Havsrekord

Rekord från Östersjön, särskilt från Finlands havsområden, enligt Meteorologiska institutets observationer.

Vågrekord

De högsta observerade signifikanta våghöjden som uppmätts med vågbojar i Finlands havsområden.

Hoppa över Vågrekord tabell
Bojen
Signifikanta våghöjden
Datum
Observationer från och med
Bottenviken
5,0 m
21.11.2024
2012
Bottenhavet
8,1 m
2.1.2019
2011
Norra Östersjön
8,2 m
22.12.2004
1996
Finska viken
5,2 m
15.11.2001
1990
Sveaborg
2,0 m
7.10.2023
2016

Vågobservationsnätverket är ganska spridd. Våghöjden mäts med vågbojar, vars installation och underhåll mitt i havet är mer utmanande än att underhålla väderobservationsstationerna på land. I Östersjön försvårar isen mätningen, eftersom bojarna inte håller is utan de måste tas bort i vintertid. Därför finns det inte lika långa mätserier för vågobservationer som för många andra observationer.

Rekord har listats enligt den signifikanta våghöjden som beskriver sjögången bättre än en enskild högsta våg.

Vindrekord

Medelvindhastighet till havs: 33,5 m/s

Den största 10 minuters medelvindhastigheten som uppmätts i Finland har varit 33,5 m/s. Den uppmättes vid observationsstationen Kylmäpihlaja i Raumo den 1 november 2024. Det är första gången som medelvinden på 10 minuter uppmätts på finska stationer för att mäta orkanens vindhastighet (minst 33,0 m/s). Det tidigare rekordet på 32,5 m/s har uppmätts på Bogskärs observationsstation på Kökar den 2 januari 2019.

Vindbyrekord 41,6 m/s

Så länge som observationerna har varit automatiska har det kraftigaste vindbyn i Finlands havsområden varit i stormen Aapeli den 2 januari 2019. Då uppmätte man 41,6 m/s på Bogskärs station på Kökar.

Vattenståndsrekord

De högsta och lägsta havsvattenstånden som uppmätts i Finland. I den sista kolumnen finns det året från och med vilket observationerna har börjat.

Hoppa över Vattenståndens rekorderna tabell
Station
Högsta (datum)
Lägsta (datum)
Observationer från och med
Kemi
+201 cm (22.9.1982)
-161 cm (21.11.2024)
1922
Uleåborg
+183 cm (14.1.1984)
-131 cm (14.1.1929)
1922
Brahestad
+162 cm (14.1.1984)
-129 cm (4.10.1936)
1922
Jakobstad
+139 cm (14.1.1984)
-113 cm (4.10.1936)
1922
Vasa
+144 cm (14.1.1984)
-103 cm (2.1.2019)
1922
Kaskö
+148 cm (14.1.1984)
-92 cm (2.1.2019)
1926
Björneborg
+132 cm (14.1.1984)
-86 cm (2.1.2019)
1925
Raumo
+135 cm (22.2.2020)
-80 cm (2.1.2019)
1933
Åbo
+130 cm (9.1.2005)
-74 cm (10.4.1934)
1922
Föglö
+102 cm (14.1.2007)
-71 cm (10.4.1934)
1923
Hangö
+133 cm (9.1.2005)
-79 cm (28.1.2010)
1887
Helsingfors
+151 cm (9.1.2005)
-93 cm (28.1.2010)
1904
Borgå
+123 cm (6.12.2015)
-69 cm (7.3.2017)
2014
Fredrikshamn
+197 cm (9.1.2005)
-116 cm (20.3.2013)
1928

Vattenståndet anges i förhållande till det teoretiska medelvattnet. Då beskriver de hur högt eller lågt vattnet har varit i de hårdaste väderförhållandena. Andra höjdsystem än teoretiskt medelvatten passar inte lika bra för rekord. Till exempel om man uppmäter i höjdsystemet N2000 visar det hur högt vattnet har varit i förhållande till marken. På grund av landhöjningen och de stigande havsnivåerna är dessa värden tidsberoende och det är inte lika förnuftigt att statistikföra rekord för dem.

Isrekord

Tjockast uppmätt jämn is: 122 cm i Röyttä 21.4.1985.

Vinterns största isutbredningen i Östersjön: Största: 422 000 km² Minsta: 37 000 km²

Isvinterns stränghet beskrivs vanligen enligt vinterns mest omfattande isläge. Under milda isvintrar är även den största isutbredningen mindre än 115 000 km².

På första kartan är hela Östersjön täckt av is. På den andra kartan finns det is bara Bottenviken, som är inte ändå helt fröst.
Isen har som mest täckt hela Östersjön, en yta på 422 000 km². Som lägst har det maximala isläget varit 37 000 km² vintern 2020.

28.2.2025