Atmosfär-ABC

Atmosfär-ABC innehåller nära 350 sökord inom områdena meteorologi, klimatologi, luftkvalitet och geofysik. I slutet av varje förklaringsdel finns den engelskspråkiga motsvarigheten till sökordet med vars hjälp man kan söka mer information om ämnesområdet på Internet.

Termerna uppdaterad senast 12.12.2018. Sökord finns 322 st. Den senaste termen är "Norrsken".

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  R  S  T  U  V  W  Z  Å  Alla

Sankt Elms eld

Koronautbrott i en båtmast under ett åskmoln som fått sitt namn efter ett helgon. Går också under benämningen irrbloss - Saint Elmo's fire

Satellit

är en himlakropp som roterar kring en annan himlakropp i solsystemet. Till exempel månen är jordens satellit men ordet används vanligtvis för att beskriva en konstgjord satellit byggd av människan som roterar kring jordklotet eller en annan planet. Satelliterna kallades förr konstgjorda månar. Man kan också kalla en satellit för rymdsond. Den första konstgjorda satelliten sändes ut i rymden för att rotera runt jorden år 1957.

Sekulär ändring

innebär att det i jordens magnetfält långsamt från år till år sker en relativt jämn förändring vilket beror på de materiaströmningar som sker i jordklotets magnetfälts kärna (på ett djup av 2 900 kilometer). I sin helhet försvagas jordens magnetfält ungefär 0,1 % per år. I Finland förändras till exempel kompassnålens riktning på grund av den sekulära ändringen ungefär 0,1° österut per år. - Secular change

SILMU

var ett finländskt forskningsprogram (1988-1995) om förändringar i atmosfären. Det finansierades i huvudsak av Finlands Akademi. Över 80 forskningsprojekt och 200 forskare från ungefär 20 forskningsinstitut och universitets enheter deltog. Målen för SILMU var bland annat att effektivera forskningen inom branschen i Finland, förbättra ömsesidiga kontakter mellan forskare och forskningsenheter, försäkra Finlands deltagande i internationella forskningsprogram och producera information om förändringarna i atmosfären för forskare och beslutsfattare. - SILMU - Finnish National Climate Change Research Programme

Sjöbris

uppkommer på våren och sommaren då solen värmer upp jordytan vid kusten så att den blir varmare än havet. Om den allmänna luftströmmen inte är stark uppstår en lokal vind som på grund av temperaturskillnaden mellan land och hav blåser från havet mot land men i de högre luftskikten (500-2 000 meter) är riktningen motsatt. - Sea breeze

Sjörök

är dimma som uppkommer sent på hösten eller under förvintern då en mycket kall luftmassa (under -15°C) kommer över öppet hav. - Sea smoke

Skalhöjd

är den höjd på vilken lufttrycket (eller densiteten) minskat från värdet på jordytan med faktorn e (≈ 2,7). Den är i jordklotets atmosfär ungefär 8 kilometer ända till en höjd på 80 kilometer. För varje höjdförändring på 8 kilometer avtar trycket med ungefär 37 %. - Scale Height

Skymning

är ett uttryck som skildrar ljusets mängd då solens övre kant är högst 6 grader under horisonten. Denna tidsperiod kallas också "borgerlig" skymning. Då solen befinner sig 6-12 grader under horisonten talar man om nautisk skymning, det vill säga sjöfararens skymning då horisonten ännu urskiljs vid navigering av fartyget. Då gradavståndet är 12-18 är det frågan om astronomisk skymning då också de svagaste stjärnorna syns. Då solens höjdvinkel är större än 18 grader under horisonten börjar den mörkaste natten. - Twilight

Smogg

består av föreningar som bildas då solljuset reagerar med kolväten och kväveoxider. De kommer ut i luften ur bilarnas avgaser och industrins utsläpp. Smoggen är ett problem i storstäder. De mest kända fallen är Los Angeles i USA och Aten i Europa. - Smog

Snö

bildas av små iskristaller som finns i molnen tillika med underkylda droppar då temperaturen är under 0 °C. Dropparna uppkommer då vattenånga kondenseras till fasta ämnespartiklar i luften. En del av de mikroskopiska dropparna fryser till is och fungerar sedan som sublimeringscentra. Då temperaturen endast är några grader under noll tenderar iskristallerna att fastna i varandra till snöflingor som väger en miljondels gram. De sexkantiga iskristallerna kristalliseras direkt ur vattenånga och täta isstrukturer ur vattendroppar. - Snow

Snöblandat regn

bildas av snöflingor som till en del smultit. - Wet snow, sleet

Snöhagel

är en vit, genomskinlig bit på under 10 millimeter som till en del påminner om en diamants kristallspetsar och som snöar ur jämförelsevis låga skurmoln under höstar och vårar. Snöhagel är skörare än hagel. Tämligen ofta observeras snöhagel vid utbrott av kall luft under försommaren. Samtidigt med snöhagel kan det också snöa småhagel. - Graupel

Solarkonstant

är den av solen mot jordklotet riktade elektromagnetiska strålningens totaleffekt i atmosfärens yttre gränser. Solarkonstanten är ungefär 1 365 W per kvadratmeter på ett sådant klot, vars radie är det genomsnittliga avståndet från jordklotet till solen (150 miljoner kilometer). Den här effekten är 1 365 W/4 ≈ 340 W per arealenhet på jordklotet. Emellertid reflekteras ungefär en tredjedel av denna effekt tillbaka ut i rymden utan att på något sätt påverka värmeomständigheterna på jordklotet (albedo). Solarkonstanten varierar med några promille genom solens egen strålningsverksamhet - Solar constant

Solcell

är en skiva tillverkad av specialmaterial (kisel) som direkt omvandlar solstrålning som riktas mot den till elenergi. Celler används som energikälla till exempel utanför distributionsnätet. Satelliter och rymdsonder får sin huvudsakliga bruksenergi från dessa. De första solcellerna utvecklades i mitten av 1950-talet. - Photovoltaic cell

Solen

är en stjärna som jorden och de andra planeterna samt andra himlakroppar i vårt solsystem kretsar kring. Solen är en vanlig normal stjärna. Den föddes för ungefär fem miljarder år sedan ur ett moln i det interstellära mediet genom att kondenseras. Solen skiner ännu stabilt i 5 miljarder år. I solens ytskikt finns 71 % väte, 27 % helium och 2 % andra ämnen. Skiktet där solens materia blir genomskinlig kallas fotosfären. Dess tjocklek är endast ungefär 300-500 km och yttemperaturen 5 000-6 000 grader. Solens diameter är över femtio gånger så lång som jordklotets. Strålningen från solen är energikällan till väderfenomenen på jordklotet (solarkonstant). - Sun

Solens aktivitet

är variationen i solens strålningsaktivitet som starkast framträder i solstrålningens kortvågsområde och i mängden partiklar som solen sänder ut. Då solens aktivitet är maximal är rymdvädret i jordklotets närrymd växlande och det förekommer störningar. - Solar activity

Solfläck

är en mörk fläck som syns på solens yta och har en diameter på över hundra kilometer. Solfläckarna är kraftiga centra i solens magnetfält där magnetflödets täthet är ungefär 10 000 gånger större än jordens magnetfält. Mängden fläckar varierar i cykler på ungefär 11 år. Då antalet fläckar är som störst är solen aktiv och den utstrålar mer än då antalet fläckar är lågt. Då ett maximum av fläckar uppnås ser man mer norrsken på jordklotet än annars och det förekommer störningar i jordklotets magnetfält, magnetiska stormar. Antalet solfläckar mäts med solfläckstalet. Senaste maximiåret för solfläckar var år 2000 och följande är 2012-2013. - Sunspots

Solfläckscykel

är tiden mellan två faser där mängden solfläckar är minimal. Denna tid är i genomsnitt 11 år men kan variera mellan 7 och 17 år. Senast uppnåddes ett maximum av solfläckar år 2000 och ett minimum år 2008. Enligt nuvarande uppgifter kommer nästa maximum av solfläckar att inträffa år 2012-2013. - Solar cycle, Sunspot cycle

Solstånd

inträffar två gånger per år. Sommarsolståndet infaller vid Midsommar ungefär den 21 juni. Då är dagen längst på norra halvklotet och kortast på södra halvklotet. Situationen är omvänd kring jul då vintersolståndet infaller ungefär den 22 december. - Solstice

Solvinden

är plasma som slungas ut i rymden från solen. Plasmat består i huvudsak av elektroner och protoner. Solvindens täthet och hastighet varierar stort. Den typiska partikeltätheten är 1-10 partiklar per kubikcentimeter och hastigheten 300-700 kilometer per sekund. - Solar wind

Sond

är en liten mätapparat som vanligtvis gör observationer om sin omgivning av sådana objekt som det inte är möjligt att utföra direkt mätning av på andra sätt. Inom rymdforskning kallar man den lilla apparaten som finns på en rymdsond för sond. Den mäter till exempel sammansättningen av en planets atmosfär. Inom meteorologiska mätningar använder man radiosonder för att mäta atmosfärens storheters vertikalfördelning. Den viktigaste tillverkaren av radiosonder är Vaisala Oyj. - Sonde

Spårgas

är en gas som det bara finns litet av i atmosfären. Sådana är till exempel alla växthusgaser vilkas halter avsevärt är under en procent. - Trace gas

Storm

uppnås då vindhastigheten i medeltal inom 10 minuter överstiger ett visst tröskelvärde. I Finland är det 21 m/s (ungefär 76 km/h) men internationellt använder man värdet 25 m/s (90 km/h). I Finland observeras stormsituationer nästan endast på havsområden och fjällvidder. - Severe gale, Storm

Stormens öga

är centrum av en orkan där det är nästan vindstilla och ofta molnfritt. Stormens öga är ett cirkelformat område vars diameter vanligtvis är 50-70 kilometer. Runt stormens öga är vinden, regnet och åskan som kraftigast. Då stormens öga passerat byter vinden riktning till motsatt håll. - Eye of the Storm

Stratosfär

 Atmosfär

Strålningsdriv

Skillnaden mellan den solstrålning som sugs upp i klimatsystemet och den långvågiga strålning som avlägsnas från jorden ut i rymden kallas jordens strålningsdrivning. Balansen hos denna förändring är klimatförändringens strålningsdriv. Den kan förorsaka förändringar både i den kortvågiga och långvågiga strålningen. I det första fallet kan det vara fråga om variationer i den strålning som kommer från solen. Det andra fallet förorsakas till exempel av en förändring i växthusgasernas halter. Av alla växthusgaser förorsakar koldioxid ungefär 60 % strålningsdriv. Människans nettopåverkning på strålningsdrivet är ungefär 1,6 W/m² jämfört med situationen under den förindustriella tiden (före cirka 1750). - Radiative forcing

Strålningsspridning

sker då molekylerna i atmosfären absorberar en ljuspartikel och sänder den omedelbart vidare men oftast i en riktning som avviker från den ursprungliga. Då strålningens våglängd blir kortare är strålningsspridningen kraftigare och sker då som mest i alla riktingar. Himlens blåa färg är strålningsspritt solljus. - Scatter

Sublimering

innebär en fasförändring av is eller snö direkt till vattenånga. Detta sker till exempel på våren i starkt solsken. Motsatsen till sublimering är deposition. - Sublimation

Supercell

är ett mycket kraftigt och långvarigt (timtal) åskmoln med ett uppströmnings- och ett fallvindsområde som förutom blixtar får till stånd våldsamma väderfenomen: hagel, tornador och fallvindar. Den uppkommer i en mycket ostadig situation där vindens riktning snabbt ändrar nerifrån uppåt. Vindens hastighet kan överstiga 30 m/s. - Supercell

Surt regn

är regn som innehåller en betydande mängd svavel- eller kvävesyra. Syrorna uppkommer bland annat ur industrins svavel- och kvävedioxidutsläpp då de tillsammans med vattenånga som finns i luften bildar svavel- och kvävesyra. Surt nedfall i form av regn eller dimma ökar till exempel surheten i vattendrag men är också skadligt för historiska byggnader då deras ytor reagerar med syrorna. - Acid rain

Svart kol

uppstår vid otillräcklig förbränning av bränslen då en del av kolet i bränslet inte förbränns utan hamnar som utsläpp i omgivningen. Nedfall av svart kol på till exempel polarområdenas glaciärer har en uppvärmande effekt på klimatet. - Black carbon, soot

SYKE

Finlands miljöcentral SYKE är ett forsknings- och utvecklingscentrum inom miljöbranschen. Den undersöker och bedömer förändringar i miljöns tillstånd och åtgärder som påverkar dem samt förändringarnas ekonomiska och samhälleliga inverkan. SYKE grundades år 1995 och lyder under Miljöministeriet. Antalet arbetstagare är ungefär 600. - The Finnish Environment Institute

Synoptisk

Ett synoptiskt observationssystem betyder internationellt överenskomna samtidiga väderobservationer av atmosfärens olika egenskaper. En synoptisk väderkarta framlägger uträknade låg- och högtryckssystem på basis av dessa observationer samt andra väderuppgifter med sina egna symboler på observationsnätverkets område. - Synoptic

Syre

är den nästvanligaste gasen i atmosfären som förekommer som en molekyl bildad av två syreatomer (O2). Formen med tre molekyler (O3) kallas ozon. Ungefär 21 % av atmosfärens gaser är syre. - Oxygen

Sänka

är vilken som helst process, funktion eller mekanism som binder växthusgaser, aerosol eller gaser som indirekt ökar växthusgashalterna, i atmosfären. Exempel på sänkor är jordmånens växtlighet och havens ytskikt som binder koldioxid i fotosyntesen varifrån den frigörs genom förbränning eller förmultning. - Sink