Atmosfär-ABC

Atmosfär-ABC innehåller nära 350 sökord inom områdena meteorologi, klimatologi, luftkvalitet och geofysik. I slutet av varje förklaringsdel finns den engelskspråkiga motsvarigheten till sökordet med vars hjälp man kan söka mer information om ämnesområdet på Internet.

Termerna uppdaterad senast 12.12.2018. Sökord finns 322 st. Den senaste termen är "Norrsken".

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  R  S  T  U  V  W  Z  Å  Alla

Vackert väder

är en klar eller molnig men nästan regnfri vädersituation (regnmängden är under 0,1 mm per dygn). - Dry weather

Vaisala Oyj

är en internationell teknologikoncern som utvecklar och producerar elektroniska mätsystem och mätapparater. Produkternas tillämpningsområden är meteorologi, miljövetenskaper, trafik och industri. Centrala kundgrupper är meteorologiska institut, forskningsanstalter, försvarsmakten, flyg- och vägtrafikmyndigheter, myndigheter som övervakar naturresurser, försäkringsbolag och energiverk samt industrin. Vaisala är en global marknadsledare i observationer av atmosfären, flyg- och vägvädersystem samt i mätapparater för relativ fuktighet och barometriskt tryck avsedda för specialistbruk. Bolaget har kontor och affärsverksamhet i Finland, Nordamerika, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Kina, Sverige, Malaysia, Japan och Australien. Bolaget grundades år 1944 och sysselsätter ungefär 1 200 personer. Professor Vilho Väisälä grundade Vaisala Oyj.

Vattenånga

är vattnets gasformiga tillstånd. Man kan inte se den bland annan luft. När vattenångan kondenseras då temperaturen sjunker uppstår vattendroppar såsom dagg. Vattenånga är en kraftig växthusgas. - Water vapour

Vinden

är luftens strömning från en plats till en annan. Hastighet och riktning är vindens egenskaper. Det väderstreck varifrån vinden blåser är vindriktningen. - Wind

Vindmätare

anemometer

Virtuell temperatur

är den uträknade (virtuella) temperaturen som vid torrt väder borde råda så att dess densitet och tryck skulle vara detsamma som i den fuktiga luften som råder. Vanligtvis är den virtuella temperaturen högst någon grad högre än den rådande temperaturen. På detta sätt eliminerar man fuktens inverkan i vissa fysikaliska lagar som beskriver atmosfärens tillstånd. - Virtual temperature

Virvelstorm

är en storm som förekommer på de tropiska och subtropiska breddgraderna. Beroende på stället där den finns kallar man den för orkan eller tyfon. Virvelstormen är ett kraftigt lågtryck där vindarna blåser som en spiral runt stormens centrum. Den genomsnittliga livslängden för en tropisk storm är ungefär en vecka. Då virvelstormens högsta vindhastighet överskrider 33m/s talar man om orkan. - Hurricane

Väder

är de meteorologiska elementens (temperatur, nederbördsmängd, vindhastighet och vindriktning, luftens fuktighet och tryck mm.) tillstånd på en viss plats under en viss stund. - Weather

Väderfront

är gränssnittet mellan två luftmassor med olika egenskaper. I samband med en kall väderfront trycker sig luftmassan som en kil under den varma. I samband med en varm väderfront stiger den varmare luften och den kallare luftmassan blir under som en kil. Till en kall luftfront hör kraftiga skur- och åskmoln samt byiga vindar. Till en varm front hör jämna vindar. - Weather Front

Väderkarta

En väderkarta visar de viktigaste meteorologiska storheterna (temperatur, lufttryck, vindens riktning och hastighet, låg- och högtrycksområden, väderfronter mm.) under en viss tid för ett visst område. På kartan förenar man till exempel områden med samma lufttryck med en linje, en så kallad isobar. - Weather Map

Väderman

är en beväring inom försvarsmakten som utbildats för väderuppgifter gällande artilleriets ballistik och för flygvädertjänst inom flygvapnet. Man utbildar också väderunderofficerer. Idag sker utbildningen i Niinisalo och tar ungefär fyra veckor. - Weatherman

Väderprognos

är en uppskattning av atmosfärens kommande tillstånd under olika långa tidsintervall. I prognosen finns bl.a. uppgifter om temperatur, vind, lufttryck, fuktighet, sannolikheten för regn för olika områden. Det vanligaste prognosintervallet är 12-48 timmar. De längsta tillförlitliga prognoserna är 5-10 dagar. Prognosen grundar sig vanligtvis på en datormodell som behärskar atmosfärens rörelser och som räknar ut väderfaktorerna för prognosintervallet utgående från de senaste observationerna. En meteorolog bearbetar datorprognosen för allmänheten. - Weather Forecast

Väderradar

är en mikrovågsradar som mäter hur stor del av de utsända signalerna reflekteras tillbaka och när. Mikrovågor reflekteras från regndroppar och snöflingor. Den tid som går åt till att signalen återvänder anger hur långt ifrån radarn objektet som förorsakat ekot är. Dessutom får man reda på objektets rörelsehastighet av fasskillnaden med Doppler-principen. Då antennen vrids åt olika håll får man en karta över var det regnar. Meteorologiska institutet upprätthåller ett väderradarsystem som täcker nästan hela Finland. - Weather radar

Väderstrecken

indelas i huvudväderstreck och mellanväderstreck. Huvudväderstrecken avviker med 90° från varandra. De är norr (N), öster (E), söder (S) och väster (W) (de engelska förkortningarna inom parentes). Ett mellanväderstreck avviker 45° från de två närliggande huvudväderstrecken. Mellanväderstrecken är: nordost (NE), sydost (SE), sydväst (SW) och nordväst (NW). I en noggrannare indelning, till exempel på en fartygskompass, särskiljer man sammanlagt 32 väderstreck. I väderprognoserna ges vinduppgifterna så att vindriktningen är den riktning varifrån det blåser. - Cardinal points

Väisälä, Vilho

(1889-1969). Vilho Väisälä utvecklade år 1931 en radiosond med vilken man mäter luftens temperatur, tryck, fuktighet och vindhastighet. Han verkade som professor i meteorologi vid Helsingfors universitet under åren 1948-1956. Vilho Väisälä grundade 1944 Vaisala Oy för att framställa och utveckla apparater för mätning av väderleksförhållanden. Väisäläs namn hör oskiljaktigt ihop med den aerologiska mätteknikens utveckling i hemlandet och internationellt. Inom det teoretiska området kopplas hans namn ihop med Väisälä (eller Brunt-Väisälä) frekvensen som V. Väisälä framförde år 1925. Den är central inom dynamiken i atmosfären och världshaven och beskriver skiktningen. Den ifrågavarande frekvensen används också inom forskningen av jordklotets jonosfärs och solens och stjärnornas skiktning.

Växthuseffekten

är en uppvärmning av atmosfärens undre delar på grund av koldioxid och andra växthusgaser (vattenånga, metan mm.). Växthusgaserna släpper de strålar som kommer från solen till jordytan men gör bortstrålningen långsammare på det infraröda området. Det här leder till att atmosfärens temperatur nära jordytan hålls ungefär 33°C högre än utan växthusgasernas inverkan, då den skulle vara ungefär -18 °C. Med förstärkningen av växthuseffekten avser man att då mängden växthusgaser ökar, förstärks deras värmande effekt av atmosfären. För tillfället är koldioxidhalten i atmosfären högre än någonsin under en tid på ungefär 600 000 år och överstiger med en tredjedel nivån under slutskedet av förra istiden. Dess andel är ungefär 0,039 % av gaserna i atmosfären. - Greenhouse effect

Växthusgas

De viktigaste gaserna som upprätthåller och förstärker växthusfenomenet är koldioxid, metan, ozon, dikväveoxid (lustgas) och freoner. Den allra starkaste växthusgasen är vattenånga. Av temperaturökningen i den lägre atmosfären som beror på växthuseffekten (ungefär 33 °C) beror 21 °C på vattenånga, 7 °C på koldioxid, 2 °C på ozon och resten på andra växthusgaser. - Greenhouse gase

Växtperioden

är den delen av året då vegetationen växer. I Finland anses den termiska växtperioden börja (sluta) då dygnets medeltemperatur hålls över (under) +5 °C under minst fem på varandra följande dagar. Längden på den termiska växtperioden är i Södra Finland ungefär 170 och i Norra Finland ungefär 110 dygn. - Growing season, Thermal growing season