Havströmmar
Vattnet står inte stilla utan rör ständigt runt om i världen som havsströmmar. Samtidigt transporterar den till exempel värme, salt, näringsämnen, organismer och till exempel gods.
Havsvatten röras av flera faktorer. Vindarna driver ytvattnet. Havsbottnens och kusternas former påverkar i vilken riktning vattnet kan rinna. Strömmar som drivs av skillnader i densitet kallas också termohalin cirkulation. Kallt och salthaltigt vatten är tätare än varmt och sött. Vattenmassorna tenderar att bosätta sig efter sin densitet, det vill säga tätare under den lättare, vilket orsakar att vattnet strömmar. Allmänt, från varma områden flyter vattnet nära ytan till svalare områden, från vilka det svala vattnet flyter närmare bottnen tillbaka.
Strömmar transporterar värme
Atmosfären avger värme till havens ytskikt, och havsströmmarna i sin tur transporterar värme i haven. Varma havsströmmar är till exempel Golfströmmen i Nordatlanten och Kuroshio i Stilla havet. Kuroshio transporterar värme norrut längs Kinas och Japans kuster.
Kalla strömmar flyter i motsats till de varma strömmar. Till exempel den kalla Labradorströmmen flyter mellan Golfströmmen och Nordamerikas kontinent, vilket förhindrar att det varma vattnet i Golfströmmen når till exempel Kanadas östra kust. I Stilla havet är den kalla Ojashio motsvarande för den varma Kuroshio. På så sätt utjämnar havsströmmarna skillnaderna i temperatur mellan jordens regioner.
Landområden vid kalla havsströmmar är vanligtvis torrare, och områden vid varma strömmar vanligtvis fuktigare. Detta beror på hög avdunstning av den varma strömmen, vilket ökar nederbörden i landområdet i närheten. I sin tur ovanpå de kalla strömmarna kondenserar fukten vid havet och regnar där nere så att regnet inte når landområdena. Det är därför det ofta finns öknar vid de kalla strömmarna, som Atacamaöknen vid Peruströmmen (kallas också Humboldtströmmen).
Atlantiska Meridional Havscirkulationen AMOC
Klimatet i Finland påverkas mest av den Atlantiska Meridional Havcirkulationen. För detta används förkortningen AMOC, Atlantic Meridional Overturning Circulation. Den drivs av vind och skillnader i vattnets täthet. Det varma ytvattnet nära ekvatorn rinner norrut. Samtidigt avger det värme till atmosfären och blir därmed tätare, vilket gör att den sjunker mot botten. På motsvarande sätt rinner det kalla havsvattnet från norr söderut närmare bottnen.
De mest betydande varma havsströmmarna i AMOC är Golfströmmen och Nordatlantiska strömmen. Golfströmmen utgår från det varma Karibiska havet och transporterar varmt vatten mot nordost, längs Nordamerikas östkust, varifrån det fortsätter som Nordatlantiska strömmen vidare norrut mot norra Europa. För denna värme är norra Europa varmare än länder på samma latituder, till exempel Kanada. Däremot är Ishavets kalla vatten tätare och därför flyter det söderut djupare.
På grund av klimatförändringen förlorar vattnet inte lika mycket värme på vägen norrut som tidigare. Också mer sötvatten, som är inte lika tät som saltvatten, blandas i det. På grund av detta förutspås AMOC försvagas. I prognoserna har man också reflekterat över möjligheten till en snabb försvagning av AMOC, men för närvarande verkar det inte troligt.
6.6.2025