Värmeböljor och kyla – obehagliga förhållanden ökar även hälsoproblem

Värmepåfrestning beror inte bara på temperaturen utan också på vindstyrka, solljus och luftfuktighet. De mest obehagliga förhållandena uppstår när det är lugnt, soligt och daggpunkten är hög.

Många individer med olika kroniska sjukdomar är känsliga för värme. En enda het dag kan vara tillräcklig för att orsaka hälsoproblem i värmen, medan det krävs några dagar av sträng kyla för att få en bredare påverkan på hälsan.

Under längre värmeböljor ökar hälsoeffekterna avsevärt. Byggnader svalnar inte tillräckligt på natten. Värmen blir allt värre, om det är högre luftfuktighet, vilket gör nätterna varmare. Studier visar att långvariga värmeböljor avsevärt ökar dödligheten bland äldre.

Vilka riktar sig värmebölja- och köldvarningar speciellt till?

Kylans allvar beror mest på temperaturen och vindstyrkan. Dessutom kan luftfuktighet göra kylan hårdare, och det känns kallare om solen inte värmer.

Varningarna riktar sig till väderkänsliga högriskgrupper, deras närstående och de vars arbete påverkas av extrema temperaturer. Förutom sjukdomar kan medicinering också öka hälsoriskerna orsakade av värme.

• äldre

• spädbarn och små barn

• gravida och ammande kvinnor

• utomhusarbetare

• transportarbetare

• räddnings- och underhållsarbetare

• arbetare i äldreomsorg

• personer med hjärt- och kärlsjukdomar

• personer med andningssjukdomar

• diabetiker

• personer med njursjukdomar

• personer med psykiska hälsoproblem och beteendestörningar, såsom demens, depression och rusmedelsberoende

• personer med nervsystemsjukdomar, såsom alzheimers och parkinsons sjukdom

• personer med hypertyreos

Denna information kan också användas i hälso- och myndighetsberedskapssystem.

Medvetenheten om behovet av värmevarningar i Europa uppstod under värmeböljan sommaren 2003. Då uppskattades det att det var cirka 35 000 extra dödsfall i Europa.

Hur man agerar vid varning om värme eller kyla:

• undvik exponering för värme/kyla

• minska fysisk ansträngning

• ta pauser på jobbet

• välj lämpliga kläder för vädret

• drick mycket vätska i värmen och säkerställ tillräckligt energiintag (mat) och saltintag

• ta hand om dem nära dig som kanske inte kan ta hand om sig själva

Dödligheten beror på temperaturen

Människan anpassar sig till viss del till sitt klimat. Temperaturens "komfortzon" är olika för människor som bor i olika klimat. Minst antal finländare dör när dygnets medeltemperatur är cirka 14 grader.

Finländarna har anpassat sig bättre till kyla än till exempel sydeuropéerna. Dödligheten ökar långsamt när temperaturen sjunker på den kalla sidan av den optimala temperaturen. Värmeböljor däremot ökar dödligheten snabbt i Finland. Vid värmebölja har en temperaturökning på några grader större betydelse än en temperatursänkning på några grader vid kyla. I det nuvarande klimatet i Finland orsakar kyla dock fler hälsoproblem än värme. I framtidens klimat förändras situationen.

Eftersom temperaturen påverkar hälsan beroende på klimatet, är varningskriterierna olika i olika länder. Även inom ett land kan det finnas olika kriterier i olika delar.

I Finland är kriterierna för värmevarningar desamma för hela landet, men för kyla är kriterierna strängare i norr än i söder. Vid valet av värmekriterier har man använt information om ökande dödlighet och klimatologiska grunder. Förutom temperaturen beaktas också vind och molnighet. För kyla är de syd-nordliga skillnaderna i kriterier valda baserat på klimatologiska grunder. När köldvarningar utfärdas beaktas också vinden, det vill säga kyleffekten.

Gränserna för varningarna finns på sidan med varningar för köld och värmebölja.