Doktorsavhandling: Även under sommaren kan man iaktta sjösprång orsakade av åskfronter vid Finlands kust – havsvattnet stiger också på lång sikt

Sjösprång är vanligare än väntat i Finland. Fenomenen förekommer nästan varje år vid den finska kusten, men de är till största delen små. Uppgifterna framgår av en doktorsavhandling, där man för första gången undersökte sjösprång vid Finlands kust med moderna vetenskapliga metoder.

Sjösprång är snabba variationer i vattenståndet som orsakas av lufttrycksstörningar som rör sig över havet. Havsvattnet kan stiga lokalt upp till en meter på fem eller femton minuter, sedan sjunka lika snabbt och variationen kan upprepas flera gånger i rad.

Av doktorsavhandlingen framgår att sjösprång vid Finlands kust vanligen orsakas av åskfronter, som rör sig över havet med lämplig hastighet. Åskan kan dock inte nödvändigtvis iakttas där vågorna kommer i land, och vågorna kan överraska även vid vackert väder. ”I Östersjön har de högsta tillförlitligt dokumenterade sjösprångsfenomenen varit 1–1,5 meter höga, men annanstans i världen känner man till fall där våghöjden har stigit till flera meter”, säger forskare Havu Pellikka vid Meteorologiska institutet.

Artiklarna om sjösprång längs Finlands kust, som publicerades i avhandlingen, är de första moderna vetenskapliga undersökningarna om sjösprång i Östersjön. Förekomsten av sjösprång i Finska viken utreddes utifrån gamla observationer av vattenståndet som sparats på pappersrullar från och med 1920-talet. I undersökningen ingick också sjösprång som uppmärksammats av ögonvittnen under 2010 och 2011.

”På Östersjön känner man till historiska ’mysterievågor’, vars exakta ursprung är oklara. Deras höjd kan ha varit upp till flera meter. Beskrivningarna av vågorna tyder på sjösprång”, berättar Havu Pellikka.

Havsytan stiger i Finska viken

Utöver de snabba variationerna i vattenståndet, såsom sjösprång, förändras havsvattenståndet långsamt på lång sikt. Höjningen av havsnivån ökar översvämningsriskerna vid Finska vikens kust betydligt under det nuvarande århundradet.

”Till exempel skulle den rekordstora havsöversvämningen 2005 enligt prognoserna kunna upprepas vartannat år i slutet av århundradet”, berättar Havu Pellikka.

Prognoserna för höjningen av havsytan är väldigt osäkra, eftersom smältningsgraden för inlandsisen är mycket osäker. De högsta prognoserna förutspår att havsytan kommer att stiga överallt vid Finlands kust redan under detta århundrade.

I Bottniska viken räcker dock den kraftigare landhöjningen sannolikt ännu för att häva höjningen av havsytan under detta århundrade. Enligt doktorsavhandlingen ligger höjningen av havsnivån i Finland under det globala medelvärdet även utan landhöjningens inverkan, eftersom smältningen av inlandsisen på Grönland inte nämnvärt påverkar i Finland.

Mer information:

forskare Havu Pellikka, Meteorologiska institutet, tfn 050 499 1131, havu.pellikka@fmi.fi Doktorsavhandlingen finns tillgänglig i Helda-tjänsten.