Hur föds en väderprognos?
Meteorologer prognostiserar vädret genom att utnyttja olika väderobservationer och väderprognosmodellers simuleringar. Som grund för väderprognoserna behövs uppgifter om utgångsläget. Väderprognosmodellen beräknar det kommande tillståndet i atmosfären.
En meteorolog bör ha god teoretisk och praktisk kompetens för att väderprognoserna skall bli bra.
Man kan ställa väderprognoser för ett par timmar med hjälp av endast observationer
Väderobservationer fås från:
observationsstationer till lands och till havs
radiosonder
vädersatelliter
väderradar
övriga mätningar såsom blixtlokaliseringssystem.
För prognoser längre än ett par timmar krävs det väderprognosmodeller
Med hjälp av väderprognosmodeller beräknas atmosfärens framtida tillstånd. För detta ändamål krävs det effektiva superdatamaskiner. Modellerna innehåller matematisk-fysikaliska ekvationer som beskriver tillståndet i atmosfären. De är följaktligen inte statistiska modeller som används inom många andra områden.
Väderprognosmodellerna har beräkningspunkter i atmosfären i såväl horisontal- som i vertikalplanet. Det bildas ett slags gitterrutverk. I en stor del av prognosmodellerna bör utgångsläget definieras så att den förgångna tiden ersätts med nya observationer.
Det finns olika väderprognosmodeller:
mycket kortfristiga modeller för några timmar avsedda för ett litet område
regionala kortfristiga modeller för ett par dagar
globala modeller för medelfristiga prognoser 3–15 dagar
globala långfristiga modeller för veckor eller månader
vidareförädlade modeller som man t.ex. beräknar indexet för fotgängarvädret med, samtidigt som man också utnyttjar regionala modeller.
Meteorologen förenar kompetens, observationer, väderprognosmodeller och vidareförädlade modeller
Meteorologens roll i att skapa en högkvalitativ väderprognos är särskilt viktig i situationer där vädermodellerna inte kan förutsäga vädret tillräckligt bra.
Man behöver meteorolog särskilt:
i farligt väder
i kraftiga vädersituationer
i snabbt förändrande väder
när temperaturskillnader eller andra skillnader i vädret är stora på ett litet område, t.ex. stora temperaturskillnader vid kusten på våren
Sådana helt meteorologgjorda prognoser är fortfarande till exempel varningar och Radio Vegas landprognoser.
Numera görs de flesta prognoser, såsom lokalväderet på webbplatser, med hjälp av automatisering. Meteorologen arbetar alltså inte skilt med alla platser. Således har enstaka observationer inte ens betydelse för prognosen för den plats där observationerna gjordes, fast observationer i övrigt är nödvändiga.