Havsrekord
Rekord från Östersjön, särskilt från Finlands havsområden, enligt Meteorologiska institutets observationer.
Vågrekord
De högsta observerade signifikanta våghöjden som uppmätts med vågbojar i Finlands havsområden.
Bojen | Signifikanta våghöjden | Datum | Observationer från och med |
Bottenviken | 5,0 m | 21.11.2024 | 2012 |
Bottenhavet | 8,1 m | 2.1.2019 | 2011 |
Norra Östersjön | 8,2 m | 22.12.2004 | 1996 |
Finska viken | 5,2 m | 15.11.2001 | 1990 |
Sveaborg | 2,0 m | 7.10.2023 | 2016 |
Vågobservationsnätverket är ganska spridd. Våghöjden mäts med vågbojar, vars installation och underhåll mitt i havet är mer utmanande än att underhålla väderobservationsstationerna på land. I Östersjön försvårar isen mätningen, eftersom bojarna inte håller is utan de måste tas bort i vintertid. Därför finns det inte lika långa mätserier för vågobservationer som för många andra observationer.
Rekord har listats enligt den signifikanta våghöjden som beskriver sjögången bättre än en enskild högsta våg.
Vindrekord
Medelvindhastighet till havs: 33,5 m/s
Den största 10 minuters medelvindhastigheten som uppmätts i Finland har varit 33,5 m/s. Den uppmättes vid observationsstationen Kylmäpihlaja i Raumo den 1 november 2024. Det är första gången som medelvinden på 10 minuter uppmätts på finska stationer för att mäta orkanens vindhastighet (minst 33,0 m/s). Det tidigare rekordet på 32,5 m/s har uppmätts på Bogskärs observationsstation på Kökar den 2 januari 2019.
Vindbyrekord 41,6 m/s
Så länge som observationerna har varit automatiska har det kraftigaste vindbyn i Finlands havsområden varit i stormen Aapeli den 2 januari 2019. Då uppmätte man 41,6 m/s på Bogskärs station på Kökar.
Vattenståndsrekord
De högsta och lägsta havsvattenstånden som uppmätts i Finland. I den sista kolumnen finns det året från och med vilket observationerna har börjat.
Station | Högsta (datum) | Lägsta (datum) | Observationer från och med |
Kemi | +201 cm (22.9.1982) | -161 cm (21.11.2024) | 1922 |
Uleåborg | +183 cm (14.1.1984) | -131 cm (14.1.1929) | 1922 |
Brahestad | +162 cm (14.1.1984) | -129 cm (4.10.1936) | 1922 |
Jakobstad | +139 cm (14.1.1984) | -113 cm (4.10.1936) | 1922 |
Vasa | +144 cm (14.1.1984) | -103 cm (2.1.2019) | 1922 |
Kaskö | +148 cm (14.1.1984) | -92 cm (2.1.2019) | 1926 |
Björneborg | +132 cm (14.1.1984) | -86 cm (2.1.2019) | 1925 |
Raumo | +135 cm (22.2.2020) | -80 cm (2.1.2019) | 1933 |
Åbo | +130 cm (9.1.2005) | -74 cm (10.4.1934) | 1922 |
Föglö | +102 cm (14.1.2007) | -71 cm (10.4.1934) | 1923 |
Hangö | +133 cm (9.1.2005) | -79 cm (28.1.2010) | 1887 |
Helsingfors | +151 cm (9.1.2005) | -93 cm (28.1.2010) | 1904 |
Borgå | +123 cm (6.12.2015) | -69 cm (7.3.2017) | 2014 |
Fredrikshamn | +197 cm (9.1.2005) | -116 cm (20.3.2013) | 1928 |
Vattenståndet anges i förhållande till det teoretiska medelvattnet. Då beskriver de hur högt eller lågt vattnet har varit i de hårdaste väderförhållandena. Andra höjdsystem än teoretiskt medelvatten passar inte lika bra för rekord. Till exempel om man uppmäter i höjdsystemet N2000 visar det hur högt vattnet har varit i förhållande till marken. På grund av landhöjningen och de stigande havsnivåerna är dessa värden tidsberoende och det är inte lika förnuftigt att statistikföra rekord för dem.
Isrekord
Tjockast uppmätt jämn is: 122 cm i Röyttä 21.4.1985.
Vinterns största isutbredningen i Östersjön: Största: 422 000 km² Minsta: 37 000 km²
Isvinterns stränghet beskrivs vanligen enligt vinterns mest omfattande isläge. Under milda isvintrar är även den största isutbredningen mindre än 115 000 km².
28.2.2025
