Artikel 4.7.2024

Hiiskulas nederbördsstation 100 år – levande historia och väderobservationer

Hiiskulas observationsstation i Vichtis firar i år hundraårsjubileum av sin mätningstradition. Nederbördsstationen fortsätter traditionen som började 1924 då nuvarande observatörens farfar, ingenjör Hans Brummer, för första gången registrerade nederbördsmängder.
Hiiskulas nederbördsstations nuvarande observatör heter också Hans Brummer. Barometern som Hans håller i sina händer köptes av hans farfar 1920. Barometern används fortfarande dagligen av tredje generationen.

Hiiskulas nederbördsstation grundades 1924 vid Hiiskula herrgård under Hans Brummers tillsyn. Han är farfar till den nuvarande observatören Hans Brummer. "Stationens betydelse begränsas inte bara till insamling av väderdata; den är en del av en bredare gemenskap och samhällsservice," berättar Brummer. 

Hiiskula herrgård, grundad av friherre Artur Vilhelm Klinckowström 1836, ligger i byn Vihtijärvi vid södra stranden av Alimmaisenjärvi. Huvudbyggnaden ligger mitt i en stor herrgårdspark genom vilken Vihtijoki ån rinner. Herrgårdsområdet omges av stora åkerfält. 

Idag förvaltas Hiiskulas herrgård av släkten Brummer och observationsstationen har sedan dess registrerat nederbördsdata. Det är en manuell nederbördsstation där den dagliga nederbördsmängden och snödjupet observeras av observatören på morgnarna. 

Bokhollarens rödfärgade hus syns bakom träden i parkliknande landskapet.
Hiiskulas herrgård ligger mitt i en stor herrgårdspark genom vilken Vihtijoki ån rinner. På bilden syns gårdsförvaltarens så kallad Bokhollars bostad.

Långvarig verksamhet och betydande observationer 

Betydelsefulla år för stationens verksamhet var 1956–2004 när Henrik Brummer, nuvarande observatörens far, var observatör. "Henrik Brummer skötte stationen nästan fem decennier. När han var borta vikarierade gårdsförvaltare Lauri Komonen och såg till att mätningarna gjordes i tid," minns nuvarande observatören Hans Brummer från sin barndom på Hiiskula. 

Nederbördsstationen har bevittnat många betydande väderfenomen, såsom ovanligt kraftiga stormar och rekordtemperaturer. 

Anmärkningsvärda rekord vid Hiiskula i Vichtis inkluderar: 

  • Största månadsnederbörd: 2281 mm (oktober 2006), 1923 mm (augusti 1972) och 1704 mm (augusti 2021). 

  • Minsta månadsnederbörd: 08 mm (mars 1969), 10 mm (april 1987) och 13 mm (juli 1994). 

  • Största dygnsnederbörd: 649 mm (5 juli 2002). 

  • Största snödjup: 103 cm (29 mars 1966). 

Teknologins utveckling och bevarandet av traditioner 

Stationens teknologi och arbetsmetoder har utvecklats genom åren. "Trots att vi idag använder digitala mätinstrument håller vi fortfarande fast vid gamla manuella metoder. De ger noggrannhet och djup till våra observationer," berättar Brummer. 

"Varje dag börjar med att kontrollera och registrera väderobservationerna."

Underhåll av stationen kräver ständigt engagemang och noggrannhet. "Varje dag börjar med att kontrollera och registrera väderobservationerna. Nederbördsmängden mäts genom att hälla vattnet från nederbördsmätaren i ett mätkärl och läsa av den exakta mängden. Dessutom läses snödjupet av på snökäpp på vintern," förklarar han. 

Observatör Hans Brummer betonar att även om teknologin har utvecklats är traditionella metoder fortfarande viktiga. "Manuella mätningar är en väsentlig del av stationens verksamhet. De ger observationerna noggrannhet och säkerhet som inte alltid kan uppnås med enbart digitala verktyg." 

Förändringar och utmaningar under de senaste 20 åren 

Hiiskulas nederbördsstations nuvarande observatör har under sin tid märkt betydande förändringar i väderfenomen och klimat. "Under de senaste tjugo åren har jag märkt att extrema väderhändelser har blivit vanligare. Stormarna har blivit kraftigare och kraftiga regn är allt vanligare," säger Brummer. 

Observatören och representanten för Meteorologiska institutet tittar på regnmätaren på gräsområdet.
Hiiskulas manuella nederbördsstation i Vichtis. Till vänster observatör Hans Brummer och till höger representant från Meteorologiska institutet, Eeva Hento.

Brummer betonar också förändringar i vintervädret. "Vinterförhållandena har varierat mer än tidigare. Temperaturvariationerna är kraftigare och vi har upplevt både rekordstora snöfall och mycket milda vintrar," minns han. "Å andra sidan har vi också sett perioder med lite snö, vilket påverkar bland annat jordbruket och vattenresurserna." 

Framtidsutsikter 

Nederbördsstationen har genomlevt och dokumenterat otaliga väderfenomen under sin hundraåriga historia och erbjudit värdefull information till det lokala samhället och samhället i stort. "Vi är engagerade i att fortsätta denna service så länge som möjligt, samtidigt som vi bevarar de traditionerna som gör vårt arbete unikt," betonar Brummer. 

Stationens framtid ser ljus ut eftersom nästa generation har visat intresse för gårdsförvaltning. "Vi hoppas att han också kan fortsätta detta värdefulla arbete med väderobservationer som har tjänat vårt samhälle i årtionden," säger Hans Brummer hoppfullt. 

Hiiskulas nederbördsstation firar sitt hundraårsjubileum med stolthet över sitt förflutna och optimism inför framtiden. "Att göra observationer är mer än ett arbete; det är ett arv som jag stolt för vidare," säger Hans Brummer avslutningsvis i intervjun. 

Text och bilder Valtteri Härkönen

Ytterligare information 

Vichtis Hiiskula aktuella nederbördsobservationer på Meteorologiska institutets webbplats Lista över Meteorologiska institutets observationsstationer Observationsstorheter: vad observerar vi?

NederbördsstationVäderobservationer