Saltpulser

En stor saltpuls kräver vissa, ganska sällan förekommande väderförhållanden. Förutsättningen är att vattennivån i Östersjön är klart lägre än i norr om de danska sunden i Nordsjön. Först måste det blåsa länge från de östra riktningarna, så att så mycket vatten som möjligt rinner genom sunden ut till Nordsjön. Därefter behövs snabbt en väststorm. När detta sker, kommer flera tiotals eller även hundratals kubikkilometer saltigt och syrerikt vatten från Nordsjön att tränga in i Östersjön på några veckor.

När Nordsjöns vatten tränger in i Östersjön, rör det sig längs bottnen, eftersom det är tätare än det bräckta vattnet i Östersjön. På så sätt får Östersjöns fördjupningar mer syre, men vid bassängernas kanter och särskilt i Finska viken, sjunker syrehalten i bottnen och stratifiering av salthalt i vattnet förstärks när saltvattenpulsen pressar in det egentliga Östersjöns gamla, syrefattiga och salthaltiga djupvatten.

Saltpulsen syns i mätningar av vattnets temperatur, salthalt och syrehalt. I diagrammen finns mätningar av Argo-boj från Bornholm före (blåa linjen) och efter (orange streckad linjen) saltpulsen som kom till Östersjön i december 2023.

Havets skiktning påverkar syrehalten i vattnet nära botten, eftersom det starka haloklin (ett språngskikt där salthalten ökar snabbt i djupriktningen mot botten) hejdar det syrerika ytvatten att blandas med bottennära vatten. Om syret tar slut och svavelvätet bildas är det skadligt för de flesta organismer i Östersjön, och de flesta djur och växter på bottnen dör och fisken försvinner.

De senaste saltpulser

I Östersjön varierar Omfattningen av de syrefria områdena i Östersjön beror på hur ofta det kommer saltpulser. Under detta årtusende har det hittills bara kommit några saltpulser. År 2014 kom den tredje största pulsen i den övervakning som började i slutet av 1800-talet. Den följdes av medelpulser under de två följande åren. Tillståndet i Östersjöns djupgravar hade ändå blivit så dåligt att pulserna förbättrade situationen bara för en kort tid. Nästa signifikant puls var medelstor och anlände i december 2023. Därefter i de södra delarna av Östersjön nära botten steg syrehalten, vattnet svalnade och salthalten ökade. Ändå, vid den Egentliga Östersjönhar man inte observerat signifikant påverkan på bottenvattnet.

Salttransporten till Östersjön under cirka 30 år enligt IOW (Leibniz-Institut für Ostseeforschung Warnemünde). De horisontala linjerna begränsar de mätningar som utgör mindre än 1 % av mätningarna, mindre än 5 % av mätningarna och mindre än 10 % av mätningarna i en historia längre än 100 år.