observerades knappa 38 000 markblixtar. Antalet är mindre än medelvärdet under perioden 1991–2020, vilket är 54 300 markblixtar.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologerna använder ordet exceptionellt då ett väderfenomen förekommer statistiskt i genomsnitt tre gånger per århundrade eller mer sällan. ”Sällsynt” väderfenomen används då ett väderfenomen förekommer mer sällan än i genomsnitt en gång per tio år.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/ladda-ner-observationer"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ladda ner observationer","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder","Statistik","Klimat"],"showEditedDatetime":false,"sendEMailsAfterEdit":false}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2qgqFUZEz2D0HyAL9w6Wmb","type":"Entry","createdAt":"2024-07-05T10:08:34.024Z","updatedAt":"2024-07-05T10:08:34.024Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":24,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Juni började och slutade i värmeböljor, nederbörden varierade","leadParagraph":"I början och slutet av juni pågick perioder av värmebölja och vädret var då varmare än normalt i största delen av landet. Månadens nederbördsmängder varierade mycket mellan olika områden. Blixtmedeltalet i juni överskreds redan under de två första dagarna. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4OMH4grDh9bJVoq8TGSkQa","type":"Entry","createdAt":"2024-07-05T09:50:08.532Z","updatedAt":"2024-07-05T09:50:08.532Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":13,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"kesähelle_rantakivi_AdobeStock_1200x675_SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4I6Jqo9i3dsTyAiwGkPXUS","type":"Asset","createdAt":"2024-07-01T05:57:33.793Z","updatedAt":"2024-07-01T05:57:33.793Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Kesahelle rantakivi1200x675 AdobeStock","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/4I6Jqo9i3dsTyAiwGkPXUS/dd3e4c36caee5b54eea4513d6364f243/Kesahelle_rantakivi1200x675_AdobeStock.jpg","details":{"size":320666,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Kesahelle_rantakivi1200x675_AdobeStock.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: AdobeStock","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var juni 1,5–3,5 grader varmare än normalt i stora delar av landet. De största avvikelserna observerades i Lappland, där flera stationer uppmätte sin observationshistorias högsta medeltemperatur för juni, och till och med skillnader på upp till 4 grader jämfört med medeltemperaturen under jämförelseperioden 1991–2020. Även i landets östra del var det varmt, men avvikelser från stationsmedelvärdena var sällsynta. I landets norra del varierade medeltemperaturen mellan 11–16 °C och på andra håll var variationsintervallet 14,5–18 grader.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Början av månaden var varm i hela landet, då dagens högsta temperatur på många ställen var minst 25,1 grader. I mitten av månaden var det en lång period utan värmebölja, med undantag av den 17 juni. I slutet av månaden pågick det en lång värmebölja igen. I vårt land var det sammanlagt 14 dagar med högsommarvärme, medan det vanligtvis i Finland i juni är åtta dagar med högsommarvärme. Antalet dagar med högsommarvärme var fler än normalt i hela landet, i landets östra del till och med ovanligt många. Temperaturen steg fyra dagar över 30 grader.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den högsta temperaturen i juni, 31,4 grader, uppmättes i Savilahti i Kuopio och i Asemantaus i Heinola den 28 juni. Månadens lägsta temperatur, -0,7 grader, uppmättes på Ylivieska flygplats den 5 juni, vilket är den högsta temperaturen i Finland sedan år 1961.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängderna varierade mycket","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens nederbördsmängder i Finland varierade mycket: i landets västra och norra del förekom ovanligt stor månadsnederbörd vid flera observationsstationer, på sydkusten har nederbörden däremot varit mindre än normalt. Antalet regndagar var fler än normalt i landets norra och västra delar.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt preliminära uppgifter regnade det mest i Kumo vid observationsstationen i Tulkkila, där nederbördsmängden var 135,9 millimeter. Minst regnade det i Kajsaniemi i Helsingfors, där nederbördsmängden i juni var 24,4 millimeter. Den största nederbördsmängden under ett enskilt dygn var 59 millimeter, som uppmättes vid väderobservationen i Teeriranta i Kuusamo den 18 juni.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sol i söder, blixtar i början av månaden","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet solskenstimmar var större än normalt i landets södra och mellersta delar. På sydkusten sken solen till och med sällsynt mycket (370–390 timmar). ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I början av juni observerades den 1–2 dagen i månaden sammanlagt över 35 000 markblixtar, vilket är något fler än medeltalet för perioden 1960–2023 för hela juni. Sammanlagt observerades 56290 markblixtar under månaden.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-3"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologerna använder ordet exceptionellt då ett väderfenomen förekommer statistiskt i genomsnitt tre gånger per århundrade eller mer sällan. ”Sällsynt” väderfenomen används då ett väderfenomen förekommer mer sällan än i genomsnitt en gång per tio år.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/ladda-ner-observationer"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ladda ner observationer","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder","Statistik","Klimat"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1B751FupuhT8Q6nUyxOqn3","type":"Entry","createdAt":"2024-07-04T08:09:56.136Z","updatedAt":"2024-07-04T08:09:56.136Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":47,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"artikkeli","title":"Hiiskulas nederbördsstation 100 år – levande historia och väderobservationer","leadParagraph":"Hiiskulas observationsstation i Vichtis firar i år hundraårsjubileum av sin mätningstradition. Nederbördsstationen fortsätter traditionen som började 1924 då nuvarande observatörens farfar, ingenjör Hans Brummer, för första gången registrerade nederbördsmängder.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3Ywu82FO3GOWKFHYV94fNX","type":"Entry","createdAt":"2024-07-03T10:51:26.495Z","updatedAt":"2024-07-03T10:51:26.495Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":10,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Hiiskula Brummer SV 1200px","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"kkWynp2KDUYDGwkvjU8o4","type":"Asset","createdAt":"2024-07-03T08:16:07.287Z","updatedAt":"2024-07-03T08:16:07.287Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Hiiskula Brummer ValtteriHarkonen 1200 px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/kkWynp2KDUYDGwkvjU8o4/c09f5bd4157ba485dc329299f9902011/Hiiskula_Brummer_ilmapuntari_ValtteriHarkonen_1200x675.jpg","details":{"size":214946,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Hiiskula_Brummer_ilmapuntari_ValtteriHarkonen_1200x675.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Hiiskula-observatören Hans Brummer på verandan med en över hundra år gammal barometer i händerna.","plainTextImageCaption":"Hiiskulas nederbördsstations nuvarande observatör heter också Hans Brummer. Barometern som Hans håller i sina händer köptes av hans farfar 1920. Barometern används fortfarande dagligen av tredje generationen. ","language":"SV"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Hiiskulas nederbördsstation grundades 1924 vid Hiiskula herrgård under ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Hans Brummers","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" tillsyn. Han är farfar till den nuvarande observatören ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Hans Brummer","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":". \"Stationens betydelse begränsas inte bara till insamling av väderdata; den är en del av en bredare gemenskap och samhällsservice,\" berättar Brummer. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Hiiskula herrgård, grundad av friherre ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Artur Vilhelm Klinckowström","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" 1836, ligger i byn Vihtijärvi vid södra stranden av Alimmaisenjärvi. Huvudbyggnaden ligger mitt i en stor herrgårdspark genom vilken Vihtijoki ån rinner. Herrgårdsområdet omges av stora åkerfält. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Idag förvaltas Hiiskulas herrgård av släkten Brummer och observationsstationen har sedan dess registrerat nederbördsdata. Det är en manuell nederbördsstation där den dagliga nederbördsmängden och snödjupet observeras av observatören på morgnarna. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"embedded-entry-block","data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2QIr9tJSOCGdl0hELxciD3","type":"Entry","createdAt":"2024-07-03T11:56:04.719Z","updatedAt":"2024-07-03T11:56:04.719Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":12,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Hiiskula Bokhollars Valtteri Härkönen 750 px","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"78JulTD3d9IxeZqHzULdSE","type":"Asset","createdAt":"2024-07-03T08:24:54.265Z","updatedAt":"2024-07-03T08:24:54.265Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Hiiskula Tilanhoitajanasunto ValtteriHarkonen 750 px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/78JulTD3d9IxeZqHzULdSE/b480156c75fdc6b69012584c1883e736/Hiiskula_Tilanhoitajanasunto_ValtteriHarkonen_750.jpg","details":{"size":157441,"image":{"width":750,"height":422}},"fileName":"Hiiskula_Tilanhoitajanasunto_ValtteriHarkonen_750.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Bokhollarens rödfärgade hus syns bakom träden i parkliknande landskapet.","plainTextImageCaption":"Hiiskulas herrgård ligger mitt i en stor herrgårdspark genom vilken Vihtijoki ån rinner. På bilden syns gårdsförvaltarens så kallad Bokhollars bostad. ","language":"SV"}}},"content":[]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Långvarig verksamhet och betydande observationer ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Betydelsefulla år för stationens verksamhet var 1956–2004 när Henrik Brummer, nuvarande observatörens far, var observatör. \"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Henrik Brummer","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" skötte stationen nästan fem decennier. När han var borta vikarierade gårdsförvaltare ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Lauri Komonen","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" och såg till att mätningarna gjordes i tid,\" minns nuvarande observatören Hans Brummer från sin barndom på Hiiskula. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nederbördsstationen har bevittnat många betydande väderfenomen, såsom ovanligt kraftiga stormar och rekordtemperaturer. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Anmärkningsvärda rekord vid Hiiskula i Vichtis inkluderar:","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"unordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Största månadsnederbörd: 2281 mm (oktober 2006), 1923 mm (augusti 1972) och 1704 mm (augusti 2021). ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Minsta månadsnederbörd: 08 mm (mars 1969), 10 mm (april 1987) och 13 mm (juli 1994). ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Största dygnsnederbörd: 649 mm (5 juli 2002). ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Största snödjup: 103 cm (29 mars 1966). ","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Teknologins utveckling och bevarandet av traditioner ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Stationens teknologi och arbetsmetoder har utvecklats genom åren. \"Trots att vi idag använder digitala mätinstrument håller vi fortfarande fast vid gamla manuella metoder. De ger noggrannhet och djup till våra observationer,\" berättar Brummer. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"blockquote","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Varje dag börjar med att kontrollera och registrera väderobservationerna.\"","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Underhåll av stationen kräver ständigt engagemang och noggrannhet. \"Varje dag börjar med att kontrollera och registrera väderobservationerna. Nederbördsmängden mäts genom att hälla vattnet från nederbördsmätaren i ett mätkärl och läsa av den exakta mängden. Dessutom läses snödjupet av på snökäpp på vintern,\" förklarar han. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Observatör Hans Brummer betonar att även om teknologin har utvecklats är traditionella metoder fortfarande viktiga. \"Manuella mätningar är en väsentlig del av stationens verksamhet. De ger observationerna noggrannhet och säkerhet som inte alltid kan uppnås med enbart digitala verktyg.\" ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Förändringar och utmaningar under de senaste 20 åren ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Hiiskulas nederbördsstations nuvarande observatör har under sin tid märkt betydande förändringar i väderfenomen och klimat. \"Under de senaste tjugo åren har jag märkt att extrema väderhändelser har blivit vanligare. Stormarna har blivit kraftigare och kraftiga regn är allt vanligare,\" säger Brummer. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"embedded-entry-block","data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"Gx2sl1G0lLUm3nIXZXhz0","type":"Entry","createdAt":"2024-07-03T12:00:56.487Z","updatedAt":"2024-07-03T12:00:56.487Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Hiiskula sadeasema Brummer Hento ValtteriHarkonen 750 SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1XKCXszQeKY26467oAYJ1f","type":"Asset","createdAt":"2024-07-03T08:32:10.443Z","updatedAt":"2024-07-03T08:32:10.443Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Hiiskula sadeasema Brummer Hento ValtteriHarkonen 750","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/1XKCXszQeKY26467oAYJ1f/2d3bb4c9d2c316f162863dcd014e9ef4/Hiiskula_sadeasema_Brummer_Hento_ValtteriHarkonen_750.jpg","details":{"size":157457,"image":{"width":750,"height":417}},"fileName":"Hiiskula_sadeasema_Brummer_Hento_ValtteriHarkonen_750.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Observatören och representanten för Meteorologiska institutet tittar på regnmätaren på gräsområdet.","plainTextImageCaption":"Hiiskulas manuella nederbördsstation i Vichtis. Till vänster observatör Hans Brummer och till höger representant från Meteorologiska institutet, Eeva Hento."}}},"content":[]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Brummer betonar också förändringar i vintervädret. \"Vinterförhållandena har varierat mer än tidigare. Temperaturvariationerna är kraftigare och vi har upplevt både rekordstora snöfall och mycket milda vintrar,\" minns han. \"Å andra sidan har vi också sett perioder med lite snö, vilket påverkar bland annat jordbruket och vattenresurserna.\" ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Framtidsutsikter ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nederbördsstationen har genomlevt och dokumenterat otaliga väderfenomen under sin hundraåriga historia och erbjudit värdefull information till det lokala samhället och samhället i stort. \"Vi är engagerade i att fortsätta denna service så länge som möjligt, samtidigt som vi bevarar de traditionerna som gör vårt arbete unikt,\" betonar Brummer. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Stationens framtid ser ljus ut eftersom nästa generation har visat intresse för gårdsförvaltning. \"Vi hoppas att han också kan fortsätta detta värdefulla arbete med väderobservationer som har tjänat vårt samhälle i årtionden,\" säger Hans Brummer hoppfullt. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Hiiskulas nederbördsstation firar sitt hundraårsjubileum med stolthet över sitt förflutna och optimism inför framtiden. \"Att göra observationer är mer än ett arbete; det är ett arv som jag stolt för vidare,\" säger Hans Brummer avslutningsvis i intervjun. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Text och bilder ","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Valtteri Härkönen","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-3","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ytterligare information ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"/observationer-i-finland?station=101135"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vichtis Hiiskula aktuella nederbördsobservationer","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" på Meteorologiska institutets webbplats\n","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"/observation-stationer"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Lista över Meteorologiska institutets observationsstationer","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" \n","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"/observationsstorheter"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Observationsstorheter: vad observerar vi?","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":[]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6Neqt5SFRSUbZQgRTGU9J7","type":"Entry","createdAt":"2024-06-29T11:26:42.661Z","updatedAt":"2024-06-29T11:26:42.661Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":17,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Kraftiga åskskurar orsakar lokalt vindskador under de närmaste timmarna i Kajanaland och Kuusamo","content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet har lördagen den 29.6 kl 14.00 utfärdat ett myndighetsmeddelande om kraftiga åskskurar i Kajanaland och i Kuusamo.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I Kajanaland och i Kuusamo förekommer under de närmaste timmarna kraftiga åskskurar som väntas att orsaka vindskador lokalt. Lösa föremål rekommenderas att skyddas eller tas in. Det uppmanas att hålla sig inomhus under åskan. Utomhus bör man akta sig för fallande träd och till fallna ellinjer. Man ska inte ringa nödnumret 112 på grund av strömavbrott eller fallna träd. Nödnumret bör användas endast i akuta nödsituationer när liv, hälsa, egendom eller miljö är i fara.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information: ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/varningar"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Varningar","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorolog 24 h, Aktuella väderprognoser för Finland och utomlands: ring 0600 1 0600","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":" ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"(3,85 €/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"}}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1mF4vEsoFLCQOSz1TKDlYT","type":"Entry","createdAt":"2024-06-26T10:08:41.577Z","updatedAt":"2024-06-26T10:08:41.577Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":41,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"artikkeli","title":"Hur mycket vatten finns det under din båt? Så här tolkar du uppgifter om vattenståndet ","leadParagraph":"Meteorologiska institutet har meddelat havsvattenstånden i N2000-systemet vid sidan av det teoretiska medelvattnet i över två år. Ändringen ingår i en större farleds- och sjökortsreform. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5lB4GblgnEEXSV71ZdGkBr","type":"Entry","createdAt":"2024-06-26T09:46:27.946Z","updatedAt":"2024-06-26T09:46:27.946Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Purjehdus Elena Saltikoff 1200px SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6BybH3BgZnEpPEc75PWJMH","type":"Asset","createdAt":"2024-06-26T07:22:27.281Z","updatedAt":"2024-06-26T07:22:27.281Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Purjehdus Elena Saltikoff 1200px FI","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/6BybH3BgZnEpPEc75PWJMH/5f5e10aed65f89bd26d506938054775e/Purjehdus_Elena_Saltikoff_1200px.jpg","details":{"size":469458,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Purjehdus_Elena_Saltikoff_1200px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Elena Saltikoff."}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Informationen om vattenståndet är viktig för dem som rör sig på vattnet så att till exempel båtens köl inte slår i botten när vattnet är lågt eller förtöjningslinan inte är för spänd under stora variationer i vattenståndet. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutet gör observationer och prognoser om vattenståndet. Tidigare anmäldes havsvattenståndet huvudsakligen i förhållande till det teoretiska medelvattnet, eftersom djupinformationen anmäldes på detta sätt på sjökorten. Sjökortens höjdsystem håller stegvis på att bytas ut mot N2000-systemet. Därför har observationer och prognoser om vattenståndet börjat presenteras parallellt i N2000-systemet och i fråga om det teoretiska medelvattnet. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"För dem som rör sig på havet har ändringen i praktiken inneburit att om man använder ett nytt sjökort i N2000-systemet ska man titta på prognosen och observationerna för havsvattenståndet i N2000-höjdsystemet\", säger ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Anni Jokiniemi","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", havsexpert vid Meteorologiska institutet. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"När man talar om vattenståndet är det viktigt att veta i vilket höjdsystem värdena har angetts. I N2000-systemet är nollpunkten fast. I det teoretiska medelvattnet är nollpunkten det förväntade värdet för vattenståndet för året i fråga, dvs. nollpunkten ändras några millimeter årligen.  ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"embedded-entry-block","data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"16y36EIoJi8qsImk5LRdHK","type":"Entry","createdAt":"2024-06-26T09:55:19.127Z","updatedAt":"2024-06-26T09:55:19.127Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Kemi vedenkorkeus kuvaaja 750px SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"54xqMTX821ec4SG43WyE5b","type":"Asset","createdAt":"2024-06-26T08:01:42.427Z","updatedAt":"2024-06-26T08:01:42.427Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Teoreettinen keskivesi N2000 Kemi 750px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/54xqMTX821ec4SG43WyE5b/5568c07c28cdd2654eae48319d17f6aa/Teoreettinen_keskivesi_N2000_Kemi_750px.jpg","details":{"size":125404,"image":{"width":750,"height":422}},"fileName":"Teoreettinen_keskivesi_N2000_Kemi_750px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Till exempel i Kemi är noll i det teoretiska medelvattnet 2011 15 centimeter högre än noll i N2000-systemet. År 2021 var skillnaden mellan N2000 och det teoretiska medelvattnet 9,2 centimeter i Kemi."}}},"content":[]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Sjökorten överförs till det nya systemet  ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Bakom reformen ligger en mer omfattande farleds- och sjökortsreform som i Finland koordineras av Transport- och kommunikationsverket Traficom. I och med reformen byts höjdsystemet som används i sjökorten till N2000-systemet.  ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Förändringen sker enligt havsområde under flera år, från Bottenviken till östra Finska viken och Saimen. Nya sjökort publicerades över Bottenviken i N2000-systemet först vid årsskiftet 2021–2022, och de sista sjökorten har bedömts övergå till det nya systemet i havsområdena 2026 och i Saimen 2027.  ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Även de andra länderna kring Östersjön kommer att ta, eller har redan tagit, i bruk system som motsvarar N2000-höjdsystemet. Staterna har benämnt systemet olika sätt: till exempel i Sverige kallas det RH2000 och i Estland EH2000. Den gemensamma benämningen på systemen är Baltic Sea Chart Datum 2000 (BSCD2000). Förkortningen BSCD2000 som syns på sjökorten betyder alltså i Finland samma sak som N2000. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Så här följer du upp vattenståndet på webben och i radio ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Observationer och prognoser om vattenståndet kan kontrolleras på Meteorologiska institutets webbplats. Vattenståndsuppgifterna presenteras på sidan enligt både det teoretiska medelvattnet och N2000-systemet. N2000-höjdvärdena är alltid högre än de teoretiska medelvattenvärdena. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I deskriptorerna för vattenståndet på webbplatsen finns observationer av vattenståndet och två prognoser, av vilka prognosen som sträcker sig två dygn framåt är noggrannare och prognosen som sträcker sig tio dygn framåt är mer riktgivande. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Tabellen visar dessutom den senaste observationen av havsvattenståndet vid alla Meteorologiska institutets observationsstationer i båda höjdsystemen.  ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"embedded-entry-block","data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2dPsfky4H1cF1KwJQLwCTR","type":"Entry","createdAt":"2024-06-26T09:59:19.153Z","updatedAt":"2024-06-26T09:59:19.153Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Vedenkorkeus kuvaaja 750 px SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"295QPDrGB0sBbOJuP7pAOr","type":"Asset","createdAt":"2024-06-26T09:58:53.698Z","updatedAt":"2024-06-26T09:58:53.698Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"vedenkorkeus sv 750px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/295QPDrGB0sBbOJuP7pAOr/f74545d1a69d726a34a9055ecd120258/vedenkorkeus_sv_750px.jpg","details":{"size":91594,"image":{"width":750,"height":422}},"fileName":"vedenkorkeus_sv_750px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"På Meteorologiska institutets webbplats kan man dölja den andra vattenståndsinformationen genom att klicka på namnet på det extra höjdsystemet under x-axeln. "}}},"content":[]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"YLE läser i radion vattenståndsobservationer i samband med sjövädret och berättar om det finns en varning för lågt eller högt havsvatten. Observationerna läses tills vidare i förhållande till det teoretiska medelvattnet, eftersom det skulle ta för lång tid att läsa uppgifterna i två höjdsystem. I radion byts höjdsystemet när en stor del av sjökorten finns i N2000-systemet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Även YLE:s Text-TV visar de senaste observationerna av vattenståndet i förhållande till det teoretiska medelvattnet. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"hr","data":{},"content":[]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Teoretiskt medelvatten och N2000 i korthet ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Teoretiskt medelvatten","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" (MW dvs. mean water/MSL dvs. mean sea level) ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"unordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nollpunkten är ungefär det genomsnittliga vattenståndet under året i fråga. Mer exakt är nollpunkten det förväntade värdet för årets vattenstånd. ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nollpunkten förändras årligen eftersom landet stiger i Finland och havsnivån stiger globalt. ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Huvudsystem för anmälan om havsvattenstånd i Finland fram till september 2021. ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Varje Östersjöstat har beräknat höjden på sitt eget sätt. ","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"N2000","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" (BSCD2000 dvs. Baltic Sea Chart Datum 2000) ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"unordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nollpunkten är fast, dvs. ändras inte. Binds till nollpunkten i Amsterdam (Normaal Amsterdams Peil, NAP) ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"År 2021 lades vattenståndet i N2000 till i många system. ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ett gemensamt system i alla Östersjöländer. ","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Texten har ursprungligen publicerats i tidningen Veneilyturvallisuus 2024.","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information:","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/vattenstandet"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vattenståndet","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/sjovadret-och-ostersjon"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Sjövädret","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.traficom.fi/sv/transport/sjofart/farleds-och-sjokortsreformen-n2000"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Farleds- och sjökortsreformen N2000","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" (Traficom)","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Östersjön"],"publishers":["Anni Jokiniemi och Heli Sariola"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7253svXrjykuef6k5UgjHV","type":"Entry","createdAt":"2024-06-07T11:27:31.571Z","updatedAt":"2024-06-07T11:27:31.571Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":19,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Östersjön är isfri","leadParagraph":"Nu har även de sista isarna smultit på norra Bottenviken. Isvintern började klart tidigare än vanligt, men utifrån istäckets utbredning klassificeras vintern som genomsnittlig.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"oZWlyOqTL0SmAzvGbfbxq","type":"Entry","createdAt":"2024-06-07T11:21:42.037Z","updatedAt":"2024-06-07T11:21:42.037Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Sulat jäät Hannu Manninen SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7pgrruIbwtWEBAR5L9f610","type":"Asset","createdAt":"2021-04-21T09:17:23.350Z","updatedAt":"2021-04-21T09:17:23.350Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Sulat jäät Hannu Manninen","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/7pgrruIbwtWEBAR5L9f610/60e11974cefce365f1b324e141e2c9de/verkkoon_jaitameressa_hannumanninen.jpg","details":{"size":249210,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"verkkoon_jaitameressa_hannumanninen.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Hannu Manninen."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Även de sista ruttna drivisflaken utanför Kemi på norra Bottenviken har smultit och Östersjön är isfri. Meteorologiska institutets istjänst har därmed avslutat säsongen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"På Bottenvikens kustområden smälte isen ungefär en till två veckor senare än vanligt, men på Finska viken kom våren tidigare än vanligt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"Från huvudstadsregionens stränder smälte isarna cirka en vecka tidigare än i genomsnitt, till exempel från Sveaborg i Helsingfors redan den 26 mars. Ju längre österut man kom på Finska viken, desto tidigare smälte isen jämfört med medelvärdet\", säger ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Jouni Vainio","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":", isexpert på Meteorologiska institutet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Isvintern började tidigt","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Östersjöns isvinter 2023-2024 började mer än två veckor tidigare än vanligt. De första isarna observerades på norra Bottenviken redan den 23 oktober. Hela Bottenviken var frusen i början av januari, då den i genomsnitt fryser helt först under sista veckan i januari.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Utanför huvudstadsregionens kust frös havet för första gången i mitten av december, ca tre veckor tidigare än vanligt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"Allt som allt började isvintern på Finlands kustområden 2-3 veckor tidigare än vanligt\", säger Jouni Vainio.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Istäcket var som störst i februari","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Vinterns största isutbredning inträffade den 12 februari, då det förekom is på ett 135 000 km","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"² ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"stort område. Utifrån detta klassificeras vintern som genomsnittlig.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Trots kalla perioder under den gångna isvintern, bröts den särskilt i söder av flera milda perioder, varefter det igen blev kallare\", säger Jouni Vainio.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ute till havs fick det tidvis mycket kalla vädret isen att bli tjockare, och på motsvarande sätt fick de mildare och blåsigare perioderna isarna att driva och skjutas ihop. Detta förorsakade tidvis mycket svåra förhållanden för sjöfarten.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I april flyttade vindarna isfältet på Bottenviken än mot den svenska och än mot den finska kusten. Från mitten av april höll sig isarna nästan helt på den svenska sidan av Bottenvikens mittlinje.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet publicerar dagligen en iskarta över hela Östersjön tills isen har gått. Iskartan görs i samarbete med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI, veckovis på bägge istjänster. Meteorologiska institutets istjänst har som huvuduppgift att tillhandahålla ständigt uppdaterad information för vintersjöfartens behov. På iskartan presenteras det rådande isläget, isbrytarnas positioner och assistansrestriktionerna till Östersjöns hamnar.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/islaget"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Isläget","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Östersjön"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"26sOf3c2s9czJCiJuWG4gb","type":"Entry","createdAt":"2024-06-06T12:02:24.677Z","updatedAt":"2024-06-06T12:02:24.677Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":18,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"I maj var det ställvis rekordtorrt och exceptionellt varmt ","leadParagraph":"Medeltemperaturen i maj var betydligt högre än normalt i en stor del av landet, och särskilt slutet av månaden var mycket varm. Samtidigt var månaden på många ställen exceptionellt nederbördsfattig. Hela våren var även klart varmare än normalt i en stor del av landet. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3uF3uo7hOEEHR37uihRxby","type":"Entry","createdAt":"2024-06-06T11:58:12.850Z","updatedAt":"2024-06-06T11:58:12.850Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Kuivuus Sofie Kåll Adobe Stock SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3utekGlntsYnRGdgn41UFq","type":"Asset","createdAt":"2023-12-11T07:42:04.695Z","updatedAt":"2025-12-03T15:11:31.823Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":19,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Kuivaa saaristoa Ahvenanmaalla Sofie Kåll stock.adobe.com","description":"Kesä, kuivuus, Ahvenanmaa, helle, saaristo, Sofie Kåll AdobeStock 554061845","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/3utekGlntsYnRGdgn41UFq/46e803caa0334b75fdeed1bcb19cb20c/AdobeStock_554061845_lowres.jpg","details":{"size":110680,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"AdobeStock_554061845_lowres.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Sofie Kåll / AdobeStock."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Maj började ganska varmt i en stor del av landet, varefter en klart kallare väderperiod än normalt följde i några dagar. I slutet av månaden var det däremot mycket varmt, och därför blev månaden i sin helhet ovanligt varm i en stor del av landet, i landets västra del på många håll till och med exceptionellt varm.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik varierade medeltemperaturen i maj mellan cirka 14 grader i landets södra del till cirka 5 grader i Norra Lappland. Månadens medeltemperatur var 3–4 grader högre än normalt i landets västra delar och 1–3 grader högre än normalt i landets östra och norra delar. Senast maj var varmare än i år i en stor del av landet var 2018. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Till exempel i Kajsaniemi i Helsingfors var medeltemperaturen i maj 13,8 grader. Månaden var cirka 1,8 grader varmare än den skulle ha varit utan klimatförändringens inverkan. Sannolikheten för en så varm majmånad är i det nuvarande klimatet tiofaldig jämfört med en situation där klimatförändringen inte skulle förekomma. Uppgifterna grundar sig på Meteorologiska institutets forskares referentgranskade metod.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I maj var det 16 dagar med högsommarvärme, vilket är det nya rekordet för dagar med högsommarvärme i maj. Föregående rekord, 14 dagar med högsommarvärme, är från 2018.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens högsta temperatur, 29,9 grader, uppmättes den 31 maj vid observationsstationen i Lepaa i Hattula. Månadens lägsta temperatur, –13,2 grader, uppmättes den 8 maj vid observationsstationen i Tulppio i Savukoski.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I maj regnade det exceptionellt lite på många ställen","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sett till nederbördsmängden var maj på många ställen exceptionellt nederbördsfattig. Således uppmättes nya stationsspecifika rekord i torka i maj nästan överallt i landet. I slutet av månaden höjde dock även kraftiga åskskurar nederbördsmängderna vid vissa enskilda stationer till nära månadens normala värden.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I maj regnade det mest vid observationsstationen i Savukoski kyrkby, 59,4 millimeter. Den största dygnsnederbörden, 43,4 millimeter, uppmättes i Mujejärvi i Nurmes den 30 maj. Minst nederbörd under månaden uppmättes vid observationsstationen i Mehtäkylä i Kalajoki, där det endast regnade 0,7 millimeter. Enligt preliminära uppgifter hade Hiiskula i Vichtis den nederbördsfattigaste majmånaden under stationens mäthistoria med en nederbördsmängd på 2,8 millimeter. Observationerna vid stationen har pågått i 97 år. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängder under fem millimeter på hela månaden uppmättes i maj vid ungefär var fjärde av Meteorologiska institutets observationsstationer som mäter regnmängden.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I mitten av månaden fanns det ännu tiotals centimeter snö vid observationsstationerna i landets norra del, men före slutet av maj hade snön smält bort från alla Meteorologiska institutets observationsstationer.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Solen sken rikligt i maj, även fler blixtar än normalt","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I maj var antalet solskenstimmar betydligt större än normalt, i landets södra och mellersta delar sken solen ställvis till och med exceptionellt mycket. Till exempel vid observationsstationen Ilmala i Jockis sken solen 384,6 timmar i maj, vilket är det högsta värdet för maj i observationsstationens 65-åriga mäthistoria. Visserligen var maj 2018 ställvis ännu soligare: då uppmättes över 400 solskenstimmar vid flera observationsstationer i södra Finland.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Under maj månad var antalet markblixtar sammanlagt cirka 22 400, vilket är mer än tre gånger så många som medeltalet för 1991–2020 (cirka 6 600).","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Våren var varmare än normalt, men nederbördsmängderna var typiska för tidpunkten","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik varierade medeltemperaturen under hela våren, dvs. mars–maj, från cirka sex plusgrader i landets södra del till cirka tre köldgrader i Lapska armen. Medeltemperaturen i hela landet var cirka en grad högre än normalt. I landets södra och mellersta del var våren senast 2016 så här varm.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Trots den torra maj månaden var våren relativt normal sett till nederbördsmängden i en stor del av landet. Under våren regnade det mest vid observationsstationen i Kotila i Puolanka, 171,4 millimeter. Minst regnade det vid Pudasjärvi flygplats, 55,4 millimeter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/klimat"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatet i Finland","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder","Statistik","Klimat"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3dwvjS6vI045pKtR6O9dPz","type":"Entry","createdAt":"2024-05-29T09:04:39.058Z","updatedAt":"2024-05-29T09:04:39.058Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":37,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"artikkeli","title":"Meteorologiska institutets öppna väderinformation är värdefull för hela samhället","leadParagraph":"Syftet med direktivet om öppna data är att förenhetliga och effektivisera öppnandet av den offentliga sektorns datalager. Syftet med definitionen av värdefullt informationsmaterial är i synnerhet att säkerställa att offentliga uppgifter som är viktiga för samhället effektivt kan återanvändas på europeisk nivå.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5RHuU254b3XZLcw2O18Uwy","type":"Entry","createdAt":"2024-05-29T08:41:52.975Z","updatedAt":"2024-05-29T08:41:52.975Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Rekka Punkaharju Markus Pentikäinen Keksi 1200x675 SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6py91GrN6bx8I6YZrEacrU","type":"Asset","createdAt":"2024-05-29T06:35:19.167Z","updatedAt":"2024-05-29T06:35:19.167Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Rekka jarviPunkaharjulla MarkusPentikainen Keksi1200x675","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/6py91GrN6bx8I6YZrEacrU/fb15d01821691c16628eba4b58f01d74/Rekka_jarviPunkaharjulla_MarkusPentikainen_Keksi1200x675.jpg","details":{"size":179292,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Rekka_jarviPunkaharjulla_MarkusPentikainen_Keksi1200x675.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"En lastbil kör genom det somriga landskapet vid Punkaharjus sjölandskap.","plainTextImageCaption":"Meteorologiska institutets väderdata kan utnyttjas i tjänster som erbjuder information till exempel för att göra trafiken smidigare. Bild: Markus Pentikäinen / Keksi."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet har långa traditioner när det gäller att öppna sina datalager. Via institutets webbtjänst för öppna data, det s.k. gränssnittet, kan vem som helst som självbetjäning avgiftsfritt söka och ladda ner informationsmaterial i maskinläsbar form. Laddningen av data kräver inte registrering, endast licensvillkoren ska följas. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Vi inledde en omfattande öppning av våra data redan för över 10 år sedan. För närvarande har vi redan en bred användarkrets som är van vid att utnyttja våra data som stöd för sitt eget arbete och beslutsfattande\", berättar ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Tarja Riihisaari","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":", direktör för Meteorologiska institutets observations- och informationssystemcentral.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"De data som Meteorologiska institutet producerar uppdateras vanligtvis snabbt och är aktuella och därför särskilt värdefulla kommersiellt sett.” ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"blockquote"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I EU:s direktiv om öppna data som uppdaterades 2019 klassificeras meteorologiska institutets väderinformation som värdefullt informationsmaterial (High Value Datasets, HVD). Effektiv återanvändning av data som definierats som värdefullt informationsmaterial bedöms vara särskilt nyttig för samhället och ekonomin. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Direktivet skapar en allt starkare lagstiftningsgrund även för Meteorologiska institutets öppna data. Samtidigt förenhetligar direktivet praxisen för delning av fritt informationsmaterial i Europa. \"I egenskap av föregångare inom öppna data har Meteorologiska institutet också bidragit till direktivets tekniska definitioner\", betonar Riihisaari.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Värdefulla informationsmaterial har i direktivet delats in i sex temaklasser: ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"geospatial","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"markobservation och miljö","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"meteorologisk","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"statistik","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"företag och ägande av företag","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"rörlighet","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"ordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt direktivet ska värdefullt informationsmaterial vara tillgängligt avgiftsfritt via gränssnitten senast sommaren 2024. \"Meteorologiska institutets öppna data uppfyller huvudsakligen villkoren för direktivet redan nu. Det europeiska utvecklingsarbetet fortsätter dock i det treåriga RODEO-projektet\", lägger Riihisaari till.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Öppna data utnyttjas redan på många olika sätt","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Eftersom användningen av Meteorologiska institutets öppna data inte kräver registrering finns det ingen exakt information om all användning av Meteorologiska institutets öppna data. Kända applikationer är till exempel: ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"system för lägesbild av sjövädret","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"optimering av energiproduktionen","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"tjänster för uppvärmning och underhåll av fastigheter","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"prognostisering av vattenverkets avloppsvatten och läckvatten","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"unordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Utöver industrin, företagen och organisationerna används Meteorologiska institutets öppna data i genomförandet av många offentligt tillgängliga vädertjänster, i nyhetsförmedlingen samt bland annat i undervisningen i fysik i skolor och läroanstalter. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"OUeoPEOOTi2iGOcPZxK1u","type":"Entry","createdAt":"2024-05-29T08:49:12.642Z","updatedAt":"2024-05-29T08:49:12.642Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"sataako.fi kuvakaappaus 1200x675px SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5wrmv6FbmwgeL1Clf1NDfc","type":"Asset","createdAt":"2024-05-29T07:20:14.435Z","updatedAt":"2024-05-29T07:20:14.435Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"sataakofi1200x675px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/5wrmv6FbmwgeL1Clf1NDfc/5bdfcfbf523d07b691898f530adfb7b3/sataakofi1200x675px.jpg","details":{"size":150880,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"sataakofi1200x675px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Skärmdump från en Sataako.fi webbtjänst som följer regnområden i Finland och närliggande områden.","plainTextImageCaption":"Sataako.fi är ett exempel på en offentlig tjänst vid Meteorologiska institutet som redan länge utnyttjat öppna radardata. "}}},"content":[],"nodeType":"embedded-entry-block"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Även Meteorologiska institutets populära ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"/ladda-ner-observationer"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ladda ner observationer tjänst","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" utnyttjar öppna data. Tjänsten erbjuder en lättanvänd och avgiftsfri kanal för dem som är intresserade av statistik för att undersöka Meteorologiska institutets statistikuppgifter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"RODEO-projektet fortsätter att utveckla öppenheten i data","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet leder som bäst det omfattande internationella RODEO-projektet. I och med projektet blir gränssnittet för öppna data som erbjuds programutvecklare gradvis lättare att använda. Projektet förbättrar också informationsutbytet mellan de nationella meteorologiska institutionerna.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I och med det treåriga RODEO-projektet utvecklas och förenhetligas Meteorologiska institutets egen tjänst Avoin data med det sameuropeiska gränssnittet. I fortsättningen kommer även andra EU-länders meteorologiska material att vara öppet tillgängliga för alla via det decentraliserade systemet. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6XymlxI3QcPFIE0vYF6drm","type":"Entry","createdAt":"2024-05-29T08:55:15.061Z","updatedAt":"2024-05-29T09:02:03.513Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":10,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Geowebforecasting_1200x675pxSV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4DdNWdK1r3Q2xFrRjj5vzG","type":"Asset","createdAt":"2024-05-29T06:52:29.159Z","updatedAt":"2024-05-29T06:52:29.159Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Geowebforecastingoffice240205 JohannaRuotsalainen 1200x675px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/4DdNWdK1r3Q2xFrRjj5vzG/4d61bf6c45e4b799e3ead00178c039e4/Geowebforecastingoffice240205_JohannaRuotsalainen_1200x675px.jpg","details":{"size":211927,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Geowebforecastingoffice240205_JohannaRuotsalainen_1200x675px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Jourhavande meteorolog på arbetsplatsen framför flera skärmar som visar olika väderdata.","plainTextImageCaption":"Gränssnitten som utvecklas inom RODEO-projektet utnyttjas också i den nya generationens Geoweb-arbetsstation för meteorologer. Bild: Johanna Ruotsalainen."}}},"content":[],"nodeType":"embedded-entry-block"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Framtiden för öppna data","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"RODEO-projektet förbättrar för sin del användbarheten av den offentliga sektorns vädermaterial och främjar företagande samt utvecklingen av nya digitala produkter och tjänster. Materialmängderna som ökar avsevärt stöder dessutom klimatforskningen och produktionen av information som stöd för beslutsfattandet. I sin helhet leder en större tillgång till material till bättre vädervarningar, -prognoser och -tjänster, stöder branscher som är kritiska med tanke på vädret samt främjar säkerheten i samhället. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"”En effektiv informationsgång effektiviserar rörligheten, sparar energi och förbättrar beslutsfattandet.\"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"blockquote"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väder- och miljödata kan utnyttjas i produkter och tjänster som erbjuder användarna information i realtid. Som möjlighet i framtiden ser Riihisaari bland annat att väderdata kan utnyttjas i större utsträckning än i nuläget till exempel i bakgrundssystem för trafikformer som automatiseras i allt större utsträckning. Öppna data kan också utnyttjas för att träna artificiell intelligens. ”En effektiv informationsgång effektiviserar rörligheten, sparar energi och förbättrar beslutsfattandet\", sammanfattar Riihisaari.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Läs mer","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-3"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"/oppen-data"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutets öppna data","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"RODEO-projektets webbplats ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://rodeo-project.eu/"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"https://rodeo-project.eu/","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" (endast på engelska)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":[],"publishers":["Tuija Vuorinen"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4xAamsZNU2hcvXmFNKibvQ","type":"Entry","createdAt":"2024-05-29T05:48:18.921Z","updatedAt":"2024-05-29T05:48:18.921Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":21,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Meteorologiska institutets ansvarsrapport 2023 har publicerats","leadParagraph":"Ansvarsrapporten innehåller exempel på hur Meteorologiska institutet främjade FN:s mål för hållbar utveckling 2023.  ","thumbnail":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Entry","id":"124Vs46LAPPShHflEWXfEN"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I Meteorologiska institutets tredje ansvarsrapport beskrivs handavtrycket och fotavtrycket av vår verksamhet. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Handavtrycket av vår verksamhet är kopplat till fyr av FN:s mål för hållbar utveckling","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Att garantera ett hälsosamt liv och välbefinnande för alla åldrar","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Att göra städer och bosättningar säkra och hållbara","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringen och dess konsekvenser","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Att stödja verkställandet av hållbar utveckling i större utsträckning och återuppta det globala partnerskapet för hållbar utveckling.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"unordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Dessutom innehåller rapporten information om miljöansvar, socialt och ekonomiskt ansvar samt forskningsansvar. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"År 2023 främjade vi våra ansvarsmål på ett mångsidigt sätt","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"År 2023 vidtog vi olika åtgärder som främjar målen för hållbar utveckling. Vi utvidgade till exempel tjänsten Luftkvaliteten i Finland genom att inkludera svart kol, dvs. sot. Halterna av svart kol kan nu följas i realtid i vår webbtjänst Svart kol i atmosfären är en hälsovådlig luftförorening och påskyndar klimatförändringen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"På användarnas begäran lades dessutom meteorologens väderprognos för Finland till i urvalet av öppna data. Meteorologiska institutets öppna data har varit tillgänglig redan i tio år.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Vi fortsatte också vårt samarbetsprojekt med det hydrometeorologiska centret i Ukraina. Under 2023 tog vi i Ukraina i bruk Meteorologiska institutets verktyg SmartMet Alert, som vi utbildade ukrainska meteorologer och sjötjänstexperter att använda. Som en del av projektet publicerades också en vetenskaplig undersökning om krigets inverkan på luftkvaliteten i Ukraina.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"År 2023 satsade vi på personalens välbefinnande, upprätthållande av arbetsförmågan och kompetensutveckling på många olika sätt. Företagshälsovårdens utbud av tjänster utvidgades till exempel genom att framför allt tjänster som stöder det psykiska välbefinnandet togs i bruk.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Vi utvecklade Meteorologiska institutets program för samhällsansvar bland annat genom att ordna workshoppar för chefer och personal med fokus på väsentlighetsanalys. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Meteorologiska institutet har under det senaste året skärpt sin ansvarsverksamhet och detta syns också i vår ansvarsrapport. Rapporten innehåller exempel på våra tjänster som har ett starkt handavtryck. Men i rapporten granskar vi också vår egen verksamhet ur perspektivet för ansvarsfullhetens fotavtryck\", berättar branschdirektör ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Juhana Hyrkkänen","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" som är en del av Meteorologiska institutets ansvarsteam. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I ansvarsrapporten kan du läsa mer om Meteorologiska institutets åtgärder som främjar ansvarsfullhet och målen för hållbar utveckling: ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://assets.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/40k0KeMbCPoNUzpGpRtwVD/ed2edec7c323c8bb6200a7b0e4766d6c/IL-Vastuullisuusraportointi_2023_ruo.pdf"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ansvarsrapporten 2023","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" (pdf)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":[]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1J4Xl8L0ZFG676H640dlJp","type":"Entry","createdAt":"2024-05-27T07:11:38.188Z","updatedAt":"2024-05-27T07:11:38.188Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":24,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Nya funktioner släppta för Meteorologiska institutets lokala väderapp","leadParagraph":"De senaste uppdateringarna gör Meteorologiska institutets lokala väderapp mer informativ och användarvänlig, och erbjuder mer exakta och aktuella väderuppgifter.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5RC5uHOVi1lLvmwhi1vv5N","type":"Entry","createdAt":"2024-05-24T11:55:00.451Z","updatedAt":"2024-05-24T11:55:00.451Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Sääsovelluksen_uudistukset_2024_1200x675px","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6RcAt2Yu2TEXO8QpfHKf3C","type":"Asset","createdAt":"2024-05-24T11:53:59.297Z","updatedAt":"2024-05-24T11:53:59.297Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"2024-05-20 sääapin mainoskuva_1200x675","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/6RcAt2Yu2TEXO8QpfHKf3C/1b56cc3dc576c86f8d9b27c5ca0a28ee/2024-05-20_s__apin_mainoskuva_1.png","details":{"size":679857,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"2024-05-20 sääapin mainoskuva 1.png","contentType":"image/png"}}}}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"När sommarsäsongen börjar får Meteorologiska institutets lokala väderapp en uppdatering. De flesta av de nya funktionerna är relaterade till fliken Karta. Dessa uppdateringar förbättrar användarupplevelsen och prognosernas noggrannhet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Viktiga uppdateringar","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Uppdatering av radarbild:","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" Färgskalan på radarbilderna ändras till en blådominant skala, vilket förbättrar synligheten av nederbörd på kartorna.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Val av radarkombination:","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" Användare kan välja mellan den finska radarkombinationen (15-minutersintervall) eller den skandinaviska radarkombinationen (1-timmesintervall).","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Förlängd prognosperiod:","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" Prognosperioden för radarnederbörd förlängs till antingen fyra timmar eller 24 timmar, beroende på vald radaranimation.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Blixtdata:","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" De mycket efterfrågade blixtdata kommer att överlagras på radarobservationerna. Denna information visar hur lång tid som har gått sedan blixtnedslaget. Blixtar klassificeras enligt följande: röd blixt har slagit ner för högst 15 minuter sedan, och gul blixt för 15-30 minuter sedan. I den Skandinaviska radarsammansättningen representerar gult blixtar som slagit ner för 15-75 minuter sedan.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Nya kartlager: ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"Nya kartlager inkluderar temperatur- och vindprognoser, med alternativ för antingen en-timmes- eller tre-timmarsintervall. Med en-timmesintervall är prognoslängden 24 timmar, och med tre-timmarsintervall är prognoslängden tre dagar.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Temperaturprognos: ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"Temperaturen visas med färgområden och siffror som skalas enligt storleken på det område som visas.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Vindprognos: ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"Vinddata visas med hjälp av vindpilens riktning, storlek och färg. Vindprognospilarna skalas också enligt storleken på det område som visas.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Väderobservationer:","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" Grafiska dagliga observationer, som sträcker sig upp till en månad tillbaka i tiden, har lagts till i väderuppgifterna. Detta inkluderar daglig nederbörd, den lägsta marktemperaturen och dagens extremtemperaturer. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"unordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ladda Meteorologiska institutets väderapplikation till din mobiltelefon","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-3"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://play.google.com/store/apps/details?id=fi.fmi.mobileweather&hl=sv"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ladda ned FMI Väder från Google Play","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://apps.apple.com/fi/app/ilmatieteen-laitoksen-saa/id529493426?l=sv"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ladda ned FMI Väder från App Store","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://appgallery7.huawei.com/#/app/C102322513"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ladda ned FMI Väder från AppGallery","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"unordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":[]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5Ji5U16zpcdYTHxXVBBVvi","type":"Entry","createdAt":"2024-05-21T11:57:06.615Z","updatedAt":"2024-05-21T11:57:06.615Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":28,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"artikkeli","title":"Inom FAME-flaggskeppet utvecklas en verktygslåda för matematiska metoder för samhällets behov ","leadParagraph":"FAME är ett av tre flaggskeppsprojekt som finansieras av Finlands Akademi, i vilket Meteorologiska institutet deltar. Projektet utvecklar metoder för tillämpad matematik och fysik för användning inom olika branscher.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6TYrdNtopj0NOlDap0nojv","type":"Entry","createdAt":"2024-05-21T11:54:54.439Z","updatedAt":"2024-05-21T11:54:54.439Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Ihmisiä tietokoneella SV kuva: Shutterstock","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"FqWJRJZQUNgJgkgIIdYbC","type":"Asset","createdAt":"2024-05-20T09:41:47.679Z","updatedAt":"2024-05-20T09:41:47.679Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Ihmisiä tietokoneen ääressä töissä Shutterstock","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/FqWJRJZQUNgJgkgIIdYbC/8c1cd4484c4010d6230c862555ab9b4b/FAME1200_Ihmisi__tietokoneen___ress__t_iss__Shutterstock.jpg","details":{"size":96108,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"FAME1200_Ihmisiä tietokoneen ääressä töissä_Shutterstock.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Shutterstock","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"De matematiska metoder som används inom olika branscher är i stor utsträckning likadana. I stället för att utveckla beräkningstekniker endast för den specifika branschens behov, gör flaggskeppsprojektet detta tillsammans med forskare inom olika branscher.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Matematiska metoder som utnyttjas inom andra branscher kan vara till nytta för Meteorologiska institutet, till exempel när vi utvecklar väderprognosen och dess metoder. Även de metoder som vi använder kan vara värdefulla för andra branscher. Därför är det viktigt att diskutera med experter inom olika områden\", berättar forskningsprofessor ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Anders Lindfors","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":".","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Utöver väderprognoserna utnyttjar Meteorologiska institutet kalkylmässiga metoder även inom andra tillämpningsområden, såsom vid mätning av växthusgaser med hjälp av satelliter. Satelliter hjälper till att mäta bland annat luftföroreningar och växthusgasutsläpp från rymden. På så sätt kan man till exempel följa upp hur målen i Parisavtalet framskrider. Den europeiska satelliten CO2M som avfyras 2026 gör det möjligt att mäta dessa uppgifter ännu noggrannare än i nuläget.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Matematiken är inte separat från det övriga samhället, utan den behövs inom alla livsområden, särskilt inom vetenskap och teknologi. FAME-flaggskeppet är ett utmärkt exempel på matematisk toppforskning som har tillämpningar inom olika områden, inom allt från medicin till rymden\", konstaterar forskningsprofessor ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Marko Laine","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":". ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Målet är en forskning om konkreta teman i vardagslivet","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"FAME-flaggskeppsprojektet, som inledde sin verksamhet i år, är en fortsättning på den långsiktiga forskningen tillsammans med Finlands inversionsmatematiker. Skillnaden jämfört med det tidigare arbetet är att man inom FAME-flaggskeppet bedriver forskning om ämnen som berör vardagslivet på nära håll. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ett av flaggskeppens mål är att bedriva forskning som är till konkret nytta för både samarbetspartners och samhället. I anslutning till detta är det viktigt att förstå vilka lösningar till exempel företagen behöver i anslutning till flaggskeppets kompetensområde.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ett av flaggskeppens mål är att bedriva forskning som är till konkret nytta för både samarbetspartners och samhället.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"blockquote"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Forskningarna inom FAME-flaggskeppsprojektet grundar sig på inversionsproblem och -modelleringar. Inversionsmodellering eller omvänd modellering innebär att man indirekt utreder okända variabler i modellen. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ett exempel på ett inversionsproblem är satellitfjärranalys av växthusgaser. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Satellitens instrument upptäcker solljusspektrum som reflekteras från marken och passerar genom atmosfären. När vi vet hur en viss mängd gaser i atmosfären, t.ex. koldioxid, påverkar solljusets förlopp, kan man av det observerade spektret omvänt dra slutsatser om hur många olika ämnen i atmosfären som har producerat denna observation. Detta och många andra typiska lösningar på inversionsproblem är icke entydiga och mycket känsliga för små förändringar i systemets tillstånd\", berättar enhetschef ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Johanna Tamminen","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":".","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":" ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Det är givande att göra en inversionsundersökning, i synnerhet om någon lösning fungerar i det egna problemet och någon annan dessutom kan utnyttja den i ett helt annat problem, eventuellt inom ett helt annat område\", berättar Tamminen. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Tillförlitligheten hos väderprognoser som skapats med artificiell intelligens som forskningsobjekt","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Inom flaggskeppsprojektets forskningar söker man inte bara svar på enskilda problem, utan man strävar också efter att i stor utsträckning förstå osäkerhetsfaktorer i anslutning till fenomenen. Kännedom om osäkerhetsfaktorer hjälper till att skapa en så sanningsenlig uppfattning som möjligt om modellernas och prognosernas tillförlitlighet. Detta är mycket viktigt inom många av Meteorologiska institutets verksamhetsområden, även för att förutspå vädret.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Inom flaggskeppsprojektets forskningar söker man inte bara svar på enskilda problem, utan man strävar också efter att i stor utsträckning förstå osäkerhetsfaktorer i anslutning till fenomenen. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"blockquote"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Maskininlärning och artificiell intelligens är nya faktorer som berör många branscher. De traditionella väderprognoserna grundar sig på modellerad fysikalisk information om atmosfären. Utöver modellerna behövs observationer som bl.a. satelliterna producerar. Den nyaste trenden är databaserad prognostisering som baserar sig på neuronnät.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Vi undersöker om vädret kan förutspås enbart med hjälp av observationer och utreder hur tillförlitlig den databaserade artificiella intelligensen är i prognostiseringen av vädret. Även detta kräver förståelse för matematiska metoder\", beskriver Laine. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Över hundra forskare deltar i FAME-flaggskeppsprojektet (Flagship of Advanced Mathematics ​\rfor Sensing, Imaging and Modelling). Flaggskeppet leds av Östra Finlands universitet. Förutom Meteorologiska institutet deltar även Helsingfors universitet, LUT-universitetet, Jyväskylä universitet, Aalto-universitetet, Uleåborgs universitet och Tammerfors universitet. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"italic"}],"value":"Under våren publicerar vi artiklar på vår webbplats där vi fördjupar oss i de flaggskeppsprojekt som Meteorologiska institutet deltar i.","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"italic"}],"value":"Tidigare publicerade artiklar:","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.ilmatieteenlaitos.fi/artikkeli/3mzOtKlgEkDWV83vXoVr7A"},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Forskningens flaggskepp producerar effektiv data för samhällets behov","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.ilmatieteenlaitos.fi/artikkeli/6OwbTTF8wU71HDyhLldFXW"},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Vårt mål är ren luft och ett tryggt klimat – flaggskeppsprojektet för atmosfären och klimatet förenar klimat- och luftkvalitetsforskningen på ett unikt sätt","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"unordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Text ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"Juliana Hulkkonen","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Forskning"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"C20JdJdaEXe5uESdCHX3x","type":"Entry","createdAt":"2024-05-08T06:51:57.424Z","updatedAt":"2024-05-08T06:51:57.424Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":13,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"April präglades av stora temperaturväxlingar","leadParagraph":"Efter mitten av april upplevdes en exceptionellt kall period. I en del av landet var nederbördsmängderna exceptionellt stora. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"dVwIn1Ry2wmZ02qoCnzkt","type":"Entry","createdAt":"2024-05-08T06:43:55.907Z","updatedAt":"2024-05-08T06:43:55.907Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Pyöräilijä talvella kuva: Shutterstock SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5Bvfy31JS9Ml4umNSEGXgq","type":"Asset","createdAt":"2024-05-02T08:31:36.552Z","updatedAt":"2024-05-02T08:31:36.552Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Pyöräilijä talvisella pikkutiellä 1200px Shutterstock","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/5Bvfy31JS9Ml4umNSEGXgq/0d428739d1904793165313fb76bbbc81/Py_r_ilij__talvisella_pikkutiell__1200px_Shutterstock.jpg","details":{"size":117753,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Pyöräilijä talvisella pikkutiellä_1200px_Shutterstock.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Shutterstock","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik började april exceptionellt varm i söder. Efter mitten av månaden upplevde dock största delen av landet en exceptionellt kall tidsperiod för tidpunkten, då temperaturerna, med undantag av sydkusten, hölls på köldsidan även på dagen. I slutet av månaden återgick temperaturerna till de för tidpunkten typiska värdena, då temperaturerna i söder steg till cirka 20 grader och i norr till cirka +5 grader. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var medeltemperaturen i april till största delen en till två grader svalare än normalt, i landets norra del var månaden ställvis sällsynt sval. Medeltemperaturen i april varierade från cirka +3 grader på sydkusten till cirka -6 grader i Lapska armen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens högsta temperatur, 20,8 grader, uppmättes den 29 april vid observationsstationerna i Hyvinkäänkylä i Hyvinge och vid S:t Michels flygplats. Månadens lägsta temperatur, -34,3 grader, uppmättes den 3 april vid observationsstationen i Tulppio i Savukoski.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Exceptionellt regnig månad i öst","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängden i april var större än normalt i största delen av landet. I landets södra och mellersta delar samt i Norra Österbotten och Kajanaland var nederbördsmängderna ställvis exceptionellt stora, även stationsspecifika nederbördsrekord för april slogs i öst. Nederbördsmängderna var i stor utsträckning 40–80 millimeter, nästan enbart i norra Lappland var nederbördsmängderna klart lägre än så, cirka 20 millimeter. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Av observationsstationerna regnade det mest vid observationsstationen i Gumtäkt i Helsingfors, 95,8 millimeter, och minst i Kilpisjärvi bycentrum i Enontekis, 16 millimeter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I slutet av månaden fanns det snö mer enhetligt i Kajanaland, Nordöstra Österbotten och Lappland. Snödjupet varierade i huvudsak mellan 30 och 80 centimeter. På morgonen, den sista dagen i månaden fanns det mest snö vid Kenttärova observationsstation i Kittilä, 105 centimeter. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Solen stannade bakom molnen","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Solen sken ställvis ovanligt lite i april, ställvis till och med exceptionellt lite i söder. Solen sken i stor utsträckning cirka 100–150 timmar, men i öst var solskenstimmarna ställvis endast drygt 80. Solen sken cirka 50–100 timmar mindre än genomsnittet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Flest solskenstimmar förekom vid observationsstationen på Bredskäret i Korsnäs, 167 timmar. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Åsksäsongen inleddes också redan i början av månaden, då sammanlagt cirka 600 blixtar observerades i landets södra och mellersta delar samt i Kajanaland. Den 10:e dagen i månaden åskade det med cirka 700 blixtar i Österbotten och Norra Österbotten. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/klimat"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatet i Finland","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder","Statistik","Klimat"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"U9YuhtiGiLEEntscQIWuB","type":"Entry","createdAt":"2024-04-23T06:58:49.386Z","updatedAt":"2024-04-23T06:58:49.386Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":31,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Man bör skydda sig mot solens UV-strålning även i Finland från våren till hösten","leadParagraph":"Med tillräckligt skydd mot solens UV-strålning skulle man kunna förhindra fyra av fem fall av melanom. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3AzGHronTWPP03j7OVLdNP","type":"Entry","createdAt":"2024-04-22T09:39:01.660Z","updatedAt":"2024-04-22T09:39:01.660Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Aurinko pixabay UV SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3wVPjBW2D8PM9vnH2rK2jm","type":"Asset","createdAt":"2020-06-22T11:13:24.976Z","updatedAt":"2020-06-22T11:13:24.976Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":10,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Aurinko ja pilvet Pixabay","description":"pilvet aurinko taivas UV säteily pixabay","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/3wVPjBW2D8PM9vnH2rK2jm/b6a7dd5931e14e373cdeb458cc3696f7/clouds-3476252_1920_pixabay.jpg","details":{"size":212880,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"clouds-3476252_1920_pixabay.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Pixabay."}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Just nu lever vi i en tid där UV-indexet som beskriver kraften av solens UV-strålning kan i hela Finland nå skyddsgränsen, det vill säga värdet 3. Det lönar sig alltså att ägna uppmärksamhet åt att skydda hud och ögon från solens UV-strålning. I norra Finland reflekterar vårsnön UV-strålning särskilt på ansiktet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I södra Finland stiger UV-indexet över skyddsgränsen på soliga dagar från mitten av april ända till september. I norra Finland överskrids gränsen i genomsnitt från maj till början av augusti.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Solens UV-strålning är som starkast i Finland veckan före och några veckor efter midsommar. Då kan UV-indexet överskrida gränsen för kraftig strålning, dvs. värdet 6, i de södra delarna av landet. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Som ett resultat av klimatförändringen kommer somrarna sannolikt att bli varmare även i Finland. Perioder av hetta förväntas förekomma oftare i det framtida klimatet, vilket kan locka människor till att klä sig lättare och utsätter finländare allt oftare för solens UV-strålning\", säger forskare ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Kaisa Lakkala","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" från Meteorologiska institutet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enligt de senaste undersökningarna kan också ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.ilmatieteenlaitos.fi/uutinen/mALIgOzC2WFZt94x0V4a8"},"content":[{"nodeType":"text","value":"värmeböljorna bli häftigare","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" och mängden solstrålning öka under somrarna.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Melanom blir allt vanligare i Finland ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Om man utsätts för stora mängder UV-strålning och huden blir bränd ökar risken för att insjukna i melanom. Enligt statistik från Finlands cancerregister insjuknade 1 028 män och 811 kvinnor i melanom under år 2023. Av personer som insjuknat i melanom är cirka 94 procent vid liv efter fem år.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Förekomsten av melanom har ökat snabbt under 2000-talet, med knappa 5 procent per år. Enligt prognosen uppskattas nästan 3 000 personer insjukna årligen i melanom i Finland vid år 2040\", berättar ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Karri Seppä","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" från Cancerorganisationernas forskningsinstitut Finlands Cancerregister.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Med tillräckligt skydd mot UV-strålning skulle man kunna förhindra fyra av fem melanomfall.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Byggda skuggiga platser skyddar från solen","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Man tänker ofta att individen själv bär ansvaret för att skydda sig mot solen, men samhället kan också hjälpa till att skydda medborgarna. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Skugga är ett effektivt sätt att minska UV-exponeringen, eftersom UV-strålningen kan vara upp till 50 procent lägre i skuggan än under bar himmel\", berättar senior specialist ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Anne Höytö","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" från Strålsäkerhetscentralen.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Kommuner och privata aktörer kan främja skyddet mot solen genom att bygga skuggiga platser i befintliga och nya friluftsområden. Det är viktigt att öka antalet skuggiga platser särskilt i områden som besöks ofta av barn och unga, såsom daghem, skolgårdar, lekplatser och idrottsplaner, men det lönar sig inte heller att glömma den äldre befolkningens friluftsområden. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Det är särskilt viktigt att skydda barn och unga från alltför mycket sol, eftersom skyddsmekanismerna i deras hud fortfarande utvecklas. De mest betydande riskfaktorerna för hudcancer är att huden blir bränd flera gånger, särskilt i barndomen och ungdomen, och att man exponeras för stora mängder UV-strålning under livstiden. Utöver föräldrarna är det också viktigt att personalen inom småbarnspedagogiken och skolorna tar hänsyn till solskydd som en del av vardagen.  ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Skydd mot solen är inte något som krävs endast under stranddagar, utan är en del av alla vardagliga aktiviteter utomhus, från friluftsliv till trädgårdsarbete och från utomhuslek till utflykter. Samma grundläggande riktlinjer gäller för skydd av huden hos både barn och vuxna: skugga, kläder och kräm. I första hand ska man skydda huden med hjälp av skugga och kläder. För ytterligare skydd lönar det sig att välja en solkräm med en skyddsfaktor på minst 30. Då strålningen är som kraftigast kan man dessutom försöka röra sig utomhus på morgonen, senare på eftermiddagen eller på kvällen, när UV-strålningen är svagare\", berättar chef för hälsofrämjande verksamhet ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Heidi Löflund-Kuusela","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" från Cancerorganisationerna.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information:","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"unordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/uv-index"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Prognos för UV-index","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":". Prognosen för UV-indexet kan också kontrolleras i Meteorologiska institutets ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/mobilvadertjanster-och-servicenumren"},"content":[{"nodeType":"text","value":"mobilapplikation","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":".","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/ultraviolett-stralning"},"content":[{"nodeType":"text","value":"UV-strålning","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Forskare Kaisa Lakkala, Meteorologiska institutet, tfn 040 747 6792, kaisa.lakkala@fmi.fi ","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":[]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6qbNEKrWocVygiLWfw4o7k","type":"Entry","createdAt":"2024-04-19T07:14:56.564Z","updatedAt":"2024-04-19T07:14:56.564Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":41,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Terrängbrandsäsongen har börjat: varning för terrängbrand ersätter varningar för gräsbrand och skogsbrand ","leadParagraph":"Varning för terrängbrand varnar för torr och antändningskänslig terräng. När varning är i kraft får öppen eld inte antändas. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6okIHGZijbLKRLOHNxSwUm","type":"Entry","createdAt":"2024-04-19T07:00:48.487Z","updatedAt":"2024-04-19T07:00:48.487Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Maastopalo ruohikkopalo Tuomo Bergman SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6m4ckTzipyURA3Hlyh58gK","type":"Asset","createdAt":"2024-04-18T13:23:22.755Z","updatedAt":"2024-04-18T13:23:22.755Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"maastopalo 1200px Tuomo Bergman","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/6m4ckTzipyURA3Hlyh58gK/ae4fea39ff0ec9a9e8412a282b8f32bb/maastopalo_1200px.jpg","details":{"size":679617,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"maastopalo_1200px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Tuomo Bergman."}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Även om vädret för närvarande är kallt för årstiden, syns redan varningar för terrängbränder på Meteorologiska institutets varningskarta för Österbotten under helgen.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Från och med denna vår ger Meteorologiska institutet inte längre varningar för gräs- och skogsbrand, utan endast en varningstyp, varning för terrängbrand, används. Den nya termen definieras i den förnyade räddningslagen, som trädde i kraft i början av 2024.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Med varningarna strävar man efter att minska terrängbränderna i situationer där risken för terrängbrand är uppenbar på grund av markytans torka och väderförhållandena\", säger kontaktchef ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Tuomo Bergman","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" vid Meteorologiska institutet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Varningarna för terrängbrand är dygnsvisa och kan ges upp till fem dygn i förväg. Varningen för det kommande dygnet ges alltid vid midnatt, men varningarna kan avlägsnas även vid andra tidpunkter, om vädret tillåter.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Varningarna publiceras på ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/varningar"},"content":[{"nodeType":"text","value":"varningskartan","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" på Meteorologiska institutets webbplats och på ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/lokalvadret/"},"content":[{"nodeType":"text","value":"den lokala vädersidan","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":". På varningskartan används som tecken för terrängbrand det bekanta märket för gräsbränder.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Varningarna för terrängbrand har tre faronivåer, gul, orange och röd. Sannolikheten för stora och snabbt framskridande terrängbränder ökar i varningarna på orange och röd nivå.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologen utnyttjar förutom sin egen kompetens även terrängbrandsindexet samt väderobservationer och -prognoser när varningar utfärdas. Terrängbrandindexet beräknar torrheten i terrängen med hjälp av väderobservationer, såsom nederbördsmängd, lufttemperatur och vind. Indexet har utvecklats vid Meteorologiska institutet så att det lämpar sig för finländska förhållanden. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Öppen eld får inte göras upp medan varningen är i kraft ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Om varning för terrängbrand är i kraft får öppen eld inte göras upp. Med öppen eld avses en brasa eller annan motsvarande användning av eld, varifrån elden kan sprida sig via marken eller av gnistorna. Förutom en brasa är till exempel en engångsgrill öppen eld.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Samma förbud gäller alla tre klasser av varning för terrängbrand, gult, orange och rött. Innan man gör upp eld ska man alltid kontrollera den gällande varningen för innevarande dygn\", betonar Tuomo Bergman. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"För att göra upp öppen eld måste man alltid ha markägarens tillstånd, dvs. det hör inte till allemansrätten. Den som tänder är alltid ansvarig för elden. I städer kan det finnas ett entydigt förbud mot att göra upp öppen eld någon annanstans än på de platser som anges särskilt i förbudet. Räddnings- eller miljömyndigheterna kan av grundad anledning förbjuda uppgörande av öppen eld även under andra tider. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information:","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"unordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/varningar"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Varningar","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/varning-for-terrangbrand"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Varning för terrängbrand","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/terrangbrandsindex"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Terrängbrandsindex","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://pelastustoimi.fi/sv/hem-och-vardag/hantering-av-eld/oppen-eld"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Öppen eld","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" (Räddningsväsendet)","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Kontaktchef, meteorolog Tuomo Bergman, Meteorologiska institutet, tel. 029 539 2035, ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"mailto:tuomo.bergman@fmi.fi"},"content":[{"nodeType":"text","value":"tuomo.bergman@fmi.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Varning"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2E5wmxbhW6R4LQdPy48ftO","type":"Entry","createdAt":"2024-04-08T06:18:42.947Z","updatedAt":"2024-04-08T06:18:42.947Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":21,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"puheenvuoro","title":"Bättre väderprognoser med artificiell intelligens?","leadParagraph":"Meteorologiska institutet utvecklar och testar tillsammans med sina europeiska partner databaserade väderprognosmetoder. Trumfkorten för väderprognoser med artificiell intelligens är deras snabbhet. Artificiell intelligens utnyttjas redan nu i olika skeden av prognostiseringen av vädret.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5MZhvcMnulEsX8uJShewWY","type":"Entry","createdAt":"2024-04-08T06:17:13.023Z","updatedAt":"2024-04-08T06:17:13.023Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Tekoäly ruotsi","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5CrBgdnEmWuS177aBXovGH","type":"Asset","createdAt":"2024-04-04T10:54:45.204Z","updatedAt":"2024-04-04T10:54:45.204Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"tekoäly 1200px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/5CrBgdnEmWuS177aBXovGH/a8c09f1e87ddc633a0396bd653815014/teko_ly_1200px.jpg","details":{"size":594669,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"tekoäly_1200px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bilden har skapats med artificiell intelligens."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet producerar en lägesbild i realtid samt prognosinformation om väder-, havs-, klimat- och rymdförhållandena och deras effekter. Fysikaliska väder-, havs- och klimatmodeller är en central del av denna kedja av prognosvärden för förhållandena. Statistiska metoder, inklusive artificiell intelligens, har länge varit en del av denna kedja. Med hjälp av artificiell intelligens har man strävat efter att effektivisera till exempel användningen av väderobservationer i prognosmodellerna eller skapa nya konsekvensprognoser så att de identifierar sambanden mellan meteorologiska fenomen och deras effekter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Atmosfären kan redan nu modelleras med databaserade AI-modeller.Till exempel har det Europeiska centret för medelfristiga väderprognoser (ECMWF) utvecklat en prototyp av en databaserad global vädermodell som inte längre direkt grundar sig på fysikaliska ekvationer utan på beroenden som modellen för artificiell intelligens har lärt sig av den långa data-tidsserien om atmosfärens historia, som har producerats med den traditionella vädermodellen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"En färdigt inlärd prognos med artificiell intelligens kan beräknas betydligt snabbare än vädermodellprognosen som kräver en superdator.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"blockquote"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Under de senaste åren har stora teknologiföretag gjort framsteg i utvecklingen av databaserade väderprognosmetoder. Fördelen med prognoser med artificiell intelligens är att de är snabba jämfört med traditionella metoder. En färdigt inlärd prognos med artificiell intelligens kan beräknas betydligt snabbare än vädermodellprognosen som kräver en superdator. Väderprognoserna för modellerna för artificiell intelligens har i fråga om några parametrar och mätt med vissa mätare varit på samma nivå som vädermodellernas prognoser – eller till och med bättre. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Det finns mycket data tillgängligt och beräkningstekniken har utvecklats","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":" ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Vad har då möjliggjort en snabb utveckling av databaserade prognoser? För det första finns det mycket data idag och den är lättare tillgänglig. Till exempel den europeiska klimatförändringstjänsten Copernicus (C3S) producerar globala omanalysdata från flera årtionden som grundar sig på vädermodeller och observationer och som lämpar sig väl som undervisningsmaterial för artificiell intelligens. Väderobservationer och data som produceras av vädermodeller är det viktigaste bränslet i värdekedjan för prognoser med artificiell intelligens. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"För det andra har det blivit vanligare med beräkningsteknik baserad på grafiska acceleratorer (GPU) som lämpar sig väl för undervisning i artificiell intelligens-metoder. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Det finns dock fortfarande brister och utvecklingspotential i prognoserna med artificiell intelligens. Lokalt exakta analysdata för prognostisering av extrema väderfenomen, såsom oväder och åskväder, finns ännu inte i samma omfattning som \"mer sällan\" globala data. Antalet parametrar som prognoserna med artificiell intelligens producerar är också begränsat jämfört med vädermodellernas prognoser. Att inkludera nya datakällor i undervisningen i artificiell intelligens kommer att vara ett centralt utvecklingsobjekt för att förbättra båda dessa brister. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ändrar artificiell intelligens uppgörandet av väderprognoser?","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Artificiell intelligens har potential att påskynda utarbetandet av väderprognoser. Artificiell intelligens kan också på ett helt nytt sätt göra det möjligt att koppla de konsekvenser som vädret orsakar, såsom mängden energiproduktion eller stormskador, till en fast del av väderprognosen. Väderobservationer och vädermodeller med lokal precision, som redan nu används operativt av Meteorologiska institutet, har sannolikt en central roll som producent av nya undervisningsdata. Utöver dessa lockar den enorma hastigheten hos databaserade prognosmetoder till att undersöka hur prognosens osäkerhet kunde bedömas mer kostnadseffektivt med databaserade metoder jämfört med den nuvarande flockprognostekniken.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Modellerna för artificiell intelligens och deras kvalitet uppstår dock inte ur ett vakuum, utan de är precis så bra som de data som används i undervisningen av metoderna. Omanalysdata och vädermodeller som ligger till grund för dem måste även i fortsättningen utvecklas för att kvaliteten på de databaserade prognosmetoderna ska utvecklas. Att skapa data, uppdatera och lära ut prognosmetoder för artificiell intelligens är en mycket kalkylintensiv verksamhet som även i fortsättningen kräver superdatorkapacitet. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Modellerna för artificiell intelligens och deras kvalitet uppstår dock inte ur ett vakuum, utan de är precis så bra som de data som används i undervisningen av metoderna.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"blockquote"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Det är klart att de nya möjligheter som artificiell intelligens erbjuder också kommer att förändra utarbetandet av väderprognoser, men man måste förstå metodernas och datans möjligheter och begränsningar. Utvecklingstakten för metoderna för artificiell intelligens och tillämpningen av dem är just nu enorm, så det är svårt att bedöma hur stor brytningstid det slutligen blir. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet bidrar tillsammans med sina europeiska partners till att skapa denna omvälvning genom att utveckla och testa databaserade prognosmetoder. För närvarande verkar det som om de bästa resultaten uppnås genom att kombinera observationer, fysikaliska modeller och metoder för artificiell intelligens för att uppnå noggrannare och i synnerhet snabbare prognoser. Investeringar i metodforskning samt data- och beräkningsinfrastruktur är nödvändiga för att uppnå den förväntade nyttan.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Sami Niemelä","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"italic"}],"value":"Skribenten är direktör för programmet för meteorologi och havsforskning vid Meteorologiska institutet","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7KF2fNpArw9iSXAk5yaBD5","type":"Entry","createdAt":"2024-04-08T06:13:02.068Z","updatedAt":"2024-04-08T06:13:02.068Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Sami Niemelä Veikko Somerpuro","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4ZKESoO5WWpfA6MZixQwSH","type":"Asset","createdAt":"2020-06-03T23:15:09.781Z","updatedAt":"2020-06-03T23:15:09.781Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":2,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Sami Niemela╠ê 2018-1_WEB.jpg","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/4ZKESoO5WWpfA6MZixQwSH/1e3bc592ac7e800e54c7694ac3e64b5f/Sami_Niemela___2018-1_WEB.jpg","details":{"size":49451,"image":{"width":220,"height":331}},"fileName":"Sami Niemela╠ê 2018-1_WEB.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Veikko Somerpuro"}}},"content":[],"nodeType":"embedded-entry-block"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":[]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"49GducMkcXFWzmlgdexTIs","type":"Entry","createdAt":"2024-04-05T11:30:26.705Z","updatedAt":"2024-04-05T11:30:26.705Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":12,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Mars var mildare än normalt i hela landet och ganska molnigt","leadParagraph":"I Lappland var början av mars ovanligt mild, men i slutet av månaden blev vädret kallare. I landets södra och mellersta delar uppmättes däremot redan ganska våriga temperaturer i slutet av månaden. Dimma förekom ganska allmänt i mars, särskilt i söder.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3O4JO3aKH7WBcPknRSrV4S","type":"Entry","createdAt":"2024-04-05T11:27:43.785Z","updatedAt":"2024-04-05T11:27:43.785Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Kävelijät bussipysäkillä","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1E8j8vMGiEm1nMXcNSkbRm","type":"Asset","createdAt":"2024-04-05T11:27:02.158Z","updatedAt":"2024-04-05T11:27:02.158Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Kävelijät bussipysäkillä","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/1E8j8vMGiEm1nMXcNSkbRm/dce3a02e41713b5e701c866e3f9b5e5e/K_velij_t_bussipys_kill_.jpg","details":{"size":4450795,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Kävelijät bussipysäkillä.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Juha Tuomi"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik varierade medeltemperaturen i mars mellan cirka +1 grader i landets sydvästra del till cirka -6 grader i Norra Lappland. Medeltemperaturen i mars var till stor del 1,5–3 grader högre än genomsnittet under jämförelseperioden 1991–2020. Senast var mars ungefär lika varm i vårt land år 2022.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den högsta temperaturen i mars var 13,1 grader som uppmättes den 30 mars i Jomala på Åland. Den lägsta temperaturen var -31,0 grader och uppmättes i Tulppio i Savukoski den 25 mars.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängden var nära det normala i en stor del av landet","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I mars regnade det mest vid observationsstationen i Tuorila i Sastmola, där nederbördsmängden var 52,3 millimeter. Minst regnade det vid Näkkälä observationsstation i Enontekis, där nederbördsmängden var 13,4 millimeter. Den största dygnsnederbörden, 29,1 millimeter, uppmättes vid Pirttikoski observationsstation i Tavastehus den 16 dagen i månaden.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet solskenstimmar var klart färre än normalt i hela landet. I landets södra och mellersta delar sken solen till och med ovanligt lite. Det stora antalet dimdagar förklarar delvis de få solskenstimmarna. På sydkusten förekom dimmiga dagar cirka hälften av alla månadsdagar. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I slutet av månaden upplevdes åska nattetid i Satakunta och Birkaland, vilket avviker från det normala. I samband med åskan observerades över hundra markblixtar.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I slutet av mars var det redan ställvis snöfritt i landets södra och västra delar. Däremot fanns det på många ställen ännu över en halv meter snö i landets östra och norra delar. Mest snö fanns det i Mellersta Lappland och Kajanaland, där snödjupet ställvis var över 100 centimeter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/klimat"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatet i Finland","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder","Statistik","Klimat"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"Up907hfrxrFfDIF8wx8pG","type":"Entry","createdAt":"2024-03-22T09:17:20.235Z","updatedAt":"2024-03-22T09:17:20.235Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":37,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"artikkeli","title":"Vårt mål är ren luft och ett tryggt klimat – flaggskeppsprojektet för atmosfären och klimatet förenar klimat- och luftkvalitetsforskningen på ett unikt sätt ","leadParagraph":"Klimatförändringen och luftkvaliteten är sammankopplade på många olika sätt. I flaggskeppsprojektet för atmosfären och klimatet löser man utmaningar i anslutning till dessa tillsammans. Högklassig forskning ger upphov till ekonomiska och samhälleliga genomslag. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3aybKxMKMzKkvv9DtUmh2H","type":"Entry","createdAt":"2024-03-22T09:06:46.434Z","updatedAt":"2024-03-22T09:06:46.434Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Kaupunki ihmisiä astudio/Shutterstock","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"51L7Qf6hK6nzp2n63r64Jo","type":"Asset","createdAt":"2024-03-21T12:00:14.868Z","updatedAt":"2024-03-21T12:00:14.868Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Kävelijät,-pyöräilijät-ja-raitiovanut-kadulla-Helsingissä-elokuussa-2018 astudio shutterstock","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/51L7Qf6hK6nzp2n63r64Jo/9aad1d4c44fc4247aa09cb09ec8027e6/K_velij_t_-py_r_ilij_t-ja-raitiovanut-kadulla-Helsingiss_-elokuussa-2018_astudio_shutterstock.jpg","details":{"size":726514,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Kävelijät,-pyöräilijät-ja-raitiovanut-kadulla-Helsingissä-elokuussa-2018_astudio_shutterstock.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: astudio/Shutterstock"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Atmosfär- och klimatkompetenscentret ACCC (Atmosphere and Climate Competence Center) är ett flaggskepp för forskning som finansieras av Finlands Akademi och vars mål är att öka förståelsen av klimatförändringen och luftkvalitetens försämring. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Flaggskeppet leds av Helsingfors universitet, de andra partnerorganisationerna är Meteorologiska institutet, Östra Finlands universitet och Tammerfors universitet. Kärnan i verksamheten är högklassig forskning samt ekonomiska och samhälleliga genomslag, som baserar sig på forskningen. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Flaggskeppets mål är att få ut mer av forskningen än bara vetenskap. Detta innebär att forskningsresultaten i stor utsträckning ställs till företagens, gemenskapens och beslutsfattarnas förfogande\", summerar akademiprofessor ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Ari Laaksonen","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", som är vice direktör för flaggskeppet och leder Meteorologiska institutets andel. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Klimatet och luftkvaliteten är sammankopplade ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Flaggskeppets aktörer har gedigen erfarenhet av klimat- och luftkvalitetsforskning, och i flaggskeppet har de olika forskningsteman sammanfogats på ett unikt sätt. Forskarna utreder till exempel hur luftkvaliteten förändras när klimatet förändras, och hur de åtgärder som vidtagits för att förbättra luftkvaliteten påverkar klimatet. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Dålig luftkvalitet och klimatförändringar som orsakas av mänsklig verksamhet är globala utmaningar. ACCC:s forskning stöder såväl Finlands, Europeiska unionens, den större internationella gemenskapens, företagens och andra aktörers mål att stävja både klimatförändringen och försämringen av luftkvaliteten. Med hjälp av forskning stöder man även samhällets förmåga att anpassa sig till klimatförändringen.  ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Forskning i utsläpp från fartyg är ett exempel på hur forskning i luftkvalitet och klimatförändringen förenas. Svavelhalten i bränslen har minskats genom internationella bestämmelser, där målet är att förbättra luftkvaliteten och minska på skadliga hälsoeffekter.  ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Att minska svavelhalten i bränslen kan dock påskynda klimatförändringen, eftersom svavelpartiklarna eventuellt har bidragit till att kyla ner klimatet\", beskriver Ari Laaksonen. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Forskningen har visat att mängden svavelpartiklar som hamnar i atmosfären har minskat, och nu behöver vi utreda hur betydande detta är. Detta arbete förutsätter modeller som beskriver klimatet och svavelpartiklarnas kylningseffekt tillräckligt noggrant. Tills vidare har resultaten från olika modeller avvikit betydligt från varandra, men efter att ärendet blivit aktuellt har flera forskningsgrupper satt sig in i frågan, så resultaten preciseras eventuellt inom den närmaste framtiden. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"embedded-entry-block","data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1H9780IJzdbuN2roVEIVT5","type":"Entry","createdAt":"2024-03-22T09:10:01.123Z","updatedAt":"2024-03-22T09:10:01.123Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Rahtialus Shutterstock","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3jzaDv6yGCGQkf2jKR90Oq","type":"Asset","createdAt":"2022-12-19T10:04:43.448Z","updatedAt":"2024-01-18T08:17:13.359Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":20,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Rahtialus jäisellä merellä Shutterstock","description":"talvi, merenkulku, rahtialus, laiva, merijää","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/3jzaDv6yGCGQkf2jKR90Oq/01d5c88b9cc8806a6da63eecf1eba2a5/Rahtialus_j_isell__merell_.jpg","details":{"size":263716,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Rahtialus jäisellä merellä.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Shutterstock"}}},"content":[]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vi söker metoder för att verifiera kolbindning ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"ACCC bedriver forskning inom tre forskningsprogram. Det första fokuserar på skogarnas och jordbrukets kolsänkor och hur man kan verifiera kolbindningen i marken. Det andra forskningsprogrammet omfattar växelverkan mellan luftkvalitet och klimatet, där särskilt städerna spelar en viktig roll. Det tredje behandlar effekterna av klimatförändringar och anpassningen till dessa. Under flaggskeppets tre första verksamhetsår publicerades nästan 1 300 referentgranskade vetenskapliga forskningsartiklar inom dessa ämnen. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ett av flaggskeppets centrala mål är att utveckla tillförlitliga och forskningsbaserade metoder för att verifiera kolutsläpp och kolbindning. Att alla tre av Meteorologiska institutets forskningsområden deltar i flaggskeppet: klimatforskning, meteorologi och havsforskning samt centret för rymd- och fjärranalys hjälper att uppnå målet. Till exempel när det gäller att verifiera kolbindningen har forskare i kolets kretslopp gjort mätningar på markytan, medan forskare inom fjärranalys har utrett kolsänkor och kolkällor med hjälp av satellitdata. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"blockquote","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ett av flaggskeppets centrala mål är att utveckla tillförlitliga och forskningsbaserade metoder för att verifiera kolutsläpp och kolbindning.","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"För att stävja klimatförändringen är det viktigt att kunna bedöma och verifiera till exempel jordmånens och skogens förmåga att binda kol\", förklarar Ari Laaksonen. \"Våra forskare har utvecklat metoder med vilka man kan följa upp och verifiera kolsänkan i jordmånen som används för jordbruk. Forskningen producerar information om hurdana odlingsmetoder som främjar kolbindningen i marken.\" ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I flaggskeppsprojektet har finansieringen inte öronmärkts för en viss forskning. Detta gör det möjligt för forskarna att arbeta smidigare än i vanliga forskningsprojekt. Som exempel nämner Ari Laaksonen attributionsforskning, som undersöker klimatförändringarna roll i extrema väderfenomen. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Vi valde att lyfta fram attributionsforskningen som en tyngdpunkt i Meteorologiska institutets flaggskeppsforskning 2023. Tack vare flaggskeppsfinansieringen kunde forskningen inledas snabbt, och forskarna kunde koncentrera sig på att forska i ämnet\", berättar Ari Laaksonen. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Utifrån forskningen kunde man med snabb tidtabell utreda till exempel klimatförändringens roll i den rekordvarma september 2023 och hur klimatförändringen påverkade kylan i början av 2024. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Att dela forskningsdata ger genomslag ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Inom flaggskeppsprojektet har forskningens genomslag en särskild betydelse. Genom att föra dialog och samarbeta med företag, andra forskningsprojekt, den offentliga sektorn, medborgarorganisationer, beslutsfattare och medborgare främjas användningen och förståelsen av forskningsdata i samhället. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Till exempel inom forskningen om kolbindning i marken bedrivs ett nära samarbete med olika företag och jordbrukare. Med hjälp av samarbetet kan forskningen bedrivas i genuina miljöer och samarbetspartnerna får genast tillgång till forskningsdata. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"En central del av ACCC:s verksamhet är genomslagsprogrammet, som styr samarbetet med samhälleliga aktörer. En av genomslagsprogrammets spetsar är Klimatuniversitetet (Climate University): ett nätverk av 11 universitet som erbjuder gratis webbkurser som är öppna för alla. Meteorologiska institutet har producerat kursen ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Living with Changing Climate","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" vid universitetet. Målet med kursen är att ge deltagarna kompetens som de kan använda för att hjälpa företag och aktörer inom den offentliga förvaltningen att stävja klimatförändringen och anpassa sig till förändringar. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutet har också varit med och utvecklat specialistutbildningen för klimatsakkunniga tillsammans med Centret för atmosfärvetenskaper INAR vid Helsingfors universitet. Utbildningen som för första gången inleddes våren 2024 svarar på det ökade behovet av klimatexpertis inom olika branscher. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Samarbetet utvidgas utanför de bekanta nätverken ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I flaggskeppet deltar cirka 450 forskare och sammanlagt ett tusental forskningsorganisationer runt om i världen. Det omfattande samarbetet förutsätter tydlig samordning.  ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Äldre forskare ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Tero Siili","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" är Meteorologiska institutets forskningskoordinator för flaggskeppsprojektet. Hans uppgift är att skapa förutsättningar för att projektet ska kunna genomföras så smidigt och framgångsrikt som möjligt vid Meteorologiska institutet. Målet är att hitta samarbetspartner och aktörer som kan utnyttja forskningsdata även inom sådana sektorer som man traditionellt inte har samarbetat med.  ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Flaggskeppsprojektets verksamhetssätt uppmuntrar att söka samarbetspartner även från andra sektorer än de traditionella\", berättar Tero Siili. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I flaggskeppsprojektet deltar ett brett spektrum av intressentgrupper. Tero Siili anser att det har varit ögonöppnande att se hurdana kopplingar forskningen i naturvetenskaper kan ha. Till exempel behöver man juridisk kompetens för att bedöma och förstå betydelsen av internationella klimatkonventioners effekter och förpliktelser, samt betydelsen av verifieringsmetoder som forskarna har utvecklat. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"blockquote","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I flaggskeppsprojektet är samarbetet med företagen mångsidigt och företagen varierar från stora företag till startup-företag.","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I flaggskeppsprojektet är samarbetet med företagen mångsidigt och företagen varierar från stora företag till startup-företag. Flaggskeppsprojektets innovationsforum sammanför företag och ger dem möjligheten att tillsammans med andra aktörer utveckla nya innovationer i anslutning till klimatet och luftkvaliteten. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Evenemang ordnas för att dela information och kläcka idéer tillsammans ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Olika evenemang spelar en stor roll i att öka genomslaget i flaggskeppsprogrammet. Det årliga, veckolånga evenemanget ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Impact week","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" samlar flaggskeppets intressentgrupper i stor utsträckning. En serie forskningsseminarier och det årliga vetenskapliga mötet samlar ihop alla forskare inom flaggskeppsprojektet för att dela information om de senaste forskningsresultaten. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Klimatsäkerhetsfestivalen, som ordnades för första gången i september 2023, är ett utmärkt exempel på flaggskeppsprojektets sektorsövergripande tillvägagångssätt. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Under evenemanget fördes en öppen dialog mellan en mycket mångsidig deltagargrupp om vilka säkerhetsrelaterade förändringar vi möter i framtiden, och därtill sökte man lösningar som kan genomföras redan nu\", berättar Tero Siili.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Havsforskningen lyfter flaggskeppets segel ännu högre upp ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Efter en framgångsrik första fyraårsperiod inleder ACCC-flaggskeppetsitt andra skede 2025. Då kan man förvänta sig ännu mer omfattande forskning, eftersom Meteorologiska institutets havsforskning kommer med.  ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ari Laaksonen och Tero Siili ser fram emot samarbete även med andra flaggskeppsprojekt som Meteorologiska institutet deltar i. Flaggskeppsprojekten Digitalt vatten och Matematisk observation, bilddiagnostik och modellering, som inleddes i början av 2024, erbjuder tydliga kopplingar till klimat- och luftkvalitetsforskningen. Teman som förenar alla tre projekt är till exempel modellering av snötäcket samt kartläggning av växthusgaskällor och sänkor med hjälp av satellitobservationer och modellering. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"hr","data":{},"content":[]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Atmosfär- och klimatkompetenscentret ACCC (","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Atmosphere and Climate Competence Center","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":") ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"unordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Målet är att öka förståelsen för klimatförändringen och luftföroreningar.  ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Stöder internationella, EU:s och Finlands klimatmål genom att producera vetenskapliga data och göra dem tillgängliga för olika samhällsaktörer.  ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Genomförs av Helsingfors universitet, Meteorologiska institutet, Östra Finlands universitet och Tammerfors universitet. ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Genomförs 2020–2028. Första skedet 2020–2024, andra skedet 2025–2028. ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.acccflagship.fi/index.php/sv/om-oss/"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Webbplatsen för ACCC-flaggskeppsprojektet","marks":[{"type":"underline"}],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" ","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Under våren publicerar vi artiklar på vår webbplats där vi fördjupar oss i de flaggskeppsprojekt som Meteorologiska institutet deltar i.","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Tidigare publicerade artiklar:","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"unordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/artikel/7M2O2FnS6QGJDQhNIpRou9"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Forskningens flaggskepp producerar effektiv data för samhällets behov","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Forskning"],"publishers":["Kaisa Ryynänen"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"33oFQBTI8zaRif7k0HQUrV","type":"Entry","createdAt":"2024-03-20T11:17:14.514Z","updatedAt":"2024-03-20T11:17:14.514Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":25,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Meteorologiska institutets flygvädertjänster fyller hundra år: Högklassig information om flygvädret säkerställer trygga och ekonomiska flyg  ","leadParagraph":"Den första flygväderinformationen skickades till den civila luftfarten på dagen för hundra år sedan. Idag producerar Meteorologiska institutet alla officiella flygvädertjänster för civila lufttrafiken och Försvarsmakten i Finland. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"JYwGMkb5bGOdKgSCsXhCq","type":"Entry","createdAt":"2024-03-20T11:07:19.758Z","updatedAt":"2024-03-20T11:07:19.758Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Lentosää100 kuvituskuva ilman tekstiä","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"258AsBPYH5NGHM3t2P9iPs","type":"Asset","createdAt":"2024-03-20T11:06:48.134Z","updatedAt":"2024-03-20T11:06:48.134Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"lentosää100 sv en 1200","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/258AsBPYH5NGHM3t2P9iPs/aa72183e3a6b0374615be4287aaba91a/lentos__100_sv_en_1200.jpg","details":{"size":40862,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"lentosää100_sv_en_1200.jpg","contentType":"image/jpeg"}}}}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den första flygväderinformationen skickades till den civila luftfarten den 20 mars 1924, då Finnairs föregångare Aero inledde trafiken från Skatudden i Helsingfors till Tallinn. Numera ansvarar Meteorologiska institutet för produktionen och utvecklingen av flygväderobservationer, flygväderprognoser och varningstjänster i Finland.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Vädret är en av de största orsakerna till att flyg försenas och med hjälp av högklassiga vädertjänster för flyg kan man minska på vädrets inverkan. Med hjälp av flygväderinformationen kan piloterna optimera flygrutterna och till exempel utnyttja de bästa medvindarna och undvika områden där det förekommer turbulens eller åska. Väderrapporterna hjälper flygledarna att välja start- och landningsbana samt styra inkommande och avgående flygtrafik. Särskilt under vinterförhållanden har väderprognoserna en avgörande roll i hur flygplatsens lägescentral, flygbolagen, antifrysningen och underhållet planerar sin verksamhet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"Flygvädertjänsterna hjälper luftfartsaktörer att planera sin verksamhet bättre och driva verksamheten så säkert, ekonomiskt och miljövänligt som möjligt i alla väder. Flygvädertjänsterna är en del av flygtrafiktjänsterna. Utan vädertjänsterna skulle flygtrafiken stanna upp\", betonar gruppchef ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Riikka Pusa","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" vid Meteorologiska institutet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"När väderleksförhållandena är särskilt dåliga ökar betydelsen av väderobservationer i realtid. Varje flygplats i Finland har numera Meteorologiska institutets observationssystem för flygväder, som ger exakt information om väderleksförhållandena på flygplatsen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Internationell föregångare inom flygvädertjänster","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutets verksamhetsställen för flygvädertjänster och militärvädertjänster finns i Helsingfors, Kuopio och Rovaniemi, och de betjänar kunderna dygnet runt, året runt. Vid Meteorologiska institutet deltar cirka hundra experter i produktionen av flygvädertjänsterna. För att producera tjänsterna behövs utöver meteorologerna inom flygväder också till exempel observations-, IT- och forskningskompetens.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet bedriver ett betydande internationellt samarbete inom flygvädret både i Europa och globalt. Det internationella samarbetet är en av hörnstenarna i verksamheten. Finländsk flygväderkompetens utnyttjas också i internationella forsknings- och utvecklingsprojekt, och denna kompetens exporteras ut i världen som en del av Meteorologiska institutets utvecklingssamarbetsprojekt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet hör till de internationella föregångarna inom sitt område. I Finland är vi en del av luftfarten tillsammans med flygplatserna, flygtrafiktjänsten, flygbolagen och andra flygare. Vi spelar alla en viktig roll för att helheten ska fungera\", säger Riikka Pusa.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Hundra år av flygväderinformation","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den första flygväderinformationen skickades till den civila luftfarten den 20 mars 1924, då Aero började trafikera från Helsingfors till Tallinn. Enligt väderrapporten som publicerades för hundra år sedan var vädret: \"","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"italic"}],"value":"varierande – tidvis snöfall, tidvis något tydligare. Vindarna i norr från norr och nordost, i söder varierande","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":".\"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutets föregångare Meteorologiska Centralinstitutet grundade avdelningen för flygvädertjänster i Malm i Helsingfors den 16 december 1936. Den första meteorologen i Malm var magister ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Aili Nurminen","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":", som två år senare blev Finlands första chefsmeteorolog inom flygväder.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Under de första decennierna var flygväderprodukterna huvudsakligen handgjorda kartor och tabeller. Piloterna briefades för kommande flyg i flygplatsens vädertjänst, \"meteo\".","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Finland blev medlem i Internationella civila luftfartsorganisationen ICAO 1949. Det internationella samarbetet har påverkat utformningen av tjänsterna i sin nuvarande form: till exempel flygväderobservationerna, dvs. METAR, och flygplatsprognoserna, dvs. TAF, har varit oförändrade i över ett halvt sekel.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"På 1980-talet utvecklade Meteorologiska institutet den första grafiska arbetsstationen för meteorologer, vilket revolutionerade meteorologernas arbete. År 1997 fick meteorologerna inom flygväder verktyget TAF Editor för flygväderprognoser.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den 1 juni 2012 överfördes observationstjänsterna inom luftfarten från Finavia till Meteorologiska institutet, som ansvarar för produktionen och utvecklingen av observations-, prognos- och varningstjänster för flygväder inom Finlands flyginformationsregion. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"unordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:  ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Gruppchef Riikka Pusa, Meteorologiska institutet, tfn 050 407 3967, riikka.pusa@fmi.fi  ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Kontaktchef för civil aviation Ida-Reetta Virranjoki, tfn 045 111 6992, ida-reetta.virranjoki@fmi.fi  ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/luftfart"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Vädertjänster för luftfart","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":[]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5lcd85t3gXmUnYBE8xeB1v","type":"Entry","createdAt":"2024-03-11T09:27:36.878Z","updatedAt":"2024-03-11T09:36:09.739Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":15,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"puheenvuoro","title":"Extrema väderfenomen och klimatförändringen kräver beredskap och riskhantering","leadParagraph":"Det finns efterfrågan på finländsk forskningsinformation och tjänster både i Finland och internationellt. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3gk9YKy6EH7xU8hIwYiOVg","type":"Entry","createdAt":"2024-03-11T09:19:50.370Z","updatedAt":"2024-03-11T09:19:50.370Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Tulva Thaimaassa SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"eWkmoex9imWR2EShhIeR1","type":"Asset","createdAt":"2024-02-29T08:21:09.646Z","updatedAt":"2024-02-29T08:21:09.646Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":12,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Tulva Thaimaassa wildarun stock.adobe.com","description":"tulva, sää, ääri-ilmiö, AdobeStock 76470798","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/eWkmoex9imWR2EShhIeR1/369419e98c4e01ebde34f34c9cb80503/AdobeStock_76470798.jpeg","details":{"size":140328,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"AdobeStock_76470798.jpeg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Bilden visar en person som leder en cykel genom en översvämning omgiven av stora mängder vatten.","plainTextImageCaption":"Bild: wildarun - stock.adobe.com.","language":"SV"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Världens ekonomiforum som sammanträder årligen i Davos bedömer alltid de framtida riskerna för världsekonomin vid mötena i januari. Det här året bedömdes den största risken för 2030-talet vara extrema väderfenomen och den näst största klimatförändringen.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"År 2023 slogs oönskade rekord","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"År 2023 går till historien som det tills vidare till varmaste året. Enligt Meteorologiska världsorganisationen WMO uppnådde vi 1,45 grader Celsius högre temperatur än under förindustriell tid. Orsaken till detta var framför allt mänsklighetens användning av fossila bränslen, som har ökat explosionsartat efter andra världskriget och är en dominerande klimatuppvärmningsfaktor. Två tredjedelar av klimatproblemet beror på användningen av fossila bränslen, cirka en tiondel på utrotningen av icke-förnybara tropiska regnskogar och cirka en femtedel på metan från myrområden, risodling och nötkreatur.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"En annan orsak till att nytt rekord slogs är den naturliga variationen i yttemperaturerna i Stilla havet. Under rekordåren 2023 och 2016 rådde den så kallade El Niño, då yttemperaturerna i havet var högre än normalt. De senaste tre åren rådde La Niña som tillförde kyla till området och därför slogs inte alla tiders globala värmerekord.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"År 2023 uppnåddes igen nya rekord i halterna av de tre viktigaste växthusgaserna, det vill säga koldioxid, metan och kväveoxidul. Den överlägset viktigaste av dessa är koldioxiden, eftersom det tar upp till tusentals år innan den naturligt lämnar atmosfären, medan livslängden för den näst viktigaste metanen bara är 11 år. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Glaciärerna fortsätter smälta i till och med tusentals år ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Världens bergsglaciärer smälter i allt snabbare takt. Enligt en uppskattning producerar en stor del av glaciärerna endast lite vatten i världens älvar i slutet av århundradet. Till exempel förlorades rekordstora över tio procent av den schweiziska glaciärmassan åren 2022 och 2023. Även smältningen av Grönland nådde ett nytt rekord förra året. Havsisen i det arktiska området fortsätter att smälta, men under de senaste åren har också det tidigare stabila istäcket i Antarktis börjat smälta och det nya minimivärdet överskreds 2023.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Glaciärerna beräknas fortsätta smälta i upp till tusentals år på grund av den redan höga koldioxidhalten i atmosfären, vilket bedöms leda till att havsvattennivån stiger från cirka en halv meter till en meter på ett århundrade. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Däremot är det möjligt att bryta den negativa trenden för väderfenomen, såsom värmeböljor, översvämningar, torka och tropiska stormar på 2060-talet, om vi lyckas uppnå en uppvärmning på 1,5–2 grader enligt Parisavtalet. Den skadliga trenden fortsätter i vilket fall som helst fram till 2060-talet och det finns ingen återgång till 1900-talets svala klimat.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Forskning och tjänster erbjuder lösningar på klimatförändringen ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"På begäran av FN:s generalsekreterare ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Antonio Guterres","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" lanserade WMO projektet \"Early Warning Services for All\", vars mål är att förbättra vädertjänsterna i cirka hundra länder med en budget på 3,1 miljarder dollar före utgången av 2027. Cirka hälften av budgeten är avsedd att användas för att förbättra observationsverksamheten, vädertjänstinfrastrukturen och -kompetensen. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutet och finländska företag har ett utmärkt tillfälle att delta i detta projekt. Meteorologiska institutet har genomfört utvecklings- och konsulteringsprojekt i över hundra länder under de senaste årtiondena. Vaisala Oyj är återigen marknadsledande inom väderutrustningsbranschen.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutet har internationellt sett högklassig kompetens inom vetenskap samt väder- och havstjänster. Vi producerar omfattande tjänster och vetenskaplig information för samhällets behov. Behovet av tjänster och forskningsdata har ökat i takt med att klimatförändringen framskrider, säkerhetsmiljön skärps och samhällets väderkänslighet ökar. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vi samarbetar också aktivt med företag inom väder-, rymd- och havsbranschen. Det finns en växande efterfrågan på vår kompetens i planeringen och driften av klimatvänliga energiformer. Aktörer inom jord- och skogsbruket behöver högklassig information om hur utsläppen av koldioxid, metan och kväveoxidul och sänkorna fungerar. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Kollegor i olika länderna har frågat vad hemligheten bakom vår framgång är. Mitt svar har varit ett exceptionellt utmanande klimat med snö och is samt Nikolai I:s beslut att grunda en institution 1838 i anslutning till Alexanders Universitet. Denna vetenskapsorientering har fortsatt och ökat fram till idag. Vi har lyckats utmärkt med EU:s forskningsprogram och Finlands Akademis utlysningar tillsammans med Helsingfors, Östra Finland, Uleåborg och Aalto-universitetet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutet vidareutvecklar aktivt sina funktioner så att olika samhällsaktörer får högklassig information och tjänster som stöd för sina funktioner inom den privata och offentliga sektorn både i Finland och globalt.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Petteri Taalas","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Skribenten är generaldirektör för Meteorologiska institutet. Han arbetade som WMO:s generalsekreterare 2016–2023. ","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}}]},{"nodeType":"embedded-entry-block","data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3DOZx9NcVUuRwrzzzkx2Oe","type":"Entry","createdAt":"2024-03-11T09:24:42.936Z","updatedAt":"2024-03-11T09:24:42.936Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Petteri Taalas SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6P9ztyuAJzQvTmoGBUfTOh","type":"Asset","createdAt":"2024-02-28T14:38:56.331Z","updatedAt":"2024-02-28T14:39:00.511Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":11,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Petteri Taalas 2024 Veikko Somerpuro","description":"Petteri Taalas","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/6P9ztyuAJzQvTmoGBUfTOh/06cb5bbf744a8ecfb0f4dda5204a389b/Paajohtaja_PetteriTaalas_2024_VeikkoSomerpuro22.jpg","details":{"size":57222,"image":{"width":450,"height":675}},"fileName":"Paajohtaja_PetteriTaalas_2024_VeikkoSomerpuro22.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Bilden visar chefen för Meteorologiska institutet, Petteri Taalas.","plainTextImageCaption":"Petteri Taalas. Bild: Veikko Somerpuro.","language":"SV"}}},"content":[]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Väder"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7DLYWp4eiiK3l197xF4s9U","type":"Entry","createdAt":"2024-03-06T12:19:19.673Z","updatedAt":"2024-03-06T12:19:19.673Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":28,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Vintern var kallare än normalt","leadParagraph":"En kallare vinter upplevdes senast i Finland år 2011. Alla observationsstationer i Fastlandsfinland hade fortfarande snö i slutet av februari. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6al9kNOionzTafZnPc69fb","type":"Entry","createdAt":"2024-03-06T11:56:42.578Z","updatedAt":"2024-03-06T11:56:42.578Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Adobe Stock talvi maisema","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6fk1cVlPWWDP0fceEdjZuH","type":"Asset","createdAt":"2024-03-01T09:10:19.870Z","updatedAt":"2024-03-01T09:10:19.870Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"AdobeStock 458360206 harmaa talvisää IL web 1200x675","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/6fk1cVlPWWDP0fceEdjZuH/7d61389b2c1a4423cbeaa10659ecaf23/AdobeStock_458360206_harmaa_talvis_____IL_web_1200x675.jpg","details":{"size":302720,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"AdobeStock_458360206_harmaa_talvisää_IL web 1200x675.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Adobe Stock."}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var vintern, det vill säga december‒februari, kallare än normalt. Temperaturen var i allmänhet 1–3 grader lägre än långtidsmedelvärdet. Senaste vintern som var kallare i en stor del av landet var år 2011, men i norra Lappland var det kallare vintern 2018.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Temperaturerna i februari var ganska normala, men december och januari, som var klart kallare än genomsnittet, fick hela vintern att bli kallare än normalt. Vinterns medeltemperatur varierade mellan cirka ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"–","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"1 grader i den sydvästra skärgården och knappa ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"–","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"14 grader i norra Lappland.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vinterns lägsta temperatur, ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"–","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"44,3 grader, uppmättes vid Enontekis flygplats den 5 januari, vilket samtidigt var 2000-talets lägsta temperatur som uppmätts i Finland. Vinterns högsta temperatur, +6,8 grader, uppmättes vid Bogskärs observationsstation i Kökar den 19 december.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nederbördsmängden i december–februari var nära det typiska, främst på västkusten och i Lappland låg den något under långtidsmedelvärdet. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enligt preliminära uppgifter regnade det mest under vintermånaderna vid observationsstationen i Gumtäkt i Helsingfors, 207,6 millimeter. Minst regnade det vid Nellims observationsstation i Enare, 59,9 millimeter.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Under vintermånaderna hade största delen av observationsstationerna färre solskenstimmar än vanligt.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Februari var regnigare än normalt","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var medeltemperaturen i februari ganska normal. Månadens medeltemperatur varierade från cirka ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"–","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"1 grader i den sydvästra skärgården till cirka ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"–","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"12 grader i Östra Lappland. Avvikelsen från långtidsmedelvärdet var cirka en grad högre än medelvärdet i landets södra del och i norra Lappland, på andra håll var det nära det normala. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Månadens lägsta temperatur, ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"–","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"39,7 grader, uppmättes vid observationsstationen i Tulppio i Savukoski den 9 februari. Månadens högsta temperatur, +6,2 grader, uppmättes vid Sandhagens observationsstation i Karleby den 24 i månaden.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Med undantag av Lappland var februari regnigare än normalt, ställvis ovanligt regnig. Enligt preliminära uppgifter regnade det mest i Kangasniemi kyrkby, där den totala nederbördsmängden var 90 millimeter. Den största dygnsnederbörden, 36,8 millimeter, uppmättes vid Jomala observationsstation i Jomala den 16 februari. Minst regnade det vid Näkkälä observationsstation i Enontekis, endast 11,6 millimeter.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I slutet av februari fanns det snö vid alla observationsstationer i Fastlandsfinland, men på Åland och ställvis också i den sydvästra skärgården var det snöfritt. Mest snö fanns det vid Paljakka observationsstation i Puolanka i Kajanaland, 111 centimeter. I förhållande till tidpunkten fanns det mer snö än normalt särskilt i landets mellersta delar, från Mellersta Finland till Kajanaland ställvis till och med ovanligt mycket. På sydkusten och i östra Lappland fanns det områden med mindre snö än genomsnittet. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I februari var antalet solskenstimmar 30–70 timmar. I allmänhet var antalet solskenstimmar något färre än normalt.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information:","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/klimat"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Klimatet i Finland","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna) ","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Väder","Statistik","Klimat"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7M2O2FnS6QGJDQhNIpRou9","type":"Entry","createdAt":"2024-03-01T09:42:56.959Z","updatedAt":"2024-03-01T09:42:56.959Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":21,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"artikkeli","title":"Forskningens flaggskepp producerar effektiv data för samhällets behov","leadParagraph":"De flaggskepp som finansieras av Finlands Akademi är unikt omfattande kompetenskluster. De kombinerar högklassig forskning samt mångsidig ekonomisk och samhällelig genomslagskraft. Meteorologiska institutet deltar i tre flaggskeppskonsortier.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1LUj0BmMxyJNnwp32pgfJz","type":"Entry","createdAt":"2024-03-01T09:38:28.328Z","updatedAt":"2024-03-01T09:38:28.328Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Nainen ruokakaupassa _KUBE_ stock.adobe.com","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6vMWM90wi0hH2Pe6VJQuqF","type":"Asset","createdAt":"2024-03-01T07:23:38.354Z","updatedAt":"2024-03-01T07:23:38.354Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Nainen ruokakaupassa _KUBE_ stock.adobe.com","description":"ruoka, ruokakauppa, AdobeStock 286139856","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/6vMWM90wi0hH2Pe6VJQuqF/332b7fe588cbb2eca759d490bebbc063/AdobeStock_286139856.jpg","details":{"size":194974,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"AdobeStock_286139856.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Personen tittar på sin mobiltelefon i matbutiken med en matoljeflaska i handen.","plainTextImageCaption":"Genom forskningsdata kan företagen informera sina kunder om till exempel hur tillverkningen av produkter påverkar klimatet. Bild: _KUBE_ - stock.adobe.com.","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Finlands Akademis flaggskeppsprogram svarar på samhällets förändring och behovet av att skapa ett ännu bredare och effektivare samarbetsnätverk för forskningen. Flaggskepp är en slående benämning, eftersom de konsortierna som finansieras inom programmet för samman de viktigaste aktörerna inom varje sektor, från såväl den privata som den offentliga sektorn. Grundtanken bakom flaggskeppen är att i samarbete åstadkomma så stor vetenskaplig, ekonomisk och samhällelig genomslagskraft som möjligt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet deltar i tre olika flaggskeppskonsortier. Atmosfär- och klimatkompetenscentret ACCC, som verkat sedan 2020, ökar förståelsen för klimatförändringen och luftkvaliteten. Av de nya flaggskeppsmedlemmarna som inledde verksamheten i början av 2024 producerar den ena, DIWA (Digital Waters), information om vatten och snö, medan den andra, FAME (Flagship of Advanced Mathematics for Sensing, Imaging and Modelling), utnyttjar matematisk modellering för olika applikationer.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Flaggskeppskonsortium sammanställer forskning om ämnet","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Traditionellt görs forskningen så, att forskarna planerar projektet för vilket finansiering söks. Alternativt kan forskarna delta i forskningsprojekt där finansiären har fastställt ett visst forskningstema. I flaggskeppsprogrammet närmar man sig forskningen på ett nytt sätt. Flaggskeppskonsortiet fungerar som ett paraply som samlar den högklassigaste forskningen inom ett visst ämnesområde. De som genomför konsortiet utvecklar tillsammans de mest fungerande sätten och hittar de bästa partnerna.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"De inhemska forskningsinstituten och högskolorna har redan tidigare haft ett nära samarbete både med varandra och med aktörer utanför forskningsvärlden. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"”Med flaggskeppsconsortiet stärker och utvidgar man samarbetet ännu mer samt möjliggör ett omfattande och konkret samarbete mellan forskningsområdena”, säger Meteorologiska institutets vetenskapliga direktör ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Jari Liski","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":".","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Även inom forskningsinstitutet intensifieras samarbetet tack vare flaggskeppskonsortierna. Till exempel deltar alla tre verksamhetsgrenar inom Meteorologiska institutets forskning i atmosfär- och klimatkompetenscentret ACCC: klimatforskning, meteorologi och havsforskning samt centret för rymd- och fjärranalys. Forskarna inom verksamhetsgrenarna har haft givande samarbeten till exempel i inventeringen av växthusgasutsläpp och -sänkor.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"”Meteorologiska institutet är en central aktör i utvecklingen av metoder för att bedöma och utvärdera de växhusgasutsläpp och sänkor som staterna uppgett i atmosfären. I utvecklingen har man kombinerat satellitmätningar, kunskap om kolets kretslopp och modellering av atmosfären.”","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Tjänster produceras med vetenskaplig data","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Alla flaggskeppskonsortier har en stark koppling till företagsvärlden. I konsortierna utvecklas lösningar som förbättrar företagens affärsmöjligheter. Företaget behöver inte plöja igenom vetenskapliga artiklar, utan de erbjuds tjänster baserade på vetenskap.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"”Verifiering av kolbindning är ett exempel på en tjänst som klimatforskningen erbjuder. När ett företag på basis av vetenskaplig forskning kan verifiera hur det binder eller släpper ut kol i sin egen verksamhet, kan det fatta beslut som grundar sig på forskningsrön – och även visa dem för sina samarbetspartner och kunder”, beskriver Jari Liski. ”För närvarande utvecklar vi tillsammans med de stora livsmedelsföretagen en tjänst, med vilken man kan mäta och följa upp åkrarnas koldioxidutsläpp och -sänkor samt utsläpp av kväveoxidul i realtid.”","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"På samhällsnivå omfattar utvecklingen av tjänsterna till exempel utveckling av statens växthusgasinventering.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"”Vi utvecklar Finlands system för beräkning av växthusgaser i en sådan riktning, att resultatet av arbetet som utförs av de jordbrukare som fattar miljövänliga beslut syns i den nationella växthusgasinventeringen.”","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Liknande arbete för att utveckla tjänsterna utförs till exempel inom anpassning till klimatförändringen, luftkvaliteten, vattenresurserna samt energivädret som påverkar produktionen av vind- och solenergi.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mellan konsortiumpartner har man också delat erfarenheter av samarbete mellan företag och forskare. Effektiviteten ökar och resurserna används effektivt när man utnyttjar god praxis.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"mocsPoK21OYo0CbPcm0n1","type":"Entry","createdAt":"2024-03-01T09:41:46.105Z","updatedAt":"2024-03-01T09:41:46.105Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":11,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Hauhon koetila Layla Höckerstedt","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"48uWgoDYWOzz08hApaEH4P","type":"Asset","createdAt":"2024-02-29T10:06:47.994Z","updatedAt":"2024-02-29T10:06:47.994Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":15,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Hiilensidontatutkimus Hauhon koetilalla Layla Höckerstedt","description":"tutkimus, hiilensidonta, pelto, Hauho","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/48uWgoDYWOzz08hApaEH4P/b58a3ea2fc94e5ad602f14684cf85724/20230814_112618_1200x675.jpg","details":{"size":794807,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"20230814_112618_1200x675.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"En person står bredvid en mätinstrument på en somrig åker med en mobiltelefon i handen.","plainTextImageCaption":"Forskare undersöker vilka odlingsmetoder som mest effektivt binder kol i marken. På bilden syns Veronika Meriläinen, en anställd vid Meteorologiska institutet, på Lantmännens försöksgård i Hauho i augusti 2023. Bild: Layla Höckerstedt.","language":"SV"}}},"content":[],"nodeType":"embedded-entry-block"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Effektmålet utmanar och inspirerar forskarna","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Flaggskeppskonsortier får finansiering för flera år i taget, vilket möjliggör ett långsiktigt samarbete.Flaggskeppsprogrammen fokuserar på den högklassigaste vetenskapliga kompetensen, som effektiveras genom ekonomisk och samhällelig påverkan.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"”Flaggskeppsprogrammet erbjuder en betydande möjlighet att främja utvecklingen av vetenskap och teknik samt att påverka vårt samhälle positivt”, säger Jari Liski.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Flaggskeppsprogrammet har också styrt nya finansieringsmöjligheter. Finlands Akademi har riktat finansiering till exempel till doktorandutbildning, då det har funnits 800 doktorandplatser inom flaggskeppskonsortiers sektorer. Dessutom har man ordnat en finansieringsansökan för dem som deltagit i flaggskeppsprogrammet och Akademins spetsforskningsenheter, med vilken man strävat efter att utveckla nya forskningsbaserade verksamhetsmodeller för näringslivets, den offentliga förvaltningens och tredje sektorns behov.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Deltagandet i flaggskeppskonsortiet är också ett utmärkt visitkort. Enligt Jari Liski är det ett tecken på högklassigt arbete och samarbetsförmåga samt ett slags uttryck för forskningsnivån. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Utöver den höga vetenskapliga nivån motiveras forskaren av forskningens genomslagskraft, vilken är en klass för sig inom flaggskeppskonsortier. Enligt Jari Liski är det samtidigt en inspirerande, utmanande och ansvarsfull uppgift att de lösningar och tjänster som produceras inom forskningen gynnar samhället utan att göra avkall på den vetenskapliga kvaliteten.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"”Flaggskeppskonsortiets konkreta effektmål nås inte på vetenskapens bekostnad, utan kompletterar dem”, summerar Jari Liski.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[],"nodeType":"hr"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Finlands Akademis flaggskeppsprogram","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I flaggskeppsprogrammet ingår fjorton kompetenskluster med nio universitet, sex forskningsinstitut, HUS, Finlands Röda Korset Blodtjänst och Vetenskapens IT-central CSC som bakgrundsorganisationer. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Finlands Akademis finansiering för hela flaggskeppsprogrammet uppgår till nästan 300 miljoner euro.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.aka.fi/sv/forskningsfinansiering/program-och-ovriga-bidragsformer/flaggskeppsprogrammet/"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Finlands Akademis flaggskeppsprogram","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"unordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet deltar i dessa flaggskepp:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Digitalt vatten.","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" Flaggskeppets mål är att utvecklas till ett toppforskningskluster inom vattensektorn och ett innovationsekosystem, som med sina forskningsresultat stöder beslutsfattande och banar väg för nästa revolution inom vattensektorn – digitalt. Flaggskeppet kombinerar Meteorologiska institutets kompetens i modellering och kartläggning av snötäcket med annan kompetens inom vattensektorn i Finland och producerar forskningsdata om vattenresurser, -miljön och -ekonomin. Samtidigt intensifieras samarbetet mellan universitet, forskningsinstitut och företagspartner som bedriver undervisning och forskning inom vattensektorn. Flaggskeppet leds av Uleåborgs universitet tillsammans med Åbo universitet, Aalto-universitetet, Geodatacentralen, Finlands miljöcentral och Meteorologiska institutet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Matematisk observation, bilddiagnostik och modellering.","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" Flaggskeppet utvecklar metoder inom tillämpad matematik och fysik för samhälleliga behov som medicinsk bilddiagnostik, övervakning av industriprocesser, icke-förstörande testning av strukturer och tolkning av satellitdata. Vid Meteorologiska institutet används kalkylmässiga metoder särskilt i energiväderapplikationer samt i kartläggningen av växthusgaskällor och sänkor genom att utnyttja satellitobservationer och inversionsmodellering. Flaggskeppet leds av Östra Finlands universitet och andra deltagare är Helsingfors universitet, LUT-universitetet, Jyväskylä universitet, Aalto-universitetet, Uleåborgs universitet, Tammerfors universitet och Meteorologiska institutet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.acccflagship.fi/index.php/sv/om-oss/"},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Atmosfär- och klimatkompetenscentret ACCC.","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" Målet är att öka förståelsen för klimatförändringen och luftföroreningar. Flaggskeppsprojektet stöder internationella, EU:s och Finlands klimatmål genom att producera vetenskaplig information och göra den tillgänglig för olika samhällsaktörer. Flaggskeppet leds av Helsingfors universitet och även Meteorologiska institutet, Östra Finlands universitet och Tammerfors universitet deltar.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"unordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"italic"}],"value":"Under våren publicerar vi artiklar på vår webbplats där vi fördjupar oss i alla tre flaggskeppskonsortier.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Forskning"],"publishers":["Kaisa Ryynänen"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"22yfFQfrfNKibcZ2j4eh0E","type":"Entry","createdAt":"2024-02-06T12:45:43.206Z","updatedAt":"2024-02-06T12:45:43.206Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":19,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Januari var kallast på åtta år ","leadParagraph":"Början av månaden var mycket kall, men månaden slutade med milt väder. I början av januari uppmättes ‒44,3 grader i Enontekis; senast en kallare siffra uppmättes i Finland var i januari 1999. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6E0iZzAqa3lxYXmiQB4NDk","type":"Entry","createdAt":"2024-02-06T12:34:05.605Z","updatedAt":"2024-02-06T12:34:05.605Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Kuurankukka Eija Vallinheimo","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"19secXpBAeRNBKGCeD824d","type":"Asset","createdAt":"2021-03-01T09:34:31.508Z","updatedAt":"2023-12-29T08:08:31.719Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Kuurankukka Eija Vallinheimo","description":"talvi, pakkanen, lumi, jää, kuurankukka","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/19secXpBAeRNBKGCeD824d/8098366fe339226c0c2c91114bcdbc79/verkkoon_kuurankukkia_evallinheimo.png","details":{"size":1495178,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"verkkoon_kuurankukkia_evallinheimo.png","contentType":"image/png"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Eija Vallinheimo."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik varierade medeltemperaturen i januari mellan cirka ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"‒","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"3 grader i sydvästra skärgården till ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"‒","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"17 grader i Östra Lappland. Januari var kallare än vanligt i hela landet. Temperaturavvikelsen jämfört med långtidsmedelvärdet var i huvudsak mellan 3 och 6 grader. En så kall januari förekommer i genomsnitt med 5–10 års mellanrum. Senast var det kallare i januari 2016.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Året började med sträng kyla och under den första veckan i januari var det tidvis exceptionellt kallt. Den lägsta temperaturen i januari, ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"‒","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"44,3 grader, uppmättes vid Enontekis flygplats den 5 januari. Den högsta temperaturen i januari, 5,7 grader, uppmättes vid fyren Kemi I den 9 januari och vid Märket i Hammarland den 22 januari.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den sista veckan i januari förde med sig för årstiden mycket mild luft. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängderna nära det normala ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängderna låg i januari nära det normala eller något under det. Det kom i huvudsak 20–60 millimeter nederbörd. Enligt preliminära uppgifter fick Huhtilampi i Joensuu mest nederbörd, 71,8 millimeter, medan Laitala i Toholampi fick minst nederbörd, 13,2 millimeter.  ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I slutet av månaden var snötäcket i Fastlandsfinland mellan cirka 15 centimeter i Egentliga Finland och 96 centimeter i Kilpisjärvi. På Åland och i den sydvästra skärgården fanns det några centimeter snö. På många håll fanns det cirka 10 centimeter mer snö än normalt. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/klimat"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatet i Finland","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder","Statistik","Klimat"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3rOk8koXH7XnfcCdMvwaUT","type":"Entry","createdAt":"2024-01-24T09:02:47.029Z","updatedAt":"2024-01-24T09:02:47.029Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":20,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Norrskenstjänsten blev noggrannare","leadParagraph":"Vi har förnyat våra produkter i realtid som betjänar dem som håller utkik efter norrsken: kartan över magnetisk aktivitet och stapeldiagrammet som visar det senaste dygnets historia.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3yYOQQgdmbCkwuAxf136gy","type":"Entry","createdAt":"2024-01-23T14:14:56.285Z","updatedAt":"2024-01-23T14:14:56.285Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":10,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Revontulet_kaupunki_AdobeStock_SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1L4Z5siSVCA7OJOj5rda7g","type":"Asset","createdAt":"2022-09-12T12:07:46.785Z","updatedAt":"2022-09-12T12:07:46.785Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Revontulet_kaupunki_1200x675_adobeStock","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/1L4Z5siSVCA7OJOj5rda7g/befda72a7612adde9cf90d8158340639/1200x675-revontulet_adobeStock.jpg","details":{"size":253714,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"1200x675-revontulet_adobeStock.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: AdobeStock.","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"När norrsken flammar på himlen uppmäts ofta större variationer i magnetfältet än vanligt vid markytan. Uppföljningen av den magnetiska aktiviteten i realtid baserar sig på dessa mätningar och är en produkt som har betjänat oss med information om sannolikheten för norrsken redan i tjugo år.  \r","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nu finns det två tröskelvärden i norrskenstjänsten \r","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nu har norrskenstjänsten på adressen ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/norrsken-och-rymdvader"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"sv.ilmatieteenlaitos.fi/norrsken-och-rymdvader","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" förbättrats. Principen är samma som förut: ökad variation i magnetfältet vittnar om ökad sannolikhet för norrsken. De senaste uppmätta värdena presenteras på kartan och det senaste dygnets historia i stapeldiagrammen för respektive station. \r\n\r\nDen viktigaste förändringen är att vi har fastställt nya tröskelvärden som vittnar om att sannolikheten för norrsken ökar. Just det, tröskelvärden i plural, eftersom det nu finns två tröskelvärden i stället för ett som tidigare. \r\n\r\nFör att fastställa tröskelvärdena använde vi 146 747 bilder från norrskenskameror i Kevo, Muonio och Hankasalmi. Bilderna omfattade 463 timmar av norrsken som innefattade även stunder med mörk himmel, vilket var viktigt för att vi skulle få statistiskt material även om en aktivitetsnivå som vanligtvis inte förknippas med norrsken. \r\n\r\nDet högre tröskelvärdet motsvarar i stort sett det tidigare: när värdet överskrids är det sannolikt att vi kommer att få se norrsken. Därför färgas stolparna och tecknen på kartan röda när den övre tröskeln överskrids, precis som tidigare när den enda tröskeln överskreds. \r\n\r\nDet nya är att vi har tagit i bruk en lägre tröskel. När denna överskrids färgas stolparna och tecknen på kartan gula. När den lägre men inte den övre tröskeln överskrids är det mycket möjligt att norrsken uppstår, men de är i allmänhet svaga och anspråkslösa. Varje mätplats behöver fortfarande egna tröskelvärden och dessa visas som vågräta linjer i stapeldiagrammet. \r","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"R-talet beskriver sannolikheten för norrsken \r","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I samband med förnyelsen ändrades också sättet att beräkna aktivitetsindex. Vi har kallat det för R-talet, där ”R” står för det finska ordet för norrsken (revontuli). R-talet beskriver hur snabbt magnetfältet förändras, men inte direkt i fysikaliska enheter. R-talets värde är i allmänhet tiotals eller hundratals, så det kan enkelt anges som ett heltal. \r\n\r\nR-talet beräknas med fem minuters mellanrum i stället för var tionde minut som användes i det tidigare aktivitetsindexet. Uppgifterna i tjänsten uppdateras alltså nu ännu oftare än tidigare.  \r\n\r\nÄven tjänstens tillgänglighet har förbättrats. De gula tecknen på kartan har ändrats till kvadrater och de röda till romber, så de olika nivåerna visas inte enbart med olika färger.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ytterligare information \r","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-3"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den förnyade norrskenstjänsten ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/norrsken-och-rymdvader"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/norrsken-och-rymdvader","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" \r\n\r\n\rGruppchef för rymdväderforskning Tiera Laitinen, tfn 029 539 4651 ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":[]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7fwcnD0Nj9pSQZTH3IT6nl","type":"Entry","createdAt":"2024-01-17T09:34:56.911Z","updatedAt":"2024-01-17T09:34:56.911Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":13,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"artikkeli","title":"Aktuell väderinformation garanterar säker vägtrafik under alla årstider","leadParagraph":"Väderinformationen är ovärderlig för vägtrafiken. Meteorologiska institutet erbjuder mångsidig och aktuell information om vädret, med hjälp av vilken förarna bättre kan planera sina resor och anpassa sitt körsätt till varierande förhållanden. Informationen är också viktig för väghållarna.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7gu5yuCYS9GcfcVoTqp4Qe","type":"Entry","createdAt":"2024-01-17T08:48:41.817Z","updatedAt":"2024-01-17T08:48:41.817Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Katukuva Helsinki SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6KjMxz8KJpQxhJYJWMsT51","type":"Asset","createdAt":"2023-12-07T10:33:09.698Z","updatedAt":"2023-12-07T10:33:09.698Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":11,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Luminen kaupunkikuva","description":"Talvi, Helsinki, Liikenne","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/6KjMxz8KJpQxhJYJWMsT51/b6789a98c723a2c6e7df492ea4f4c062/Snow_MG_2169-1.jpg","details":{"size":303859,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Snow_MG_2169-1.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Bilden visar en vintertrafikbild från Helsingfors.","plainTextImageCaption":"Bild: Antonin Halas, Studio Halas","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Många väderfaktorer påverkar trafiksäkerheten på vägarna. De olika årstiderna medför egna utmaningar, såsom isiga vägar på vintern, ösregn på hösten och eventuella översvämningar på våren.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutets kontaktchefer ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Jesse Heikkilä ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"och ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Minna Haikonen","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" samt övermeteorolog ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Henri Nyman","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" är på grund av sitt arbete medvetna om att väderförhållandena har en kontinuerlig inverkan på trafiken.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Vädret påverkar trafiken 24/7. Olika väderfenomen, såsom frost, svart is och lätt köldsnö, påverkar direkt trafikens smidighet dygnet runt\", berättar kontaktchef ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Jesse Heikkilä","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" vid enheten Kundtjänster.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Vädret har nästan alltid en betydande roll vid störningar i trafiken. Väderprognoserna för trafiken skapar information om eventuella trafikstockningar och olyckor och hjälper förarna att planera sina rutter och undvika farliga situationer.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"I synnerhet i störningssituationer önskar man att förarna anpassar sitt trafikbeteende enligt förhållandena\", kompletterar kontaktchef ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Minna Haikonen","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" vid enheten Kundtjänster.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologerna påpekar att vädret också har ekonomiska konsekvenser för trafiken. Förutom åtgärder i anslutning till vägunderhåll uppstår kostnader till exempel av vägtrafikolyckor som vädret inverkat på. \n\n\"En väl förutspådd och kommunicerad väderlek ger besparingar även i stor skala\", summerar Jesse Heikkilä.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Varningarna förbereder förare för utmanande väglag","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutets väderprognos är ett dagligt verktyg som ger information om kommande väderförhållanden. Förare kan planera sin resa på ett säkrare sätt om de har förhandsinformation om till exempel snöfall eller isande duggregn. Särskilt viktig information med tanke på trafiksäkerheten är mängden regn och snö, temperaturen, vindstyrkan och sikten.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I egenskap av säkerhetsmyndighet ger Meteorologiska institutet också varningar om väderfenomen som eventuellt kan orsaka fara, såsom ösregn, snöyra och kraftiga vindar. Detta hjälper förarna att bättre förbereda sig för svåra förhållanden. Meteorologiska institutets väderkartor och visualiseringar kompletterar denna helhet och ger förarna en tydlig bild av vädersituationen och eventuella farliga situationer. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den information som Meteorologiska institutet tillhandahåller används på ett mångsidigt sätt i vägunderhållet och upprätthållandet av säkerheten. Ett nära samarbete bedrivs bland annat med Trafikledsverket, Fintraffic och Destia. Tack vare det långvariga samarbetet utvecklas väder- och väglagstjänsterna kontinuerligt. Detta har en direkt inverkan på vägnätets rättidiga underhåll samt på trafikledningens funktioner och därmed på vägtrafiksäkerheten. Meteorologernas konsulterande vädertjänster är numera en betydande del av den vädertjänst som erbjuds kunder och samarbetspartner.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Situationer som i princip gäller hela landet men som förverkligas lokalt är utmanande i kommunikationen om varningstjänster. För den lätta trafiken är utmaningen för varningarna att det är svårt att få fram observationer av hala förhållanden. Vintertid är det i allmänhet alltid halt runt om i Finland. Övermeteorolog ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Henri Nyman","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" från Säkerhetsväderjourgruppen lyfter fram frågan om när det är så halt att varningar bör ges. Att förutspå väderleken och förutse förändringar spelar en nyckelroll även här.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Med tanke på varningssystemen är det utmanande att ge varningar utan exakt information om hur vägnätet sköts på olika håll i Finland. Detta påverkar direkt vilka underhållsåtgärder som kan genomföras. Enligt experterna är de digitala variablatrafikskyltarna och intresset för semesterperioder, såsom påsk och höstlov, en kontinuerlig utveckling i varningssystemen för trafiken. I systemen beaktas särskilt den ökade trafiken och särskilda utmaningar under vägtrafikens livliga tider.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatförändringen motiverar till att utveckla bättre vädertjänster ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet tillhandahåller aktuell information om hur klimatförändringen förändrar förhållandena i trafiken. Denna information är central till exempel i underhållet av vägar och beredskapen för extrema väderfenomen. Höjningen av temperaturen kan öka risken för ösregn och översvämningar, vilket ökar trycket på väghållningen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Variationer i temperaturen påverkar behovet av saltning och det är svårt att förutspå vädret när temperaturen sågar på båda sidor om noll. Klimatförändringen påverkar också årstiderna, såsom höstens förlängning, vilket försvårar vägtrafiken i form av längre lågtryck. Den första snöns mängd kan vara mycket stor och överraskande, vilket har direkta konsekvenser på trafiken. Detta observerades till exempel hösten 2023 på många orter i Finland, då den första snön regnade särskilt rikligt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"När klimatet blir varmare kan vädervariationerna vara plötsliga och stora, varvid väglaget kan förändras mycket på kort tid. Det är utmanande att förutspå vädret och väglaget och utföra underhållsåtgärderna i rätt tid även i framtiden\", berättar Minna Haikonen. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderväxlingar kan också medföra ökade kostnader när man i olika områden måste anpassa sig till olika förhållanden. Det är svårt att bedöma underhållskostnaderna för framtiden, men enligt vissa forskningsresultat kan kostnaderna till och med öka i vissa områden.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5cZxEfGRBSecdzsNBClo3Z","type":"Entry","createdAt":"2024-01-17T09:06:40.597Z","updatedAt":"2024-01-17T09:06:40.597Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":11,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Auto vesisateessa SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3lww4JSlT9Hmqg7KTklMu0","type":"Asset","createdAt":"2023-05-25T08:41:10.556Z","updatedAt":"2023-12-07T10:43:14.803Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":30,"revision":5,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Auto sateessa Antonin Halas Studio Halas","description":"auto, vesisade, liikenne","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/3lww4JSlT9Hmqg7KTklMu0/6c7fe1f4249abb0253661de0653eca77/sade4_ahalas.JPG","details":{"size":318636,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"sade4_ahalas.JPG","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Bilden visar en bil som kör i regn.","plainTextImageCaption":"De regniga förhållandena under hösten och våren orsakar utmaningar för trafiken samt medför risk för vattenplaning. Bild: Antonin Halas, Studio Halas","language":"SV"}}},"content":[],"nodeType":"embedded-entry-block"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Med hjälp av teknologin får man noggrannare information om förhållandena än tidigare","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet utnyttjar avancerad teknologi, såsom olika mätare, satellitdata och artificiell intelligens, för att väderinformationen ska vara mer exakt och i realtid. Trafiksäkerheten förbättras när förarna kan få noggrannare information om väderförhållandena och vägarnas skick.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Vi vill öka varningarnas tidsmässiga och lokala noggrannhet. Det skulle förutsätta att varningsdata produceras i rasterformat, såsom övrigt väderdata produceras för närvarande. Med hjälp av denna skulle man kunna varna mer detaljerat förvädret i olika områden. Konkret skulle det innebära att medborgarna skulle se situationen i sitt område noggrannare till exempel från sin mobiltelefon\", berättar Henri Nyman.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Parallellt med de traditionella väderprognoserna kommer i framtiden också väderfenomen som påverkar kundernas verksamhet, så kallade konsekvensprognoser. Till exempel kan man redan nu förutspå en förhöjd risknivå för trafikolyckor utifrån väderprognosen för de kommande dagarna. Modellerna för maskininlärning kan hjälpa till att bedöma risken för fordonsolyckor och till och med det sannolika antalet olyckor i landskapen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Tips för trafikanter: bekanta dig med varningskartan och väderinformationen","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Det är också förarnas ansvar att anpassa sig till trafikförhållandena. Experterna har tydliga rekommendationer för alla trafikanter: följ varningskartan för fem dagar och beakta väderinformationen innan du ger dig ut i trafiken. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att vinterdäck används under rätt tid och att säkerhetsavstånden hålls i trafiken. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Varningskartan och väderinformationen kan ses på Meteorologiska institutets webbplats eller i den avgiftsfria applikationen\", påminner Henri Nyman.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Finländarna kan för sin del främja trafiksäkerheten genom att följa varningar och vara beredda på att anpassa sig till varierande förhållanden. Genom samarbete och informationsspridning kan man skapa en säkrare vägtrafik i framtiden, där väderförhållandena inte längre bara är en utmaning, utan också en möjlighet att utveckla bättre trafiksäkerhetslösningar.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den finländska vägtrafiken genomgår ständiga förändringar och väderinformationen står i centrum för hanteringen av denna förändring. Meteorologiska institutet har förbundit sig att tillhandahålla högklassiga och tillförlitliga väderinformationstjänster som stöder trafiksäkerheten och dess smidighet under alla förhållanden. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"En kontinuerlig dialog mellan olika intressentgrupper, såsom väg- och trafikmyndigheterna, säkerställer att väderinformationen betjänar den finländska vägtrafiken på bästa möjliga sätt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"137hPXCGqAKA5v31rw74q2","type":"Entry","createdAt":"2024-01-17T09:12:35.480Z","updatedAt":"2024-01-17T09:12:35.480Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Aurinkoinen liikennekuva SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4eDoR1BiI3JdZZgbF8HLdA","type":"Asset","createdAt":"2023-12-07T10:50:52.787Z","updatedAt":"2023-12-07T10:50:52.787Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":13,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Kesäinen ilmakuva ylikulkusillasta Shutterstock","description":"Kesä, Ylikulkusilta, Liikenne","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/4eDoR1BiI3JdZZgbF8HLdA/0d237490b8a71f43d238f3229adf2ddc/Kes_inen_ilmakuva_ylikulkusillasta.jpg","details":{"size":226380,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Kes_inen_ilmakuva_ylikulkusillasta.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Bilden visar en sommartrafikbild från luften med skog och en gångbro.","plainTextImageCaption":"Även soliga sommardagar kan påverka trafiksäkerheten till exempel med tanke på reflektioner och synförmåga. BIld: Shutterstock","language":"SV"}}},"content":[],"nodeType":"embedded-entry-block"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder","Säkerhet"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7kDItAsMoiexciFAIzQ27S","type":"Entry","createdAt":"2024-01-12T13:41:21.888Z","updatedAt":"2024-01-12T13:41:21.888Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":51,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Användarna av vår webbplats är engagerade och nöjda","leadParagraph":"I Meteorologiska institutets offentliga webbtjänst www.ilmatieteenlaitos.fi pågick i oktober–november en enkät som kartlade användarnas respons och utvecklingsidéer. Användarnas helhetsbedömning av vår webbtjänst var berömlig 4,32 (skalan 1–5).","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1UzFgp9mxtoGDfXqNZCXH1","type":"Entry","createdAt":"2021-10-01T09:22:50.358Z","updatedAt":"2021-10-01T09:22:50.358Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"asiakastyytyväisyyskysely 2021","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7x0YLm277zA9B3gu7O87JG","type":"Asset","createdAt":"2021-10-01T09:21:40.959Z","updatedAt":"2021-10-01T09:21:40.959Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"sateenvarjo elisasiikonen 1200x675","description":"userneeds, webstatus, asiakastyytyväisyyskysely, verkkopalvelu, sateenvarjo","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/7x0YLm277zA9B3gu7O87JG/cb92cf58a779fd79cd43368f812aa4fb/sateenvarjo_elisasiikonen_1200x675.jpg","details":{"size":113902,"image":{"width":1920,"height":1080}},"fileName":"sateenvarjo_elisasiikonen_1200x675.jpg","contentType":"image/jpeg"}}}}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Kundenkäten besvarades av sammanlagt 51 562 personer. Av svaren var 93 procent finska, 5 procent svenska och 2 procent engelska. ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Ett stort tack till alla som svarat!","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" Vinnarna av de paraplyer som lottats ut bland respondenterna har kontaktats. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderinformation intresserar dagligen","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt enkäten engagerar sig användarna starkt i Meteorologiska institutets webbtjänst: 69 procent av dem som svarade uppgav att de besöker webbplatsen dagligen och 23 procent att de gör det varje vecka. 95 procent av respondenterna uppgav att de hade hittat alla nödvändiga uppgifter på webbplatsen. I synnerhet den bild som webbtjänsten ger av Meteorologiska institutets tillförlitlighet och professionalism fick positiv respons av användarna. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet förstagångsbesökare som svarade på enkäten uppgick till 1 357 personer. Utöver väderinformationen lockade i synnerhet norrskensprognosen förstagångsbesökarna till webbplatsen. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I tusentals svar hade man gett respons och utvecklingsförslag även som öppna svar. Ett varmt tack till alla som gett ytterligare upplysningar i svaren! Responsen kommer att utnyttjas för att utveckla webbplatsen. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Tips för att utnyttja webbtjänstens uppgifter \r","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Med tjänsten Ladda ner observationer kan du när som helst avgiftsfritt söka statistikuppgifter i Meteorologiska institutets arkiv. Denna tjänst var bekant endast för var fjärde respondent. De som hade utnyttjat tjänsten upplevde i huvudsak att det var lätt att använda den. Bekanta dig med tjänsten ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"/ladda-ner-observationer"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ladda ner observationer","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" \r","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den populära norrskenstjänsten visar sannolikheten för att norrsken ska synas. Tjänsten finns i vår webbtjänst på sidan ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"/norrsken-och-rymdvader"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Norrsken och rymdväder","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":". \r","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I väderprognosen används tiotals olika vädersymboler och det är inte lätt att komma ihåg de exakta beskrivningarna för alla symboler. Datoranvändarna kan kontrollera vädersymbolerna som s.k. verktygstips (tooltip) genom att flytta muspekaren på vädersymbolen. På många mobila enheter öppnas symbolens förklaring också i ett litet fönster när man trycker en stund på symbolen. ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"/vadersymbolerna"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Förklaringarna till alla vädersymboler som en lista","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"\r","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Uppgifterna om sjövädret finns samlade i avsnittet ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"/sjovadret-och-ostersjon"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sjövädret och Östersjön","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":". I avsnittet finns bl.a. en vind- och lufttrycksprognos, väderprognos i textform för sjöfarare, vattenstånd, våghöjd och på vintern uppdaterade iskartor. \r","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"/atmosfar-abc"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"terminologin Atmosfär ABC","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" kan man läsa förklaringar till över 300 termer som hänför sig till Meteorologiska institutets forskningsområden. \r","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Det lönar sig att godkänna åtminstone ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"italic"}],"value":"preferenskakorna","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" när du använder webbtjänsten. Genom att tillåta dessa kakor kommer webbläsaren ihåg dina senaste val och du behöver inte söka informationen på nytt varje gång. Informationen delas inte med tredje parter. ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"/cookie-installningar"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Kolla dina kakinställningar","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"\r","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"46 procent av respondenterna meddelade att de dagligen eller varje vecka använder Meteorologiska institutets väderapplikation som är tillgänglig för smarttelefoner.  Länkar för nedladdning av den ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"/mobilvadertjanster-och-servicenumren"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"avgiftsfria väderapplikationen och tilläggsuppgifter","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"unordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Kundenkäten genomfördes i vår webbtjänst i oktober–november av vår samarbetspartner Norstat.  \r\n\r\nDu kan skicka respons för att utveckla webbtjänsten med ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"/respons"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"responsblanketten","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":[]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"382Ogm0vC5iMvyw9EZ9l82","type":"Entry","createdAt":"2024-01-11T15:14:24.607Z","updatedAt":"2024-01-11T15:14:24.607Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":24,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Information om fotgängarväder hjälper till att förbereda sig för hala förhållanden","leadParagraph":"På halkigt väglag är risken för att halka tydligt större än normalt. Om Meteorologiska institutet varnar för halka bör man ägna särskild uppmärksamhet åt valet av skor.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"kaA69NIZCiYRD4mW4NsGQ","type":"Entry","createdAt":"2024-01-11T14:55:21.362Z","updatedAt":"2026-01-14T14:01:00.347Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Liukkaus kuvitus SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"FXsewatngEKb28NcnX8yh","type":"Asset","createdAt":"2023-11-03T15:05:26.200Z","updatedAt":"2023-11-03T15:05:26.200Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"jalankulun-liukkaus-102023","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/FXsewatngEKb28NcnX8yh/2531a72c8854b726414e8b66516d858b/jalankulun-liukkaus-102023-v03.png","details":{"size":189121,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"jalankulun-liukkaus-102023-v03.png","contentType":"image/png"}}}}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vädret kan vara mycket halt för gående om det till exempel snöar eller regnar på isen eller när snön blir halkig efter ett kraftigt snöfall. På mycket halt väglag räcker det inte bara med försiktighet, det krävs också halksäkra skor och hjälpmedel som halkskydd.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Det kan förekomma stora lokala variationer i väglaget bland annat på grund av skillnader i underhåll och beroende på hur livligt trafikerad platsen är\", betonar övermeteorolog ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Sari Hartonen","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" från Meteorologiska institutet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutet varnar för mycket hala gångförhållanden. Varningsnivån för fotgängarvädret är gul och den kan kontrolleras på Meteorologiska institutets ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/varningar"},"content":[{"nodeType":"text","value":"webbtjänst","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" eller i den kostnadsfria väderappen.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Var fjärde erkänner: halkskydd hade varit bra att ha förra vintern","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enligt Trafikskyddets enkät* halkade 44 procent av finländarna vintern 2022–2023. Lyckligtvis berättade de flesta att de klarat sig utan skador. Sju procent av deltagarna hade skadat sig då de halkat.  ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Två av fem deltagare hade använt halkskydd eller dubbskor åtminstone ibland. Det är anmärkningsvärt att var fjärde deltagare därtill erkände att det hade lönat sig att använda halkskydd. Det räcker inte att ha halkskydden eller dubbskorna i skåpet, man måste också använda dem. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Förutom halkskydd eller dubbskor hjälper en bra allmänkondition, muskelstyrka och balans en att hållas på benen oberoende av ålder. Förutom att sköta sin kondition lönar det sig att tänka på energinivån: när man är trött försvagas uppmärksamheten och därmed ökar risken för att halka. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vem ska man kontakta om det är problem med vinterunderhållet av gator och trafikleder?","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Fungerande vinterunderhåll som sker vid rätt tidpunkt förbättrar avsevärt möjligheterna att röra sig obehindrat och tryggt. När passagerna är i skick har alla lika möjligheter att röra sig självständigt under vintern. Till exempel för människor som använder hjälpmedel för att röra sig kan snövallar och dåligt underhåll i värsta fall helt och hållet hindra rörligheten, leda till att rutten som måste följas blir oskäligt lång eller orsaka farliga situationer i övergångsställe.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"unordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"De kommunala myndigheterna svarar för underhållet av kommunens gator och trafikleder. Respons kan ges direkt via kommunens responskanal. ","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"De lokala NTM-centralerna sköter underhållet av statliga landsvägar och trafikleder. Respons om dåligt vinterunderhåll av vägar kan ges på webben i tjänsten ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://liikenne.palautevayla.fi/feedback"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Palauteväylä.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":". I akuta störningssituationer ska man ringa Vägtrafikantlinjen 0200 2100 (24 h). ","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information: ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Kampanjen Håll dig på benen pågår 11–28.1.2024. I år är kampanjens tema ”Det gick ju som på Strömsö”. Med temat vill man uppmuntra alla att förutse halkan som återkommer varje år, så att olyckor inte hinner ske.   ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.kotitapaturma.fi/pysy-pystyssa/#71c1f1c6"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Webbplats för kampanjen Håll dig på benen","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" (på finska) ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I kampanjen deltar: Hjärnskadeförbundet rf, Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf, Finans Finland, Meteorologiska institutet, Invalidförbundet, Trafikskyddet, Luustoliitto, LokalTapiola, Nikander ja Wiinikka Oy, Partioaitta, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Röda Kors, Taitavat Suutarit ry, Institutet för hälsa och välfärd, Arbetshälsoinstitutet. \n \n","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"* Trafikskyddets enkät gjordes av Kantar Public i mars 2023. Under enkätens gång pågick vintern ännu i nästan hela landet. Totalt 1073 personer svarade på enkäten.","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}}]}]},"tags":["Väder"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2oRST7R5tJ3fnHacdhNGG9","type":"Entry","createdAt":"2024-01-08T10:07:00.084Z","updatedAt":"2024-01-08T10:07:00.084Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":22,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"År 2023 var varmare än normalt i Finland","leadParagraph":"Förra året började i mildare väder än normalt. Efter den rekordvarma september var slutet av året däremot kallare än vanligt.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1jkQWgANoS8l7g278X601Z","type":"Entry","createdAt":"2024-01-08T10:00:06.763Z","updatedAt":"2024-01-08T10:00:06.763Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Vuodenajat kuvitus","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3tnTzkfD6z4E8roYH5f8Uk","type":"Asset","createdAt":"2020-04-15T15:26:18.291Z","updatedAt":"2020-05-29T10:23:56.455Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"termiset-vuodenajat-maaritelma-cardlink-1200x675px-01","description":"vuodenajat","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/3tnTzkfD6z4E8roYH5f8Uk/39d40bdb030a7f3a3183c5530f3ca4ef/termiset-vuodenajat-maaritelma-cardlink-1200x675px-01.jpg","details":{"size":409339,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"termiset-vuodenajat-maaritelma-cardlink-1200x675px-01.jpg","contentType":"image/jpeg"}}}}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var 2023 varmare än normalt i Finland. Hela landets medeltemperatur var cirka 3,2 grader, vilket är 0,3 grader över långtidsmedelvärdet för perioden 1991–2020. Årsmedeltemperaturen varierade från drygt +7 grader i sydvästra skärgården till cirka -1 grader i nordvästra Lappland.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den största avvikelsen från långtidsmedelvärdet var i landskapen på sydkusten, där det var cirka en halv grad varmare än jämförelseperiodens medelvärde. I området som sträcker sig från Österbotten till västra delen av Norra Österbotten låg medeltemperaturen nära jämförelseperiodens medelvärde.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Särskilt januari, februari, augusti och september var klart varmare än normalt, medan mars, juli, oktober, november och december var kallare än normalt. September var rekordvarm i nästan hela landet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Förra årets högsta temperatur var 33,6 grader, som uppmättes i Pyynpää i Raumo den 7 augusti. Årets lägsta temperatur, -37,5 grader, uppmättes den 24 mars vid Kittilä flygplats.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Särskilt i landets mellersta del regnade det ovanligt mycket","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I en stor del av landet var den årliga nederbördsmängden klart större än normalt. Särskilt i landets mellersta del var året på många ställen ovanligt regnigt, ställvis regnade det till och med exceptionellt mycket. Regniga månader under året var bland annat juli och augusti. I landets södra del och i Lappland var den årliga nederbördsmängden nära det normala eller större än normalt. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den största årliga nederbördsmängden uppmättes vid Mujejärvi observationsstation i Nurmes, där det regnade 1066,5 millimeter. Minst nederbörd under året uppmättes i Kevo i Utsjoki, 423,3 millimeter. Den största dygnsnederbörden var 103,3 millimeter, som uppmättes i Pirttiperä i Multia den 28 juli. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Årets största snödjup som statistikfördes var 128 centimeter, som uppmättes i Mustavaara i Ristijärvi den 29 mars. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"December var kallare och snöigare än normalt","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Medeltemperaturen i december 2023 varierade från cirka -1 grader i den sydvästra skärgården till cirka -14 grader i Norra Lappland. Månadens medeltemperatur var i huvudsak 2–4 grader kallare än genomsnittet för jämförelseperioden 1991–2020. Månadens lägsta temperatur, -33,1 grader, observerades vid observationsstationen i Utsjoki Kevo Kevojärvi den 7 december. Månadens högsta temperatur, +6,8 grader, uppmättes i Bogskär i Kökar den 19 december.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I stora delar av landet var nederbördsmängderna mindre än normalt i december. Månadens största nederbördsmängd var 72,5 millimeter, som uppmättes i Koivuniemi i Vederlax. Minst regnade det i Kirakkajärvi i Enare, 13,4 millimeter. Den största dygnsnederbörden var 21,5 millimeter, som uppmättes i Paljakka i Puolanka den 19 december.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nästan hela landet var snötäckt under hela december, och på många ställen fanns det till och med ovanligt mycket snö. Främst på sydvästkusten var det snöfritt några dagar under veckan före jul. I slutet av månaden fanns det 0–20 centimeter snö i den sydvästra skärgården och på sydvästkusten, i den övriga västra delen av landet huvudsakligen 20–40 centimeter. I landets östra och norra delar fanns det 40–60 centimeter snö. Det största snödjupet i december uppmättes den 26 december i Kenttärova i Kittilä, där det fanns 76 centimeter snö.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet solskenstimmar i december var 0–20 timmar, vilket är nära det typiska antalet för månaden. I landets södra del fick man något mindre solsken än genomsnittet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/klimat"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatet i Finland","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder","Statistik","Klimat"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3SLAw1hp7rLJ4nR0p5DdJg","type":"Entry","createdAt":"2023-12-18T12:00:03.871Z","updatedAt":"2023-12-18T12:00:03.871Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Petteri Taalas återvänder som generaldirektör för Meteorologiska institutet 1.1.2024","leadParagraph":"Petteri Taalas som fungerat som WMO:s generalsekreterare 2016–2023, återvänder som generaldirektör för Meteorologiska institutet i början av 2024.","content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Petteri Taalas har varit tjänstledig från uppgiften som generaldirektör under sina två fyraårsperioder som generalsekreterare. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Meteorologiska institutet är ett internationellt högklassigt multiprofessionellt institut som producerar tjänster och forskningsdata i bred skala för det finländska samhället. Finland ligger i ett arktiskt område där klimatförändringen hittills har varit störst i världen och kommer att vara det även i framtiden. Med hjälp av högklassiga tjänster kan man säkerställa att samhället fungerar även i utmanande väderförhållanden. Meteorologiska institutet är en eftertraktad partner i internationella och inhemska forskningsprogram där man producerar information som stöd för beslutsfattandet inom den offentliga och privata sektorn. Jag är glad att kunna återvända till Meteorologiska institutets ledning, dit jag kan föra med mig internationell erfarenhet och internationella nätverk från mitt tidigare arbete som generalsekreterare för WMO\", säger Petteri Taalas. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ytterligare information: ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Petteri Taalas, tfn 050 341 3460","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"embedded-entry-block","data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"20SVRo4I1Xiw5r3gazxOwc","type":"Entry","createdAt":"2023-12-18T07:10:27.442Z","updatedAt":"2024-01-03T06:42:52.921Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":10,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Petteri Taalas 2023 Meteorologiska institutet","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5b93UhtL4fOxoxyDjpFTmE","type":"Asset","createdAt":"2023-12-18T06:58:42.968Z","updatedAt":"2024-01-03T06:37:16.618Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Petteri Taalas 2023 Ilmatieteen laitos","description":"Petteri Taalas","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/5b93UhtL4fOxoxyDjpFTmE/166e39e6c71ed65e79580cb5e5c4b292/IMG_1589_fixed.jpg","details":{"size":220157,"image":{"width":1200,"height":900}},"fileName":"IMG_1589_fixed.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Personen tittar på kameran, håller händerna på bordet. Bilden är tagen inomhus, den blå himlen syns genom fönstret i bakgrunden.","plainTextImageCaption":"Petteri Taalas återvände som generaldirektör för Meteorologiska institutet i början av 2024. Bild: Meteorologiska institutet.","language":"SV"}}},"content":[]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]}}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2m0RFPHJGLxOUBO9WhKzXG","type":"Entry","createdAt":"2023-12-08T09:54:51.304Z","updatedAt":"2023-12-08T09:54:51.304Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":23,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Hösten slutade med riklig snö i november","leadParagraph":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var medeltemperaturen i november något kallare än normalt i största delen av landet. I Lappland var november ställvis ovanligt kall. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2oZhLEtF5TJcfXg6lrZDlx","type":"Entry","createdAt":"2023-12-08T09:49:23.484Z","updatedAt":"2023-12-08T09:49:23.484Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Pyörä_lumessa_SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4uiVkJwxp1vlsXwCwDV3zG","type":"Asset","createdAt":"2020-08-19T06:21:16.156Z","updatedAt":"2020-08-19T06:21:16.156Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Pyörä lumessa Pasi Markkanen","description":"talvi, lumi, vuodenajat, kaupunki","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/4uiVkJwxp1vlsXwCwDV3zG/ae4a7ac0969553a06784534226ad9dd6/py__r__lumessa-1200x675-pasi-markkanen.png","details":{"size":1074149,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"pyörälumessa-1200x675-pasi-markkanen.png","contentType":"image/png"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Pasi Markkanen"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Månadens medeltemperatur varierade från cirka +2 grader i den sydvästra skärgården till -12 grader i mellersta och norra Lappland. Medeltemperaturen låg mestadels under medelvärdet för jämförelseperioden 1991–2020, i Lappland var medeltemperaturen huvudsakligen 3–5,5 grader under medelvärdet. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Månadens högsta temperatur, 10,2 grader, uppmättes Kalbådagrund i Borgå den 1 november. Månadens lägsta temperatur, -34,6 grader, uppmättes däremot 27 november vid observationsstationen i Tulppio i Savukoski.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"November var snörik","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mängden nederbörd i november var på många ställen normal eller något större än normalt i landets södra och mellersta delar. I landets norra del var nederbörden i november huvudsakligen mindre än normalt, i synnerhet i öst var den ställvis sällsynt eller till och med exceptionellt liten. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enligt preliminära uppgifter mättes den största nederbörden i november 114,6 millimeter i Jomalby i Jomala. Minst regnade det vid stationen Nauruska i Salla, 10,7 millimeter. Den största dygnsnederbörden, 28,3 millimeter, uppmättes vid Kimitoöns observationsstation den 22 november.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I slutet av november fanns det mestadels 15–25 centimeter snö i landets södra och mellersta delar och 25–50 centimeter snö i landets norra del. På många ställen fanns det ovanligt mycket snö för tidpunkten, ställvis till och med exceptionellt mycket.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Antalet solskenstimmar var mindre än normalt i hela landet, i landets södra del lokalt till och med ovanligt litet. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Den tidiga höstens värme byttes ut mot bitande kyla","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Medeltemperaturen för hela hösten, dvs. september–november, varierade från cirka -3 grader i Lapska armen till cirka +8 grader i den sydvästra skärgården. Hösten var 0–1,5 grader kallare än normalt i största delen av landet, endast i landets södra del var den ställvis något varmare än genomsnittet. Motsvarande hösttemperaturer mäts flera gånger per årtionde.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Höstens högsta temperatur, 24,1 grader, uppmättes 12 september i Uttis i Kouvola.  Den lägsta temperaturen, -34,6 grader, uppmättes 27 november i Tulppio i Savukoski. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nederbördsmängderna under hösten var större än genomsnittet i största delen av landet, ställvis till och med ovanligt stora. I landets östra del, Satakunta och Uleåborgsregionen var nederbörden lokalt ovanligt stor. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enligt preliminära uppgifter var nederbörden störst vid Paljakka observationsstation i Puolango, där nederbördsmängden i september–november var 324,2 millimeter. Minst regnade det vid observationsstationen i Kilpisjärvi bycentrum i Enontekis, 90,0 millimeter.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-3","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologerna använder ordet exceptionellt då ett väderfenomen förekommer statistiskt i genomsnitt tre gånger per århundrade eller mer sällan. ”Sällsynt” väderfenomen används då ett väderfenomen förekommer mer sällan än i genomsnitt en gång per tio år.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/klimat"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Klimatstatistik","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"\n","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/ladda-ner-observationer"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ladda ner observationer","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn S0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Väder"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4qM8MjGQ57jyhKk0Ep5H0q","type":"Entry","createdAt":"2023-11-03T13:38:27.919Z","updatedAt":"2023-11-03T13:38:27.919Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":17,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Oktober var sval, stormig och snöig","leadParagraph":"Senast oktober var svalare än normalt var 2019. I oktober svepte flera kraftiga stomar över Finland, och även södra Finland fick ställvis den första snön.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6xpzQmTUjSnt565tfdEap3","type":"Entry","createdAt":"2023-11-03T13:34:22.000Z","updatedAt":"2023-11-03T13:34:22.000Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Kuuran kukka SE","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"QnNyipiTHwFajuKHhvqKb","type":"Asset","createdAt":"2023-11-01T08:57:28.663Z","updatedAt":"2025-10-17T08:17:33.349Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"kukka kuura jaakkoseppänen 1200px_low","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/QnNyipiTHwFajuKHhvqKb/9036d8a524a3991000713d721a90d97a/kukka_kuura_jaakkosepp_nen_1200px_low.jpg","details":{"size":70588,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"kukka_kuura_jaakkosepp_nen_1200px_low.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"daggig blomma","plainTextImageCaption":"Bild: Jaakko Seppänen"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var oktober svalare än normalt i hela landet. Månadens medeltemperatur varierade från cirka -4 grader i Enontekis till cirka +7 grader i sydvästra skärgården. I söder var oktober ungefär en grad svalare än genomsnittet för jämförelseperioden 1991‒2020. I landskapen Österbotten och Västra Lappland var avvikelsen cirka -3 grader, vilket är sällsynt. En så här sval oktober upprepas i genomsnitt en gång på tio år.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens högsta temperatur, 16,7 grader, uppmättes den första dagen i månaden vid Mäkiluoto observationsstation i Kyrkslätt. Månadens lägsta temperatur, -23,5 grader, uppmättes den 31 oktober vid Kittilä flygplats.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbörden var störst på sydkusten och Bottenvikens kust samt tack vare regnen den sista dagen i månaden även i närheten av Joutsa kommun. Enligt preliminära uppgifter regnade det mest i Vederlax, där nederbörden uppmättes till 160,8 millimeter. Minst regnade det vid Kaamanens observationsstation i Enare, 15,8 millimeter. Nederbördsmängden i oktober var mindre än normalt i östra och norra Lappland, på andra håll i landet var den normal eller större än normalt. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I Norra Österbottens kustregion var nederbörden rekordstor. Till exempel är 124,9 millimeter som uppmätts i Ruukki i Siikajoki den största nederbördsmängden i oktober under stationens 123-åriga regnmätningshistoria. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Kraftiga stormar och första snön i en stor del av landet","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Under oktober upplevde Finland kraftiga lågtryck. De kraftiga vindbyarna i stormen Pirjo fällde träd den 6‒8 oktober i landets södra och mellersta delar. Samtidigt kom den första snön tidigare än vanligt i Södra Lappland och Norra Karelen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Stormen Otso den 11‒12 oktober fällde träd i landets södra och mellersta delar och orsakade ymnigt snöfall i Lappland. Likaså orsakade det kraftiga lågtrycket 14‒15 oktober ställvis vindskador, särskilt på sydkusten. I och med detta lågtryck uppmättes det största snödjupet på morgonen, 38 centimeter, vid Kenttäorava observationsstation i Kittilä den 15 oktober.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den sista oktober förde lågtrycket med sig rikliga snöfall till landets västra delar. Birkland fick till och med en varning för extremt dåligt väglag på grund av snöyra och underkylt regn. I Satakunta och Birkaland uppmättes det på många ställen drygt tio centimeter snö och snöfallet fortsatte till november.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I landets södra del blåste det mer än normalt i oktober, medan det blåste mindre än normalt i landets mellersta delar. I havsområdena uppmättes storm under åtta dagar, medan det vanligtvis är cirka tre stormdagar i oktober. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I landets södra delar var antalet solskenstimmar normalt, i övriga delar av landet något större än normalt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologerna använder ordet exceptionellt då ett väderfenomen förekommer statistiskt i genomsnitt tre gånger per århundrade eller mer sällan. ”Sällsynt” väderfenomen används då ett väderfenomen förekommer mer sällan än i genomsnitt en gång per tio år.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/klimat"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatstatistik","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn S0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"22Iszh5RiCtHgZCpjYx1zD","type":"Entry","createdAt":"2023-10-26T05:55:37.212Z","updatedAt":"2023-10-26T05:55:37.212Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":35,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Var det soligt på midsommaren, fanns det snö på julen? Svaret finns i webbtjänsten","leadParagraph":"Med den lättanvända tjänsten Ladda ner observationer kan du när som helst avgiftsfritt söka observationsuppgifter i Meteorologiska institutets arkiv. Du kan ladda ner uppgifterna och fritt utnyttja dem för dina egna användningsändamål. Hela tjänsten finns nu också på svenska.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5YbabSE5i3GOkcbOPUpGQ9","type":"Entry","createdAt":"2022-09-07T06:09:51.059Z","updatedAt":"2024-11-25T08:07:54.707Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Havaintojen_lataus_Suomi_2024","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3fIPFcD7MoN8vor3f988Uk","type":"Asset","createdAt":"2022-09-07T06:09:13.339Z","updatedAt":"2024-12-03T09:10:28.057Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":13,"revision":3,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"LinkCard-1200x675-il-havaintojen-lataus_v2024","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/3fIPFcD7MoN8vor3f988Uk/5c3c3c2039af1f8b322974aa14cb7486/LinkCard-1200x675-il-havaintojen-lataus-2024_2.jpg","details":{"size":64658,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"LinkCard-1200x675-il-havaintojen-lataus-2024_2.jpg","contentType":"image/jpeg"}}}}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\rMeteorologiska institutets tjänst Ladda ner observationer har förnyats och gjorts mångsidigare, lättare att använda och tillgängligare än tidigare.\r\n\r\nI webbtjänsten Ladda ner observationer kan vem som helst söka väder-, strålnings-, havs- och luftkvalitetsobservationer. Uppgifterna är lätta att ladda ner utan programmeringsfärdigheter, till exempel till ett eget kalkylprogram. Tjänsten utnyttjar Meteorologiska institutets öppna data. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Bekanta dig med den förnyade tjänsten på adressen ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/ladda-ner-observationer"},"content":[{"nodeType":"text","value":"sv.ilmatieteenlaitos.fi/ladda-ner-observationer","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nytt i tjänsten Ladda ner observationer\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"unordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Alla väderobservationer som lagrats i Meteorologiska institutets öppna data kan sökas via tjänsten. Observationer har gjorts ända sedan 1844.\r","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Observationer erbjuds endast från de stationer där observationerna i fråga har samlats in.\r","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Observationerna laddas ner med UTC-tid, men kan även laddas ner med finsk tid.\r","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Utöver tillfälliga observationer, dygnsobservationer och månadsobservationer erbjuds nu även timobservationer.\r","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Tillfälliga väder- och strålningsobservationer kan grupperas, det vill säga man kan få direkta resultat till exempel i form av maximum för vindbyar eller summor av strålningsmätningar.\r","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Det har gjorts många förbättringar i tillgängligheten.\r\n\r","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"heading-3","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Klimattjänsten ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"mailto:ilmastopalvelu@fmi.fi"},"content":[{"nodeType":"text","value":"ilmastopalvelu@fmi.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Väder","Hav","Luftkvalitet","Statistik"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5rybBaLTeupOYvuqDS15aI","type":"Entry","createdAt":"2023-10-09T06:46:19.128Z","updatedAt":"2023-10-09T06:46:19.128Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":22,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"puheenvuoro","title":"Storm- och oväderkommunikation är en konstart som kräver tålamod","leadParagraph":"Hur kan man varna och kommunicera om en farlig vädersituation och samtidigt förmedla information om att väderprognosen är osäker? Prognosens osäkerhet som anges i bisatser försvinner ofta i terminologiflödet för tromber, fallvindar och plötsliga översvämningar.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"X6xT73ucgkCzoaeWPCcnN","type":"Entry","createdAt":"2023-10-09T06:41:03.904Z","updatedAt":"2023-10-09T06:41:03.904Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Sääpäivystys Mika Pakarinen","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"49XeHdtpmjnrZzybms8iHk","type":"Asset","createdAt":"2021-11-11T13:09:18.497Z","updatedAt":"2021-11-11T13:09:18.497Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Sääpäivystys Mika Pakarinen","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/49XeHdtpmjnrZzybms8iHk/3e82c1a2f8513f0ed0ebc97b7a2f9d57/verkkoon_s____p__ivystys_mika_pakarinen_keksi_agency.gif","details":{"size":476150,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"verkkoon_sääpäivystys_mika_pakarinen_keksi_agency.gif","contentType":"image/gif"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Mika Pakarinen / Keksi Agency."}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I början av augusti syntes en utveckling i väderprognoserna som hade varit mycket sällsynt om den hade förverkligats. En åskkänslig luftmassa där luftens fuktinnehåll nästan var av rekordklass närmade sig Finland. Samtidigt var luftströmmarna i den lägre atmosfären enligt prognoserna mycket kraftiga, vilket gjorde åskmolnen potentiellt farliga.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Eftersom vädersituationen var så sällsynt öppnade Meteorologiska institutets jourhavande meteorologer sin varningskista i ett ovanligt tidigt skede.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Man visste att prognoserna för flera dygn innehåll betydande osäkerheter, och olika osäkerhetsfaktorer betonades också i kommunikationen till medierna och intervjuerna. Vid kraftiga åskväder kan ovädrens läge, styrka och omfattning förändras ännu i en prognos för 6–24 timmar, även om den allmänna konfigurationen inte förändras.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"När det faktiska vädret avviker ens lite från det förutspådda, framhävs upplevelsen av en misslyckad prognos på grund av åskmolnen är så små. I början av augusti förekom förutspådda fenomen, såsom stort hagel, åskbyar och plötsliga översvämningar som orsakar skador, även om sådana förekom i knapp omfattning utanför Finlands gränser och då främst i Estland och Sverige.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Varningens färg styr beredskapen","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"En vanlig utmaning för den meteorologiska kommunikationen är hur man informerar om ett väder som orsakar fara så att osäkerhetsinformationen inte försvinner från meddelandet. En allmän och allt vanligare praxis är att ange vädervarningarna med trafikljusets färger från grönt till rött och samtidigt presentera sannolikhetsuppgiften verbalt eller med siffror. Meteorologiska institutet har tillämpat denna princip i cirka tio år. Enligt våra iakttagelser fäster de som använder varningstjänsten dock inte alltid tillräcklig uppmärksamhet vid vilken färg varningen har. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"blockquote","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"En allmän praxis är att ange vädervarningarna med trafikljusets färger från grönt till rött.","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"En särskild utmaning för kommunikationen om stormar och oväder är att undvika en situation där \"pojken ropar varg\" alltför ofta, för när vargen verkligen dyker upp tror ingen att det är sant. Det vore möjligt att undvika den här utvecklingsriktningen genom att bättre utnyttja varningarnas färger. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Om den som följer vädret inleder sina beredskapsåtgärder då vädervarningarna är orange och röda, uppstår det knappast problem med antalet vädersituationer som kräver beredskap. Till exempel har Meteorologiska institutet utfärdat en orange eller röd ovädervarning för Nyland endast i tre situationer under de senaste fem somrarna, och i landskapen Mellersta Finland och Norra Österbotten har motsvarande varning getts cirka tio gånger. I dessa situationer har man i Finland observerat i genomsnitt 11 000 markblixtar per dygn, vilket är ett betydande antal för det inhemska åskklimatet. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Varningar på gul varningsnivå ges i betydligt större utsträckning, men i dessa fall är en tillräcklig åtgärd i allmänhet att följa prognoser och varningar mer noggrant. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Det krävs samarbete för att kommunikationen och beredskapen ska lyckas","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Att säkerhetskritiska aktörer delar med sig av sannolikhets- och osäkerhetsuppgifter har varit vardag redan länge och flera intensivanvändare av väderinformationen utnyttjar vädersäkerhetsprodukterna mångsidigt i sin beredskap. I den offentliga debatten är situationen däremot mer komplicerad. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutet utformar varningarna och kommunikationen efter bästa förmåga – naturligtvis med varierande framgång. Den stora allmänhetens intresse kan nämligen riktas någon annanstans än mot meteorologens osäkerhetsresonemang som skrivits med små bokstäver.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I Finland är allmänheten allmänt taget intresserad av vädernyheter och många vill uppleva det exceptionella vädret själva, till exempel genom att ta foton och videor. Det är vanligt att tolka prognoserna och varningarna som något säkert och man börjar rent av vänta på det exceptionella vädret. Även om det sist och slutligen är bra att ett extremt väder som orsakar skador passerar den egna observationsplatsen, kan det dock gräma.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"blockquote","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I Finland är allmänheten allmänt taget intresserad av vädernyheter.","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"En lyckad kommunikation om stormar och oväder kräver allt som allt skicklighet och tålamod av alla parter. Meddelandets källa, dvs. Meteorologiska institutet, har ett stort ansvar att utarbeta meddelandena och varningarna så tydligt som möjligt och att bevara osäkerhetsinformationen som en del av kommunikationen. I fortsättningen måste vi satsa ännu mer på att synliggöra dessa uppgifter och förklara osäkerheten under dagarna före stormen eller ovädret. Vår uppgift är också att ge råd och information om hur varningarna ska tolkas och om hur man kan förbereda sig på det kommande vädret.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Oavsett vem som tolkar dessa uppgifter bör fästa uppmärksamhet vid osäkerhetsfaktorer och varningarnas färgnivåer samt tolka prognoserna och varningarna med eftertanke. En grundförutsättning för en lyckad beredskap inför olika förhållanden är i grund och botten ett allmänt intresse för vädret och förhållandena, och detta är något som är i utmärkt skick hos oss i Finland.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ari-Juhani Punkka & Anssi Vähämäki","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Skribenterna är Meteorologiska institutets beredskapschef och chefen för väder- och säkerhetscentret","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}}]}]},"tags":["Väder","Varning"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3xuaS9mvS1Qr1Qv8v2XLUG","type":"Entry","createdAt":"2023-10-05T09:31:30.786Z","updatedAt":"2023-10-05T09:31:30.786Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":31,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"En rekordvarm septembermånad","leadParagraph":"I Kajsaniemi i Helsingfors var september den varmaste i stationens hela 180-åriga mäthistoria. Första snön föll i Lappland.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2abbon7iPbnEuIBCUFBC9C","type":"Entry","createdAt":"2023-10-05T09:20:42.146Z","updatedAt":"2023-10-05T09:20:42.146Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Kurjet Hannele Sartjärvi","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2Ftf18Z6fd9B5yKXvwlwOh","type":"Asset","createdAt":"2023-10-02T08:16:21.392Z","updatedAt":"2023-10-02T08:16:21.392Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Kurkiparvi-pellolla-Hannele-Sartjärvi 1200px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/2Ftf18Z6fd9B5yKXvwlwOh/e8d077a8b8bfb83ca8c08cbdf0fc8b61/Kurkiparvi-pellolla-Hannele-Sartj_rvi_1200px.gif","details":{"size":550996,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Kurkiparvi-pellolla-Hannele-Sartjärvi_1200px.gif","contentType":"image/gif"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Hannele Sartjärvi"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var medeltemperaturen i september rekordhög i ett område som sträcker sig från landets södra delar till mellersta Lappland.  I norra Lappland var medeltemperaturen i september ställvis exceptionellt hög. Till exempel i Kajsaniemi i Helsingfors var medeltemperaturen i september 15,8 grader, vilket är nytt septemberrekord för stationen under dess 180-åriga mäthistoria. Det nya rekordet slog det gamla från 1934 med 0,9 grader.\r","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Medeltemperaturen i september varierade mellan cirka 16 grader på sydkusten till knappa 8 grader i norra Lappland. Avvikelsen från medelvärdet för jämförelseperioden 1991–2020 var på många håll 2–3 grader varmare. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Medeltemperaturen i hela Finland i september var 12,2 grader. Detta är den högsta medeltemperaturen i september i mäthistorien som inleddes i början av 1900-talet. Det gamla rekordet för medeltemperaturen i september är från 1934. Då var september 0,4 grader svalare än september i år.\r","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den högsta temperaturen i september, 24,1 grader, uppmättes den 12 september vid Lentoportintie observationsstation i Uttis, Kouvola. Månadens lägsta temperatur var -5,9 grader den 15 september vid Tulppio station i Savukoski.\r","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Exceptionellt regnigt i norr\r","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"September var exceptionellt regnig i en stor del av Lappland. Även i landets mellersta delar samt i Norra Österbotten och Kajanaland var nederbördsmängderna på många håll ovanligt stora, ställvis till och med exceptionellt stora. I södra delarna av landet var nederbörden däremot normal eller något mindre än normalt.\r","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt preliminära uppgifter var nederbörden störst i Paljakka i Puolanka, där det regnade 179,4 millimeter i september. Minst regnade det i Utö i Pargas där nederbördsmängden under månaden var bara 19,4 millimeter. Den största dygnsnederbörden, 65,5 millimeter, uppmättes vid Hattula observationsstation i Sulkava den 12 september.\r","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den statistikförda första snön föll i ett område från Enontekis till Enare på morgonen den 20 september. Snödjupet i Kenttärova i Kittilä uppmättes då till hela 23 centimeter. Den första snön föll tidigare än vanligt i Finland: vanligtvis kommer den första snön i månadsskiftet september-oktober i mellersta och norra Lappland. Snön smälte bort inom tre dygn och i slutet av månaden fanns det inte längre snö vid någon av Meteorologiska institutets observationsstationer.\r","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet solskenstimmar i september var 80-170 timmar, vilket är nära det typiska antalet för månaden. \r","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet observerade markblixtar var 1 254, medan det i genomsnitt observeras cirka 4 400 markblixtar i september.\r","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:\r","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologerna använder ordet exceptionellt då ett väderfenomen förekommer statistiskt i genomsnitt tre gånger per århundrade eller mer sällan. ”Sällsynt” väderfenomen används då ett väderfenomen förekommer mer sällan än i genomsnitt en gång per tio år.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\r","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.ilmatieteenlaitos.fi/syyskuu"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik för september","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"\r","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn S0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)\r\n","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder","Klimat"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"43WH5b1usUnGNwmGmzSBI2","type":"Entry","createdAt":"2023-10-02T05:15:22.306Z","updatedAt":"2023-10-02T05:19:17.076Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":27,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Ge oss respons – hjälp oss att förbättra vår webbtjänst","leadParagraph":"Vi utreder din tillfredsställelse med vår webbtjänst via en enkät som lanseras på vår webbsida måndagen den 2 oktober. Via enkäten kan du ge respons och utvecklingsförslag för utvecklingen av våra tjänster.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1UzFgp9mxtoGDfXqNZCXH1","type":"Entry","createdAt":"2021-10-01T09:22:50.358Z","updatedAt":"2021-10-01T09:22:50.358Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"asiakastyytyväisyyskysely 2021","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7x0YLm277zA9B3gu7O87JG","type":"Asset","createdAt":"2021-10-01T09:21:40.959Z","updatedAt":"2021-10-01T09:21:40.959Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"sateenvarjo elisasiikonen 1200x675","description":"userneeds, webstatus, asiakastyytyväisyyskysely, verkkopalvelu, sateenvarjo","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/7x0YLm277zA9B3gu7O87JG/cb92cf58a779fd79cd43368f812aa4fb/sateenvarjo_elisasiikonen_1200x675.jpg","details":{"size":113902,"image":{"width":1920,"height":1080}},"fileName":"sateenvarjo_elisasiikonen_1200x675.jpg","contentType":"image/jpeg"}}}}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"För användare av bordsdator och surfplatta är enkäten öppen i oktober. För användare av mobila enheter insamlas respons med motsvarande enkät i november.\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enkätfönstret öppnas automatisk ovanpå webbsidan om du har accepterat kakorna för kundenkäten.","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" Om du inte vill besvara enkäten, kan du stänga enkätfönstret genom att trycka på krysset i överst på enkäten. \r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enkäten syns på sidan endast en gång per dag/per webbläsare. Du ser enkäten högst tre gånger under en månads tid, men aldrig mer än två gånger under samma dag. Om du redan har besvarat enkäten, så kommer den inte att visas för dig på nytt, såvida du inte tar bort sidans kakor.\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Bland dem som besvarar enkäten lottas Meteorologiska institutets paraplyn ut\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Responsen och utvecklingsidéerna som fås genom nöjdhetsenkäten har mycket stor betydelse för utvecklingen av vår webbtjänst. Vi hoppas därför att så många som möjligt besvarar enkäten!\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Kundenkäten förverkligas i samarbete med företaget Norstat.\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Om du vill delta i utlottningen av Meteorologiska institutets paraplyn, meddela oss din e-postadress. I samband med enkäten kan du också skilt gå med i Norstat online-panel. Då kan du även delta i andra enkätundersökningar. Du kan besvara enkäten också utan att uppge dina kontaktuppgifter.\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-3","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\r\rOm du inte ser en enkät på våra sidor, du kan ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://webstatustest.dk/dfm/?programKey=T797dA&cf=cf-program-T797dA"},"content":[{"nodeType":"text","value":"besvara enkäten också direkt via webbsida","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"\n","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"/cookie-installningar"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutets kakinställningar","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"\r\n","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.norstatpanel.com/sv/dataskydd"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Norstat dataskydd","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"\r","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":[]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6z7l1FEHjGt2mTLQ9XpOFy","type":"Entry","createdAt":"2023-09-07T06:03:51.515Z","updatedAt":"2023-09-07T06:03:51.515Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":14,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"I Lappland var augusti ställvis rekordvarm, i väst exceptionellt regnig","leadParagraph":"I augusti uppmättes enskilda värme- och regnrekord vid vissa stationer. Hela sommaren, juni–augusti, var varmare än normalt, särskilt i Lappland.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4dYeQ1NaU08YiewhK4I4xJ","type":"Entry","createdAt":"2023-09-07T06:01:30.325Z","updatedAt":"2023-09-07T06:01:30.325Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Sade Adobe Stock","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3SVSGrLl6KMQQ10wNhOnUw","type":"Asset","createdAt":"2021-03-04T13:08:17.646Z","updatedAt":"2021-03-04T13:08:17.646Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"sade sademäärä pisara Adobe Stock ","description":"Kuva: Adobe Stock.","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/3SVSGrLl6KMQQ10wNhOnUw/2cf9ebe4c55f8d86c57bada5c39744a8/AdobeStock_217483901_sade_www.jpg","details":{"size":1209975,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"AdobeStock_217483901_sade_www.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Kraftigt vattenregn på sommaren, träd kan ses i bakgrunden av bilden.","plainTextImageCaption":"Bild: Adobe Stock","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var augusti varmare än normalt i hela landet. Månadens medeltemperatur varierade från cirka +13 grader i Norra Lappland till knappt +18 grader i landets södra del. Den största avvikelsen uppmättes i Lappland, cirka två grader. Vid flera observationsstationer i norr placerade sig den avslutade augusti månad bland de tre varmaste. Vid observationsstationerna i Kilpisjärvi bycentrum, Kevo i Utsjoki och Savukoski kyrkby var augusti till och med rekordvarm.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I Lappland var antalet dagar med högsommarvärme några fler än genomsnittet, medan de i landets södra och västra delar var några färre än normalt. Flest dagar med högsommarvärme observerades både vid observationsstationen i Kouvola och i Nuorgam i Utsjoki och Kirakkajärvi i Enare. I hela landet uppmättes högsommarvärme under tio dagar i augusti, vilket är ganska vanligt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens högsta temperatur, 33,6 grader, uppmättes i Pyynpää i Raumo den 7 augusti. Den lägsta temperaturen, -2,3 grader, uppmättes vid Tulppio station i Savukoski den 22 augusti.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Det regnade mycket i augusti","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Det har regnat mycket på alla håll i landet i augusti. I synnerhet i landets västra delar och i Lappland regnade det på många ställen 1,5–2 gånger mer än normalt i augusti. Enligt preliminära uppgifter regnade det mest vid Tvärminne station i Hangö, 212,4 millimeter. Minst regnade det i Punkaharju i Nyslott, 40,4 millimeter. Den största dygnsnederbörd som statistikfördes var 92,5 millimeter i Savonranta i Nyslott den 13 augusti. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I augusti förekom det färre åskväder än genomsnittet. I Finland lokaliserades cirka 10 000 markblixtar, det vill säga endast en tredjedel av långtidsmedelvärdet. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Solen sken mindre än normalt i landets västra delar och i västra Lappland. I öst låg man däremot ganska nära långtidsmedelvärdena. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Betydande väderhändelser i augusti var bland annat de kraftiga vindbyarna i väst den 8 augusti samt den rikliga nederbörden i väst och vindbyarna i öst den 28 augusti. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I Kilpisjärvi var sommaren rekordvarm","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Medeltemperaturen för sommaren, det vill säga juni–augusti, var 0,5–1 grader högre än normalt i en stor del av landet. I Norra Lappland var avvikelsen över en grad, i Norra Karelen låg man däremot nära det normala medelvärdet. I Kilpisjärvi var sommaren den varmaste i ortens mätningshistoria. Det föregående rekordet från 2002 överskreds med två tiondelar och är nu 11,6 grader. Observationer har gjorts i Kilpisjärvi sedan 1951.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sommarens högsta temperatur, 33,6 grader, uppmättes i Raumo den 7 augusti. Den lägsta temperaturen, -7,7 grader, uppmättes på Saana-fjället den 1 juni. Detta är samtidigt nytt köldrekord för Finland i juni. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I maj–augusti rådde högsommarvärme någonstans i Finland under 40 dagar, medan långtidsmedelvärdet är 36 dagar med högsommarvärme. Av de enskilda observationsstationerna hade observationsstationerna i Uttis och Anjala i Kouvola samt Lepaa i Hattula flest dagar med högsommarvärme i maj–augusti, 22 dagar. Antalet dagar med högsommarvärme var i väst något fler än genomsnittet medan de i öst var något färre.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sommaren var särskilt regnig i landets mellersta del, där det ställvis regnade en och en halv gånger så mycket som normalt. Enligt preliminära uppgifter regnade det under sommaren mest i Pirttiperä i Multia, 413,4 millimeter. Minst regnade vid Fagerholms station i Pargas, 100,9 millimeter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mätt i antalet blixtar var sommarens åskväder ganska dämpade. Före slutet av augusti hade cirka 72 000 markblixtar lokaliserats. Långtidsmedelvärdet är cirka 130 000 markblixtar. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Solen sken på många håll aningen mer än normalt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/klimat"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatstatistik","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologerna använder ordet exceptionellt då ett väderfenomen förekommer statistiskt i genomsnitt tre gånger per århundrade eller mer sällan. \"Sällsynt\" väderfenomen används då ett väderfenomen förekommer mer sällan än i genomsnitt en gång per tio år.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder","Klimat"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"13SdsHhwuH3gAF01mPq1fB","type":"Entry","createdAt":"2023-08-21T07:27:31.228Z","updatedAt":"2023-08-21T07:27:31.228Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":33,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Östersjökongressen påskyndar FN:s decennium av havsforskning i Helsingfors","leadParagraph":"På Skatudden i Helsingfors, på stranden av vårt lågsalthav, kommer en internationell forskargrupp att presentera Östersjöns senaste forskningsresultat denna vecka. Baltic Sea Science Congress mötet samlar ihop totalt 250 professionella Östersjöforskare från mer än 10 länder 21-25 augusti 2023. Kongressen förmedlar budskapet från FN:s decennium av havsforskning: nya sätt måste hittas för att förbättra havets tillstånd och användningen av havet måste styras mot en hållbar riktning.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5KzHaNQjybvps5MFysApmk","type":"Entry","createdAt":"2023-08-21T07:22:21.089Z","updatedAt":"2023-08-21T07:22:21.089Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Laituri ja aurinkonlasku Pixabay","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1ynINlSnmVIRBO7DMaKyxz","type":"Asset","createdAt":"2020-06-23T05:15:07.236Z","updatedAt":"2020-06-23T05:15:07.236Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Meri ja laituri Pixabay","description":"Itämeri meri laituri auringonlasku kesä Pixabay","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/1ynINlSnmVIRBO7DMaKyxz/d3b5d0f1567a5f8ed63810154561e5c2/meri-pier-2478830_1920-pixabay.jpg","details":{"size":375779,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"meri-pier-2478830_1920-pixabay.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Badbrygga vid vattnet på sommaren, solen går ner.","plainTextImageCaption":"Bild: Pixabay.","language":"SV"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Semesterfirare vid kusten har inte kunnat undgå att märka försämringen av Östersjöns tillstånd, och det finns farhågor om havens hälsa i olika delar av världen. Vi är på många sätt beroende av havet och vad det ger oss. Visionen om decenniet av havsforskning \"Ocean Science\" signalerar att vi med hjälp av forskning kan förbättra havens tillstånd och använda de resurser som haven erbjuder oss på ett hållbart sätt.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"På toppen av Östersjöns utmaningar står övergödningen. De framskridande klimatförändringarna ger ett eget tillägg. Det finns förstås också många andra utmaningar, till exempel den ökande mängden plastavfall i havet är på många sätt en fara för levande organismer”, sammanfattar ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Kai Myrberg","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", ledande forskare på Finlands miljöcentral och en av mötesarrangörerna.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Mötet ger forskare en unik möjlighet att utbyta idéer och skapa kontaktnät. Det starka samarbetet mellan forskare skapar en vetenskaplig grund för att förbättra Östersjöns tillstånd. Dessutom behövs insatser från andra aktörer i samhället”, sammanfattar Myrberg.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Målet med FN:s decennium av havsforskning är också att sprida information till allmänheten om hur havet påverkar oss och vi havet. I samband med Östersjökongressen anordnas ett offentligt evenemang där finska havsforskare berättar om sin forskning och svarar på frågor från gymnasieelever. Evenemanget kommer att streamas på ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.helsinkikanava.fi/fi/web/helsinkikanava/player/event/home?eventId=249363052"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Helsingforskanalen 22.8. kl 13–15.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"På kongressen kommer det att finnas forskningsöppningar om till exempel användningen av artificiell intelligens och maskininlärning vid planering av vindkraftsparker till havs. Forskarna kommer också att diskutera om hur dåligt Östersjön skulle må idag om inga utsläppsminskningar hade gjorts, och hur aktuell forskning kan förutsäga sådana förändringar i havsförhållanden som är viktiga för många aktörer i samhället.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Baltic Sea Science Congress hålls vartannat år i någon av Östersjöns kuststater. Mötet som nu arrangeras i Helsingfors är den 14:e.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information:","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vetenskapliga programmet\nJari Haapala\r, forskningsprofessor, Meteorologiska institutet, ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"mailto:jari.haapala@fmi.fi"},"content":[{"nodeType":"text","value":"jari.haapala@fmi.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"\r\nKai Myrberg\r, ledande forskare\r, Finlands miljöcentral\r\r, ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"mailto:kai.myrberg@syke.fi"},"content":[{"nodeType":"text","value":"kai.myrberg@syke.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"\r\n\nMötesarrangemangen\nEija Rantajärvi\r, planerare\r, Finlands miljöcentral\r, ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"mailto:eija.rantajarvi@syke.fi"},"content":[{"nodeType":"text","value":"eija.rantajarvi@syke.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.syke.fi/projects/bssc2023"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Syke.fi: Baltic Sea Science Congfress 2023 (på engelska)","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"embedded-entry-block","data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"QA0DSv6arvjv2YXuEFCbz","type":"Entry","createdAt":"2023-08-21T07:02:31.154Z","updatedAt":"2023-08-21T07:02:31.154Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":11,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Baltic Sea Science Congress 2023","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"53OpWbZVrHXjF4IfvMcGiB","type":"Asset","createdAt":"2023-08-21T06:55:55.100Z","updatedAt":"2023-08-21T06:56:02.925Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Baltic Sea Science Congress 2023","description":"Baltic Sea Science Congress 2023","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/53OpWbZVrHXjF4IfvMcGiB/00bf81a38b68cc64afd955f1bb11249a/a9b51e5c-f3e6-4b15-b2b4-feb1061f80e8.jpg","details":{"size":88241,"image":{"width":1200,"height":456}},"fileName":"a9b51e5c-f3e6-4b15-b2b4-feb1061f80e8.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Baltic Sea Science Congress 2023 - The science we need for the Baltic Sea we want. 21-25 August in Helsinki, Finland.","language":"EN"}}},"content":[]},{"nodeType":"embedded-entry-block","data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4SMm8kp5Wut7jdz0TZap5D","type":"Entry","createdAt":"2023-08-21T07:26:16.492Z","updatedAt":"2023-08-21T07:26:16.492Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":15,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Baltic Sea Science Congress logot SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4q7aV3CjmEZQOmROgi7ra6","type":"Asset","createdAt":"2023-08-21T06:58:43.991Z","updatedAt":"2023-08-21T06:58:43.991Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"BSSG2023 logot","description":"Baltic Sea Science Congress 2023","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/4q7aV3CjmEZQOmROgi7ra6/7cf58224652db461d5ae030fef7845be/BSSG2023_logot.png","details":{"size":136445,"image":{"width":960,"height":419}},"fileName":"BSSG2023 logot.png","contentType":"image/png"}}},"altText":"Arrangörernas logotyper: Finlands miljöcentral, Meteorologiska institutet, utrikesministeriet, statsrådet kansli, Helsingfors stadt, ICES och UN Nations Decade of Ocean Science.","language":"SV"}}},"content":[]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Forskning","Hav"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"31DkNjaVQPt3VuiTL2ThjO","type":"Entry","createdAt":"2023-08-09T12:48:33.340Z","updatedAt":"2023-08-09T12:48:33.340Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":16,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Juli var mycket regnig","leadParagraph":"Ställvis rekordmycket nederbörd i juli. Det förekom färre värmeböljor än vanligt i Finland.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"43fc1vrx3TPbH2pqU9ou8Q","type":"Entry","createdAt":"2023-08-09T12:40:37.021Z","updatedAt":"2023-08-09T12:40:37.021Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Kaatosade Sassa Stenroos","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6si83c44pyp5j5DHbronlJ","type":"Asset","createdAt":"2023-08-01T06:37:46.791Z","updatedAt":"2025-07-01T11:12:58.862Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":12,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"kaatosade SassaStenroos1200x675","description":"kaatosade, rankkasade","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/6si83c44pyp5j5DHbronlJ/ebca689d2512a8263489e7e14b5ff1c8/kaatosade_SassaStenroos1200x675_low-res.jpg","details":{"size":99240,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"kaatosade_SassaStenroos1200x675 low-res.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Sassa Stenroos."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var juli normal i fråga om medeltemperaturen i största delen av landet, i landets östra del var det också på många ställen något kallare än normalt. Månadens medeltemperatur i Lappland var ungefär 12–15 grader, i övriga delar av landet var variationsintervallet cirka 14–17 grader. Avvikelsen i medeltemperaturen var i stor utsträckning 0...-1 grader, i landets östra del åter -1...-1,7 grader.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Värmeböljor uppmättes under olika dagar någonstans i Finland under sammanlagt nio dagar, vilket ligger sju dagar under medelvärdet för juli. Bland observationsstationerna var antalet dagar med värmebölja flest i Kevo i Utsjoki, sammanlagt 5 dagar. På de flesta ställen förekom det dagar med värmebölja under 0–2 dagar. I landets södra och mellersta delar var antalet dagar med värmebölja på många ställen färre än normalt jämfört med långtidsmedelvärdet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens högsta temperatur, 29,2 grader, uppmättes också i Kevo i Utsjoki den 11.7. Den lägsta temperaturen i juli, -2,9 grader, uppmättes i Tulppio i Savukoski den 3.7. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Regnen i slutet av juli förde med sig rekord","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängden i juli var större än normalt i landets södra och mellersta delar, vid många observationsstationer var nederbörden till och med sällsynt eller exceptionell. I Lappland låg nederbördsmängderna något under långtidsmedelvärdet. De sällsynta och exceptionella regnen i landets östra del ackumulerades jämnare under juli månad, medan rekordmängden i juli vid observationsstationerna kring Jyväskylä och Multia påverkades mest av regnen den 28–29 juli. Som mest förde de sistnämnda med sig över 100 millimeter regn på 1–2 dygn.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Under månaden regnade det mest vid Pirttiperäs observationsstation i Multia, 210,1 millimeter. Minst regnade det i Fagerholm i Pargas, 24,3 millimeter. Den största observerade dygnsnederbörden var 103,3 millimeter vid Pirttiperä i Multia. Pirttiperäs dygnsnederbörd är den 30:e största uppmätta dygnsnederbörden i Finlands mäthistoria vid en observationsstation.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"På landets sydkust och i sydvästra skärgården var juli för solskenets del normal eller rikligare än normalt. På andra håll har antalet solskenstimmarna vid många stationer stannat under långtidsmedelvärdet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I juli observerades drygt 15 600 markblixtar, vilket är cirka en fjärdedel av månadens medelvärde.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/klimat"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatstatistik","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologerna använder ordet exceptionellt då ett väderfenomen förekommer statistiskt i genomsnitt tre gånger per århundrade eller mer sällan. \"Sällsynt\" väderfenomen används då ett väderfenomen förekommer mer sällan än i genomsnitt en gång per tio år.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder","Klimat"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"15oIn6f61kC7AxMcwRWdFJ","type":"Entry","createdAt":"2023-07-07T10:39:10.540Z","updatedAt":"2023-07-11T12:22:02.739Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":26,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"I juni var det både sträng frost och värmebölja","leadParagraph":"Den kyliga början av juni följdes av vidsträckta värmeböljor. Nederbördsmängderna i juni var mindre än normalt i nästan hela landet. Antalet solskenstimmar var däremot större än normalt i en stor del av landet.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7rfZtOj15WwGedLAqy91nF","type":"Entry","createdAt":"2023-07-07T10:32:52.580Z","updatedAt":"2023-07-07T10:32:52.580Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Kesä laituri AdobeStock","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3V150NNEbCCksgSE3LAqXK","type":"Asset","createdAt":"2022-02-21T13:09:00.041Z","updatedAt":"2022-02-21T13:09:00.041Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Kesä laituri Adobe Stock","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/3V150NNEbCCksgSE3LAqXK/73e793d220303748f784f2f841702e56/AdobeStock_213213830_suomen_kesa_il_verkkosivu.jpg","details":{"size":428267,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"AdobeStock_213213830_suomen_kesa_il_verkkosivu.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":" Badbrygga och sjö, solen går ner bakom skogen.","plainTextImageCaption":"Bild: Adobe Stock.","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var juni 1–2 grader varmare än normalt i stora delar av landet. De största avvikelserna observerades i den sydvästra skärgården och på Åland, där en avvikelse på över 2 grader kan anses vara sällsynt. I landets norra del varierade medeltemperaturen mellan 10–15 °C och på andra håll var variationsintervallet 14–17 grader.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Början av månaden var mycket kylig för att vara juni. Vid vissa observationsstationer förekom största antalet frostnätter, dvs. när markytans temperatur sjunker under noll grader, under hela junis mäthistoria.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Efter den svala början var det flera värmeböljor i juni. Från och med den 12 juni var det varje dag högsommarvärme någonstans i landet, det vill säga dagens högsta temperatur var minst 25,1 grader. I vårt land var det alltså sammanlagt 19 dagar med högsommarvärme, medan det vanligtvis i Finland i juni är åtta dagar med högsommarvärme. Antalet dagar med högsommarvärme var större än normalt i nästan hela landet. I landets västra och södra delar var antalet dagar med högsommarvärme sällsynt eller exceptionellt många. Temperaturen steg två dagar över 30 grader.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den högsta temperaturen i juni, 31,6 grader, uppmättes på flygplatsen i Niinisalo i Kankaanpää den 20 juni. Månadens lägsta temperatur -7,7 grader uppmättes på Saana-fjället i Kilpisjärvi den 1 juni. Det är fråga om den kallaste temperaturen i juni under Finlands mäthistoria.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängderna blev små","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängderna i juni var mindre än normalt i nästan hela landet. På många ställen i landets västra och norra delar var nederbördsmängden under hälften av medelvärdet. Vid Helsingfors-Vanda flygplats uppmättes den minsta månadsnederbörden i observationsstationens historia, 5,6 mm. Det regnade ställvis mer än normalt främst i Norra Karelen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Det regnade mest i Lampela i Lieksa, där nederbördsmängden var 149,1 millimeter. Minst regnade det i Gumtäkt i Helsingfors, där nederbördsmängden i juni var 2,6 millimeter. Den största nederbördsmängden under ett enskilt dygn var 55,7 millimeter som uppmättes vid Möksy observationsstation i Alajärvi den 22 juni.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer sol och blixtar än normalt","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet solskenstimmar var större än normalt i största delen av landet. På sydkusten och i skärgården sken solen till och med sällsynt eller exceptionellt mycket (370–420 timmar). ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Början av juni fortsatte till stor del på den lugna åskperioden, men i slutet av månaden den 28 juni observerades över 10 000 markblixtar i Finland, den 29 juni över 9 000. I juni observerades slutligen sammanlagt cirka 43 500 markblixtar. Medeltalet för den klimatologiska jämförelseperioden i juni för antalet markblixtar är cirka 34 500.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/klimat"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatstatistik","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)\n\nMeteorologerna använder ordet exceptionellt då ett väderfenomen förekommer statistiskt i genomsnitt tre gånger per århundrade eller mer sällan. \"Sällsynt\" väderfenomen används då ett väderfenomen förekommer mer sällan än i genomsnitt en gång per tio år.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder","Klimat","Statistik"],"showEditedDatetime":true,"sendEMailsAfterEdit":false}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5syH1Gnlux6HYw01KfDU3d","type":"Entry","createdAt":"2023-06-12T09:15:03.097Z","updatedAt":"2023-06-12T09:15:03.097Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":12,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Sol- och vindkraftprognosen visar hur mycket el solen och vinden producerar under de närmaste dygnen","leadParagraph":"Det finns en ny tjänst för uppföljning av energivädret. Meteorologiska institutets sol- och vindkraftprognos visar solskenet och vinden i kilowattimmar under de närmaste dygnen. Prognosen kan användas avgiftsfritt på Meteorologiska institutets webbplats.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"42YLKzF5NtFmgZI3QKyLZ4","type":"Entry","createdAt":"2023-06-09T13:21:44.160Z","updatedAt":"2023-06-09T13:21:44.160Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Sol- och vindkraft Soonthorn stock.adobe.com","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"e9FmprkXoxfyk1s4ulCDa","type":"Asset","createdAt":"2023-06-09T13:17:29.038Z","updatedAt":"2023-06-09T13:17:29.038Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Aurinko- ja tuulivoima Soonthorn stock.adobe.com","description":"aurinkovoima, tuulivoima, energia, energiasää","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/e9FmprkXoxfyk1s4ulCDa/3a5e128c7482392f625869ff70cd6d04/AdobeStock_172956774.jpg","details":{"size":241183,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"AdobeStock_172956774.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Solpaneler på marken i ett fält, två vindkraftverk i bakgrunden, blå himmel med ett par moln.","plainTextImageCaption":"Bild: Soonthorn - stock.adobe.com.","language":"SV"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Den nya tjänsten är ett hjälpmedel för hushåll och samfund som använder sol- och vindkraft. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Med hjälp av informationen kan man förutse till exempel när det finns mycket solel att tillgå och planera sin förbrukning därefter. Å andra sidan kan man minska förbrukningen om det utlovas molnigt väder och svag vind och det därmed finns knappt om vindkraftsel\", berättar forskningsprofessor ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Anders Lindfors","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" vid Meteorologiska institutet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Tjänsten är fritt tillgänglig på Meteorologiska institutets webbplats på adressen ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/sol-och-vindkraftprognos"},"content":[{"nodeType":"text","value":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/sol-och-vindkraftprognos","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":".","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Solkraftprognos erbjuds på olika orter","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Solkraftprognosen visar elproduktionen från solkraftverk på olika orter under de närmaste dygnen.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Utifrån uppgifterna i väderprognosmodellen beräknas först hur mycket solstrålning som faller på panelens sluttande yta. Eftersom solpanelernas verkningsgrad påverkas av både strålningsmängden och solpanelernas temperatur, beräknas därefter en verkningsgrad som motsvarar väderförhållandena vid tidpunkten i fråga utifrån strålnings-, temperatur- och vinduppgifterna. Den förutspådda solenergiproduktionen fås genom att kombinera dessa uppgifter\", förklarar Anders Lindfors.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Solkraftverket i prognosen antas vara ett kraftverk med en nominell effekt på 1 kilowatt som är monterat mot syd med 30 graders lutning. Den nominella effekten är vald för att göra prognosen lätt att omvandla: ett motsvarande kraftverk på 5 kilowatt producerar fem gånger så hög effekt som prognosen.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vindkraftprognosen omfattar hela Finland","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vindkraftprognosen visar den sammanlagda elproduktionen från vindkraftverken i Finland under de närmaste dygnen. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Prognosen fås genom att kombinera förutsedda vindförhållanden med information om var i Finland vindkraftverken är belägna. I beräkningen används dessutom uppgifter om navhöjden och effektkurvan för varje vindkraftverk som man känner till\", berättar Anders Lindfors.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Sol- och vindkraftprognoserna grundar sig på väderinformation från det samnordiska MetCoOp-väderprognossystemet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Metoderna som används i prognoserna har utvecklats i projekt som finansieras av Rådet för strategisk forskning, Finlands Akademi, Nesslings stiftelse och Business Finland.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information:","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"forskningsprofessor Anders Lindfors, Meteorologiska institutet, tfn 050 433 1055, ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"mailto:anders.lindfors@fmi.fi"},"content":[{"nodeType":"text","value":"anders.lindfors@fmi.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/sol-och-vindkraftprognos"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Sol- och vindkraftprognos på Meteorologiska institutets webbplats","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":[]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5SQUtK9yu5kKtWE9qrDcDx","type":"Entry","createdAt":"2023-06-07T12:28:46.798Z","updatedAt":"2023-06-07T12:28:46.798Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":22,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"I mitten av maj var det somrigt varmt, mot slutet av månaden blev vädret svalare","leadParagraph":"I en stor del av landet var medeltemperaturen i maj nära det normala eller något högre. På många ställen regnade det mindre än normalt. Hela våren var både vad gäller temperatur och regn ganska typisk.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7fYDUnaQpbC63B2vXZ8NTV","type":"Entry","createdAt":"2023-06-07T12:20:11.425Z","updatedAt":"2023-06-07T12:20:11.425Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Kevät Kuva: Anni Simola","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"78VIKBzmNdSpgDFvZIPpXN","type":"Asset","createdAt":"2023-06-01T09:19:45.074Z","updatedAt":"2023-06-01T09:19:45.074Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Luumupuu toukokuu Anni Simola","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/78VIKBzmNdSpgDFvZIPpXN/8db4b0c64c8fc8b9a22289431b631c4c/verkkoon_toukok_luumu_asimola.jpg","details":{"size":323729,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"verkkoon_toukok_luumu_asimola.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Anni Simola"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var temperaturen för maj i stora delar av landet som vanligt eller högre än vanligt. I norra Lappland var medeltemperaturen 5–7 grader, i mellersta och södra Lappland 7–9 grader och i övriga delar av landet 9–11 grader. I östra Lappland var det ovanligt varmt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I början av månaden var temperaturerna svala för tidpunkten. Därefter var största delen av månaden varmare än normalt: sommartemperaturer på över 20 grader förekom i landets södra och mellersta delar i cirka tio dagar, i norr i cirka fem dagar. I slutet av månaden svalnade temperaturerna igen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens högsta temperatur, 25,1 grader, uppmättes den 22 maj vid Niinisalo flygplats i Kankaanpää och den 24 maj vid observationsstationen i Lepaa i Hattula. Dessa var också de enda värmeböljorna i maj. Månadens lägsta temperatur, -13,4 grader, uppmättes den 3 maj vid observationsstationen i Näkkälä i Enontekis.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Solen sken ställvis exceptionellt mycket i maj","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängden i maj var på många ställen normal eller nederbördsfattigare än normalt. I Salla regnade det till och med ovanligt lite. I norra Lappland regnade det däremot ställvis mer än normalt, i Utsjoki till och med ovanligt mycket.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Under månaden regnade det mest vid Kirakkajärvi observationsstation i Enare, 61 millimeter. I Pulju i Kittilä uppmättes den 17 maj den största dygnsnederbörden, 39,7 millimeter. Minst nederbörd under månaden uppmättes det vid Rankö observationsstation i Kotka, 12,8 millimeter. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I mitten av månaden fanns det ännu tiotals centimeter snö vid observationsstationerna i landets norra del, men före slutet av maj hade snön smält bort från alla Meteorologiska institutets observationsstationer. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Under maj månad var antalet markblixtar sammanlagt cirka 2 700, vilket är klart mindre än medeltalet för 1960–2021, cirka 8 000.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I maj var antalet solskenstimmar större än normalt, i sydväst ställvis till och med exceptionellt många.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Vårens medeltemperaturer och nederbördsmängder var typiska för tidpunkten","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik varierade medeltemperaturen under hela våren, dvs. mars–maj, från knappt fem plusgrader vid landets sydkust till cirka fyra köldgrader i Lapska armen. Medeltemperaturen i hela landet låg nära de normala värdena, i landets södra delar var temperaturen något varmare än normalt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I en stor del av landet var våren normal vad gäller regnmängd eller något regnigare än normalt. I södra och mellersta Lappland regnade det ställvis mindre än normalt. Under våren regnade det mest vid observationsstationen i Puolanka i Kotila, 161,8 millimeter. Minst regnade det vid observationsstationen i Pello Kyrkby, 60,2 millimeter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologerna använder ordet ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.ilmatieteenlaitos.fi/saa-on-harvoin-poikkeuksellinen"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"exceptionellt","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" då ett väderfenomen förekommer statistiskt i genomsnitt tre gånger per århundrade eller mer sällan. ”Sällsynt” väderfenomen används då ett väderfenomen förekommer mer sällan än i genomsnitt en gång per tio år.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik för ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.ilmatieteenlaitos.fi/toukokuu"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"maj","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder","Klimat"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"X3i2q1K4xEn7ws1kxJi8k","type":"Entry","createdAt":"2023-06-06T09:29:48.134Z","updatedAt":"2023-06-06T09:29:48.134Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":25,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Meteorologiska institutets har erbjudit öppna data redan i 10 år","leadParagraph":"För närvarande är största delen av det material som Meteorologiska institutet producerar tillgängligt som öppna data. Nu har också meteorologens väderprognos för Finland lagts till i urvalet av öppna data.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2vA7u02YAbdLRGUX7JvAJF","type":"Entry","createdAt":"2023-06-05T09:41:30.605Z","updatedAt":"2023-06-05T09:41:30.605Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"öppen data 10 år 1200x675","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"28MmikhFlEFlEm76cVjT9G","type":"Asset","createdAt":"2023-05-23T12:00:59.486Z","updatedAt":"2023-05-31T09:38:31.741Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Avoin data 10v 1200x675_JuttaTiilikainen","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/28MmikhFlEFlEm76cVjT9G/379edd00f89658f4128c74c4dc37c51c/LinkCard-1200x675-il-avoin-data.jpg","details":{"size":150330,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"LinkCard-1200x675-il-avoin-data.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"En stor del av Meteorologiska institutets datamaterial är offentligt och fritt tillgängligt för allmänheten.","language":"SV"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Väderprognosen av meteorologen vid Meteorologiska institutet är det mest önskade tillägget till urvalet av öppna data.  I väderprognosen som öppnats i tjänsten för öppna data har Meteorologiska institutets meteorolog med sin sakkunskap förädlat den prognos som bäst beskriver vädersituationen i fråga till Finland och närområdena. \n\r\nVädret och klimatet påverkar samhällets funktioner och människornas vardag i mycket stor utsträckning. \"Meteorologiska institutet vill säkerställa att den befintliga väderinformationen finns tillgänglig på ett så mångsidigt sätt som möjligt i olika distributionskanaler. De tekniska gränssnittens betydelse har hela tiden ökat och vi har velat vara en föregångare inom utvecklingen av öppna data\", konstaterar Juhana Hyrkkänen, direktör för Centret för väder-, havs- och klimattjänster.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Väderobservationer bland det hittills populäraste materialet\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Under de senaste tio åren har Finlands väderobservationer, väderprognosmodeller, blixtobservationer och radarbilder varit det populäraste materialet i Meteorologiska institutets öppna data mätt i laddningsmängder.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"embedded-entry-block","data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3aNLhuPVsSs45QLJPBoCEv","type":"Entry","createdAt":"2023-06-05T11:58:55.535Z","updatedAt":"2023-06-05T11:58:55.535Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Öppen data 2013_2022","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3IBn6R5tDbvepWkupdnv9R","type":"Asset","createdAt":"2023-06-05T11:46:32.908Z","updatedAt":"2023-06-05T11:46:32.908Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"AvoinDataLatausmäärät2013 2022","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/3IBn6R5tDbvepWkupdnv9R/19457e1e5aa17c1f846ca99338eda82f/AvoinDataLatausm____r__t2013_2022.png","details":{"size":19239,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"AvoinDataLatausmäärät2013_2022.png","contentType":"image/png"}}},"plainTextImageCaption":"Utvecklingen av laddningsmängder av Meteorologiska institutets öppna data 2013–2022. Grafen visar en betydande ökning av både mängden öppnat material och antalet nedladdningar av data under 10 år. Laddningsmängderna ökade 2019 när registreringskravet slopades.","language":"SV"}}},"content":[]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\r\nI Meteorologiska institutets tjänst för öppna data finns också Strålsäkerhetscentralens strålningsdata, FinTraffics trafikinformation och lokala mätdata om luftkvaliteten som produceras av kommunerna. Dessutom har stora material som producerats av Meteorologiska institutet, såsom radardata, delats ut sedan 2017 via Amazons molntjänst (AWS).\n\r\n","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Mer information:","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"\n\r\nÖppna data vid Meteorologiska institutet ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/oppen-data"},"content":[{"nodeType":"text","value":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/oppen-data","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"\r\n","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.ilmatieteenlaitos.fi/avoin-data-avattavat-aineistot"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Tillgängligt material","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"  (på finska)\r\ndirektör Juhana Hyrkkänen, Meteorologiska institutet, tfn 029 539 3495\r\n","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":[]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7lP2ioVH4cjC1YlNpzfiKE","type":"Entry","createdAt":"2023-05-10T09:33:55.259Z","updatedAt":"2023-05-10T09:33:55.259Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":12,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Landhöjningsfenomenet skyddar den finländska kusten från den stigande havsnivån, men inte i det oändliga","leadParagraph":"I en färsk studie beräknades nya prognoser för den stigande havsnivån vid den finländska kusten fram till 2100. Enligt det värsta utsläppsscenariot stiger havsnivån i Helsingfors med över en halv meter.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"9ciiX2am58oz5VPhOBG0A","type":"Entry","createdAt":"2023-05-10T09:33:31.194Z","updatedAt":"2023-05-10T09:33:31.194Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":11,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Helsingfors fintones stock.adobe.com","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1V7XBXROwPpB1S7hOpvE6C","type":"Asset","createdAt":"2022-03-18T09:31:03.330Z","updatedAt":"2022-03-18T09:31:03.330Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":15,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Merenrantaa Helsingissä finetones - stock.adobe.com","description":"Helsinki, meri, ranta","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/1V7XBXROwPpB1S7hOpvE6C/4b690169472cc7145d1454dbe638329e/AdobeStock_96331496.jpeg","details":{"size":286673,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"AdobeStock_96331496.jpeg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Havskust, Helsingfors i bakgrunden.","plainTextImageCaption":"Bild: fintones - stock.adobe.com.","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Havsnivån i världshaven stiger i allt snabbare takt, eftersom den globala uppvärmningen får glaciärerna att smälta och på grund av termisk expansion av havsvattnet. I Finland skyddas kusten från den stigande havsnivån av landhöjningen, men i framtiden kommer inte landhöjningen att ske tillräckligt snabbt för att motverka den stigande havsnivån helt. Riskerna för havsöversvämningar väntas bli värre i slutet av detta århundrade särskilt vid Finlands sydkust.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://doi.org/10.5194/nhess-2022-230"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"en gemensam studie av Meteorologiska institutet och Aalto-universitetet","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":", som nyligen publicerades, har man utarbetat nya prognoser för den framtida nivån på havsytan i Finland år 2100. När havsnivån stiger, ökar översvämningsriskerna längs Finlands sydkust under de kommande årtiondena. Vid Bottniska vikens kust är landhöjningen snabbare, men även där börjar havsnivån sjunka långsammare.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"De största effekterna av den stigande havsnivån visar sig dock först efter år 2100. Om man inte lyckas minska utsläppen av växthusgaser, kan havsnivån i världshaven stiga med flera meter under århundradenas lopp. En så stor ökning får kännbara konsekvenser också i Finland. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Utsläppsutvecklingen påverkar prognoserna för den stigande havsnivån","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"De färska prognoserna bygger på omfattande internationella forskningsdata och på resultaten av klimatmodeller. Utöver den stigande havsnivån och landhöjningen har man i prognoserna också beaktat specifika drag för Östersjöområdet, till exempel hur ett förändrat vindklimat påverkar vattenutbytet mellan Östersjön och Atlanten i de danska bälten.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Prognoserna har beräknats för tre olika utsläppsscenarier, som beskriver olika utvecklingsalternativ för människans utsläpp av växthusgaser i framtiden. Om de globala utsläppsminskningarna genomförs snabbt, stiger havsnivån i Helsingfors med ca 9 cm under detta århundrade. Motsvarande siffra för en utsläppsutveckling på medelnivå är 25 cm och för mycket kraftiga utsläpp 54 cm.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Landhöjningen är kraftigare längs Bottniska vikens kust, varför den sjunkande havsnivån till exempel i Vasa enligt den sannolikaste prognosen inte kommer att börja stiga ännu under detta århundrade. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Glaciärerna kan smälta snabbare än förväntat","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Det råder stor osäkerhet i fråga om prognoserna för den stigande havsnivån och den gäller särskilt de smältande inlandsisarna på Grönland och i Antarktis. De smältande isarna på Grönland påverkar inte nivån på havsytan i Finland särskilt mycket, eftersom den förändring av jordens tyngdkraftsfält som hör samman med den smältande glaciären motverkar stigande havsnivåer i närheten av glaciären. De smältande isarna i Antarktis påverkar däremot med full kraft.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Risken att glaciärerna i västra Antarktis smälter snabbare än förväntat har inte kunnat uteslutas helt. De nya prognoserna för den stigande havsnivån har också beräknats heltäckande för olika sannolikheter, så att man också kan beakta möjligheten att havsnivån stiger mer för de olika riskobjekten.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ytterligare information: ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Aalto-universitetet\nHavu Pellikka\ntfn 050 499 1131\n","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"mailto:havu.pellikka@aalto.fi"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"havu.pellikka@aalto.fi","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet\nMilla Johansson\ntfn 050 442 5442\n","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"mailto:milla.johansson@fmi.fi"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"milla.johansson@fmi.fi","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Referens: Pellikka, H., Johansson, M. M., Nordman, M., Ruosteenoja, K.: Probabilistic projections and past trends of sea level rise in Finland, ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"italic"}],"value":"Natural Hazards and Earth System Scie","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":"nces 23, 1613–1630, ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://doi.org/10.5194/nhess-23-1613-2023"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"https://doi.org/10.5194/nhess-23-1613-2023","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":", 2023.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Forskning","Hav"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7zkCczwg6q6XSHeHZlsrQV","type":"Entry","createdAt":"2023-05-09T05:48:32.687Z","updatedAt":"2023-05-09T05:48:32.687Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":18,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Meteorologiska institutets ansvarsrapport 2022 har färdigställts","leadParagraph":"I ansvarsrapporten beskrivs hur Meteorologiska institutet främjar FN:s mål för hållbar utveckling. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2VonDYRQR9InZBGIHr2DRg","type":"Entry","createdAt":"2023-05-09T05:43:54.564Z","updatedAt":"2023-05-09T05:43:54.564Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Vastuullisuusraportti kuvitus","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1VWcOV7iX9y4ta0ZiXKMMP","type":"Asset","createdAt":"2022-04-13T13:15:30.483Z","updatedAt":"2022-04-13T13:15:30.483Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":11,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"vastuullisuusraportti2021_1200x675px_JuttaTiilikainen","description":"vastuullisuus, strategia","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/1VWcOV7iX9y4ta0ZiXKMMP/bdc29921f2b3db58796a2cba030fae6d/Ilmastonmuutos_vastuuraportti_1200x675px_web.jpg","details":{"size":104495,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Ilmastonmuutos_vastuuraportti_1200x675px_web.jpg","contentType":"image/jpeg"}}}}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I ansvarsrapporten har vi samlat exempel på Meteorologiska institutets verksamhet och resultat för år 2022. Meteorologiska institutets verksamhet anknyter till flera av FN:s mål för hållbar utveckling. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I ansvarsrapporten berättar vi om vår verksamhet i anslutning till fyra av FN:s mål för hållbar utveckling:","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Att garantera ett hälsosamt liv och välbefinnande för alla åldrar ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Att göra städer och bosättningar säkra och hållbara ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringen och dess konsekvenser ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Att stödja verkställandet av hållbar utveckling i större utsträckning och återuppta det globala partnerskapet för hållbar utveckling.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"unordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I ansvarsrapporten bedöms också fotavtrycket av Meteorologiska institutets verksamhet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet utvecklar ansvarsverksamheten","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet utvecklar sin ansvarsverksamhet. Målet för Meteorologiska institutets ansvarsgrupp är att vidareutveckla ansvarsledningen, målen för ansvarsverksamheten samt ansvarsrapporteringen och kommunikationen till externa intressentgrupper. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Även om Meteorologiska institutets verksamhet i sig stöder ansvarsfullhet och hållbar utveckling i vårt samhälle strävar vi efter ett mer systematiskt grepp om att leda och utveckla vår ansvarsfullhet. På så sätt blir ansvarsaspekten en mer medveten del av vår strategi och vårt vardagliga beslutsfattande\", säger direktör ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Juhana Hyrkkänen","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":".","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ytterligare information: ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Juhana Hyrkkänen, direktör, tfn 029 539 3495","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/ansvarsfullhet"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutets ansvarsrapport","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":[]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1kHUntPGU2WVJUjsTCJCYu","type":"Entry","createdAt":"2023-05-08T12:38:37.514Z","updatedAt":"2023-05-08T12:38:37.514Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":22,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"April var solig och ställvis sällsynt varm","leadParagraph":"I södra och norra Finland var det allmänt varmt, i landets mellersta del var det svalare. Solen sken ställvis upp till 100 timmar mer än i genomsnitt i april.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4pzjBMeKeZBdKKPaOeglTl","type":"Entry","createdAt":"2023-05-08T12:29:03.714Z","updatedAt":"2023-05-08T12:29:03.714Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Narsissit Shutterstock","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4Zo4wAhagA7QH0hau6kN1A","type":"Asset","createdAt":"2023-05-02T08:18:49.068Z","updatedAt":"2023-05-02T08:18:49.068Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"verkkoon narsissit Shutterstock","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/4Zo4wAhagA7QH0hau6kN1A/514e0f8c529e0c21c9bbcae058949254/verkkoon_narsissit_Shutterstock.jpg","details":{"size":358542,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"verkkoon_narsissit_Shutterstock.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Shutterstock."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var medeltemperaturen i april i söder och norr cirka en grad varmare än normalt, ställvis var det sällsynt varmt. I mellersta delen av landet var april däremot normal eller något kallare än normalt. Medeltemperaturen i april varierade från ungefär -2 grader i Lapska armen till cirka +6 grader på sydkusten.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månaden började och slutade i kallare väder än normalt, medan det i mitten av månaden ställvis var sällsynt varmt i landets sydvästra delar och i östra Lappland.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens högsta temperatur, + 21,0 grader, uppmättes den 26 april vid Lepola och vid flygplatsens observationsstationer i Villmanstrand. Månadens lägsta temperatur, -25,9 grader, uppmättes den 3 april vid observationsstationen i Tulppio i Savukoski.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I landets mellersta del var det regnigt, på andra håll torrare","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängden i april var mindre än normalt i landets södra och östra delar samt i Lappland. Nederbördsmängderna i dessa områden var på många ställen endast 10–30 millimeter, vilket upprepas i genomsnitt en gång på 5–10 år. I landskapen Österbotten och Kajanaland var nederbördsmängden däremot en och en halv gånger eller till och med dubbelt större än normalt. Månadens nederbördsmängder i dessa områden var i allmänhet 30–60 millimeter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Av observationsstationerna var nederbördsmängden störst i Halso, 61,3 millimeter, och minst i Östra Tullen i Nystad, 8,1 millimeter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I slutet av månaden fanns det snö mer enhetligt i Kajanaland, Nordöstra Österbotten och Lappland. Snödjupet varierade på båda sidorna av 50 centimeter. På morgonen, den sista dagen i månaden fanns det mest snö vid Kenttärova observationsstation i Kittilä, 96 centimeter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ställvis rekordsoligt","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Solen sken exceptionellt mycket i april. På många ställen sken solen nästan 300 timmar, medan antalet vanligtvis i april är cirka 100 timmar mindre.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Flest solskenstimmar inträffade vid Rankö observationsstation i Kotka, 306,2 timmar. Detta är det näst högsta värdet för april i stationens mäthistoria. Till exempel i Helsingfors-Vanda, Jockis, Rovaniemi och Sodankylä slogs stationsspecifika rekord i antalet solskenstimmar i april.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.ilmatieteenlaitos.fi/huhtikuu"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderleksstatistik för april","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" (på finska)\n\nMeteorologerna använder ordet exceptionellt då ett väderfenomen förekommer statistiskt i genomsnitt tre gånger per århundrade eller mer sällan. \"Sällsynt\" väderfenomen används då ett väderfenomen förekommer mer sällan än i genomsnitt en gång per tio år.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder","Klimat"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"Rmw5kkBmDEFiSqEa0SaFy","type":"Entry","createdAt":"2023-04-25T07:30:25.911Z","updatedAt":"2023-04-25T07:30:25.911Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":46,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Finländarna är medvetna om riskerna med solens UV-strålning – trots det bränner många sig","leadParagraph":"Under varma somrar i framtiden kan finländarna exponeras för UV-strålning från solen mer än nu. Många melanomdiagnoser är fortfarande fördröjda på grund av coronapandemin.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"23c1dApefQHNdEvSH1Kdco","type":"Entry","createdAt":"2023-04-24T12:55:38.234Z","updatedAt":"2023-04-24T12:55:38.234Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Tyttö ja auringonvarjo AdobeStock","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1qUWuZCYE0Pi7o9Hj85e83","type":"Asset","createdAt":"2022-08-31T06:50:18.025Z","updatedAt":"2022-08-31T06:50:18.025Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":13,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Tyttö ja auringonvarjo AdobeStock 284247869","description":"Aurinko, helle, kesä, UV, säteily, kuumuus","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/1qUWuZCYE0Pi7o9Hj85e83/90d943c42025adea8631c1c6c4bb5a44/AdobeStock_284247869.jpeg","details":{"size":111970,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"AdobeStock_284247869.jpeg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: AdobeStock."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Vårsolen värmer skönt och nu börjar det vara dags att fästa uppmärksamhet vid att skydda huden mot solens UV-strålning. UV-indexet har redan nått skyddsgränsen, det vill säga 3, i nästan hela landet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"I södra Finland stiger UV-indexet över skyddsgränsen under soliga dagar från mitten av april till september. I norra Finland överskrids gränsen i genomsnitt från mitten av maj till början av augusti\", förklarar forskare ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Kaisa Lakkala","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" vid Meteorologiska institutet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Solens UV-strålning är som kraftigast veckan före midsommar och några veckor efter midsommar. Då kan UV-indexet som beskriver UV-strålningens styrka överskrida gränsen för kraftig strålning, det vill säga 6, i de södra delarna av Finland.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.ilmatieteenlaitos.fi/uutinen/274wdpJuuTxc1mxKtmnuFm"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"de senaste klimatprognoserna","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" förutspås somrarna i Finland bli varmare i framtiden, vilket kan locka till lättare klädsel och utsätta finländarna för mer UV-strålning än nu. Enligt prognoserna kan också mängden solstrålning öka på sommaren när molnigheten minskar. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Finländare exponeras för sol i vardagliga sysslor – UV-indexet anger behovet av skydd","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"De viktigaste skadliga effekterna av UV-strålning är att huden bränns och åldras för tidigt samt att man får hudcancer, hornhinneinflammation i ögat (snöblindhet) och grå starr. Enligt en enkät som Strålsäkerhetscentralen (STUK) lät göra i oktober 2022 är finländarna mer riskmedvetna än tidigare om de hälsoskador som UV-strålning från solen orsakar och anser att solbränna är mindre modernt för varje år. Trots medvetenheten uppgav nästan en fjärdedel (23 %) av dem som svarade på enkäten att de ändå bränner sin hud i solen minst en gång om året.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Man ska också skydda sig mot solen vid vanliga vardagssysslor och hobbyer, inte bara när man tillbringar tid på badstranden. De flesta finländare (67 %) exponeras mest för solen när de tillbringar tid ute på terrasser och i parker. Andra populära tidsfördriv där man exponeras för solen är bland annat gårds- och trädgårdsarbete och annan fritidssysselsättning (48 %), utomhusmotion (40 %) och att röra sig i naturen (38 %). Endast 29 procent nämner det egentliga \"solbadet\" som en aktivitet där man exponeras för solen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"För att skydda sig mot UV-strålning är det bra att kombinera flera skyddsmetoder. Utomhusvistelsen kan ske på morgonen, senare eftermiddag eller kvällen då UV-strålningen är svagare. Mitt på dagen lönar det sig att godvilligt söka sig till skuggan eller inomhus\", rekommenderar ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Anne Höytö","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":", specialsakkunnig inom UV-strålning vid Strålsäkerhetscentralen. Enligt Höytö ska huden i första hand skyddas med kläder och ögonen med solglasögon som skyddar mot UV-strålning. På blottade hudområden ska man applicera solkräm med en skyddsfaktor på minst 30.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Att utnyttja UV-indexet är ett bra hjälpmedel när man planerar skyddet. Endast 42 procent av finländarna vet vad UV-indexet innebär och kan utnyttja det. 37 procent av finländarna känner till UV-indexet men utnyttjar det inte och 21 procent känner inte alls till UV-indexet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Samtidigt som man tittar på dagens väderprognos lönar det sig också att kontrollera prognosen för UV-indexet. Om prognosen för UV-indexet är minst 3 ska man beakta solskyddet när man förbereder sig inför dagens utomhusaktiviteter\", påminner Anne Höytö.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Små barn skyddas bättre mot solens UV-strålning än barn i skolåldern","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt en färsk enkät som Cancerorganisationerna låtit Taloustutkimus göra skyddas barnen ganska bra mot solens UV-strålning. Nästan 80 procent av föräldrarna uppger att de alltid eller nästan alltid skyddar sina barn. Ju mindre barnet är, desto bättre tar föräldrarna hand om skyddet. När barnen kommer upp i skolåldern slappnar föräldrarna av lite mer.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Föräldrarna bedömde att minst hälften av barnen i lågstadieåldern, en tredjedel av 3–6-åringarna och en femtedel av 0–2-åringarna hade bränt sig minst en gång i solen. Om barnen inte är skyddade mot solen är det enligt föräldrarna oftast på grund av glömska eller för att de är ute i solen längre än planerat.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nästan alla föräldrar som svarade på enkäten visste att om ett barn bränner sin hud ökar det risken för att få hudcancer senare i livet. En del trodde dock att om barnet inte bränner sig ökar inte risken för hudcancer, även om man vistas i solen. Stora doser UV-strålning är ändå skadliga trots att huden inte bränns. En betydande del av den livslånga solexponeringen kommer i barndomen och ungdomen. Enligt enkäten vistades över 60 procent av barnen utomhus över två timmar dagligen eller nästan dagligen på våren och sommaren.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Melanom ökar med fem procent per år i Finland","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Cancerorganisationernas statistik insjuknade 981 män och 798 kvinnor i melanom 2021. Coronaåret 2020 orsakade en fördröjning av diagnoser och man har ännu inte kommit i kapp fördröjningen. Melanom är den cancerform som ökar snabbast i västvärlden och som också i Finland normalt ökar med cirka fem procent per år.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"År 2021 ställdes redan lika många melanomdiagnoser som före corona. Trots det saknas diagnoser, eftersom antalet diagnoser 2020 var mycket färre än normalt\", påminner ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Karri Seppä","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" vid Cancerorganisationernas forskningsinstitut Finlands Cancerregister.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Eftersom man vet att antalet insjuknade plötsligt inte har kunnat sjunka är det enda alternativet att många melanomdiagnoser har fördröjts. Enligt Seppä är detta oroväckande. Ju senare melanom hittas, desto längre har sjukdomen hunnit fortskrida. Melanom skickar metastaser redan i ett ganska tidigt skede och det är betydligt svårare att behandla en sjukdom som har skickat metastaser.  ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information: ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Meteorologiska institutet","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"UVI-prognosen finns på ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/uv-index"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutets webbsida","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":". Prognosen för UV-indexet kan också kontrolleras i Meteorologiska institutets mobilapplikation.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Forskare Kaisa Lakkala, Meteorologiska institutet, tfn 040 7476792, kaisa.lakkala@fmi.fi","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"unordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"STUK","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Specialsakkunnig Anne Höytö, Strålsäkerhetscentralen, tfn +358 975 988 305, anne.hoyto@stuk.fi ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.stuk.fi/web/sv/teman/uv-stralning-sol-och-solarium"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"UV-strålning, sol och solarium","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Under den kommande sommaren kommer Strålsäkerhetscentralens kampanj #dinhud att fästa uppmärksamhet vid olika exponeringssätt och ge tips på hur det lönar sig att skydda sig mot UV-strålning just i den egna favoritsysslan. ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.fressis.fi/artikkeli/dinhud/"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"https://www.fressis.fi/artikkeli/dinhud/","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"unordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Cancerorganisationer","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.utancancer.fi/kann-till-cancerriskerna/solen/ "},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Solen","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.alltomcancer.fi/information-om-cancer/cancersjukdomar/hudcancer/ "},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Hudcancer","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"unordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":[]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"tSlmXxXVz5CVcVW1yf0Dz","type":"Entry","createdAt":"2023-04-17T12:54:11.381Z","updatedAt":"2023-04-17T13:00:03.070Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":28,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"artikkeli","title":"Forskning mitt bland bränningar – Utö avslöjar sambandet mellan havet och klimatet","leadParagraph":"Utö är en unik – och utmanande – miljö för forskarna. Från Skärgårdshavets kant öppnar sig vyer över växelverkan mellan klimatet och havet.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2jhcaywK432v6RZItCzGdQ","type":"Entry","createdAt":"2023-04-17T12:48:53.090Z","updatedAt":"2023-04-17T12:48:53.090Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"67wR0WFhjVctefnIf3W45r","type":"Asset","createdAt":"2023-04-17T09:43:21.728Z","updatedAt":"2023-04-17T09:44:30.855Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"uto2 laurilaakso copy","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/67wR0WFhjVctefnIf3W45r/bec2c12e091a8664cf1207988c110f2c/uto2_laurilaakso_copy.jpg","details":{"size":1683562,"image":{"width":3840,"height":2160}},"fileName":"uto2_laurilaakso_copy.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Bilden visar havet i Utö.","plainTextImageCaption":"Bild: Lauri Laakso","language":"SV"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Utö är en speciell plats. Det är en av de yttersta öarna i Skärgårdshavet: söderut öppnar sig Östersjön ända till Gotland och längre bort, västerut finns Ålands skärgård. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Havsfjärden som öppnar sig från Utös stränder är en fascinerande möjlighet för forskarna. Samtidigt är det öppna havet en hänsynslös miljö. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Forskning kräver alltid uppfinningsrikedom och tålamod. Dessutom kräver havsforskningen oerhört mycket planering, byggande, reparation, underhåll och förbättring. Detta vet ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Lauri Laakso","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", gruppchef för observatorier och observationsmetoder vid Meteorologiska institutet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Tillsammans","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Lauri Laakso är havsforskare och har sedan 2011 ansvarat för Meteorologiska institutets undersökningar på Utö. När Laakso inledde sitt arbete på Utö ville man först bygga moderna och högklassiga förhållanden. Laakso började arbeta snart efter att han återvänt från sin professorsanställning i Sydafrika.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Finlands miljöcentral SYKE blev forskningspartner vid stationen på Utö. Försvarsmakten hade visserligen haft verksamhet på ön i årtionden.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Vi samarbetar med SYKE i alla avseenden. Jag tänker att det inte spelar någon roll under vilken organisation man arbetar, utan här samarbetar man till förmån för staten och skattebetalarna\", säger Lauri Laakso.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Det finns naturligtvis en arbetsfördelning, även om man arbetar tillsammans. Meteorologiska institutets forskning är mer fysikalisk, SYKEs däremot biologisk, men båda strävar efter att förstå fenomenen i Östersjön och atmosfären. Skärgårdshavets forskningscentral vid Åbo universitet, liksom många andra universitet och forskningsprojekt, använder Utös mätningar i sitt arbete. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Forskning är ett internationellt samarbete, även på Utö.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mätningar under havsytan","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutet är inte bara intresserat av atmosfären, utan institutet bedriver också havsforskning som en del av den nationella havsforskningsinfrastrukturen FINMARI och det europeiska kustkompaniet JERICO. En stor del av mätningarna på Utö station görs med hjälp av rör som går under ytan och mätinstrument som flyter med hjälp av vajrar.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Särskild uppmärksamhet fästs vid växelverkan mellan atmosfären och havet. I närheten av ytan mäter man till exempel koldioxidflödet i havet – när havet sväljer kol från luften och när det släpper tillbaka kol. Frågan är viktig eftersom haven hittills har sugit upp en stor del av mänsklighetens koldioxidutsläpp. Forskarna vill förstå fenomenet bättre. Då är det viktigt att genom mätningar följa upp hur denna utveckling fortsätter och om havet kanske någon gång i framtiden blir en kolkälla i stället för en kolsänka.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Även med dessa mätningar tog det fem år att få dem att fungera ordentligt. Fukt och salt är en besvärlig kombination\", minns Lauri Laakso.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Även i svåra förhållanden kan vi mäta allt möjligt i havet. Ett stadigt fastsatt rör som går två hundra meter från stranden transporterar 50 liter vatten per minut för mätningar, så att man känner till koldioxidhalten i havet och de faktorer som påverkar den. I atmosfären mäts olika luftföroreningar, såsom svavel- och kvävedioxid och ozon. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Utöver klimatkonsekvenserna övervakar man tillståndet i känsliga Östersjön. Med rören och bojarna mäter man bland annat vågor och strömmar, syre, algmängder och artfördelning, i synnerhet cyanobakterier, dvs. blågrönalger, samt salthalt och temperatur. En boj som rör sig med hjälp av en vinsch mellan botten och ytan följer havets tillstånd genom hela vattenpelaren. Mätningarna är oerhört viktiga för Östersjön, klimatet och forskningen, men de är arbetskrävande.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Havsvattnet fräter under tiden även syrafast stål och kontinuerlig sjögång skadar utrustningen. Det har funnits mycket att lära sig om hur man kan hålla mätningarna igång. Det behövs mycket underhåll\", säger Lauri Laakso.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Forskningshelheten på Utö som förenar havs-, atmosfär- och havsekosystemen är unik med tanke på Östersjön och världen. För närvarande bereds många forskningsartiklar som grundar sig på de långa tidsserierna som samlats in. I dessa har man bland annat kunnat fastställa koldioxidutbytet mellan havet och atmosfären och orsakerna till detta.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"embedded-entry-block","data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6eeBYlL31SbBOzOS2qBQJt","type":"Entry","createdAt":"2023-04-17T12:49:48.793Z","updatedAt":"2023-04-17T12:49:48.793Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4njGEKc1hJsiAADyCVgzel","type":"Asset","createdAt":"2023-04-17T09:49:12.628Z","updatedAt":"2023-04-17T09:49:12.628Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Utö sukeltaja","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/4njGEKc1hJsiAADyCVgzel/f09e0cb612a1bd1e156be3753396b1db/Ut__mittaus_laurilaakso.JPG","details":{"size":1199350,"image":{"width":3920,"height":2160}},"fileName":"Utömittaus_laurilaakso.JPG","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Bilden visar en dykare under havet.","plainTextImageCaption":"Bild: Lauri Laakso","language":"SV"}}},"content":[]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Väder och klimat","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Utö har en lång historia av mätningar. Väderobservationer har registrerats sedan 1881. Havets salthalt och temperatur har mätts från början av 1900-talet, även om första och andra världskriget orsakade små avbrott. År 2017 fick Utö den internationella meteorologiorganisationen WMO:s erkännande för sin långa mätningshistoria.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I dag, när klimatet blir varmare, räcker det inte med enbart temperaturmätningar för klimatforskningens behov. På Utö har man genomfört kontinuerliga noggranna mätningar av atmosfären sedan 2012 när den sameuropeiska ICOS-stationen som mäter växthusgaser uppfördes på ön. Numera undersöks också mikropartiklar, dvs. aerosoler, vars inverkan på molnigheten och klimatet är en stor fråga för klimatvetenskapen – i dessa mätningar ingår också det sameuropeiska ACTRIS-nätverket.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Även här orsakar den marina miljön problem, även om man inte placerar atmosfärmätare under vågorna. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Flödesmätarna finns i en tio meter hög mast, men vid storm slår vågorna högt över dem. När mätarna borde suga upp 10 liter luft per minut är det ett problem om det ständigt kommer in saltvatten i sensorerna\", säger äldre forskare, gruppledare ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Hermanni Aaltonen","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":".","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Genom uppfinningsrikedomen har man lyckats skydda sensorerna så att även dessa mätningar numera till största delen fungerar utan störningar.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Främst i kampen mot klimatförändringen","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Den huvudsakliga uppgiften av atmosfärmätningarna på Utö, förutom forskning i havsområdets meteorologi och luftkvalitet, är att samla in långa pålitliga serier av halter av växthusgaser och förändringar samt utbyte mellan atmosfären och havsytan.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Utö har ett utmärkt läge för atmosfärmätningar. Ön ligger så långt från fabriker och tung trafik att den direkta effekten av utsläpp från människor på mätningarna är liten. Man kan undersöka vad som händer i atmosfären.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Det går visserligen en fartygsrutt förbi Utö och utsläppen från fartygen måste alltid städas bort från atmosfärmätningar. Eftersom det finns få andra utsläppskällor skiljer sig fartygsutsläppen tydligt från en relativt jämn bakgrund.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Men samtidigt som man städar bort oönskat material från observationsdata mäter man också noggrant utsläppen från förbipasserande fartyg. Laboratorieingenjör ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Timo Mäkelä","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" såg på fartygsdata och upptäckte att en del av fartygen som passerade Utö förutom koldioxid släppte ut betydande mängder metan.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Vi upptäckte att vissa typer av motorer som använder flytande naturgas, dvs. LNG, läcker metan\", säger ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Annalea Lohila","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", enhetschef för undersökningen av klimatsystemet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Fyndet var viktigt eftersom LNG marknadsförs som ett grönt alternativ. Koldioxidutsläppen är mindre än utsläppen från dieselfartyg, men metan är en så kraftig uppvärmande växthusgas att den totala klimateffekten av motorer som läcker metan blir skadlig.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Det här var en viktig sidoobservation som kan hjälpa rederibolagen att utveckla sin motorteknik i en bättre riktning\", säger Lohila.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"En annan viktig observation, även lyckosam, som gjordes vid sidan av den egentliga undersökningen, träffade Utös mätare på hösten.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"När Nord Stream-naturgasledningen sprängdes gick metanmolnet över Utö och man kunde mäta en tydlig topp i metanhalterna på stationen.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Det var tur att gasmolnet kom norrut och ICOS-stationerna på Utö, i Sverige och Norge observerade metanspikar. Det hade mycket sannolikt kunnat hända att metan hade spridit sig över Baltikum till Ryssland och att man inte skulle ha fått några resultat\", säger forskare ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Tuula Aalto","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":".","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nu strävar Aalto och hans grupp tillsammans med internationella forskargrupper efter att med inversionsmetoder räkna ut hur stor metanläckage explosionen i Nord Stream orsakade. Även om det talas mycket om växthusgasutsläpp och deras storlek, behövs det både noggranna mätningar och omsorgsfullt forskningsarbete för att få verkliga siffror.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"embedded-entry-block","data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6Q28mLbUst0nF5ge5eIcuc","type":"Entry","createdAt":"2023-04-17T12:52:53.554Z","updatedAt":"2023-04-17T12:52:53.554Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4fPEbu3QIBFO1AU5YHJPwf","type":"Asset","createdAt":"2023-04-17T12:31:27.533Z","updatedAt":"2023-04-17T12:31:27.533Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"utö saari suora","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/4fPEbu3QIBFO1AU5YHJPwf/1bad0d3f5fc7b19270c69509c348aa35/ut___saari_suora.jpg","details":{"size":229815,"image":{"width":1562,"height":879}},"fileName":"ut___saari_suora.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"På bilden är ön Utö.","plainTextImageCaption":"Bild: Nina Kukkurainen"}}},"content":[]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Speciella Utö","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Utö är en exceptionellt bra plats för forskningsstationen. Den ligger vid goda trafikförbindelser, men vid sidan och i utkanten av den yttre skärgården så att mätningar kan göras som om man var på öppet hav.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Utö är inte heller något avlägset skär. På ön bor cirka 30 personer permanent, men Utös samhälle är livligt. Här finns ett hotell, en butik, elektricitet, vattenförsörjning, linjetrafik och snabb optisk kabelförbindelse.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"När man forskar länge blir det svårt om man inte har ordentliga förbindelser eller till exempel toalett. Utö har bra faciliteter\", säger Lauri Laakso.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Den goda internetförbindelsen på Utö har sin grund i försvarsmakten: En del av ön är fortfarande militärområde och Meteorologiska institutet samarbetar också med försvarsmakten. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Inga forskare bor permanent på Utö. Ett tjugotal forskare vid Meteorologiska institutet och ett tiotal vid SYKE arbetar regelbundet med mätningar på Utö. Forskningsarbetet utförs huvudsakligen på fastlandet, vilket är möjligt tack vare de mycket snabba dataförbindelserna. Man besöker platsen för underhållsarbeten eller större mätningskampanjer.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Vi har en anställd som ansvarar för det dagliga underhållet av mätningarna, hen utför regelbundna åtgärder, underhåll av apparaterna och sådant. Det har varit ett utmärkt arrangemang\", säger Laakso.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"hr","data":{},"content":[]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Utö forskningsstation","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"unordered-list","data":{},"content":[{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vädermätningar sedan 1881","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutets forskningsstation sedan 2012","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Lista på mätningar på Utö: ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://en.ilmatieteenlaitos.fi/uto-observations"},"content":[{"nodeType":"text","value":"https://en.ilmatieteenlaitos.fi/uto-observations","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},{"nodeType":"list-item","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Lorskningsdata från Utö i realtid på nätet: ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"http://swell.fmi.fi/Uto/latest.html"},"content":[{"nodeType":"text","value":"http://swell.fmi.fi/Uto/latest.html","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Hav","Klimat"],"publishers":["Mikko Pelttari"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3s1W73PW7UA0n5djBwOcHm","type":"Entry","createdAt":"2023-04-06T12:39:49.381Z","updatedAt":"2023-04-06T12:39:49.381Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":18,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Mars var kallare än vanligt i nästan hela landet","leadParagraph":"Särskilt i norra Lappland var mars sällsynt kall. I södra och mellersta delen av landet regnade det ställvis rekordmycket.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2nqcdpxPArY3E3OFdTEhFX","type":"Entry","createdAt":"2023-04-06T12:32:39.710Z","updatedAt":"2023-04-06T12:32:39.710Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Aurajoki maaliskuu Hada Ajosenpää","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5GdrXlNnrsqasPPZ4wN39h","type":"Asset","createdAt":"2023-04-03T07:25:06.741Z","updatedAt":"2023-04-03T07:25:06.741Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Aurajoki kevät Hada Ajosenpää","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/5GdrXlNnrsqasPPZ4wN39h/074a269034d283458666a765946ebffb/verkkoon_Aurajoki_maaliskuu_Hada_Ajosenp____.jpg","details":{"size":678284,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"verkkoon_Aurajoki_maaliskuu_Hada_Ajosenpää.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Hada Ajosenpää."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik varierade medeltemperaturen i mars från cirka noll grader i den sydvästra skärgården till cirka -13 grader i norra Lappland. I en stor del av landet var mars kallare än normalt, det var främst i landets södra del som medeltemperaturen var nära långtidsmedelvärdet. I Lappland var månadens medeltemperatur cirka 3–5 grader lägre än genomsnittet för jämförelseperioden 1991–2020. Särskilt i norra Lappland var mars sällsynt kall. I landets mellersta delar samt i Norra Österbotten och Kajanaland var det cirka 1–2 grader kallare än normalt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens högsta temperatur uppmättes den 23 mars i Jomala, 10,2 grader. Den lägsta temperaturen, -37,5 grader, uppmättes däremot vid Kittilä flygplats den 24 mars. Detta var samtidigt hela vinterhalvårets lägsta temperatur och den senaste tidpunkten för vinterhalvårets lägsta temperatur i statistiken från 1959 och framåt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I söder regnade det mycket, i Lappland sken solen","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I landets södra och mellersta delar var mars på många ställen sällsynt regnig och vid flera av Meteorologiska institutets observationsstationer slogs stationsspecifika regnrekord för mars. I landets norra del var nederbördsmängden mestadels nära det typiska, men även i Kajanaland samt i mellersta och norra Lappland fanns det ställvis stationer som var regnigare än normalt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I mars regnade det mest vid Huhtilampi observationsstation i Joensuu, där nederbördsmängden var 100,1 millimeter. Minst regnade det vid Kevo observationsstation i Utsjoki, där nederbördsmängden var 15,2 millimeter. Den största dygnsnederbörden, 21,6 millimeter, uppmättes vid Mujejärvi observationsstation i Nurmes den 18 mars.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I landets norra del var antalet solskenstimmar större än normalt, i norra Lappland var antalet solskenstimmar till och med ovanligt många. Senast det var så soligt i norra Lappland var i mars 2001. I landets södra och mellersta delar sken solen något mindre än genomsnittet för jämförelseperioden 1991–2020.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I slutet av mars hade nästan hela landet snö, endast Utö observationsstation i Pargas var utan snö. Mest snö fanns det i Kajanaland, där snödjupet ställvis var över 120 centimeter. Med tanke på tidpunkten fanns det ovanligt mycket snö i Kajanaland, norra delen av Norra Savolax och Karesuando i Lappland. I allmänhet fanns det något mer snö än normalt i landet, främst i landets södra del var snödjupet nära det normala. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/klimat"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatet i Finland","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder","Klimat"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1875JJjcQBJ5PBlcOy1MD0","type":"Entry","createdAt":"2023-04-03T12:11:22.317Z","updatedAt":"2023-04-03T12:11:22.317Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":22,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"IPCC:s rapport: De beslut som fattas nu har konsekvenser i tusentals år – snabba och omfattande åtgärder kan svara på de utmaningar som klimatförändringarna medför","leadParagraph":"De vetenskapliga bevisen är tydliga: klimatförändringarna är ett hot mot människornas och naturens välbefinnande. Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC konstaterar i dag i sin rapport som den publicerar i dag att omedelbara åtgärder krävs för att trygga en livsduglig framtid för alla. Det finns mycket lite tid för korrigerande åtgärder, men det finns lösningar.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7px2YdfbaDQIE6jXu0KcO5","type":"Entry","createdAt":"2023-04-03T12:07:22.785Z","updatedAt":"2023-04-03T12:07:22.785Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"IPCC AdobeStock","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5qlRBKInDcE6mfsASMbPu1","type":"Asset","createdAt":"2023-03-20T10:55:04.553Z","updatedAt":"2023-03-20T10:55:04.553Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Ilmastonmuutos IPCC AdobeStock 369196720 1200 675px","description":"IPCC, ilmastonmuutos","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/5qlRBKInDcE6mfsASMbPu1/d149f627aa0b8567a4b05246136e9613/Ilmastonmuutos_IPCc_AdobeStock_369196720_1200_675px.jpg","details":{"size":495794,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Ilmastonmuutos_IPCc_AdobeStock_369196720_1200_675px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: AbobeStock."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den 20 mars publicerade IPCC sista delen av sin sjätte utvärderingsrapport, den sammanfattande rapporten. Rapporten sammanfattar de delrapporter och specialrapporter som publicerades 2018–2022.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"IPCC understryker i sin sammanfattning att målen i Parisavtalet endast kan nås genom omedelbara och kraftiga globala utsläppsminskningar som ska göras nu. I Parisavtalet har världens länder förbundit sig till målet att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till en och en halv grad eller högst två grader jämfört med förindustriell tid.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Det finns information, metoder och även globalt kapital att tillgå för att lösa klimatutmaningarna. De beslut vi fattar och de åtgärder vi vidtar nu har konsekvenser i tusentals år.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Vetenskapens budskap är allvarliga. Vi ska inte bli lamslagna utan omsätta oron i handling. Kriserna under de senaste åren har visat att människors och samhällens verksamhet kan ändras snabbt. Detta är nu nödvändigt för att stoppa klimatförändringarna. Vi behöver få alla med: staten, företagen, jordbrukarna, organisationerna och medborgarna\", säger miljö- och klimatminister ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Maria Ohisalo","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":".","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Rapporten sammanställer de bästa tillgängliga forskningsresultaten om klimatet","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Omfattningen av IPCC: s sjätte utvärderingsrapport framgår av att hundratals forskare har skrivit delrapporter och det finns tiotusentals hänvisningar till olika undersökningar. Också finländska forskare har deltagit i utarbetandet av rapporten. Meteorologiska institutet och Helsingfors universitet deltog som de första finländska forskningsinstitutionerna i världens största projekt kring klimatmodeller, vars resultat utnyttjades i rapporten.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Vi har specialkompetens som hänför sig till vårt geografiska läge. Det är viktigt att vi kan fortsätta med högklassig forskning för att lösa globala utmaningar som klimatförändringarna och ställa vår kompetens till det internationella forskarsamfundets förfogande\", säger ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Jussi Kaurola","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":", generaldirektör för Meteorologiska institutet och ordförande för Finlands IPCC-arbetsgrupp.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatförändringarnas inverkan på naturen och människorna är allvarlig","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Budskapet i den sjätte utvärderingsrapporten är tydligt: klimatförändringarna framskrider och deras konsekvenser försämrar människornas och naturens välbefinnande.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"De utsläpp av växthusgaser som orsakats av mänsklig verksamhet har värmt upp klimatet. Den globala medeltemperaturen har stigit med 1,1 °C från åren 1850–1900 till åren 2011–2020. Klimatförändringarna har lett till omfattande och snabba förändringar i atmosfären, haven, snö- och istäcket samt på land. Många extrema väderfenomen upprepas oftare och kraftigare.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt rapporten fortsätter klimatet att värmas upp åtminstone under det följande årtiondet. En uppvärmning på 1,5 grader uppnås sannolikt senast i början av 2030-talet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatförändringarna är förenade med risker som är allvarligare än vad som bedömts tidigare. Konsekvenserna på lång sikt är mångdubbla jämfört med de som redan observeras. Sannolikheten för omfattande skadliga konsekvenser ökar när klimatet på jorden värms upp.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Uppskattningsvis 3,3–3,6 miljarder människor lever under förhållanden som gör dem sårbara för klimatförändringarna. Extrema väderfenomen medför utmaningar för livsmedelstryggheten och tillgången på sötvatten. De mest sårbara samhällena, som har bidragit minst till klimatförändringarna, lider mest av klimatförändringarnas konsekvenser.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"En kraftig begränsning av klimatförändringarna och snabbare åtgärder för en anpassning till klimatförändringarna under detta årtionde skulle minska de förväntade skadorna och förlusterna för människorna och naturen. Genom att minska utsläppen förbättras också luftkvaliteten och uppnås hälsofördelar.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatmålen nås endast genom snabba förändringar","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ambitionen att begränsa klimatförändringarna har ökat under det senaste decenniet och det vidtas också allt fler klimatåtgärder. De nuvarande och planerade klimatåtgärderna räcker ändå inte till för att nå målen på 1,5 och 2 grader. Inom alla branscher krävs snabba och kraftiga minskningar av växthusgasutsläppen under detta årtionde.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Det krävs i synnerhet betydande ändringar i energisystemet. En begränsning av klimatuppvärmningen till 2 grader eller 1,5 grader förutsätter minskad användning av fossila bränslen, utsläppsfri elproduktion, övergång till koldioxidsnåla bränslen, förbättrad energieffektivitet och ökat energisparande.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatåtgärderna kräver politiskt engagemang – finansieringen bör mångdubblas","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatåtgärderna kräver politiskt engagemang. Ekonomi, teknik och internationellt samarbete spelar en viktig roll när det gäller att påskynda klimatåtgärderna.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"För att klimatmålen ska nås krävs det mångdubbel finansiering både för begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna. Det finns finansiering, men hindren för tillgången till den måste undanröjas. Särskilt de mest sårbara områdena och människorna ska stödas för att de ska klara av klimatförändringarnas konsekvenser. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatförändringarna utgör ett allt större hot också mot ekosystemen och den biologiska mångfalden. Begränsnings- och anpassningsåtgärderna kan bromsa förlusten av biologisk mångfald och de är också kritiska för att målen för hållbar utveckling ska nås.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ambitiösa klimatåtgärder och en klimatsäker utveckling kan uppnås när man i åtgärderna fäster uppmärksamhet vid rättvisa, delaktighet och en rättvis omställning.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.ipcc.ch/ar6-syr/"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"IPCC: material från den sammanfattande rapporten (på engelska)","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Klimat"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"mUTvOyxb8B5M9J0M7nZx3","type":"Entry","createdAt":"2023-03-29T09:15:54.210Z","updatedAt":"2023-03-29T09:15:54.210Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":25,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"artikkeli","title":"Sodankylä Arktiska rymdcentret styr isbrytarna och preciserar klimatforskningen","leadParagraph":"Tusentals satelliter flyger över Sodankylä forskningsstation varje dag. Antennerna vid Meteorologiska institutets forskningsstation fångar data från upp till hundra överflygningar. Finland och hela världen drar nytta av informationen.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5UMsQQ8qBFMsflM194kd4L","type":"Entry","createdAt":"2023-03-29T09:00:25.161Z","updatedAt":"2023-03-29T09:00:25.161Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":11,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Antennit svenska","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"36yH3TTjBfwGrE8nWsrHsc","type":"Asset","createdAt":"2023-03-29T06:56:01.026Z","updatedAt":"2023-03-29T06:56:01.026Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":12,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Sodankylä antennit Matias Takala","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/36yH3TTjBfwGrE8nWsrHsc/cedc48a387405485b0854b0be86b64e9/antennit_matiastakala_VALITTU.jpg","details":{"size":3782597,"image":{"width":5568,"height":3132}},"fileName":"antennit_matiastakala_VALITTU.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Ett bild om parabolantenne.","plainTextImageCaption":"Bild: Matias Takala","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Fyra stora parabolantenner vänder sig mitt i tallskogen. De sträcker sig mot överflygande satelliter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Parabolantennerna hör till Meteorologiska institutets forskningsstation i Sodankylä, i grannen finns Sodankylä geofysiska observatorium vid Uleåborgs universitet. Det är några kilometer till kommunens centrum och platsen kallas träffande för Tähtelä (Stjärnbyn). Här blickar vi mot himlen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Sodankylä är en speciell plats. Staden representerar fint hela det norra barrskogsområdet\", säger ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Jyri Heilimo","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":", enhetschef vid Arktiska rymdcentret.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Forskningsstationen i Sodankylä heter officiellt: Arktiska rymdcentret.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Fjärranalys","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"De viktigaste uppgifterna för forskningsstationen i Sodankylä är att fungera som en markstation för satelliter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Med hjälp av satelliter kan man observera många olika saker. Särskilt vädret: molnighet, temperaturer och lufttryck. Dessutom ger Sodankylä station aktuell information om till exempel isläget till isbrytare som är verksamma i Finlands havsområden. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"För samhället är det också viktigt att man med hjälp av satelliter bedömer bland annat snömängden och vattenvärdet. Med hjälp av detta kan man förutse översvämningsrisken för åar och älvar på våren, och informationen hjälper också vattenkraftsföretag\", säger Heilimo.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sodankylä har en lång historia av undersökningar. Forskare har mätt temperaturerna i området sedan början av århundradet och Meteorologiska institutets atmosfärmätningar har genomförts sedan 1949. En enhetlig temperaturserie har uppmätts sedan 2008. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Fortfarande gör man också annat än fångar data från överflygande satelliter på stationen. På vintern genomförs snömätningar: djup, fukt, tjäle. Likaså undersöks växthusgasutbytet i växtligheten och marken och koldioxidflödet i den norra barrskogen som en del av det omfattande sameuropeiska ICOS-nätverket som mäter växthusgaser.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Dessutom driver vi forskning om bland annat intelligenta transportsystem. På flygplatsen i Sodankylä finns en testbana för självstyrda bilar och vi har ett bra 5G-nät här\", säger Heilimo.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2g7D7jfUMP2YZY8s8kVwDg","type":"Entry","createdAt":"2023-03-29T09:07:00.387Z","updatedAt":"2023-03-29T09:07:00.387Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Monitorit svenska","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4PKRnaUp05ao0QaOZqBQZL","type":"Asset","createdAt":"2023-03-29T07:03:56.518Z","updatedAt":"2023-03-29T07:03:56.518Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Monitorit Pauli Heikkinen","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/4PKRnaUp05ao0QaOZqBQZL/52ae475bebf5486d4b34bc24ceda52c1/valvomo2_pauliheikkinen_VALITTU.jpg","details":{"size":11211585,"image":{"width":5093,"height":3113}},"fileName":"valvomo2_pauliheikkinen_VALITTU.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Bilden visar människor framför monitorer.","plainTextImageCaption":"Bild: Pauli Heikkinen\n"}}},"content":[],"nodeType":"embedded-entry-block"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Indirekta mätningar","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Parabolantennerna och de tiotals satelliter de når utgör dock den synligaste verksamheten vid Sodankylä forskningsstation. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Satelliterna är viktiga i väderprognoser och klimatforskning, men för att använda dem behövs information, forskning och tolkning. Satelliter kan till exempel endast mäta temperaturen i omloppsbanan indirekt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ändå behövs satellitmätningar i klimatforskningen, eftersom man inte kan göra kontinuerliga mätningar överallt på planeten. Detta är deras stora fördel. I Sodankylä arbetar man för att kunna lita bättre på satelliterna.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Ett viktigt arbete är att säkerställa att satellitmätningarna motsvarar mätningar som gjorts direkt på markytan\", berättar Heilimo.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"För det första måste satelliternas och datans egenskaper vara väl kända. För det andra behövs bra mätningar som satellitdata kan jämföras med. Med hjälp av denna information kan satelliternas mätningar kalibreras och preciseras, vilket i sin tur bidrar till att förbättra väder- och klimatforskningen. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Eftersom vi utför högklassiga klimatmätningar även på markytan är Sodankylä en mycket representativ plats i denna undersökning. Den norra barrskogszonen täcker en stor del av planetens yta\", säger Heilimo.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"En tät gemenskap","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Jyri Heilimo besöker Sodankylä regelbundet. Han försöker stanna i norr en vecka varje månad och träffa sin grupp. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Arbetsgemenskapen här är tät och stämningen är öppen. Det är också trevligt att besöka naturen eller simma i garnisonens simhall. På vintern är det bra att åka skidor, eftersom snöläget är säkert\", säger Heilimo.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Hälften av dem som lyder under Heilimo arbetar i Helsingfors. Stationen har 25 fast anställda. Gruppchef ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Timo Ryyppö","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":" är en av dem, numera ortsbo. Han studerade meteorologi vid Helsingfors universitet och blev av en slump praktikant i Sodankylä. Den exotiska sommarkommenderingen fortsatte till slutet av året och Ryyppö stannade på den vägen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Nu har jag till och med grundat familj här. Arbetet är mångsidigt och därför stannade jag säkert här från början\", säger Ryyppö.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ryyppö arbetar som chef för en grupp på tio personer på forskningsstationen i Sodankylä. Till arbetet hör att planera gruppens arbete och ansvara för stationens verksamhet, men det verkar finnas mycket variation.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Variationen kan till exempel vara sådan att Timo Ryyppös telefon ringer på en decemberlördag. En av parabolantennerna i Tähtelä fungerar inte. Ryyppö hoppar in i sin bil, klättrar upp i en tio meter hög antenn i kylan och kalibrerar antennen. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Förra lördagen fick jag göra det tre gånger\" säger Ryyppö.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Det är \"frivillig jour\". Nästa dag får man sitta på möten och planera finansieringen. Under andra dagar får gruppchefen koda, underhålla eller rengöra antenner från snö. Alltså göra allt det som de 10 anställda i gruppen gör. Ta hand om satellitmottagarna och deras data.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1M6GQpa9BPaKSxWgrxbJtu","type":"Entry","createdAt":"2023-03-29T09:09:26.819Z","updatedAt":"2023-03-29T09:09:26.819Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Timo Ryyppö svenska","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"76f5wo2x2edywhd0PW9zGF","type":"Asset","createdAt":"2023-03-29T07:07:37.433Z","updatedAt":"2023-03-29T07:07:37.433Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Tmo Ryyppö Kuvaaja: Tero Pajukallio / Diaidea","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/76f5wo2x2edywhd0PW9zGF/26ee8b29c8edf3ede04e31ee7b3c79c8/timoryypp___tpajukallio_2015.JPG","details":{"size":7294227,"image":{"width":4961,"height":3307}},"fileName":"timoryyppö_tpajukallio 2015.JPG","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"En bild om en man. ","plainTextImageCaption":"Bild: Tero Pajukallio / Diaidea","language":"SV"}}},"content":[],"nodeType":"embedded-entry-block"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Från rymden till isbrytaren","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Det viktigaste arbetet Ryypö har är att säkerställa att data från överflygande satelliter kan fångas, behandlas korrekt och levereras till mottagarna. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Schemaläggning av överflygningar är en av dagens viktigaste uppgifter, eftersom en parabolantenn endast kan följa en satellit åt gången.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Största delen av de satellitdata som Ryyppös grupp tar emot går till Meteorologiska institutet för eget bruk: väderinformation, uppföljning av snösituationen eller skogsbränder eller annat. En tredjedel av satellitläsningarna skickas till \"kunder\", bland annat Europeiska rymdorganisationen ESA, den europeiska vädersatellitorganisationen EUMETSAT eller USA:s federala forskningsinstitut för väder och hav NOAA.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Vi förmedlar information till internationellt viktiga forskningsinstanser och kan täcka våra kostnader genom att sälja tjänster på vår station\", summerar Ryyppö. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Vissa instanser vill ha data direkt, som rådata – till exempel om de används för forskning. Det lönar sig att behandla data för att det ska gå snabbare att överföra dem. Datorhallen i Sodankylä är stor och det kommer mer data än man kan överföra med optiska kablar. Ofta lönar det sig att flytta en färdig produkt eftersom det går snabbare.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Ibland kräver datahanteringen mycket arbete. Om man till exempel skickar data direkt från satelliterna till isbrytarna skulle det inte vara till någon större nytta för fartygens styrning.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Man måste bygga en bild av ettorna och nollorna som är till nytta. Detta kräver mycket behandling\", säger Ryyppö.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"B2VHexeB1pDifoF7F15oi","type":"Entry","createdAt":"2023-03-29T09:12:45.052Z","updatedAt":"2023-03-29T09:12:45.052Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Jäänmurtaja svenska","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7fGxvtJMVSFA6YNxb3ejME","type":"Asset","createdAt":"2023-03-29T07:12:45.016Z","updatedAt":"2025-12-12T14:56:52.155Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":10,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Jäänmurtaja Antti Kangas","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/7fGxvtJMVSFA6YNxb3ejME/fa56e1e6bb8f4462dcbeb2d30fa78076/kontio2_anttikangas_VALITTU.jpg","details":{"size":177403,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"kontio2_anttikangas_VALITTU.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Bild på en isbrytare.","plainTextImageCaption":"Bild: Antti Kangas","language":"SV"}}},"content":[],"nodeType":"embedded-entry-block"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"På plats i norr","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sodankylä är en utmärkt plats för en satellitstation. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Vi är hundra kilometer norr om polcirkeln och på de här breddgraderna finns det inte i hela världen allt för många lika kapabla markstationer för satelliter\", säger Jyri Heilimo.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"De fyra antennerna i Sodankylä fångar upp till hundra satellitöverflygningar per dygn. Satellitdata kan läsas endast om satelliten är \"inom synhåll\" för antennen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Eftersom vi är närmare Nordpolen får vi fler överflygningar per dygn, tack vare av geometrin. I Helsingfors skulle det finnas färre av dem\", säger Timo Ryyppö.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Gemenskapen i Tähtelä lever i närheten av Sodankylä centrum, ändå lite åtskilt. Tillsammans är Uleåborgs universitet och Meteorologiska institutet en av kommunens största arbetsgivare. Enligt Heilimo fungerar samarbetet med Sodankylä kommun utmärkt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"I lokalbefolkningens ögon är vi nog ändå säkert stereotypiskt underliga forskare\", skrattar Timo Ryyppö.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":[],"publishers":["Mikko Pelttari"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3Ld3dnlT9W6c1WPEKX6SnQ","type":"Entry","createdAt":"2023-03-14T09:00:45.201Z","updatedAt":"2023-03-14T09:00:45.201Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":24,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"artikkeli","title":"Varje flygplan som ska lyfta behöver väderinformation","leadParagraph":"Flygtrafiken behöver en rad olika vädertjänster för att vara så säker och ekologisk som möjligt. Såväl den civila som den militära luftfarten behöver aktuella väderobservationer, väderprognoser, varningar och information om rymdburna störningar, dygnet runt, året runt. Meteorologiska institutet ansvarar för att producera och utveckla dessa tjänster inom den finska flyginformationsregionen.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2W1o1cK89QY2rnbatFHTU3","type":"Entry","createdAt":"2023-03-14T08:17:16.332Z","updatedAt":"2023-03-14T08:18:48.495Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Janne svenska","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1MWkSA1H0mrgmhMRm2Pggj","type":"Asset","createdAt":"2023-01-25T08:46:27.060Z","updatedAt":"2023-02-16T08:28:00.394Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":10,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"20150807 144651 HDR janne yllasjarvi","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/1MWkSA1H0mrgmhMRm2Pggj/038aec09f360b4f758f2be4014291e78/20150807_144651_HDR_janne_yllasjarvi.JPG","details":{"size":210623,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"20150807_144651_HDR_janne_yllasjarvi.JPG","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"Ett flygplan på en molnig himmel.","plainTextImageCaption":"Bild: Janne Ylläsjärvi","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Vädret påverkar flygandet på många sätt. Olika former av dimma, regn och snöfall påverkar sikten, som vid till exempel en snöstorm kan försämras mycket snabbt. Isbildningsförhållanden kan orsaka svårigheter för flygtrafiken till exempel i form av isbildning på flygplanet och hala start- och landningsbanor. Vindförhållandena har också mycket stor betydelse för luftfarten.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Moln som kan ställa till besvär är speciellt by- och åskmoln, som kan medföra till exempel blixtar, hagel och kraftig turbulens. Dessa moln kallas för cumulonimbus och har också elektrisk laddning som skadar luftfartygens känsliga elutrustning. ”Piloterna undviker cumulonimbusmoln även om det innebär att de måste flyga långa omvägar runt dem”, berättar Jorma Tikkamäki från Meteorologiska institutet. Jukka arbetar som observatör vid Helsingfors-Vanda flygplats.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"”Inom den kommersiella luftfarten är maskinerna numera så välutrustade att de kan lyfta i nästan vilket väder som helst”, konstaterar Tikkamäki. Trafikflygarna måste dock också ha väderinformation, då det påverkar till exempel planeringen av flygrutten och valet av reservflygplats. När man planerar en flygning försöker man också ta hänsyn till den ekonomiska aspekten av flygningen, som påverkas bland annat av uppvindsförhållandena. Viktigast när det gäller flygplaneringen och flygvädret är dock att säkerställa flygsäkerheten.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Viktigast är att säkerställa flygsäkerheten.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"blockquote"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Med hjälp av Meteorologiska institutets många flygvädertjänster kan man förbereda sig på väderfenomen som påverkar flygningen. Flygvädret utformas huvudsakligen av flygväderobservationer (METAR) och flygplatsprognoser (TAF) samt varningar. Utöver dessa finns det också ett brett utbud av olika väderkartor och andra produkter för luftfarten.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Flygväderobservationerna produceras antingen automatiskt eller manuellt vid flygplatserna. Flygplatsprognoserna är i sin tur prognoser som tagits fram av meteorologer med hjälp av olika vädermodeller, men också med hjälp av färskare flygväderobservationer. Piloterna får dessutom meddelanden med information om rymdburna störningar. Mer information om dessa meddelanden finns på vår webbplats.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6G5iCic0AHOaGgBR0y2Rhw","type":"Entry","createdAt":"2023-03-14T08:54:11.263Z","updatedAt":"2023-03-14T08:54:11.263Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Kin Frisk svenska","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2Lwr02ESBBl97kRIpUdkjW","type":"Asset","createdAt":"2023-01-25T10:12:03.647Z","updatedAt":"2023-02-16T08:28:56.420Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":12,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"lentokone kim frisk","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/2Lwr02ESBBl97kRIpUdkjW/f997a35796fa2426c75802b5e91707ae/lentokone_kim_frisk.JPG","details":{"size":84399,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"lentokone_kim_frisk.JPG","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Olika former av dimma och regn påverkar sikten på flygplatsen. Bild: Kim Frisk ","language":"SV"}}},"content":[],"nodeType":"embedded-entry-block"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Observationer spelar en viktig roll inom flygvädret","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"När Meteorologiska institutets observatör kommer till Helsingfors-Vanda flygplats på morgonen får han med en gång en täckande sammanfattning av nattens händelser: hur vädret har varit under natten, hur mätanordningarna har fungerat och vilket väder man kan förvänta sig enligt prognoserna. När nattarbetaren har åkt hem är det dags för nästa observatör att skapa de viktiga flygväderobservationsmeddelandena och för egen del säkerställa att piloterna får aktuell och exakt information om vädret på flygplatsområdet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Man behöver observationer av till exempel vind, sikt, moln, temperatur, luftfuktighet, lufttryck och olika väderfenomen. Dessa observationer används av piloter som ska landa och lyfta och av andra aktörer på flygplatsen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Även om observationerna också görs automatiskt och man kan mäta väderförhållandena noggrant med olika mätanordningar har flygväderobservatören på plats alltjämt en viktig roll. ”Två ögon kan tolka detaljerna bättre. Ju sämre vädret blir, desto viktigare blir observatörens roll”, kommenterar Tikkamäki.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Förutom att observatören observerar till exempel molntäcket och sikten följer och granskar han också de automatiska observationerna för att upptäcka eventuella fel och tvivelaktiga resultat.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Piloten som tolkar observationsmeddelandena måste tänka på att punktobservationer i stort sett aldrig representerar vädret i hela området och att man inte kan göra någon exakt generalisering av det regionala vädret baserat på dem. Syftet med METAR-meddelandet är att främst beskriva väderförhållandena på flygplatsen. En annan viktig sak att notera är att vädret kan slå om mycket snabbt. Då reagerar observatören genom att ta fram ett så kallat SPECIAL-vädermeddelande enligt noggranna, internationellt överenskomna publikationskriterier.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3xWvQVO1n0T9xjTru6XMxc","type":"Entry","createdAt":"2023-03-14T08:55:55.918Z","updatedAt":"2023-03-14T08:55:55.918Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"IMG_20221111_071323 svenska","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"Zi6q3V8nfyMqjoC4lroTk","type":"Asset","createdAt":"2023-01-25T08:54:45.966Z","updatedAt":"2023-02-16T08:29:24.463Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":12,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"IMG 20221111 071323","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/Zi6q3V8nfyMqjoC4lroTk/81d71baa1f11728101c33710db60e3cf/IMG_20221111_071323.jpg","details":{"size":144845,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"IMG_20221111_071323.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Något som kan ställa till det vid observationen är dålig sikt. Då måste observatören vara extra noggrann, särskilt på natten. I vädertornet har man bara tänt spotlightsen så att observatörens ögon vänjer sig vid mörkret. Bild: Nicholas Kujala","language":"SV"}}},"content":[],"nodeType":"embedded-entry-block"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Flygvädret förutspås normalt sett bara för ett dygn","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Flygväderprognoserna skiljer sig märkbart från de så kallade allmänna väderprognoserna som visas till exempel på tv. I de allmänna väderprognoserna fokuserar man på temperaturen, molnigheten och var det regnar, medan man i flygväderprognoserna också tittar på den tredimensionella strukturen hos atmosfären och dessa fenomen. Piloterna behöver också veta hur högt molnens övre och undre gränser ligger och vilken typ av moln det är fråga om, vart jetströmmarna rör sig och på vilken höjd det är till exempel turbulens eller isbildning.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Att göra en flygväderprognos handlar till stor del om att göra en s.k. närtidsprognos, dvs. TAF-flygplatsprognoserna görs för högst ett dygn framåt. Väderobservationerna spelar en viktig roll i början av prognoserna, men mot slutet fokuserar man främst på olika vädermodeller.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologen som förutspår flygvädret ska ta fram den bästa möjliga uppfattningen om det kommande vädret så att väderfenomenen inte kan överraska en enda pilot. Det gör man genom att kombinera meteorologens egen erfarenhet och yrkeskunskap med flera olika vädermodeller.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Väderinformationen för luftfarten är tillgänglig för alla","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Flygvädertjänsterna är fritt tillgängliga på Meteorologiska institutets webbsida Ilmailusää (på finska). Tjänsten erbjuder flygväderobservationer, -prognoser och -varningar, olika satellit- och radarbilder samt prognoser för bland annat vind, total molnighet och regnområden. På sidan kan man dessutom rita en planerad flygrutt på kartan med hjälp av vilken man kan lista flygväderobservationer och -prognoser som är viktiga för rutten.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"För att förstå flygväderinformationen måste piloten själv ha en bred förståelse för meteorologi. Meteorologistudier är en kompakt del av utbildningen för varje pilot, oavsett om det handlar om trafikflygare eller hobbypiloter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"”Meteorologin har en oanad betydelse speciellt för små plan”, konstaterar Tikkamäki och berättar att småplan till skillnad från kommersiella luftfartyg egentligen bara flyger vid bra väder.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"2020 förlängde statsrådet Meteorologiska institutets ensamrätt att producera lagstadgade flygvädertjänster till alla flygplatser som uppfyller definitionerna i Finlands luftfartslag. Det är ett ansvarsfullt uppdrag – utan väderinformation skulle flygtrafiken i praktiken stanna av helt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"”Meteorologin är helt livsavgörande för luftfarten. Varje plan som ska lyfta behöver väderinformation”, betonar Jorma Tikkamäki när vi frågar honom om meteorologins betydelse för luftfarten.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder"],"publishers":["Nina Kaitemo"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"gKLss7BpM0hoVZNdksY4C","type":"Entry","createdAt":"2023-03-06T06:55:12.874Z","updatedAt":"2023-03-06T06:55:12.874Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":30,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Februari och hela vintern var mildare än normalt i Finland","leadParagraph":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var februari mildare än normalt i hela landet. Månadens medeltemperatur varierade från cirka noll grader i sydvästra skärgården till cirka -9 grader i mellersta och norra Lappland.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3AVirJWSJ3DHRJmtWjnAIO","type":"Entry","createdAt":"2023-03-06T06:46:21.476Z","updatedAt":"2023-03-06T06:46:21.476Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":11,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Tykkylumi_wilma_klippel1200x675_SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"63f3korbzYWpmmkHaJsLKu","type":"Asset","createdAt":"2023-03-01T09:17:24.829Z","updatedAt":"2023-03-01T09:17:24.829Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"tykkylumi WilmaKlippel 1200x675px","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/63f3korbzYWpmmkHaJsLKu/c4b2d5d1bb0cfedc012cf8954849d06b/tykkylumi_WilmaKlippel_1200x675px.jpg","details":{"size":670230,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"tykkylumi_WilmaKlippel_1200x675px.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Wilma Klippel.","language":"SV"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Avvikelsen från långtidsmedelvärdet var cirka 2-3 grader. Den största avvikelsen förekom i Österbotten och Lappland, där det i stor utsträckning var över 3 grader mildare än normalt.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\rMånadens lägsta temperatur, -33,4 grader, uppmättes vid observationsstationen Lompolonvuoma i Kittilä den 22 februari. Månadens högsta temperatur, +9,1 grader, uppmättes vid observationsstationen Yltöinen i S:t Karins den 13 februari. \n\r\nNederbördsmängden i februari var i allmänhet normal eller något mindre än normalt. I synnerhet i området som sträcker sig från Norra Karelen till Norra Österbotten var nederbörden klart mindre än normalt. \n\r\nI februari var det högst nederbörd i Kilpisjärvi bycentrum i Enontekis, där den totala nederbördsmängden var 67,0 millimeter. Vid stationen uppmättes också den högsta dygnsnederbörden, 29,1 millimeter, den 12 februari. Lägst nederbörd under månaden uppmättes vid Toholampi Laitila observationsstation, endast 12,8 millimeter.\n\r\nDet fanns snö vid alla observationsstationer i slutet av februari. Minst snö fanns det på Utö i den sydvästra skärgården, endast 1 centimeter. Mest snö fanns det vid observationsstationen Puolanka Paljakka i Kajanaland, 89 centimeter. I förhållande till årstiden fanns det i allmänhet mindre snö än genomsnittet i landets västra delar och i norra Österbottens västra delar, medan snöläget i öster och i landets övriga norra delar för det mesta var nära det normala eller ställvis över det normala.\n\r\nI februari var antalet solskenstimmar cirka 30-70 timmar. Allmänt taget var antalet solskenstimmar färre än normalt.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mild vinter trots kallt i december\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vintern, det vill säga december-februari, var enligt Meteorologiska institutet statistiskt mildare än normalt. Avvikelsen från långtidsmedelvärdet var i allmänhet cirka 1-2 grader högre än medelvärdet. \n\r\nDecember var något kallare än normalt, men den ovanligt milda januari och den ännu mildare februari gjorde att hela vintern blev mildare än normalt. Vinterns medeltemperatur varierade från cirka noll grader i sydvästra skärgården till cirka -10 grader i nordvästra Lappland.\n\r\nVinterns högsta temperatur, +9,1 grader, uppmättes vid observationsstationen Yltöinen i S:t Karins den 13 februari. Den lägsta temperaturen, -34,8 grader, uppmättes i Muonio kyrkoby den 7 januari.\n\r\nI december-februari var nederbördsmängden i stor utsträckning nära det normala, men ställvis förekom områden med högre nederbörd. Till exempel i landskapen på sydkusten samt ställvis i mellersta och norra Lappland var nederbördsmängderna klart högre än normalt, på sydkusten ställvis till och med ovanligt höga.\n\r\nEnligt preliminära uppgifter uppmättes den högsta nederbördsmängden vid observationsstationen i Noux i Esbo, 256,7 millimeter. Minst nederbörd uppmättes vid Toholampi Laitala observationsstation, 58,7 millimeter.\n\r\nUnder vintermånaderna var antalet solskenstimmar vid observationsstationerna färre än normalt, ställvis till och med ovanligt få.\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-3","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"/klimat"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Klimatstatistik","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"/senaste-30-dygnen-statistik"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Senaste 30 dygnen -statistik","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":[]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7k8zHtUqPCnSoKpIbd5rbI","type":"Entry","createdAt":"2023-02-07T13:47:24.484Z","updatedAt":"2023-02-07T13:47:24.484Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":22,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Januari var på många håll ovanligt eller exceptionellt mild","leadParagraph":"Enligt Meteorologiska institutets statistik varierade medeltemperaturen i januari från cirka +1 grad i sydvästra skärgården till -10 grader i Norra Lappland.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7o7n4DL4278EzfQKqHfySH","type":"Entry","createdAt":"2023-02-07T13:41:19.020Z","updatedAt":"2023-02-07T13:41:19.020Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Räntää Kauppatorilla SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7g3nyzzZdgkA7vPNkf9hW5","type":"Asset","createdAt":"2023-02-01T07:36:54.817Z","updatedAt":"2023-02-01T07:36:54.817Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"räntääkauppatorilla220217 pasimarkkanen1200x675","description":"talvi, Helsinki, räntä","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/7g3nyzzZdgkA7vPNkf9hW5/463ee7ac402eafd966b730a2d991b1fc/r__nt____kauppatorilla220217_pasimarkkanen1200x675.jpg","details":{"size":106300,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"räntääkauppatorilla220217_pasimarkkanen1200x675.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Pasi Markkanen"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Medeltemperaturerna i januari var i en stor del av landet 2–5 grader högre än medeltalet för jämförelseperioden 1991–2020. I Rovaniemi var det den mildaste januarimånaden under hela mäthistorien, som inleddes i slutet av 1950-talet. \r\n\r\nDen högsta temperaturen i januari var 8,2 grader, vilket uppmättes vid Vasa flygplats den 25 januari. Den lägsta temperaturen, -34,8 grader, uppmättes i Muonio kyrkby den 7 januari.\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ställvis även exceptionellt regnigt\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Januari var regnigare än normalt i största delen av landet, men särskilt i områdena kring västkusten samt i öst var nederbördsmängderna ställvis exceptionellt stora. Endast i Lapska armen regnade det mindre än normalt.\n\r\nMest regnade det vid Paljakka observationsstation i Puolango, där nederbördsmängden var 114,4 millimeter. Minst regnade det vid Nellim station i Enare, 18,8 millimeter. Den största dygnsnederbörden, 17,7 millimeter, uppmättes den 30 januari, även det vid Paljakka observationsstation i Puolango. \r\n\r\nI slutet av månaden fanns det ingen snö alls på Åland, i en stor del av Egentliga Finland eller i Nylands kustzon. I övriga delar av landet varierade snödjupet från cirka 5–30 centimeter i väst till 40–90 centimeter i öst och norr. Mest snö uppmättes i Paljakka i Puolango, 92 centimeter. I landets södra och mellersta delar fanns det i allmänhet cirka 10–20 centimeter mindre snö än normalt, medan avvikelserna i öst och norr var närmare det normala. \r\n\r\nJanuari var tämligen molnig och solskenstimmarna var färre än normalt i hela landet. I landets södra och mellersta delar uppgick antalet solskenstimmar till 10–30 timmar och i norr till 5–20 timmar.\r\n\r\nI havsområdena uppmättes storm under fyra dagar, vilket utgör ett normalt antal stormdagar för januari. Stormarna var koncentrerade till de sydvästra havsområdena och Bottenviken.\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-3","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"/klimat"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Klimatstatistik","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologerna använder ordet ”exceptionellt” endast då ett väderfenomen förekommer statistiskt i genomsnitt en gång per 30 år eller mer sällan. Ett sällsynt fenomen kallas det när det förekommer mer sällan än i genomsnitt en gång på tio år.","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Väder"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4ibmPSyoFodbCP9ArDTA3","type":"Entry","createdAt":"2023-01-30T13:07:41.998Z","updatedAt":"2023-01-30T13:07:41.998Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":52,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Halterna av svart kol kan nu följas i realtid i vår webbtjänst","leadParagraph":"Meteorologiska institutet utvidgar tjänsten Luftkvaliteten i Finland genom att inkludera mätning av svart kol. Svart kol i atmosfären är en hälsovådlig luftförorening. Dessutom påskyndar svart kol klimatförändringen. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3Vfjv1DWYUD71DpVTBmF2C","type":"Entry","createdAt":"2023-01-30T09:27:59.441Z","updatedAt":"2023-01-30T09:27:59.441Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Musta hiili Svart kol SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"25rxaSV8kMmbOZCl7v2IDR","type":"Asset","createdAt":"2022-12-20T07:58:42.355Z","updatedAt":"2022-12-20T07:58:42.355Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Musta-hiili-paikallinen","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/25rxaSV8kMmbOZCl7v2IDR/3e38e1ff547e30235bbe3a0bdefc652c/Musta-hiili-paikallinen.png","details":{"size":241579,"image":{"width":1200,"height":677}},"fileName":"Musta-hiili-paikallinen.png","contentType":"image/png"}}},"plainTextImageCaption":"I Finland kommer utsläppen av svart kol mest från gamla dieselbilar och från vedeldning i eldstäder.","language":"SV"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Realtidsinformation om halterna av svart kol i olika miljöer, på olika håll i landet ger en noggrannare uppfattning om källorna till och variationerna i halterna som härrör sig från förbränning. Dessa uppgifter behövs när vi förbereder oss för EU:s skärpta lagstiftning om luftkvalitet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I städerna är trafiken och träförbränningen de största källorna till svart kol","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Svart kol, sot, uppstår vid ofullständig förbränning. I Finland kommer utsläppen av svart kol mest från gamla dieselbilar och från vedeldning i eldstäder. Den ökade användningen av ved för uppvärmning på grund av energikrisen ökar också utsläppen av svart kol, vilket kan orsaka problem med luftkvaliteten eller rökolägenheter i tätt bebyggda småhusområden. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Hittills har det endast gjorts omfattande mätningar av svart kol i huvudstadsregionen, där Helsingforsregionens miljötjänster HRM ansvarar för mätningarna av luftkvaliteten. Uppföljningen av svart kol inleddes i huvudstadsregionen 2009 och mätningar görs nu på sju platser. ”Under årens lopp har halterna minskat betydligt i trafikmiljön i och med att fordonsbeståndet har förnyats. I småhusområden har träförbränningen fortfarande en stor inverkan på halterna av svart kol, i synnerhet under vindstilla frostkvällar”, berättar ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Hanna Manninen","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":", chef för luftvårdsenheten vid HRM.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Realtidsinformation om halterna av svart kol ger en mycket bättre bild av lokala utsläppskällor än till exempel halter av fina partiklar, som påverkas kraftigare av långväga transporter än lokala utsläpp. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"”Vi hoppas att inkluderandet av svart kol i realtidsinformationen om luftkvalitet i tjänsten Luftkvaliteten i Finland ska inspirera andra städer att ta med svart kol i sina uppföljningsprogram”, konstaterar Meteorologiska institutets specialforskare ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Pia Anttila","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":".","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Forskningsstationernas resultat inkluderas i tjänsten ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Med resultaten från Meteorologiska institutet och Helsingfors universitets forskningsstationer utvidgas mätnätet av svart kol till att omfatta hela landet.  Forskningsstationer på olika håll i Finland ger en mångsidig bild av luftföroreningarna som sprids till Finland. Svart kol påskyndar också klimatförändringen. Svart kol värmer kraftigt upp atmosfären och det påverkar bland annat molnbildningen och gör det till ett viktigt forskningsobjekt. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vid de nordliga forskningsstationerna, Meteorologiska institutets station i Sammaltunturi och Helsingfors universitets forskningsstation i Värriö observeras särskilt långväga transporter av svart kol från utsläpp från gas- och oljefält i norra Ryssland samt omfattande skogsbränder i Sibirien. ”Svart kol påskyndar den arktiska klimatförändringen och noggranna mätningar i området är viktiga för bedömningen av konsekvenserna, konstaterar enhetschef ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Antti Hyvärinen","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" vid Meteorologiska institutet. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mätningarna i Hyytiälä i Juupajoki och Puijo i Kuopio ger ett perspektiv på belastningen av svart kol i södra och mellersta Finland. Utös läge är utmärkt för undersökning och uppföljning av både fartygstrafiken och belastningen från Kontinentaleuropa.  ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Framtida utsläpp av svart kol och lufthalter i fråga om reglering \r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Svart kol har skadliga effekter på hälsan, eftersom skadliga organiska föreningar och metaller har bundits på dess yta. Svartkolspartiklarna kan vara mycket små, så pass små att de kan färdas genom människokroppen ända till lungblåsorna.  Kortvarig exponering för höga halter förvärrar bland annat hjärt- och andningssjukdomar.\n\r\nNationella eller internationella luftkvalitetsnormer har ännu inte fastställts för svart kol. Både Europeiska unionen och Världshälsoorganisationen (WHO) har dock uppmärksammat det svarta kolet på grund av de hälso- och klimatproblem som det orsakar, vilket visar tecken på att man i framtiden också kan förvänta sig en reglering av utsläpp och lufthalter. \r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-3","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"/luftkvalitet"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Luftkvaliteten i Finland","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"  - Välj ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Svart kol","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" till höger på kartan\r\n\rSpecialforskare Pia Anttila, tel. 050 368 6420, pia.anttila@fmi.fi\r\n\r\n","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://en.ilmatieteenlaitos.fi/pallas-atmosphere-ecosystem-supersite"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Pallas Sammaltunturi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" (sidor på engelska)\r\n","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://en.ilmatieteenlaitos.fi/uto"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Utö ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"(sidor på engelska)\r\nEnhetschef Antti Hyvärinen, tel. 029 539 5444 antti.hyvarinen@fmi.fi\r\nGruppchef Eija Asmi, tel. 029 539 5352 eija.asmi@fmi.fi\r\n\r\nHelsingfors Gumtäkt \r\nGruppchef Hilkka Timonen tel. 029 539 5503\r\n\r\n","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://en.ilmatieteenlaitos.fi/kuopio-measurement-stations"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Kuopio Puijo ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"(sidor på engelska)\r\nGruppchef Mika Komppula, tel. 029 539 5413 mika.komppula@fmi.fi\r\n\r\n","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Helsingfors universitet ","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"\r\n","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.atm.helsinki.fi/SMEAR/index.php/smear-1"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Värriö SMEAR I","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" (sidor på engelska)\r\n","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.atm.helsinki.fi/SMEAR/index.php/smear-ii/contact-information"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Hyytiälä SMEAR II","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"  (sidor på engelska)\r\nProfessor Tuukka Petäjä, tel. 050 415 5278 tuukka.petaja@helsinki.fi\r\n\r\n","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Helsingforsregionens miljötjänster HRM","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"\r\n","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.hsy.fi/sv/luftkvalitet-och-klimat/luftkvaliteten-nu/"},"content":[{"nodeType":"text","value":"HRM Luftkvalitet ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"\r\nChef för luftvårdsenheten Hanna Manninen, tel. 050 401 7826\r hanna.manninen@hsy.fi","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Luftkvalitet"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"23eEMJ2fJImAu4EFQDQeWq","type":"Entry","createdAt":"2023-01-17T13:45:35.785Z","updatedAt":"2023-01-17T13:45:35.785Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":32,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Håll dig på benen − följ väderprognosen och kontrollera fotgängarvädret","leadParagraph":"Det är viktigt att förstå att man kan påverka sin egen risk för att halka. Följer man med väderprognosen och kontrollerar fotgängarvädret innan man ger sig av överraskas man inte av halkan. Med åldern ökar risken för att skadorna som halkolyckor orsakar är allvarligare och kräver specialsjukvård. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"PE1QIWf7ZrluWcULQ9wF4","type":"Entry","createdAt":"2023-01-17T13:39:49.049Z","updatedAt":"2023-01-17T13:39:49.049Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Liukkaus Kaisa Tanskanen","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7y1a7z42Y2uB8dkjRuy46E","type":"Asset","createdAt":"2020-12-16T09:16:03.614Z","updatedAt":"2023-01-17T13:39:28.927Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":10,"revision":3,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Liukkaus Kaisa Tanskanen","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/7y1a7z42Y2uB8dkjRuy46E/d8d0710ef0e2d8c6e56f19e3e3e007e4/kaisa_tanskanen_liikenneturva_pystyss_.jpg","details":{"size":138417,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"kaisa_tanskanen_liikenneturva_pystyss_.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Kaisa Tanskanen"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt en undersökning* som publicerats av kommunikationsministeriet inträffar cirka 125 000 halk- och fallolyckor i Finland varje år. Drygt hälften (56 procent) av dessa olyckor inträffar för kvinnor. Hela två tredjedelar av halkolyckorna inträffar för personer i åldern 20–54 år. Halkolyckorna sker till exempel under resorna till arbetet och orsakar betydande ekonomiska kostnader på grund av sjukfrånvaro.  ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I och med åldern i takt med att muskelstyrkan och skelettet försvagas, ökar risken att skadorna som orsakas av halkolyckor kräver specialsjukvård. Ett tydligt hopp kan ses inom specialsjukvårdens besök på öppenvården för kvinnor över 50 år**. De mest typiska skadorna orsakade av halka som kräver sjukhusvård är olika huvudskador och frakturer i armar och ben.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Även yngre personer i arbetsför ålder har upptäckt halkskydden  ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Kommunikationsministeriets rapport visar att 44 procent av finländarna förbereder sig för halt väder genom att använda vinterskor med halkskydd. Användningsgraden ökar med åldern och mer än hälften av personer över 50 år använder vinterskor med halkskydd.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"En positiv förändring kan ses eftersom yngre personer också skaffar sig halkskydd. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"\"Följer man med ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"/varningar"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"väderprognosen och kontrollerar fotgängarvädret","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" innan man ger sig av överraskas man inte av halkan – och kan förbereda sig med lämpliga halksäkra skor eller halkskydd,\" påminner ","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Laura Loikkanen","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[],"value":", planerare på Trafikskyddet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"*Kommunikationsministeriets publikationer 2022:2 ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/163848/LVM_2022_2.pdf?sequence=1&isAllowed=y"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Liukastumistapaturmat ja niiden ehkäisy toiminnallisen tasa-arvon ja yhdenvertaisuuden näkökulmasta","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" (valtioneuvosto.fi)  ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"**Institutet för hälsa och välfärd, vårdanmälningsregistret, medeltal från åren 2019−2021","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"bold"}],"value":"Kampanjen Håll dig på benen pågår 16–29.1.2023. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://www.kotitapaturma.fi/pysy-pystyssa/#fb4f698f"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Webbplats för kampanjen Håll dig på benen","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" (på finska) \n\n","nodeType":"text"},{"data":{},"marks":[{"type":"italic"}],"value":"I kampanjen deltar: Hjärnskadeförbundet rf, Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf, Finans Finland, Meteorologiska institutet, Icebug Finland, Invalidförbundet, Trafikskyddet, Luustoliitto, LokalTapiola, Nikander ja Wiinikka Oy, Partioaitta, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Röda Kors, Taitavat Suutarit ry, Institutet för hälsa och välfärd, Arbetshälsoinstitutet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":[]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1LRkT18AugHOQC9GGQZdPh","type":"Entry","createdAt":"2023-01-09T12:48:25.667Z","updatedAt":"2023-01-09T12:48:25.667Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":29,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"År 2022 var varmare än normalt ","leadParagraph":"Endast i april, september och december var temperaturerna lägre än genomsnittet. Augusti var rekordvarm i en del av landet.  ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"Gysr3feV0I707UbgQ61sI","type":"Entry","createdAt":"2023-01-09T10:47:26.276Z","updatedAt":"2023-01-09T10:47:26.276Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":2,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"vuodenajat","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"66QKwQap0prHC1aiwhz8Su","type":"Asset","createdAt":"2020-06-10T06:39:27.139Z","updatedAt":"2026-01-02T09:32:59.173Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"milloin-kevat-alkaa-cardlink-1200x675px-01","description":"vuodenajat, vuodenaika, kevät, kesä, talvi, syksy","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/66QKwQap0prHC1aiwhz8Su/2f8d9a10d5ff914b8b7d4ee2c09cb9b0/milloin-kevat-alkaa-cardlink-1200x675px-lowres.jpg","details":{"size":96686,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"milloin-kevat-alkaa-cardlink-1200x675px-lowres.jpg","contentType":"image/jpeg"}}}}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var fjolåret varmare än normalt. Hela landets medeltemperatur var cirka 3,8 grader, vilket är 0,9 grader över långtidsmedelvärdet för perioden 1991–2020. Ett år varmare än detta upplevdes senaste gången 2020 och 2015.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Största delen av månaderna var varmare än normalt. Endast i april, september och december låg man i en stor del av landet under genomsnittet. ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/pressmeddelande/1sQYx515aXnjsKtGRqBFAF"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Augusti var rekordvarm","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":" i en del av landet.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den högsta temperaturen 2022 var 32,9 grader. Den uppmättes vid Björneborgs flygplats den 28 juni. Årets lägsta temperatur, -35,7 grader, observerades den 8 januari 2022 vid Enontekis flygplats. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den årliga nederbördsmängden var nära det normala ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I en stor del av landet var den årliga nederbördsmängden nära normal eller något mindre än normalt. Den största årliga nederbördsmängden uppmättes enligt preliminära uppgifter i Mujejärvi i Nurmes, där det regnade 834,3 millimeter. Minst nederbörd under året uppmättes i Kevo i Utsjoki, 400,6 millimeter. Den största dygnsnederbörden var i sin tur 90,9 millimeter och den uppmättes i Pelmaa i Seinäjoki den 5 augusti. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Årets största snödjup, 132 centimeter, uppmättes i Kenttärova i Kittilä den 11 april. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Februari var ställvis rekordartat regnig i landets södra och mellersta delar. Då uppmättes vid Sjundby observationsstation i Sjundeå ett nytt ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/pressmeddelande/2NnCL1jjwpSQBUtkqquxwL"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"regnmängdsrekord i Finland i februari","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":", 142,7 millimeter. Det föregående rekordet var 131,6 millimeter från 2016 vid Anjala observationsstation i Kouvola. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"December var på många håll något kallare än normalt ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Medeltemperaturen varierade från ca noll grader i den sydvästra skärgården till ca -13 grader i Utsjoki. Månadens medeltemperatur var i landets västra del och i Lappland i huvudsak 1–2 grader kallare än normalt, i området som sträcker sig från Norra Karelen till nordöstra Österbotten däremot cirka en grad mildare än långtidsmedelvärdet. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens lägsta temperatur, -34,2 grader, observerades vid observationsstationen i Utsjoki Kevo Kevojärvi den 13 december. Månadens högsta temperatur, +7,0 grader, uppmättes i Kumlinge kyrkby årets sista dag, den 31 december. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"December var snöig i hela landet ","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängderna i december låg till största delen nära långtidsmedelvärdena. I landets södra del och Lappland överskred man på många ställen något långtidsmedelvärdena, medan nederbördsmängderna på västkusten och i landets mellersta del var något under medelvärdena. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Den största uppmätta nederbörden under månaden, 103,4 millimeter, uppmättes i Sjundby i Sjundeå. Minst regnade det i Nellim i Enare, 22,0 millimeter. Den största observerade dygnsnederbörden var 25,9 millimeter, som uppmättes i Porla i Lojo den 10 december. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I största delen av landet var marken täckt av snö under hela december månad. Främst i början av månaden var det tidvis snöfritt längs västkusten och i sydvästkusten och -skärgården från och med slutet av månaden. I slutet av månaden fanns det 0–10 centimeter snö längs sydvästkusten. I övrigt var snödjupet i söder och väster i huvudsak 15–30 centimeter, i öst och norr 25–50 centimeter. Snödjupet var störst i slutet av månaden i Pokka i Kittilä och i Pesiö i Suomussalmi, där det fanns 51 centimeter snö.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/klimat"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatet i Finland","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder","Statistik"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"53uYnVCvpKtFkuht17rrNe","type":"Entry","createdAt":"2023-01-04T08:01:30.495Z","updatedAt":"2023-01-04T08:01:30.495Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":26,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Normeringen av förbrukningen av uppvärmningsenergi uppdateras – graddagstalen för uppvärmning har beräknats enligt en ny klimatologisk jämförelseperiod","leadParagraph":"Utgångspunkten för en ändamålsenlig energianvändning samt effektivisering av energianvändningen är att man följer med energiförbrukningen. De graddagstal som används för att följa med och jämföra förbrukningen av uppvärmningsenergi för byggnader uppdateras vid årsskiftet. I januari 2023 publiceras graddagstalen för 16 jämförelseorter på månads- och årsnivå samt motsvarande uppgifter för den nya klimatologiska jämförelseperioden 1991–2020.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7MhhK1i1UcKId59tds0y2B","type":"Entry","createdAt":"2023-01-04T07:33:20.180Z","updatedAt":"2023-01-04T07:33:20.180Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Lumiset sähköjohdot 1200x675 LVM","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"6nVKWkyJNcCL1F5ifTbwzV","type":"Asset","createdAt":"2023-01-04T07:32:29.833Z","updatedAt":"2023-01-04T07:32:29.833Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":12,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Lumiset sähköjohdot taivasta vasten_1200x675_LVM","description":"sähköjohdot, lämmitystarveluku, Motiva","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/6nVKWkyJNcCL1F5ifTbwzV/d0531435ddc78bfe6ce2cb45e09dcf4c/Lumiset_s__hk__johdot_taivasta_vasten_1200x675_LVM.jpg","details":{"size":67940,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Lumiset sähköjohdot taivasta vasten_1200x675_LVM.jpg","contentType":"image/jpeg"}}}}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Uppgifterna publiceras elektroniskt på Meteorologiska institutets webbplats på adressen: ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"/graddagar"},"content":[{"nodeType":"text","value":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/graddagar","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":". \r\n\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Den klimatologiska jämförelseperioden har ändrats\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I januari 2023 övergår man i normeringen av förbrukningen till den klimatologiska jämförelseperioden 1991–2020. Den nya jämförelseperioden beskriver det nuvarande klimatet bättre än jämförelseperioden 1981–2010. I samma sammanhang uppdateras de kommunspecifika koefficienter k1 och k2 som används i normeringen i enlighet med den kommunala indelningen i början av 2023. De övriga jämförelseorterna förblir oförändrade, men jämförelseorten för Kurikka ändras från Vasa till Tammerfors.   \r\n\r\nMålet är att man i normeringen av förbrukningen av uppvärmningsenergi ska övergå till att använda den nya jämförelseperioden så snart som möjligt under 2023. En uppdatering av jämförelseuppgifterna för förbrukningsobservationerna några år bakåt i tiden, till exempel ända till 2020, rekommenderas också.\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vad är graddagstalet?\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Sträng kyla och i gengäld milda vintrar ger upphov till stora variationer i byggnadernas behov av uppvärmning. En normering av förbrukningen av uppvärmningsenergi med hjälp av graddagstalen möjliggör en jämförelse av en byggnads förbrukning av uppvärmningsenergi och observationer av ändringar i förbrukningen under olika år. Man kan också jämföra sinsemellan värmeförbrukningen i byggnader på olika håll i Finland, om de beräkningsmässigt normeras exempelvis enligt Jyväskylä.   \r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-3","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologiska institutet: Meteorolog Pauli Jokinen, tfn 050 570 21 61, ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"mailto:pauli.jokinen@fmi.fi"},"content":[{"nodeType":"text","value":"pauli.jokinen@fmi.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"\r\n\r\nMotiva Ab: Ledande expert Harri Heinaro, tfn 09 6122 5016, ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"mailto:harri.heinaro@motiva.fi"},"content":[{"nodeType":"text","value":"harri.heinaro@motiva.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"\r\n\r\nMer information på Meteorologiska institutets webbplats: \r\n","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"/graddagar"},"content":[{"nodeType":"text","value":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/graddagar","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" \r\n\r\nMer information om normeringen av förbrukningen av uppvärmningsenergi på Motivas webbplats: ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.motiva.fi/sv/offentliga_sektorn/fastigheters_energiforbrukning"},"content":[{"nodeType":"text","value":"https://www.motiva.fi/sv/offentliga_sektorn/fastigheters_energiforbrukning","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"\r","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":[]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"71bKjxF3RR9W2EpzapCMEu","type":"Entry","createdAt":"2022-12-08T07:42:56.224Z","updatedAt":"2022-12-08T07:42:56.224Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":19,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Temperaturen i november var nära det normala, nederbördsmängden var liten","leadParagraph":"I slutet av november fanns det snö i en stor del av landet, i söder något mer än normalt, i Lappland ställvis ovanligt lite. Hela hösten, dvs. september–november, var mild och regnig. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2RmCaQYmyyAJI8f4uWsAQC","type":"Entry","createdAt":"2022-12-08T07:25:02.750Z","updatedAt":"2022-12-08T07:25:02.750Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Verkkoon ensilumi-rantamaisemassa-Shutterstock","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4OIXrpf0YGmEMB0D6piiF6","type":"Asset","createdAt":"2022-12-01T08:37:27.308Z","updatedAt":"2022-12-01T08:37:27.308Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"verkkoon Ensilumi-rantamaisemassa-Shutterstock","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/4OIXrpf0YGmEMB0D6piiF6/e31b3569ff1da25a0d5df4293ba0739a/verkkoon_Ensilumi-rantamaisemassa-Shutterstock.jpg","details":{"size":476707,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"verkkoon_Ensilumi-rantamaisemassa-Shutterstock.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"snö på stranden","plainTextImageCaption":"Bild: shutterstock","language":"SV"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var november vad vädret beträffar i största delen av landet normal eller något mildare än normalt. Medeltemperaturen för månaden varierade mellan cirka +6 grader i sydvästra skärgården och cirka -7 grader i Enontekis. Medeltemperaturen var till största delen 0,5–1,5 grader över medelvärdet för jämförelseperioden 1991–2020. Motsvarande november upplevs flera gånger per årtionde, dvs. den gångna november hade mycket nära typiska temperaturer.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Månadens högsta temperatur, 15,1 grader, uppmättes i Jomala i Jomalaby den 12 november. Månadens lägsta temperatur, -26 grader, uppmättes i Vuotso i Sodankylä den 21 november.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nederbördsmängderna var små i största delen av landet","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nederbördsmängderna i november var på många ställen mindre än normalt i landets södra och mellersta delar eller nära medelvärdet för månaden, i söder var nederbördsmängden ställvis sällsynt liten. Även i landets norra delar var nederbördsmängderna i stor utsträckning sällsynt små. Enligt preliminära uppgifter var den största nederbördsmängden i november 73 millimeter i Ylä-Luosta i Rautavaara. Minst regnade det vid observationsstationen i Kilpisjärvi bycentrum, 12,2 millimeter. Den största dygnsnederbörden, 23,2 millimeter, uppmättes vid Ylä-Luosta observationsstation i Rautavaara den 11 november.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I slutet av november fanns det från några centimeter till tio centimeter snö i största delen av landet. I mellersta och norra Lappland fanns det 10–25 centimeter snö. I söder fanns det ställvis något mer snö än normalt för tidpunkten, i landets mellersta och norra del fanns det på många ställen mindre snö än normalt, i Lappland ställvis ovanligt lite snö. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Antalet solskenstimmar vid observationsstationerna var mindre än normalt, ställvis sällsynt få. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Hösten var mild och nederbördsfattig","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Hela hösten, det vill säga september–november, varierade medeltemperaturen i Lapska armen från cirka noll grader till cirka +9 grader i den sydvästra skärgården. Hösten var 0,1–1 grader varmare än vanligt i största delen av landet. För temperaturernas del upplevs motsvarande höstar flera gånger per årtionde.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Höstens högsta temperatur, 19,5 grader, uppmättes i Jussarö i Raseborg den 6 september. Den lägsta temperaturen, -26 grader, uppmättes i Vuotso i Sodankylä den 21 november. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nederbördsmängderna under hösten var mindre än normalt i största delen av landet. På många ställen var nederbördsmängderna sällsynt små, dvs. motsvarande nederbördsmängder återkommer mer sällan än en gång på tio år. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enligt preliminära uppgifter var nederbörden störst vid Paljakka observationsstation i Puolanka, där nederbördsmängden i september–november var 213,6 millimeter. Minst regnade det vid Kevo observationsstation i Utsjoki, 71,8 millimeter.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information:","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/klimat"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Klimatstatistik","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologerna använder ordet ”exceptionellt” endast då ett väderfenomen förekommer statistiskt i genomsnitt en gång per 30 år eller mer sällan. Ett sällsynt fenomen kallas det när det förekommer mer sällan än i genomsnitt en gång på tio år.","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Väder"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1cfofKEvf6mnK7bxWhwwG6","type":"Entry","createdAt":"2022-11-04T11:44:17.122Z","updatedAt":"2022-11-10T14:28:52.288Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":27,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Oktober var en varm månad i hela landet","leadParagraph":"Oktober månad var cirka två grader varmare än normalt i så gott som hela landet. Under månaden sågs också en åskfront som var kraftig för årstiden.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"52YnCdKFDUL5sXHfWz4eKE","type":"Entry","createdAt":"2022-11-04T11:32:00.884Z","updatedAt":"2022-11-04T11:32:00.884Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":11,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Syksy lätäkkö Eija Vallinheimo","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7lLvqghB6Ge9iaGze7qoQK","type":"Asset","createdAt":"2020-11-02T10:39:03.764Z","updatedAt":"2020-11-02T10:39:03.764Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Syksy lätäkkö Eija Vallinheimo","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/7lLvqghB6Ge9iaGze7qoQK/0fc4a3ae1e01276be13faa3c55479198/verkkoon_syksy_vallinheimo.jpg","details":{"size":267251,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"verkkoon_syksy_vallinheimo.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"vattenpöl och blad","plainTextImageCaption":"Bild: Eija Vallinheimo","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"italic"}],"value":"Uppdatering 10.11.2022: Månadens högsta temperatur var 15,8 grader, inte 16,0 som tidigare rapporterats. Den rätta temperaturen och observationsstationer har uppdaterats i texten. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik var oktober mildare än normalt i hela landet. Månadens medeltemperatur varierade från cirka 0...+1 grader i nordvästra Lappland till cirka 10 grader i skärgården i sydväst. Medeltemperaturen i oktober var till största delen cirka två grader högre än medeltalet för jämförelseperioden 1991–2020. Särskilt i landets sydvästra del, men ställvis även på andra håll i landet, var oktober sällsynt mild. Det betyder att en så här hög medeltemperatur i genomsnitt upprepas bara en gång på 10 år eller mera sällan. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens högsta temperatur, 15,8 grader, uppmättes i Gumtäkt och vid Malm flygfält i Helsingfors den 7 oktober. Månadens lägsta temperatur, -14,4 grader, uppmättes den 27 oktober vid Kittilä flygplats.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängderna nära det normala","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängden i oktober var i stort sett normal eller något större än normalt. På sydkusten och på vissa håll i öst regnade det mindre än normalt. Enligt preliminära uppgifter var den största nederbördsmängden i oktober 98,5 millimeter i Pirttikoski i Tavastehus. Minst regnade det vid Lepola observationsstation i Villmanstrand, 29,7 millimeter. Den största dygnsnederbörden, 26,5 millimeter, uppmättes vid Östertull i Nystad.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Natten mellan den 16 och 17 oktober rörde sig ett för årstiden ovanligt kraftigt system av åskskurar in från sydväst. I anslutning till åskskurarna uppmättes mycket kraftiga vindbyar på sydkusten, varav den kraftigaste uppgick till 39,2 m/s och uppmättes i Hangö Russarö. I anslutning till ovädret uppmättes 129 markblixtar i vårt land.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I slutet av månaden fanns det snö på ett något mindre område än normalt. Huvudsakligen i mellersta och norra Lappland fanns det cirka 5-14 centimeter snö. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet solskenstimmar vid observationsstationerna var relativt normalt, men i Utsjoki i norr var antalet solskenstimmar mindre än normalt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/klimat"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatstatistik","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologerna använder ordet ”exceptionellt” endast då ett väderfenomen förekommer statistiskt i genomsnitt en gång per 30 år eller mer sällan. Ett sällsynt fenomen kallas det när det förekommer mer sällan än i genomsnitt en gång på tio år.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder"],"showEditedDatetime":true,"sendEMailsAfterEdit":false}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"iGtIeTlzSZBUyjxN8XvmD","type":"Entry","createdAt":"2022-10-25T10:52:22.405Z","updatedAt":"2022-10-25T10:52:22.405Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":36,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Användningen av vädermodellen HIRLAM upphör i oktober","leadParagraph":"Meteorologiska institutet upphör att använda vädermodellen HIRLAM i oktober 2022.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3Jn7AExPG7jt3CMJKObUIV","type":"Entry","createdAt":"2022-10-20T07:38:58.370Z","updatedAt":"2022-10-20T07:38:58.370Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":3,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Laskentajarjestelma_JTiilikainen_SV","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2ccbSQmkTKsoPioz4eXxCJ","type":"Asset","createdAt":"2022-08-01T13:40:14.719Z","updatedAt":"2022-10-20T07:38:29.928Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":2,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Laskentajarjestelma_JTiilikainen","description":"Numeerisen säämallijärjestelmän kaavio","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/2ccbSQmkTKsoPioz4eXxCJ/86cd14d81a48af2ca3ef1aa83846bbd7/Laskentajarjestema_JTiilikainen.jpg","details":{"size":584561,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"Laskentajarjestema_JTiilikainen.jpg","contentType":"image/jpeg"}}}}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Många av Meteorologiska institutets prognoser och tjänster har grundat sig på vädermodellen HIRLAM sedan 1990. Dessa produkter har nu så småningom ersatts för att utnyttja andra vädermodeller. \r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"HIRLAM-modellen som tas ur användning vid Meteorologiska institutet ersätts i huvudsak av vädermodellen HARMONIE (MEPS). HARMONIE (MEPS) lämpar sig bättre för prognostisering av väderfenomen i liten skala och utvärdering av osäkerheter kring prognoser. \r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"HARMONIE (MEPS) är ett s.k. ensembleprognossystem, dvs. vädermodellen gör samtidigt flera prognoser som avviker något från varandra. Ju svårare vädersituationen är att förutspå, desto större är spridningen av prognoserna. Utvecklingen av vädermodellen fortsätter i det omfattande internationella ACCORD-samarbetet.\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Ändringar i materialet för öppna data\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I Meteorologiska institutets tjänst för öppna data försvinner datan för HIRLAM-väderprognoserna ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"den 1 november 2022","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":". \r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I norra Europa kan som ersättande väderprognosmodell användas väderprognosdata från HARMONIE (MEPS). Modellen förutspår vädret i Finland, de baltiska länderna och Skandinavien med 2,5 kilometers horisontell resolution 1–2 dygn från nuläget.\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I Meteorologiska institutets tjänst för öppna data har också publicerats nya vädermodelldata som omfattar hela världen. Prognoserna för denna europeiska centrals (ECMWF) globala vädermodell körs två gånger per dygn och de sträcker sig 10 dygn framåt. Data som delas i tjänsten för öppna data har en grid med 44 kilometers horisontell resolution.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-3","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"/vaderprognosmodellerna"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Väderprognosmodellerna","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"\n","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"/den-numeriska-vadermodellen"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Numeriska vädermodeller, ACCORD konsortiet","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Produktionchef ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Anu Petäjä tfn 029 539 5718 ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"mailto:anu.petaja@fmi.fi"},"content":[{"nodeType":"text","value":"anu.petaja@fmi.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"\n\n","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":[]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"hLfcDqUsjkCb6IlMtFm56","type":"Entry","createdAt":"2022-10-10T11:31:16.091Z","updatedAt":"2022-10-10T11:31:16.091Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":14,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"September var sval och regnfattig","leadParagraph":"September var svalare än normalt med undantag av Lappland. Månaden var nederbördsfattigare än vanligt i en stor del av landet.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"Pr6WwQfbChOJiBhgBBQYA","type":"Entry","createdAt":"2022-10-10T11:29:13.112Z","updatedAt":"2022-10-10T11:31:08.040Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Vaahterat syksyllä Toni stock.adobe.com","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7k8MgDTNEU4lMEb5WwIJrg","type":"Asset","createdAt":"2022-10-03T09:16:52.387Z","updatedAt":"2022-10-03T09:16:52.387Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":13,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Vaahterat syksyllä Toni stock.adobe.com","description":"Ruska, vaahtera, syksy, AdobeStock 174774930","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/7k8MgDTNEU4lMEb5WwIJrg/774c8b2c940706e58d0a13afde761ae0/AdobeStock_174774930.jpeg","details":{"size":190453,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"AdobeStock_174774930.jpeg","contentType":"image/jpeg"}}},"altText":"orange lönnlöv","plainTextImageCaption":"bild: Toni / stock.adobe.com","language":"SV"}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enligt Meteorologiska institutets statistik varierade medeltemperaturen i september mellan cirka +6 i nordvästra Lappland och cirka +12 grader i den sydvästra skärgården. September var nära långtidsmedelvärdet i Lappland och på andra ställen svalare än normalt, ställvis sällsynt sval. Statistiskt avviker temperaturerna från medelvärdet för jämförelseperioden 1991–2020 med cirka 1–2 grader. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Den högsta temperaturen i september 19,5 grader uppmättes den 6 september vid Raseborg Jussarö observationsstation. Månadens lägsta temperatur på Ylivieska flygplats var −7,5 grader den 8 september.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"September var till stor del regnfattigare än normalt. Bland annat i södra Lappland och ställvis i landets mellersta delar var nederbördsmängderna ovanligt låga. Områden som var regnigare än normalt var främst Åland och en del av Norra Lappland. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Enligt preliminära uppgifter regnade det mest i Saariselkä turistcentrum i Enare, 84,3 mm. Minst regnade det vid Kelloselkä observationsstation i Salla, 14,8 mm. Den största dygnsnederbörden var 37,8 mm och uppmättes i Tohmajärvi Kemie den 15:e.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Den första snön hann falla i slutet av månaden","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Den statistikförda första snön föll under den sista dagen i månaden i Kajanaland. Det fanns 2 cm snö vid observationsstationerna i både Puolanka Kotila och Paljakka. Dessutom fanns det 1 cm snö i Ristijärvi vid Mustavaara observationsstation. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I september var solskenstimmarna cirka 35–170 timmar, flest i de södra kustområdena, minst i Norra Karelen och Norra Lappland. Antalet solskenstimmar var i söder nära det normala, längre norrut mindre än normalt eller ovanligt litet. Endast 57 markblixtar observerades, medan det i genomsnitt fortfarande observeras cirka 4 400 markblixtar i september.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information:","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/klimat"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Klimatstatistik","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Meteorologerna använder ordet exceptionell när ett väderfenomen statistiskt förekommer i genomsnitt en gång per 30 år eller mer sällan. Ett sällsynt fenomen kallas det när det förekommer mer sällan än i genomsnitt en gång på tio år.","marks":[{"type":"italic"}],"data":{}}]}]},"tags":["Väder"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"5iYwj0W099YaM9PRU0uDJ0","type":"Entry","createdAt":"2022-09-21T07:33:50.084Z","updatedAt":"2022-09-21T07:33:50.084Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":38,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"uutinen","title":"Vågtjänsterna förenades i Meteorologiska institutets webbtjänst","leadParagraph":"Vågobservationerna och vågprognoserna för Östersjön finns nu tillgängliga på en sida i vår webbtjänst. ","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"ouCNFz9aP5FkG3G4uW8Nw","type":"Entry","createdAt":"2022-08-02T10:21:27.071Z","updatedAt":"2022-08-02T10:21:27.071Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"aallonkorkeus_uudistuu_1200x756","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2dlEc0w7ff564sKGlBIO7h","type":"Asset","createdAt":"2022-08-02T10:20:26.241Z","updatedAt":"2022-08-02T10:20:26.241Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Aallonkorkeus-FMI-072022-1200px","description":"aallonkorkeus, aaltohavainnot, Itämeri","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/2dlEc0w7ff564sKGlBIO7h/9329b6f14ee205ab3d9a4b03b4024dad/Aallonkorkeus-FMI-072022-1200px.png","details":{"size":278785,"image":{"width":1200,"height":756}},"fileName":"Aallonkorkeus-FMI-072022-1200px.png","contentType":"image/png"}}}}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Tidigare har webbplatsen innehållit aktuell information om vågorna i Östersjön på två olika adresser. På sidan Våghöjden fanns en sammanställning av vågbojarnas observationer och en 3 dygnsprognos. På sidan Vågprognosen fanns kartbilder av vågprognosen för hela Östersjön och för Skärgårdshavet. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Nu har båda sidornas innehåll samlats på adressen","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":" ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/vaghojden"},"content":[{"nodeType":"text","value":"sv.ilmatieteenlaitos.fi/vaghojden","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":".","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\rAll information finns också på den nya sidan. Användningen av kartprodukterna har förnyats, men i övrigt är förändringarna måttliga. De gamla adresserna styr automatiskt till den nya sidan.\n\r","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\rHur mäts vågorna?","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Vågorna mäts med vågbojar. Förutom våghöjden mäter bojarna även vågornas riktning, period och temperaturen i vattnet. \n\r\nOftast anges en signifikant våghöjd som motsvarar den upplevda våghöjden. De högsta vågorna är nästan dubbelt så höga som den signifikanta våghöjden.\n\r\nVågmätningar görs vid fem vågbojar. Om vintrarna lyfts vågbojarna upp ur havet för isens skull, vilket betyder att man inte får några observationer då.\r\n","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-3","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Anni Jokiniemi, Oceanografiska tjänster tfn 029 539 6436 ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"mailto:anni.jokiniemi@fmi.fi"},"content":[{"nodeType":"text","value":"anni.jokiniemi@fmi.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":"\n\nPå kartan ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/sjovadret-och-ostersjon"},"content":[{"nodeType":"text","value":"Sjövädret","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" kan man fortsättningsvis välja vågobservationer och -prognoser. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Observationer om våghöjden finns även i nedladdningstjänsten för observationer (på finska) och i Meteorologiska institutets ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"sv.ilmatieteenlaitos.fi/oppen-data"},"content":[{"nodeType":"text","value":"öppna data","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":".  ","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":["Östersjön"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1dVSSTIYCz22eiTDRJiw09","type":"Entry","createdAt":"2022-09-20T05:56:56.131Z","updatedAt":"2022-09-20T07:02:59.904Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":23,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Beräkningarna av kolet i marken kan nu genomföras även noggrannare","leadParagraph":"Markens kolmodell Yasso som produceras av Meteorologiska institutet har många inflytelserika klimatförändringsrelaterade tillämpningar i Finland och utomlands. Yasso-modellen används till exempel för inventeringar av växthusgaser och för framtidsscenarier och för att utvärdera effekterna av olika klimatåtgärder inom markanvändningssektorn. De nya tilläggen till Yasso-modellen förbättrar beräkningars tillförlitlighet och ökar möjligheterna att använda modellen.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3x6E2Rl0rOsVOGxArChne7","type":"Entry","createdAt":"2022-09-20T05:44:44.769Z","updatedAt":"2022-09-20T05:44:44.769Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Rypsipelto ja metsää thakala / stock.adobe.com","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"7xxUO7LLjOH5CI2vB8K47Z","type":"Asset","createdAt":"2022-09-20T05:37:34.804Z","updatedAt":"2022-09-20T05:37:34.804Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":13,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Rypsipelto ja metsää thakala stock.adobe.com 83552238","description":"Rypsipelto, metsä","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/7xxUO7LLjOH5CI2vB8K47Z/9b79e343b61f35e0e299a7a117894f33/AdobeStock_83552238.jpeg","details":{"size":375473,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"AdobeStock_83552238.jpeg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: thakala / stock.adobe.com","language":"SV"}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutet utvecklar ständigt Yasso-modellen tillsammans med sina samarbetspartners. De nyss publicerade tilläggen förbättrar resultatens tillförlitlighet i modellens tillämpningsområden och utökar modellens användningsmöjligheter i vetenskaplig forskning.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"De nya tilläggen är:","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"förbättrad Yasso20 modellversion","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"grafiskt användargränssnitt för modellerna Yasso07, Yasso15 och Yasso20","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"beskrivning av kol-13-isotopens kretslopp","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"},{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"effekten av mykorrhiza i kolets kretslopp i marken.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"list-item"}],"nodeType":"unordered-list"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Allt material av tilläggen finns fritt tillgängligt på ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://en.ilmatieteenlaitos.fi/yasso"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Meteorologiska institutets webplats (på engelska).","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Yasso modellen används i stor utsträckning internationellt","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Flera länder använder Yasso-modellen för att beräkna markens kolkällor och -sänkor i sina växthusgasinventeringar. Dessa inventeringar är väsentliga informationskällor inom klimatpolitiken.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Yasso är den jordmånsbeskrivande delen i tyska Max Planck -institutets klimatsystemmodell och även i flera andra beräkningsmodeller. Således används den i globala klimatförändringsprognoser och i klimatkonsekvensbedömningar av behandlingsalternativen för skog och odlingsmarker.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Yasso-modellen har använts i ca 200 vetenskapliga artiklar runt omkring i världen.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Specialforskare Toni Viskari, Meteorologiska institutet, tel. +358 50 351 1524, ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"mailto:toni.viskari@fmi.fi"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"toni.viskari@fmi.fi","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Forskningsprofessor Jari Liski, Meteorologiska institutet, tel. +358 40 748 5088, ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"mailto:jari.liski@fmi.fi"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"jari.liski@fmi.fi","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Forskningskoordinator Åsa Stam, Meteorologiska institutet, tel. +358 50 531 3477, ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"mailto:asa.stam@fmi.fi"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"asa.stam@fmi.fi","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Beskrivningar av tilläggen:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Viskari, T., Pusa, J., Fer, I., Repo, A., Vira, J., and Liski, J. 2022 Calibrating the soil organic carbon model Yasso20 with multiple datasets, Geosci. Model Dev., 15, 1735–1752. ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://doi.org/10.5194/gmd-15-1735-2022"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"https://doi.org/10.5194/gmd-15-1735-2022","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mäkelä, J., Arppe, L., Fritze, H., Heinonsalo, J., Karhu, K., Liski, J., Oinonen, M., Straková, P., and Viskari, T. 2022. Implementation and initial calibration of carbon-13 soil organic matter decomposition in Yasso model, Biogeosciences, 19, 4305–4313. ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://doi.org/10.5194/bg-19-4305-2022"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"https://doi.org/10.5194/bg-19-4305-2022","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Huang, W., van Bodegom, P.M., Viskari, T., Liski, J., and Soudzilovskaia, N.A. 2022. Implementation of mycorrhizal mechanisms into soil carbon model improves the prediction of long-term processes of plant litter decomposition. Biogeosciences, 19, 1469–1490. ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://doi.org/10.5194/bg-19-1469-2022"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"https://doi.org/10.5194/bg-19-1469-2022","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Huang, W., van Bodegom, P.M., Declerck, S., Heinonsalo, J., Cosme, M., Viskari, T., Liski, J. & Soudzilovskaia, N.A. 2022. Mycelium chemistry differs markedly between ectomycorrhizal and arbuscular mycorrhizal fungi. Commun Biol 5, 398. ","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://doi.org/10.1038/s42003-022-03341-9"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"https://doi.org/10.1038/s42003-022-03341-9","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Vetenskap"],"sendEMailsAfterEdit":false}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1sQYx515aXnjsKtGRqBFAF","type":"Entry","createdAt":"2022-09-07T12:45:18.208Z","updatedAt":"2022-09-07T12:45:18.208Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":28,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Augusti var rekordvarm i en del av landet","leadParagraph":"I över en femtedel av de observationsstationer som mätt i minst 30 år var augusti rekordvarm. Hela sommaren, alltså juni-augusti, var också varmare än vanligt, i Lappland till och med exceptionellt varm.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"Qghlmslni083V4K86A4cH","type":"Entry","createdAt":"2022-09-07T12:33:47.606Z","updatedAt":"2022-09-07T12:33:47.606Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":4,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Elokuu Hannu Manninen","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3DIzN43tD5K2k7zpu7P6xt","type":"Asset","createdAt":"2022-09-01T08:23:25.848Z","updatedAt":"2022-09-01T08:23:25.848Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Elokuu sumu Hannu Manninen","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/3DIzN43tD5K2k7zpu7P6xt/73b016816ba518e0f2da44c046f1f6aa/verkkoon_aurinkojasumu_hannumanninen_1200x675.jpg","details":{"size":255375,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"verkkoon_aurinkojasumu_hannumanninen_1200x675.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Bild: Hannu Manninen."}},"content":{"data":{},"content":[{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt Meteorologiska institutets preliminära statistik var augusti i nästan hela landet åtminstone ovanligt varm, i ett område som sträcker sig från Nyland till Östra Lappland till och med exceptionellt varm. Stationsvisa rekord för augusti slogs eller tangerades vid 18 observationsstationer som har mätt temperaturen i minst 30 år. Augusti var den varmaste i bland annat Heinolas 114-åriga och Tohmajärvis 96-åriga mätningshistoria. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens medeltemperatur varierade från dryga 19 grader på sydkusten till cirka 12 grader i Lapska armen. Den största avvikelsen från medelvärdet för den statistiska jämförelseperioden 1991–2020 var i landets sydöstra del, där medeltemperaturen var knappt 3 grader högre än medelvärdet. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Högsommarvärme uppmättes någonstans i Finland under sammanlagt 19 dagar, vilket är mer än dubbelt så många som i augusti månad under jämförelseperioden 1991–2020. Senast var det så många dagar med högsommarvärme i augusti 2006, då det var hela 27 dagar. Av observationsstationerna hade Hirvihaara i Mäntsälä samt Asemantaus i Heinola flest dagar med högsommarvärme, båda 17 dagar. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Månadens högsta temperatur, 31,7 grader, uppmättes den 16 augusti vid observationsstationen vid Björneborgs järnvägsstation. Den lägsta temperaturen, -2,9 grader, uppmättes på Ylivieska flygplats den sista dagen i månaden.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Vid Helsingfors-Vanda flygplats var augusti den regnfattigaste under hela mäthistorien","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Nederbördsmängden i augusti varierade betydligt inom landet. I landets södra och östra delar regnade det på många ställen ovanligt lite i augusti. Torrast jämfört med normalt var det vid Helsingfors-Vanda flygplats, där augusti var den nederbördsfattigaste i stationens mätningshistoria. I närheten av västkusten regnade det däremot ovanligt eller exceptionellt mycket. Bland annat i Teuva var augusti den regnigaste i stationens 108-åriga historia. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt preliminära uppgifter regnade det mest under månaden vid Kärjenkoski observationsstation i Storå, 210,4 millimeter. Minst regnade det vid Helsingfors-Vanda flygplats, endast 5,9 millimeter. Den största observerade dygnsnederbörden (från klockan nio på morgonen till klockan nio följande morgon) var 90,9 millimeter som uppmättes den 5 augusti i Pelmaa observationsstation i Seinäjoki.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I augusti blixtrade det rekordmycket","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Efter en lugn period i maj-juli var blixtperioden rekordartat aktiv i augusti. Det totala antalet markblixtar i augusti var 86 280 stycken, vilket är det största totala antalet blixtar i augusti i den blixtstatistik som finns sedan 1960. Det tidigare rekordet från 1972 slogs med över 1 200 blixtar. Den 19 augusti lokaliserades dessutom 34 183 markblixtar under ett dygn i vårt land, vilket är det största antalet under blixtlokaliseringsnätverkets tid, dvs. sedan 1998. Under blixträknartiden före 1998 finns dock ett dygnsrekord, cirka 40 000 blixtar, 29.6.1988.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Solskenstimmar förekom i augusti från 140 timmar i norra Lappland till cirka 300 timmar på sydkusten. Solen sken mer än normalt, ställvis ovanligt mycket. ","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sommaren var 1–2 grader varmare än normalt","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Medeltemperaturen för hela sommaren, dvs. juni-augusti, varierade från cirka 12 grader i Lapska armen till cirka 18 grader i landets södra del. Sommaren var ovanligt varm i en stor del av landet, i östra Lappland till och med exceptionellt varm. Vid fyra stationer slog eller tangerade man den varmaste sommaren i mäthistorien: Salla Värriötunturi, Sodankylä Lokka, Kuusamo flygplats samt Saariselkä turistcentrum i Enare.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sommarens högsta temperatur, 32,9 grader, uppmättes vid Björneborgs flygplats den 28 juni. Den lägsta temperaturen, -2,9 grader, uppmättes på Ylivieska flygplats den 31 augusti. I juni-augusti var antalet dagar med högsommarvärme 42, medan långtidsmedeltalet är 33 dagar. Dessutom var det en dag med högsommarvärme i maj. Av de enskilda observationsstationerna hade Asemantaus observationsstation i Heinola flest dagar med högsommarvärme i juni-augusti, 34 stycken.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Stor regional variation i nederbördsmängderna","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Sommarens nederbördsmängd varierade kraftigt. I landets mellersta och norra delar var sommaren regnigare än normalt, i Österbotten och Södra Österbotten var sommaren rentav exceptionellt regnig. I landets södra del regnade det mindre än normalt, ställvis till och med sällsynt lite.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Enligt preliminära uppgifter var nederbörden störst vid Kärjenkoski observationsstation i Storå, där nederbördsmängden i juni-augusti var 361,9 millimeter. Minst regnade det vid Rankö observationsstation i Kotka, 71,4 millimeter.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"I juni-augusti var antalet markblixtar över 155 000, vilket är över 32 000 fler än normalt.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Antalet solskenstimmar var större än normalt på sommaren.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Mer information:","nodeType":"text"}],"nodeType":"heading-2"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"},{"data":{"uri":"https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/klimat"},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Klimatstatistik","nodeType":"text"}],"nodeType":"hyperlink"},{"data":{},"marks":[],"value":"","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[],"value":"Väderstatistik från Klimattjänsten tfn 0600 1 0601 (4,01 e/min + lna)","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"},{"data":{},"content":[{"data":{},"marks":[{"type":"italic"}],"value":"Meteorologerna använder ordet exceptionell när ett väderfenomen statistiskt förekommer i genomsnitt en gång per 30 år eller mer sällan. Ett sällsynt fenomen kallas det när det förekommer mer sällan än i genomsnitt en gång på tio år.","nodeType":"text"}],"nodeType":"paragraph"}],"nodeType":"document"},"tags":["Väder","Statistik"]}},{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2nWTwFnnwuhgI87uiYkRqj","type":"Entry","createdAt":"2022-08-11T15:00:26.766Z","updatedAt":"2022-08-11T15:00:26.766Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":27,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"newsItem"}},"locale":"en-US"},"fields":{"site":"sv","type":"tiedote","title":"Det arktiska området har värmts upp fyra gånger snabbare än jordklotet i genomsnitt","leadParagraph":"En undersökning som utfördes av forskare vid Meteorologiska institutet visade att den allmänt använda meningen \"det arktiska området värms upp dubbelt så snabbt som det övriga jordklotet\", tydligt underskattar de observerade förändringarna.","thumbnail":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"1GwNJavLuA4WCaJd9Tj19d","type":"Entry","createdAt":"2022-08-11T08:46:11.518Z","updatedAt":"2022-08-11T08:46:11.518Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":8,"revision":1,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"Grönlanti arktinen Hada Ajosenpää","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"3rytpodjMA71cbV38nB1IU","type":"Asset","createdAt":"2020-06-04T05:33:42.593Z","updatedAt":"2020-06-04T05:33:42.593Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":9,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"Nuuk Grönlanti Hadassa Hovestadt","description":"Nuuk, Grönlanti, arktinen, Arktis, lumi, jää","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/3rytpodjMA71cbV38nB1IU/ccf9e0cc27a8b6a69dcba55b5ee11a51/arktinen-kaupunki2-nuuk-gr__nlanti_hadassahovestadt.jpg","details":{"size":296877,"image":{"width":1200,"height":675}},"fileName":"arktinen-kaupunki2-nuuk-grönlanti_hadassahovestadt.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Nuuk, Grönland. Bild: Hada Ajosenpää / Meteorologiska institutet."}},"content":{"nodeType":"document","data":{},"content":[{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Under de senaste decennierna har klimatuppvärmningen varit kraftigast i det arktiska området. Detta fenomen är ett av de mest synliga uttrycken för klimatförändringen och kallas för arktisk förstärkning (eng. Arctic amplification). Enligt en ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.nature.com/articles/s43247-022-00498-3"},"content":[{"nodeType":"text","value":"undersökning som publicerats i vetenskapstidningen Communications Earth & Environment","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":" har uppvärmningen i det arktiska området under de senaste 43 åren varit nästan fyra gånger snabbare än för jordklotet i genomsnitt. Detta relationstal, dvs. den arktiska förstärkningens storlek är högre än vad som tidigare allmänt rapporterats i litteraturen och medierna. I vissa områden har uppvärmningen varit ännu kraftigare: till exempel Barents havs område har värmts till och med sju gånger snabbare än globalt sett i genomsnitt.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Det högre relationstalet beror å ena sidan på en kraftig och långvarig uppvärmning i det arktiska området. Å andra sidan påverkas resultatet av hur arktiska området definieras och för vilken tidsperiod uppvärmningshastigheten beräknas. I den nya undersökningen definierades det arktiska området som området inom polcirkeln. Uppvärmningshastigheten beräknades från och med 1979, dvs. från den period då vi har pålitliga satellitobservationer.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"”Det arktiska området definierades med hjälp av polcirkeln i norr, eftersom vi ville använda ett område som de flesta människorna uppfattar som Arktis. Vi fokuserade på perioden som började i 1979, eftersom observationsdata är mer tillförlitligt efter det och den kraftiga uppvärmningen började på 1970-talet”, berättar Meteorologiska institutets forskare ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"text","value":"Mika Rantanen","marks":[{"type":"bold"}],"data":{}},{"nodeType":"text","value":".","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Klimatmodellerna underskattar den arktiska förstärkningen","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"I undersökningen framgick det också att de nuvarande klimatmodellerna har svårigheter att simulera den fyrdubbla uppvärmningshastigheten i det arktiska området. Möjligen underskattar klimatmodellerna systematiskt förstärkningen. Det är även möjligt att utvecklingen under de senaste årtiondena helt enkelt har varit mycket exceptionell. Jämförelsen gjordes speciellt mellan den observerade och simulerade arktiska förstärkningen, inte mellan det arktiska områdets absoluta uppvärmningshastighet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"\"Medan förstärkningens omfattning i viss mån beror på definitionen av det arktiska området och den tidsperiod som undersökts i beräkningarna, framgick det också att klimatmodellerna underskattade den arktiska förstärkningen nästan oberoende av definitionen\", förtydligar Mika Rantanen.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Den arktiska förstärkningen är kraftigast sent på hösten och i början av vintern, då den varma havsytan som frigjorts från isen avger värme till atmosfären. Visserligen har istäcket minskat mest på sommaren och i början av hösten, men då avger havsytan endast lite värme eftersom temperaturen är ungefär densamma i atmosfären och i havet.","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Både den antropogena klimatförändringen och naturliga långsiktiga variationerna i klimatsystemet inverkar på hur stor förstärkningen kommer att vara i framtiden. ","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"heading-2","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Mer information:","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Forskare Mika Rantanen, Meteorologiska institutet, tfn 050 475 0756, mika.rantanen@fmi.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Forskare Antti Lipponen, Meteorologiska institutet, tfn 050 304 6374, antti.lipponen@fmi.fi","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Den vetenskapliga artikeln har publicerats i ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.nature.com/articles/s43247-022-00498-3"},"content":[{"nodeType":"text","value":"vetenskapstidningen Communications Earth & Environment","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":".","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"Artikelns referens: Rantanen, M., Karpechko, A. Y., Lipponen, A., Nordling, K., Hyvärinen, O., Ruosteenoja, K., Vihma, T. & Laaksonen, A. (2022). The Arctic has warmed nearly four times faster than the globe since 1979. Communications Earth and Environment, ","marks":[],"data":{}},{"nodeType":"hyperlink","data":{"uri":"https://www.nature.com/articles/s43247-022-00498-3"},"content":[{"nodeType":"text","value":"https://www.nature.com/articles/s43247-022-00498-3","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"text","value":".","marks":[],"data":{}}]},{"nodeType":"embedded-entry-block","data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"4M5ZY0biIfFs4wO7eyeD6R","type":"Entry","createdAt":"2022-08-11T11:44:02.435Z","updatedAt":"2022-08-11T13:21:29.141Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"arktinen lämpenee kuva 1 rantanen","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"34dG6m0Mv5Y9HFc8l9o0R7","type":"Asset","createdAt":"2022-08-11T06:43:56.159Z","updatedAt":"2022-08-11T06:43:56.159Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":7,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"arktinen lämpenee kuva 1 rantanen","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/34dG6m0Mv5Y9HFc8l9o0R7/dd735019845c25df96c30cac5e822fca/verkkoon_kuva1_keskil__mp__tilan_kehitys.jpg","details":{"size":209187,"image":{"width":1200,"height":540}},"fileName":"verkkoon_kuva1_keskilämpötilan_kehitys.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Årlig medeltemperaturutveckling i den arktiska regionen (mörka linjer) och globalt medelvärde (ljusa linjer). Temperaturerna är avvikelser från genomsnittet 1981–2010. Trenderna för åren 1979-2021 visas med räta linjer.","language":"SV"}}},"content":[]},{"nodeType":"embedded-entry-block","data":{"target":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2uTUtxfg5JP4k1hQwh2fTj","type":"Entry","createdAt":"2022-08-11T11:44:49.546Z","updatedAt":"2022-08-11T13:21:39.411Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":6,"revision":2,"contentType":{"sys":{"type":"Link","linkType":"ContentType","id":"image"}},"locale":"en-US"},"fields":{"name":"arktinen lämpenee kuva 2 rantanen","image":{"metadata":{"tags":[],"concepts":[]},"sys":{"space":{"sys":{"type":"Link","linkType":"Space","id":"hli0qi7fbbos"}},"id":"2XVyzZouSc2TaYwH0UqMBT","type":"Asset","createdAt":"2022-08-11T06:47:40.770Z","updatedAt":"2022-08-11T06:47:40.770Z","environment":{"sys":{"id":"master","type":"Link","linkType":"Environment"}},"publishedVersion":5,"revision":1,"locale":"en-US"},"fields":{"title":"arktinen lämpenee kuva 2 rantanen","description":"","file":{"url":"//images.ctfassets.net/hli0qi7fbbos/2XVyzZouSc2TaYwH0UqMBT/f295a1ce73585bfc999515a1b84fa2c0/verkkoon_kuva2_keskil__mp__tilan_trendi.jpg","details":{"size":295370,"image":{"width":1200,"height":650}},"fileName":"verkkoon_kuva2_keskilämpötilan_trendi.jpg","contentType":"image/jpeg"}}},"plainTextImageCaption":"Årsmedeltemperaturtrend (vänster) och årlig medeltemperaturtrend jämfört med det globala genomsnittet (höger) i olika regioner åren 1979‒2021.","language":"SV"}}},"content":[]},{"nodeType":"paragraph","data":{},"content":[{"nodeType":"text","value":"","marks":[],"data":{}}]}]},"tags":[]}}],"totalItemCount":145}