Radarbilder hjälper till vid uppgörande av nederbördsprognoser

Genom att titta på en tid-sekvens av radarbilder för några timmar kan man uppskatta hur ett nederbördsområde rör på sig och på så sätt göra korta prognoser. Det är dock inte så enkelt att göra väderprognoser: regnmoln uppstår, växer och upplöses. Ett stort nederbördsområde kan följas i upp till sex timmar medan sommarens eftermiddagsregnskurar bara har en livslängd mellan en halv timme till två timmar.

Hur en radar fungerar

Väderradarn sänder ut pulser med mikrovågsstrålar. När en puls möter ett hinder (t.ex. regndroppar), sprids en del av energin i varje puls tillbaka i riktning mot radarstationen. Det horisontella avståndet från stationen till målet beräknas helt enkelt ut ifrån den tid som gått åt från det att pulsen sänts ut till tidpunkten då retursignalen upptäcks på radarstationen.

Väderradarn måste var ett ganska känsligt instrument då retursignalen är mycket svagare än den utsända signalen. En typisk utsänd toppeffekt är på 250 000 W, medan retursignalen endast har en effekt på mellan 0,000 000 000 000 1 och 0,000 000 01 Watt. Eftersom millimeterstora regndroppar normalt faller på ett avstånd av 10 cm ifrån varandra, kan mikrovågorna lätt tränga in i nederbördsområdet och hämta information även ifrån de inre och bakre delarna av området. Mikrovågor reflekteras lätt av regndroppar och snöflingor, så väderradarn noterar var det finns nederbörd och hur intensiv nederbörden är. Intensivare regn ger starkare ekon vilka kan åskådliggöras med användandet av olika färger då en radarbild presenteras.