Pressmeddelande 27.12.2018

Första finländska atmosfärforskaren på Concordia stationen på Antarktis

Antarktis högplatå är den sista vildmarken när det kommer till ren luft som finns kvar på jorden och är därför en unik miljö för att studera ostörda processer i atmosfären.

FD John Backman från Finlands Metrologiska institut (FMI) är den första finländska atmosfärforskaren någonsin som är på forskningsstationen Concordia på östra Antarktis. Målet med forskningen är att studera trender, variationer, transportvägar och mängden luftföroreningar, så som t.ex. sot som transporterat från lägre breddgrader till världens renaste kontinent samt kopplingar mellan cryosfären och atmosfären samt ostörda atmosfäriska processer i denna unika miljö.

"De mest spektakulära landskapen jag sett under resan var när vi startade från Terra Nova Bay med inrikesflyget till Concordia då jag kunde se havsisen, öppet hav, bergskedjor som stack upp genom glaciären samt snöbeklädda vulkaner i fjärran", John Backman berättar.

Concordia är en Fransk-italiensk forskningsstation som är bemannad året runt på den öst-antarktiska högplatån Dome C. Concordia stationen skiljer sig markant från de övriga stationerna eftersom den är 1 000 kilometer från kusten och belägen uppe på högplatån 3 233 meter över havsytan.

Stationens höga läge förstärks av jordens rotation samt en mycket skiktad atmosfär som gör att luften är tunnare än normalt. Som exempel måste man klättra upp till ca 3 700 meters höjd i alperna i Europa för att luften skall vara lika tunn som här. När man anländer till stationen så är det två dagars vila som gäller innan man börjar jobba vilket man kvickt inser är nödvändigt.

"Första dagen var jag konstant yr och snurrig utan att anstränga mig och andra dagen hade jag huvudvärk innan jag på tredje dagen började känna mig någotsånär normal igen", Backman förklarar. "Att springa upp och ner för trappor här påminner en ganska fort att man ännu befinner sig i tunn luft. När jag först kom till stationen var temperaturen omkring -50 Celsius men nu efter en knapp månad är redan dagstemperaturerna uppe i -28 grader och innan årets slut borde t.o.m. -25 grader nås."

Under vintern måste man klara sig själv på stationen

Backman stannar på Concordia i två månader från medlet av november till medlet av januari. Hans uppgifter är att installera och operera ny forskningsutrustning samt serva och kalibrera tidigare installerad mätutrustning. Eftersom stationen är på en inlandsplatå är omgivningen väldigt platt. Platsen har valts eftersom den är lämplig för att borra efter iskärnor då glaciären inte nämnvärt rör på sig här. När glaciären inte rör på sig så hålls borrhålen också öppna och hela.

"De stabila isförhållandena resulterar också i att det inte bildas sprickor i isen så man kan vandra omkring utan att vara rädd för att falla ner i en spricka i isen", Backman säger.

Under sommaren kan stationen inhysa 81 personer men under vintern, då temperaturer nedåt -80 grader inte är ovanliga, är bemanningen endast 13 personer som därtill är tvungna att klara sig själva eftersom den stränga vintern inte tillåter konvojer eller flyg till eller från stationen.

Unik miljö för att studera processer i atmosfären

Stationen lämpar sig ytterst väl för att studera ren luft. Luftmassor som når stationen är nämligen världens renaste vilket huvudsakligen beror på två faktorer. För det första är stationens höga läge på inlandsplatån i kombination till närheten av polen en faktor som resulterar i att luftmassorna inte driver in till stationen långsmed jordens yta, därifrån de flesta luftföroreningarna härstammar, utan sjunker ner från de övre luftskikten som sjunker ned vid polerna. Den andra orsaken är att de flesta luftföroreningarna härstammar från norra jordklotet där merparten av jordens befolkning också bor.

Concordia-stationen är även belägen nära den magnetiska sydpolen vilket har en effekt på mängden laddade joner i atmosfären. Vid mätstationen finns det ett labb för ren luft som är i lovart om själva stationen där atmosfäriska mätningar av luftburna partiklar och spårgaser där Italienska forskare from Institute of Atmospheric Sciences and Climate (CNR-ISCA) i Bologna samt University of Florence har samarbetat med FMI och INAR genom året-runt mätningar sedan 2007.

Ytterligare information:

specialforskare Aki Virkkula, Meteorologiska institutet, tel. 029 539 2053, aki.virkkula@fmi.fi

forskare John Backman, Meteorologiska institutet, john.backman@fmi.fi (i Antarktis till slutet av januari 2019)

professor Tuukka Petäjä, INAR, tel. 02941 50878, Tuukka.Petaja@helsinki.fi

FMI och Institutet för Atmosfärforskning (INAR) vid Helsingfors Universitet har samarbetat inom forskning om Antarktis redan i två årtionden. Utöver forskning vid den Finländska forskningsstationen Aboa har grupperna medverkat i forskning vid tre övriga forskningsstationer på Antarktis som skiljer sig markant från varandra vad beträffar naturligt förekommande miljöer: den tyska forskningsstationen Neumayer nära kusten i Drotning Maud Land, den argentinska forskningsstationen Marambio vid den nordliga spetsen på en ö nära den Antarktiska halvön som vetter mot Sydamerika, samt Concordia.

Forskningen finansieras av Finlands Meteorologiska Institut, INAR och den Italienska statens Antarktis forskningsprogram.