Index för skogsbrand

Syftet med varningssystemet för skogsbrand är att informera den stora allmänheten och brandmyndigheterna om den risk för brandfara som den torra terrängen medför. Jourhavande meteorologen vid Meteorologiska institutets Säkerhetsvädertjänst bestämmer när varningen för skogs- eller gräsbrand är i kraft.

Meteorologen bedömer terrängens brandkänslighet utgående från väderobservationer (tidigare väder), prognoser (kommande väder) och ett index, som uppskattar hur torr terrängen är. Indexet baseras på en beräkningsmodell som uppskattar skogsterrängens torrhet.

Med hjälp av modellen beräknar man humuslagrets ytfuktighet i halvöppen trädlös terräng (till exempel kalhygge). Öppna områden torkar fortare än trädbevuxna och representerar sålunda en lättare antändbar terrängtyp. Modellen har utvecklats vid Meteorologiska institutet för finländska förhållanden.

Modellen beräknar humuslagrets ytfuktighet för 3 och 6 centimeter tjocka lager. Det tunnare alternativet (3 cm) används vid beräkning av indexet för gräsbrand och det tjockare alternativet (6 cm) vid beräkning av indexet för skogsbrand.

Varning för gräsbrand kan ges på basen av indexet för gräsbrand i mars-maj för sådana snöfria områden där gräset inte fullständigt grönskat. Indexet för skogsbrand är i sin tur utgångspunkt när man uppskattar risken för skogsbrand.

Skogen står i brand. Mörk rök.
Bild: Juho Aalto

Hur man beräknar skogsbrandindexet

Vid beräkning av jordytans fuktighet utnyttjar man en gitterrutebaserad metod, i vilken mätningar anger värdet av väderparametrarna i en regelbunden uppsättning punkter, d.v.s. ett gitter. Varje gitterpunkt beskriver ett område av viss storlek runt den, d.v.s. en rutnätscell. Man använder ett 10 km x 10 km rutnät, som täcker hela landet och som följer det enhetliga kartprojektionssystemet.

Som ingångsdata för beräkningsmodellen används relativ luftfuktighet, vindhastighet, lufttemperatur, solstrålning samt nederbörd. Solstrålningen beräknas med hjälp av en väderprognosmodell. Lufttemperaturen, luftfuktigheten och vindhastigheten fås från observationsstationerna. Nederbörden beräknas med hjälp av ett väderradarnätverk som täcker nästan hela landet och med mätningar från automatiserade väderobservationsstationer.

6.4.2023