Bojar mäter till exempel vågor

Meteorologiska institutet har operativa vågbojar, som mäter vågor och vattentemperatur, och bojar som mäter bara vattentemperatur. Deras observationer kan man se t.ex. på webbsidorna och ladda från öppet data. Bojens information skickas till fastlandet antingen genom en HF-radiolänk, en satellit eller ett mobiltelefonnät.

För forskning har Meteorologiska institutet också bojar som driver i öppet vatten eller med isen, dykande Argo-bojar och ankrad bojar. Deras observationer är mest inte publicerad, innan i vetenskapliga publikationer, projekt o.s.v., eftersom tidserier är ganska korta. Oftast observerar bojar vattentemperatur och salinitet men också mätare eller sensorer som mäter syrehalt, koldioxidhalt och bio-optiska egenskap kan installeras till bojar eller nedanför dem. Också strömmen av ytvatten mätas med pojar. Med drivande bojar får man veta hur vattnet eller isen driver.

Vågbojarna

Meteorologiska institutet mäter sjögång med 5 vågbojar, då havet inte är täckt av is. Bojarna är placerad på de här sjödistrikten:

• Finska viken

• Norra Östersjön

• Bottenhavet

• Bottenviken

• Helsingfors Sveaborg

En vågboj är en ankrad boja med diametern 0,7 m eller 0,9 m. Den har positionerats så, att dess rörelse följer fritt vågornas rörelse. Vågbojen (Directional Waverider ®) mäter havsvågorna med hjälp av tre accelerometrar och en kompass. En av sensorerna mäter bojens acceleration i lodrät riktning och de två andra i vågrät riktning. På detta vis får man mätt höjden på havsvågorna, perioden och vågornas riktning. Utöver detta mäter bojen också ytvattnets temperatur.

Bojarna på Norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken sänder observationer genom Iridium-satelliten. Bojarna på Finska viken och Sveaborg sänder datan via radio.

Meteorologiska institutet har även små DWR-G4 vågbojar som är baserade på GPS-teknik. Bojarna kan användas vid tillfälliga mätningar antingen fritt flytande eller kortvarigt ankrade. På forskningsfartyget Aranda görs havsvågsmätningar med kapacitiva trådmätare, vågradar och flygfotografering.

Bojen mäter sjögången, beroende på bojen, 1600 eller 1800 sekunder och från den här tidserien räknas spektrum. Från spektrum räknas standard parameter. Datan skickas varje halv timme. Klockslaget i datan berättar, när 1600 eller 1800 sekunds tidserien har börjat.

De här räknas från spektrum:

• Signifikanta våghöjden

• Vågtoppens (modal) period: perioden som har mest energi

• Ankomstriktningen: för toppens period

• Riktningens spridning: för toppens period

• Ytvattentemperaturen: 0,35–0,45 m under vattenytan.

Vågbojen. Bild: Heidi Pettersson

Ytvattentemperaturbojarna

Meteorologiska institutet observerar ytvattentemperatur längs finska kusten med ytvattentemperaturbojar. Bojarna är ankrad i områdena skyddad av de yttre öar och grunder, var är inte mycket båttrafik och var vattentemperaturen representerar större områdets tillstånd.

Bojarna skickar temperaturobservationen samt sin position varje timme via Iridium satellit till fastlandet. Mätdjupet i vattentemperaturen är lite mindre än 20 cm. Mätningar började år 2016.

Bojarna är MetOceans iSVP-bojar, som är modifierats för ankring. Sensorn är tillverkad av U.S. Sensors och enligt tillverkaren är dess precision 0,05 °C. Enligt referensmätningar uppskattas precisionen för temperaturobservationer vara i praktik ungefär 0,2°C.

Bojarna är orangea med en vit antennliknande del. Diametern är cirka 35 cm och det finns en namnetikett och reflektiva märkena i dem. Namnet är formad SST_.

Ytvattentemperaturbojarna är nämnda enligt orten och närmaste ön eller skär:

• Kotka, Kuusenkari

• Esbo Kytö

• Hangö, Längden

• Kimito, Kalvören

• Nystad, Vekara

• Björneborg, Kaijakari

• Malax Storskäret

• Kalajoki, Maakalla

• Uleåborg, Santapankki

Ytvattentemperaturbojen i havet. Bild: Tuomo Roine.