Vad är UV-strålning och UV-index?

Man kan minska den skadliga inverkan av solens UV-strålning genom att mindre utsätta sig för solstrålning. Meteorologiska institutets UVI-tjänst ger uppgifter om när och var man bör skydda sig mot solen.

UV-index är ett enkelt hjälpmedel

För att kunna uppskatta när man skall skydda sig mot solen, har man i Finland tagit i bruk ett UV-index, förkortat UVI. UVI anger med ett enkelt tal den skadliga UV-strålningens intensitet. UV-index kan användas både för prognos och observationer.

Över hela jordklotet anger man UV-index på samma sätt och i enlighet med Förenta Nationernas rekommendationer. Indexet varierar med det geografiska läget, med tiden på året och dygnet. Dessutom inverkar molnigheten, höjden över havet och ozonmängden i den övre atmosfären.

 Om ingen strålning förekommer är UVI noll. Då indexet överskrider 3 bör man skydda sig mot solen. I södra Finland överskrids detta värde under vackra sommardagar mellan kl. 10 och 17. Om UVI är 6 eller högre är strålningen kraftig. Är UVI 8 eller högre är strålningen mycket kraftig.

På högsommaren och kring middagstid ligger UVI mellan 5 och 7 i södra Finland om det är soligt. Vid Medelhavsländerna är strålningen på dagen starkare än i Finland, men tidsperioden på dagen då man bör skydda sig är den samma.

Källa: Aristotle University of Thessaloniki

Om UVI överskrider 11 är strålningseffekten extremt kraftig. Sådana värden uppnås i bergstrakter och vid ekvatoriella breddgrader. Det högsta UVI som uppmätts är 20. Mätningen gjordes i Anderna i norra Argentina.

Högsta UV-index på olika orter:

Högsta UV-index

  • Sodankylä på sommaren 4 - 5

  • Helsingfors på sommaren 5 - 6

  • Las Palmas i december 5 - 6

  • Las Palmas i mars 7 - 8

  • Norra Grekland på sommaren 8 - 9

  • Davos i juni-juli 10 -12

  • Sri Lanka, mellersta Afrika, norra Australien över 12

Vad innebär solens UV-strålning?

I solstrålningen ingår förutom det synliga ljuset osynlig infraröd strålning ,d.v.s. värmestrålning och ultraviolett strålning, d.v.s. UV-strålning. Den ultravioletta strålningen är elektromagnetisk och ligger i solens spektrum mellan röntgenstrålningen och det synliga ljuset. UV-strålningen indelas i tre delar, UV-A, UV-B ja UV-C. UV-C filtreras bort i atmosfärens ozonskikt liksom en del av UV-B.

UV-index anger intensiteten hos den skadliga strålningen, som kan orsaka hudens rodnad och ge upphov till hudskador.

På sommaren får man cirka hälften av UV-strålningen mellan klockan 11 och 15. Källa: Meteorologiska institutet.

UV-strålning och huden

UV-strålningen påverkar hudens pigmentbildande celler, de s.k. melanocyterna. Huden blir brun då den utsätts för UV-strålning. UV-A gör redan bildade pigment bruna medan UV-B startar pigmentbildning och ökar hudcellerna, överhuden blir tjockare och det bildas nya pigment.

Den bruna färgen är hudens skyddsmekanism och gör att mängden skadlig UV-strålning i mindre grad tränger till djupare hudskikt. Huden brinner om man får för mycket strålning. För mycket UV-strålning gör att hudens åldras i förtid, blir torr och grov och kan få färgförändringar.

Inverkan av UV-strålningen förblir i hudens minne för livet. Det är därför viktigt att undvika UV-strålning eller att skydda sig även då det inte finns någon direkt risk för att huden skall brinna. Det är speciellt viktigt att skydda barn och unga.

Ozonmängden i den övre atmosfären över Finland och Skandinavien har minskat under de senaste åren, i synnerhet på vårvintern. Minskad mängd ozon innebär att den mängd UV-strålning som når markytan i någon mån har ökat. Den ökade strålningsmängden kommer efter ett antal år att synas i form av hälsoskador.

Risken för hudkancer ökas av UV-strålningen på huden. Om man skyddade huden från att brinna skulle man minska antalet melanomfall med cirka 95 %. Dock är vår attityd och vårt beteendet av större vikt vad gäller hälsan: Vi beundrar den brunbrända, vi går lättare klädda på sommaren och vi åker till södern på semester. Det här har mera ökat den mängd UV-strålning vi utsätter oss för än förändringarna i atmosfären.

Olika hudtyper tål sol i olika grad. Man kan grovt indela hudtyperna enligt följande:

Hudtyp  Brinner             blir brun

I      brinner mycket lätt     blir ej brun

II    brinner lätt       kan bli svagt brun

III    brinner ibland             blir lätt brun

IV            brinner sällan              blir mycket lätt brun

I Finland har en tredje del av befolkning hudtyp I - II. Största delen hör till hudtyp III, var tionde har hudtyp IV. En hud som är brun reagerar långsammare på solljuset, en ljus hud snabbare. Rödhåriga och ljushyllta är i allmänt mycket känsliga för sol.

Är huden brun motsvarar det bara en skyddsfaktor på 4. Men även den bruna huden kan brinna i solen. UV-strålningen kan nämligen tränga igenom också den bruna huden och skada vävnaderna. Huden härdas inte då den blir brinner, i själva verket blir den mera känslig. Genom att skydda barnet från att upprepade gånger brinna i solen minskar man avsevärt risken för hudkancer i vuxen ålder.

UV-strålning och ögonen

Ögonen är känsliga för UV-strålning. En stor mängd strålning under en kort tid orsakar akut ögoninflammation, så kallad snöblindhet. Snöblindhet är smärtsamt men övergående.

Om ögonen utsätts för mycket solstrålning under långa perioder kan det ge upphov till grumlighet i ögonlinsen, som senare i allt yngre år kan utvecklas till starr. Det är speciellt viktigt att skydda barnets ögon, eftersom UV-strålningen i högre grad förmår tränga in i ögonlinsen hos ett barn än hos en vuxen. En del av UV-strålningen förmår tränga ända in i ögats botten, vilket gör att näthinnans celler småningom börjar degenerera.

Mot UV-strålning skyddas ögonen bäst genom skuggande hattar och solglasögon. Bra solglasögon skall effektivt skydda mot strålningen och även hindrar strålningen från att komma in från sidan.

Solarium

I solarium utsätts man för kraftig UV-A strålning, varför huden blir brun snabbt.