Index för skogsbrand

Syftet med varningssystemet för skogsbrand är att informera den stora allmänheten och brandmyndigheterna om den risk för brandfara som den torra terrängen medför. Jourhavande meteorologen vid Meteorologiska institutets säkerhetsvädertjänst bestämmer när varningen för skogs- eller gräsbrand är i kraft.

Vid bedömningen av terrängens brandkänslighet har meteorologen utöver väderobservationer och prognoser för tidigare och kommande väder till sitt förfogande även ett index som uppskattar hur torr terrängen är. Detta index grundar sig på en uppskattning av hur torr skogsterrängen är och härvid används väderobservationer och en beräkningsmodell som är speciellt lämpad för detta ändamål.

Med hjälp av beräkningsmodellen uppskattar man humuslagrets ytfuktighet i halvöppen trädlös terräng (t.ex. kalhygge). Öppna områden blir fortare torra än trädbevuxna och representerar sålunda på ett känsligare sätt en antändbar terrängtyp. Modellen beräknar humuslagrets ytfuktighet för 3 cm och 6 cm tjocka lager. Det tunnare alternativet (3 cm) används vid beräkning av indexet för gräsbrand och det tjockare alternativet (6 cm) vid beräkning av indexet för skogsbrand.

Varning för gräsbrand kan ges på basen av indexet för gräsbrand i april-maj för sådan snöfria områden, där gräset inte fullständigt grönskat. Dessutom kan man med hjälp av indexet för gräsbrand vid behov även uppskatta risken för antändning av frästorv i torvtäktsområden. Indexet för skogsbrand är i sin tur utgångspunkt när man uppskattar risken för skogsbrand.

Vid beräkning av jordytans fuktighet utnyttjar man alla de väderstationer i Finland, som sänder data åtminstone en gång per dygn till Meteorologiska institutet.  Man får härvid en grov uppfattning om hur indexet för skogsbrand varierar från ett område till ett annat, men långt borta från stationerna är uppskattningarna inte så exakta.

Betydligt bättre lokal precision får man, om man tillämpar en gitterrutebaserad metod: erforderliga väderstorheter interpoleras först i ett regelbundet gitterrutfält. Man använder ett 10 km x 10 km gitterrutfält, som täcker hela landet och som följer ett enhetligt kartprojektionssystem.

Som ingångsdata för beräkningsmodellen används relativ luftfuktighet, vindhastighet, lufttemperatur, solstrålning samt nederbördsmängd. Solstrålningen mäts vid ungefär 20 automatstationer och strålningsdata kan dessutom beräknas från molnobservationer gjorda vid 50 SYNOP-stationer. Antalet stationer som mäter temperatur och luftfuktighet är sammanlagt 150. Väderradarnätet täcker nästan hela landet, och på områden, där man inte får nederbörd från radar, använder man nederbördsmätningar från automatiska väderobservationsstationer.

10.9.2021