Nyhet 11.4.2022

Det blir lättare att förbereda sig på konsekvenserna av väderfenomen som orsakar fara

I Meteorologiska institutets och Försörjningsberedskapscentralens gemensamma utvecklingsprojekt har man i en databas samlat uppgifter om konsekvenser av väder och klimat från gångna årtionden. Utifrån dessa utvecklar man allt noggrannare konsekvensprognoser. Produkter som utvecklats med hjälp av den sällsynt omfattande databasen hjälper kritiska aktörer inom säkerhets- och försörjningsberedskapen att bättre förbereda sig på väderförhållanden som orsakar fara.
Bild: Marko Happo / Warkauden lehti

Pilotperioden för Meteorologiska institutets och Försörjningsberedskapscentralens gemensamma utvecklingsprojekt SILVA inleddes i början av april. I projektet har skador orsakade av väder och klimat under upp till 20 års tid samlats i en omfattande databas. Med hjälp av de insamlade historiska konsekvens- och väderuppgifterna har man bland annat med maskininlärningsmetoder utvecklat nya produkter som visar de förutspådda konsekvenserna under de närmaste dagarna av väderfenomen som orsakar olägenhet och fara.

”Databasen innehåller väderrelaterade konsekvenshändelser från bland annat energi-, trafik- och försäkringsbranschen. Flera tidsserier av händelser omfattar flera år och är riksomfattande, så det insamlade informationsmaterialet är sällsynt täckande även globalt sett”, säger projektchef Ari-Juhani Punkka vid Meteorologiska institutet.

Konsekvensprognosprodukterna hjälper aktörer som är kritiska för säkerheten och försörjningsberedskapen att förbereda sig för farliga vädersituationer i rätt tid och med rätt dimensionerade resurser. Med de nya produkterna strävar man efter att förutse bland annat antalet skadebekämpningsuppgifter i anslutning till terrängbränder eller vind några dygn innan den skadliga vädersituationen uppstår. Konsekvensprognoserna presenteras som tidsserier eller kartbilder, där konsekvensernas signifikans anges på en färgskala som går från grönt till rött.

"I projektet testas och tillämpas ett helt nytt sätt att utveckla beredskapen och försörjningsberedskapen. Människo- och aktörsspecifik minnesinformation omvandlas till gemensamma digitala data. Med metoden, som baserar sig på modern artificiell intelligens, kan man producera ny information och nya tjänster samt förbättra kontinuiteten i den kritiska verksamheten i samhället”, säger beredskapschef Tapio Tourula vid Försörjningsberedskapscentralen.

Meteorologiska institutets projekt genomförs i Försörjningsberedskapscentralens program Logistiikka 2030, för vilket Tourula är chef.

40 organisationer inom räddningsväsendet, energi och trafik testar de nya produkterna

De nya produkterna som utvecklats inom SILVA-projektet pilottestas i verkliga väderförhållanden under tidsperioden mellan den här våren och hösten. I testningen av pilotprodukterna deltar cirka 40 organisationer inom räddningsväsendet, energibranschen och olika trafikformer.

"Vi strävar nu efter att samla in användnings- och utvecklingsrespons om de nya produkterna i så stor omfattning som möjligt. Dessutom har man planerat att under pilotperioden ge handledning i användningen av produkterna inför betydande väderhändelser, så upprepad interaktion med testarna utlovas”, förklarar Punkka.

Man strävar dessutom efter att göra de historiska konsekvensuppgifterna tillgängliga för alla genom ett öppet datagränssnitt.

Mer info:

Projektchef, övermeteorolog Ari-Juhani Punkka, Meteorologiska institutet, tfn 029 539 3630

Beredskapschef Tapio Tourula, Försörjningsberedskapscentralen, tfn 029 505 1042

SILVAKonsekvensprognosVäderSäkerhet