Normalåret för graddagstalen har bytts till den klimatologiska jämförelseperioden 1991-2020 och även korrigeringskoefficienterna har räknats för att motsvara det nya normalåret. Gamla jämförelsevärden kan beställas från Klimatcentralen.

Vad menas med graddagstalet?

Med hjälp av graddagstalet kan man standardisera uppmätt konsumtion av uppvärmningsenergi. Härigenom kan man jämföra energikonsumtionen för en viss byggnad under olika månader och år samt jämföra den karakteristiska energikonsumtionen mellan byggnader i olika kommuner. Användningen av graddagstalet vid uppskattningen av uppvärmningsbehovet för en fastighet grundar sig på att energikonsumtionen är så gott som proportionell mot skillnaden mellan inne- och utetemperaturen.

Graddagstalet beräknas månatligen för 16 så kallade jämförelseorter. De är Mariehamn, Vanda, Helsingfors-Kajsaniemi, Björneborg, Åbo, Tammerfors-Birkala, Lahtis, Villmanstrand, Jyväskylä, Vasa, Kuopio, Joensuu, Kajana, Sodankylä och Ivalo. På beställning kan graddagstalet även uträknas för andra kommuner.

Hur räknas graddagstalet?

Graddagstalet räknas genom att för varje månad addera ihop den dagliga skillnaden mellan inne- och utetemperaturen. I allmänhet antas innetemperaturen vara +17 grader Celsius och som utetemperatur används dygnsmedeltalet. Graddagstalet för en månad är summan av graddagstalen för vart dygn och talet för ett år är summan av talen för var månad. Graddagstalet i medeltal för åren 1991-2020 används som jämförelsevärde, dvs. som graddagstal för ett så kallat normalår.

Vid beräkning av graddagstalet beaktas inte dagar vars medeltemperatur på våren är över +10 grader och på hösten över +12 grader Celsius. Vid beräkningen antas således att uppvärmningen av fastigheterna avslutas respektive påbörjas då utetemperaturen stiger över respektive sjunker under nämnda gränser. Då temperaturobservationer saknas interpoleras dygnsmedeltemperaturerna.