Samhällets och kundernas behov sporrar utvecklingen av väder- och konsekvensprognoser

Låt oss föreställa oss att en stark åskfront sveper över Finland. Stormbyar och skador på trädbeståndet förekommer i ett vidsträckt område, och slutligen är till och med 100 000 hushåll utan el.

För flera decennier sedan kunde en sådan situation ibland ha uppstått så att säga ur tomma intet, förutom för olika samhällssektorer och medborgare, ibland till och med för meteorologer som gör väderprognoser. Utvecklingen av prognosmetoderna och -modellerna, kompetensen, beräkningseffekten och väderobservationsnätet har emellertid förbättrat prognostiseringen av farliga vädersituationer. Numera placeras vädervarningarna i den ovan beskrivna situationen vanligtvis på varningskartan redan flera dagar i förväg.

Digitalisering och mångsidiga distributionskanaler stödjer prognostiseringen

Den förbättrade prognostiseringsförmågan är obestridligen viktig för utvecklingen av vädervarningar och samhällets väderberedskap, men den är ändå bara ett element. Samhällets väderberedskap har ökat särskilt på grund av digitaliseringen och de allt mångsidigare distributionskanalerna. Många anser att det inte är särskilt länge sedan 1990-talet, men på den tiden var väderinformationen i radio och tv den huvudsakliga distributionskanalen för väderprognoser och -varningar. När meteorologerna anar ett något kraftigare åskväder, skulle man i dessa distributionskanaler kanske ha berättat om "varierande molnighet och regn- och åskskurar på många ställen". Då erbjöd dagstidningarna inte pinfärska, utan gårdagens prognos när situationen kanske redan var över.

Realtidsinformation om vädret finns i allas fickor, tack vare smarttelefoner.

Numera finns Meteorologiska institutets vädervarningar på Meteorologiska institutets webbplats, i mobilapplikationen och i gränssnittet för öppnen data. Väderportaler och massmedium serverar imponerande animationer. Information om varningar och bakgrunden till väderfenomen kan fås från flera massmedier och sociala medier. I dessa kanaler kan det till och med finnas en inblick i den meteorologiska lärokursen. För användaren är informationen allt mer realtidsinriktad när informationen om vädret finns i allas fickor, tack vare smarttelefoner.

Vid utmätning av fördelarna med distributionskanalerna har samhällets växande efterfrågan på vädervarningar varit central. I evolutionen av att varna om vädret måste man också lyfta fram det finländska myndighetssamarbetet som har nått toppnivån. Till exempel räddningsmyndigheterna, energi- och teleoperatörerna och trafikaktörerna samarbetar utmärkt med Meteorologiska institutet, vilket vi kan vara stolta över i Finland.

Från prognostisering av väderfenomen till prognostisering av konsekvenser

Meteorologernas och de väderkänsliga branschernas förståelse för vädrets konsekvenser har ökat enormt under de två senaste decennierna. I dagsläget har meteorologerna till och med förmåga att förutspå antalet hushåll utan el eller räddningsväsendets skadebekämpningsuppgifter. Som stöd för bedömningarna har det under de senaste åren kommit varningar som grundar sig på maskininlärning. Detta är möjligt om man kombinerar information om tidigare väder med upptäckta skador från till exempel energi-, trafik- och försäkringsbranschen. Beredskapen och beslutsfattandet hos aktörer som är kritiska för säkerhets- och försörjningsberedskapen i rätt tid har gjort Finland till ett samhälle med god väderberdskap, där förhållandena inte kan överraska någon. Efterfrågan på vädervarningar och i synnerhet effektvarningar har ökat även i fortsättningen. Behovet ökar bland annat på grund av automatiseringen av trafiken, de ökade kraven på oavbrutna el- och dataförbindelser och samhällets säkerhetsorientering. Våra kunder vill allt smidigare integrera information om vädret i sin verksamhet. I ett väderkänsligt samhälle är mångsidiga vädervarningar i realtid allt viktigare för beredskapen och beslutsfattandet i rätt tid. Juhana Hyrkkänen Skrivaren är direktör i Center för väder, hav och klimatservice på Meteorologiska institutet

Bild: Veikko Somerpuro