Klimatet är vädrets långtidsmedelvärde

I Finland har vi denna vinter fått njuta av glittrande snö och hård köld längs syd- och västkusten. Det har snöat mycket också på andra håll, bland annat i Grekland upplevde man det hårdaste snöfallet på över ett decennium. Även i USA har det varit exceptionellt kallt.

Skulle inte klimatförändringen förstöra våra snörika vintrar? Forskare Mika Rantanen vid Meteorologiska institutet betonar att man inte utifrån en enskild vinter kan dra några slutsatser om klimatförändringen.

”Till följd av klimatförändringen kommer kalla och snörika vintrar efter hand att bli allt mer sällsynta, men de försvinner inte helt. Däremot ökar sannolikheten för milda vintrar. ”

Väder och klimat är inte samma sak

Med väder avses det tillstånd atmosfären är i för närvarande. Vädret är det du ser när du tittar ut genom fönstret: regnar det, skiner solen, blåser det, är kallt eller varmt?

Klimatet beskriver vädrets allmänna karaktär och variation i ett visst område under en längre tidsperiod. Med klimat avses ofta statistiska väderegenskaper, till exempel en viss orts genomsnittliga temperatur under vintern.

”Klimatförändringen påverkar via medelvärdena. I och med klimatförändringen blir vädret i genomsnitt varmare och den genomsnittliga nederbörden ökar”, förklarar Rantanen.

I Finland leder klimatförändringen till att perioder av hård köld blir mer sällsynta på vintern och på somrarna blir värmeböljor vanligare och pågår längre. Stormarna förutspås knappast bli kraftigare, men de skador vinden orsakar kan öka eftersom tjälen minskar. Antalet nederbördsdagar ökar inte nödvändigtvis, men nederbörden blir rikligare, det vill säga det regnar mer på en gång. Rantanen betonar att den stora variation mellan åren som är typisk för klimatet i Finland fortsätter även i framtiden.

Klimatet kan förutses på samma sätt som vädret. Vädret förutspås för en viss tid på en viss plats, medan man vid prognostisering av klimatet strävar efter att förutspå hur statistiken kommer att utvecklas på lång sikt. Då avlägsnas det kaotiska elementet i vädret och atmosfären så att man kan förutspå klimatet långt in i framtiden. För väderprognoser används vädermodeller medan det framtida klimatet förutspås med klimatmodeller.

Klimatförändringen gjorde värmeböljan två grader varmare

Orsakar klimatförändringen enstaka väderfenomen? Mika Rantanen kan varken svara ja eller nej på frågan. En mer korrekt fråga enligt honom är hur klimatförändringen påverkar enskilda väderfenomen och till exempel deras styrka.

Rantanen ger ett exempel från sommaren 2020, då en sådan värmebölja som aldrig tidigare skådats höll Sibirien i sitt grepp. Exempelvis i staden Verkhoyansk uppmättes 38 grader Celsius, vilket enligt preliminära uppgifter är den högsta temperatur som någonsin uppmätts i det arktiska området. Redan i början av året var det varmare än vanligt i Sibirien på grund av den kraftiga polarvirveln. Sommarens värmebölja förklarades i sin tur av ett kraftigt högtryck.

Tiden och platsen för värmeböljor bestäms alltid av hur jetströmmarna beter sig, det vill säga var låg- och högtrycken finns i atmosfären. En kraftig värmebölja uppstår vanligen i samband med stillastående högtryck, det vill säga blockerande högtryck. Det råder stor osäkerhet kring hur klimatförändringen inverkar på värmeböljornas ”dynamik”, det vill säga uppkomsten av högtryck och deras styrka. Ett mål för den aktiva forskningen är att utreda hur till exempel den snabba uppvärmningen av det arktiska området påverkar jetströmmarnas beteende och därigenom även uppkomsten av högtryck.”

Forskningen utredar hur den snabba uppvärmningen av det arktiska området påverkar jetströmmarnas beteende och uppkomsten av högtryck.

Däremot känner man mycket väl till klimatförändringens inverkan på värmeböljornas ’termodynamik’, det vill säga temperaturer. I det nuvarande klimatet steg temperaturen i ett högtryck av det slag som inträffade förra sommaren i Sibirien högre än den skulle ha stigit för femtio eller hundra år sedan”, säger Mika Rantanen.

Påverkade klimatförändringen alltså värmeböljan i Sibirien? Inte nödvändigtvis värmeböljans uppkomst, men nog dess styrka: temperaturen var cirka två grader högre än i en liknande vädersituation 1900.

Det är lättare att påvisa effekten på värmeböljor än på åskväder

Klimatförändringens inverkan på väderfenomen med anknytning till temperaturen, såsom värmeböljor (förstärks) och köldperioder (minskar), är relativt väl känd och hur stor effekten är vid en enskild värmebölja kan verifieras ganska tillförlitligt. I andra ändan finns tornadon, åskväder och andra så kallade konvektiva väderfenomen. I fråga om dessa känner man inte lika väl till effekterna och klimatförändringens roll i ett enskilt väderfenomen kan inte verifieras. Klimatmodellerna kan heller inte simulera enskilda tornador eftersom deras upplösning är för grov för att beskriva så småskaliga fenomen.

Mellan dessa ytterligheter finns en rad olika väderfenomen, till exempel störtregn.

”Vi känner ganska bra till att klimatförändringen förstärker störtregnen. Men det är mycket mer komplicerat att utreda klimatförändringens roll i sannolikheten för att ett visst störtregn ska uppstå vid en viss tidpunkt på en viss plats”, säger Mika Rantanen.

Enligt honom är det ”lättare” att påvisa klimatförändringens inverkan på värmeböljor än på många andra väderfenomen, bland annat tack vare att det finns långa och högklassiga observationsserier vad gäller temperaturer. Dessutom kan klimatmodellerna i allmänhet simulera sådana situationer ganska bra och vi känner också väl till hur väderfenomenet uppstår.

Det behövs dock mer forskning för att få mer kunskaper om det nära förhållandet mellan klimatförändringen och vädret.