Tyvärr har vi tekniska problem med väderprognoser. Vi arbetar för att lösa problemet så fort som möjligt.

Vädret i en dator

I en vädermodell uttrycks fysikens lagar i form av matematiska ekvationer, som anger hur atmosfärens tillstånd förändras med tiden. Ur ett givet utgångsläge beräknas framtida tillstånd steg för steg med hjälp av en dator.

Ekvationerna som beskriver atmosfären bildar ett så komplicerat system, att det inte kan lösas exakt. Man känner alltså ingen formel, ur vilken det framtida vädret kunde beräknas direkt. I stället måste ekvationssystemet lösas approximativt med hjälp av numeriska metoder. Man delar då in räkneområdet i ett antal gitterrutor, där värdet på atmosfärens tillståndsvariabler, dvs. tryck, temperatur, rörelse, fuktighet, osv. beräknas. Avståndet mellan gitterrutorna bestämmer modellens  horisontella och vertikala  upplösning. 

Även med avseende på tiden delas prognosen upp i ett antal korta steg. Prognosen fortgår steg för steg, sålunda att tillståndet under följande steg beräknas ur det föregående, varefter processen upprepas tills en prognos av önskad längd uppnås.  Sålunda uppstår i modellens gitterrutor en rörlig tredimensionell bild av atmosfären och vädret.

Ju högre upplösning man har i modellen, desto bättre blir beskrivningen av atmosfären och olika väderfenomen. Upplösningen begränsas emellertid av den tillgängliga datorkraften. I de första vädermodellerna på 1950-talet användes en upplösning på hundra tals kilometer. Med hjälp av dagens superdatorer kan man nå en upplösning av ett par kilometer.

Vädermodellen är en del av ett avancerat informationstekniskt system, som utom själva modellen innefattar delsystem för bestämning av utgångsläget med hjälp av ett mycket stort antal observationer från atmosfären och jordytan, för  distribution och uppsamling av dessa observationer, samt för vidarebehandling av prognosmodellens resultat.
 

En del av HIRLAM prognossystemets processchema. Själva prognosen beräknas i modulen "Model". Övriga moduler hänför sig till behandling av observationer, bestämning av utgångläget, samt visualisering, verifiering och arkivering av prognosdata.
 

21.1.2015

Meteorologiska institutets CRAY XC30 superdator.