Varje flygplan som ska lyfta behöver väderinformation
Bild: Janne YlläsjärviVädret påverkar flygandet på många sätt. Olika former av dimma, regn och snöfall påverkar sikten, som vid till exempel en snöstorm kan försämras mycket snabbt. Isbildningsförhållanden kan orsaka svårigheter för flygtrafiken till exempel i form av isbildning på flygplanet och hala start- och landningsbanor. Vindförhållandena har också mycket stor betydelse för luftfarten.
Moln som kan ställa till besvär är speciellt by- och åskmoln, som kan medföra till exempel blixtar, hagel och kraftig turbulens. Dessa moln kallas för cumulonimbus och har också elektrisk laddning som skadar luftfartygens känsliga elutrustning. ”Piloterna undviker cumulonimbusmoln även om det innebär att de måste flyga långa omvägar runt dem”, berättar Jorma Tikkamäki från Meteorologiska institutet. Jukka arbetar som observatör vid Helsingfors-Vanda flygplats.
”Inom den kommersiella luftfarten är maskinerna numera så välutrustade att de kan lyfta i nästan vilket väder som helst”, konstaterar Tikkamäki. Trafikflygarna måste dock också ha väderinformation, då det påverkar till exempel planeringen av flygrutten och valet av reservflygplats. När man planerar en flygning försöker man också ta hänsyn till den ekonomiska aspekten av flygningen, som påverkas bland annat av uppvindsförhållandena. Viktigast när det gäller flygplaneringen och flygvädret är dock att säkerställa flygsäkerheten.
Viktigast är att säkerställa flygsäkerheten.
Med hjälp av Meteorologiska institutets många flygvädertjänster kan man förbereda sig på väderfenomen som påverkar flygningen. Flygvädret utformas huvudsakligen av flygväderobservationer (METAR) och flygplatsprognoser (TAF) samt varningar. Utöver dessa finns det också ett brett utbud av olika väderkartor och andra produkter för luftfarten.
Flygväderobservationerna produceras antingen automatiskt eller manuellt vid flygplatserna. Flygplatsprognoserna är i sin tur prognoser som tagits fram av meteorologer med hjälp av olika vädermodeller, men också med hjälp av färskare flygväderobservationer. Piloterna får dessutom meddelanden med information om rymdburna störningar. Mer information om dessa meddelanden finns på vår webbplats.
Observationer spelar en viktig roll inom flygvädret
När Meteorologiska institutets observatör kommer till Helsingfors-Vanda flygplats på morgonen får han med en gång en täckande sammanfattning av nattens händelser: hur vädret har varit under natten, hur mätanordningarna har fungerat och vilket väder man kan förvänta sig enligt prognoserna. När nattarbetaren har åkt hem är det dags för nästa observatör att skapa de viktiga flygväderobservationsmeddelandena och för egen del säkerställa att piloterna får aktuell och exakt information om vädret på flygplatsområdet.
Man behöver observationer av till exempel vind, sikt, moln, temperatur, luftfuktighet, lufttryck och olika väderfenomen. Dessa observationer används av piloter som ska landa och lyfta och av andra aktörer på flygplatsen.
Även om observationerna också görs automatiskt och man kan mäta väderförhållandena noggrant med olika mätanordningar har flygväderobservatören på plats alltjämt en viktig roll. ”Två ögon kan tolka detaljerna bättre. Ju sämre vädret blir, desto viktigare blir observatörens roll”, kommenterar Tikkamäki.
Förutom att observatören observerar till exempel molntäcket och sikten följer och granskar han också de automatiska observationerna för att upptäcka eventuella fel och tvivelaktiga resultat.
Piloten som tolkar observationsmeddelandena måste tänka på att punktobservationer i stort sett aldrig representerar vädret i hela området och att man inte kan göra någon exakt generalisering av det regionala vädret baserat på dem. Syftet med METAR-meddelandet är att främst beskriva väderförhållandena på flygplatsen. En annan viktig sak att notera är att vädret kan slå om mycket snabbt. Då reagerar observatören genom att ta fram ett så kallat SPECIAL-vädermeddelande enligt noggranna, internationellt överenskomna publikationskriterier.
Flygvädret förutspås normalt sett bara för ett dygn
Flygväderprognoserna skiljer sig märkbart från de så kallade allmänna väderprognoserna som visas till exempel på tv. I de allmänna väderprognoserna fokuserar man på temperaturen, molnigheten och var det regnar, medan man i flygväderprognoserna också tittar på den tredimensionella strukturen hos atmosfären och dessa fenomen. Piloterna behöver också veta hur högt molnens övre och undre gränser ligger och vilken typ av moln det är fråga om, vart jetströmmarna rör sig och på vilken höjd det är till exempel turbulens eller isbildning.
Att göra en flygväderprognos handlar till stor del om att göra en s.k. närtidsprognos, dvs. TAF-flygplatsprognoserna görs för högst ett dygn framåt. Väderobservationerna spelar en viktig roll i början av prognoserna, men mot slutet fokuserar man främst på olika vädermodeller.
Meteorologen som förutspår flygvädret ska ta fram den bästa möjliga uppfattningen om det kommande vädret så att väderfenomenen inte kan överraska en enda pilot. Det gör man genom att kombinera meteorologens egen erfarenhet och yrkeskunskap med flera olika vädermodeller.
Väderinformationen för luftfarten är tillgänglig för alla
Flygvädertjänsterna är fritt tillgängliga på Meteorologiska institutets webbsida Ilmailusää (på finska). Tjänsten erbjuder flygväderobservationer, -prognoser och -varningar, olika satellit- och radarbilder samt prognoser för bland annat vind, total molnighet och regnområden. På sidan kan man dessutom rita en planerad flygrutt på kartan med hjälp av vilken man kan lista flygväderobservationer och -prognoser som är viktiga för rutten.
För att förstå flygväderinformationen måste piloten själv ha en bred förståelse för meteorologi. Meteorologistudier är en kompakt del av utbildningen för varje pilot, oavsett om det handlar om trafikflygare eller hobbypiloter.
”Meteorologin har en oanad betydelse speciellt för små plan”, konstaterar Tikkamäki och berättar att småplan till skillnad från kommersiella luftfartyg egentligen bara flyger vid bra väder.
2020 förlängde statsrådet Meteorologiska institutets ensamrätt att producera lagstadgade flygvädertjänster till alla flygplatser som uppfyller definitionerna i Finlands luftfartslag. Det är ett ansvarsfullt uppdrag – utan väderinformation skulle flygtrafiken i praktiken stanna av helt.
”Meteorologin är helt livsavgörande för luftfarten. Varje plan som ska lyfta behöver väderinformation”, betonar Jorma Tikkamäki när vi frågar honom om meteorologins betydelse för luftfarten.