Havsvattenståndets höjdsystemen i Finland
Då man pratar om vattenstånd är det relevant att veta i vilket höjdsystem värdena är givna. Med andra ord, var skalans nollpunkt ligger. Flera alternativ existerar, och de i Finland mest populära alternativen förklaras nedan.
Teoretiska medelvattnet
Det teoretiska medelvattnet (på engelska mean water MW eller mean sea level MSL) är en prognos som gjorts för praktiska ändamål utgående från vattenståndets väntevärden. Meteorologiska institutet bekräftar årligen höjden av det teoretiska medelvattnet. I kalkylerna utnyttjar man den senaste forskningskunskapen i de observerade och kommande förändringarna som har inverkan på det teoretiska medelvattnet. Där har man tagit i beaktande landhöjningen, havsnivåns globala höjning samt förändringarna i Östersjöns totala vattenmängd. På grund av dessa förändringar är det teoretiska medelvattnet inte konstant. Det teoretiska vattenståndet ändras inte heller alltid med konstant hastighet från år till år, eftersom det sker förändringar i hastigheten av havsnivåns höjning och i variationen av Östersjöns totala vattenmängd.
I Finland har man oftast använt det teoretiska medelvattnet som referens då information om vattenståndet ges till allmänheten t.ex. via internet, radio och dagstidningar, tills september 2021. Också djupinformationen i sjökartorna har hittills angivits i förhållande till det teoretiska medelvattnet. Från och med 2021 ges informationen också i N2000-systemet.
N2000
Höjdsystemet N2000 bygger på Finlands tredje precisionsavvägning (1978–2006). Det är en finländsk realisering av det alleuropeiska höjdsystemet och dess utgångsnivå definieras av NAP (Normaal Amsterdams Peil). Alla Östersjöländer använder ett gemensamt namn Baltic Sea Chart Datum 2000 av systemet, och i Finland betyder beteckningen BSCD2000 samma sak som N2000. N2000-systemets värden avviker 13–43 cm från Finlands tidigare nationella höjdsystem N60. Skillnaden beror främst på den landhöjning som skett under de senaste 40 åren: höjdvärdena i N2000-systemet baserar sig på situationen år 2000, medan höjdvärdena i N60-systemet bygger på situationen år 1960. Det förekommer också olikheter i uträkningarna.
Övergången till N2000-höjdsystemet
Ända till 2021 gav Meteorologiska institutet vattenståndet främst i förhållande till det teoretiska medelvattnet. En av de viktigaste orsaker för detta har varit att djupinformationen i sjökartor också angivits i relation till det teoretiska medelvattnet. Detta förändrades då höjdsystemet i sjökartorna byts till N2000-systemet.
Transport- och kommunikationsverket Traficom ansvarar för övergången, och den sker gradvis ett havsområde i taget. De första kartorna i N2000-systemet, som täcker Bottenviken, var publicerad 2021. De sista kartorna, från Finska viken, skall utkomma cirka 2026. Meteorologiska institutet kommer därför att erbjuda vattenståndsobservationer och –prognoser också i N2000-systemet. Teoretiska medelvattnet blir ändå inte onödigt, eftersom det behövs för att beräkna statistik och jämföra vattenståndsvärden mellan olika år.
Information om sjökortändringen från Traficom.
Det teoretiska medelvattnet och N2000
Skillnader mellan det teoretiska medelvattnet och N2000-systemet.
Det teoretiska medelvattnet (MW eller MSL)
Nollpunkten är ungefär årets genomsnittliga havsnivå.
Närmare bestämt motsvarar nollnivån väntevärdet för ifrågavarande år.
Nollnivån förändras varje år på grund av t.ex.
landhöjningen
globala havsnivåhöjningen
Huvudsakligt referenssystem fram tills september 2021.
N2000 (= BSCD2000)
Nollnivån förändras inte.
Bunden till fast mark (Normaal Amsterdams Peil).
Alternativ i produkter fr.o.m september 2021.
De äldre geodetiska höjdsystem
NN (normal noll)
Finlands första precisionsavvägning, utförd av Överstyrelsen för Väg och Vattenbyggen, gjordes under åren 1892–1910. Höjdsystemet NN (normal noll) bestämdes utgående från denna precisionsavvägning. Det motsvarar dock inte geoiden lika bra som N60 höjdsystemet. Till NN-systemets nollpunkt togs nollpunkten på vattenståndspeglaren vid Skatudden i Helsingfors, som befinner sig 30,465 meter under Finlands huvudfixpunkt. Huvudfixpunkten finns i närheten av Astronomiska Observatoriet i Helsingfors.
N43
Finlands andra precisionsavvägning gjordes åren 1935–1975. Höjdsystemet N43 baserar sig på resultaten från åren 1935–1955. Då man preciserade detta höjdsystem använde man inte hela avvägningsnätet. Man tog inte heller i beaktande landhöjningens inverkan under mätningstiden.
N60
Höjdsystemet N60 grundar sig på uträkningar av de två första avvägningarna då den andra blev färdig och landhöjningen beaktades. Det anses följa geoiden bättre än NN- och N43-systemen.
Omvandlingstabeller
Den årliga höjden av det teoretiska medelvattnet vid finska kusten i förhållande till de geodetiska höjdsystemen (N2000, N60, N43 och NN) är givna i tabellen på en egen sida Vattenhöjdsystemens omvandlingsvärden.