Atmosfär-ABC

Atmosfär-ABC innehåller nära 350 sökord inom områdena meteorologi, klimatologi, luftkvalitet och geofysik. I slutet av varje förklaringsdel finns den engelskspråkiga motsvarigheten till sökordet med vars hjälp man kan söka mer information om ämnesområdet på Internet.

Termerna uppdaterad senast 12.12.2018. Sökord finns 322 st. Den senaste termen är "Norrsken".

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  R  S  T  U  V  W  Z  Å  Alla

Magnetisk storm

är snabba förändringar i jordens magnetfält som kan observeras under en rymdväderstörning. En magnetisk storm räcker vanligtvis från några timmar till några dygn. Under den kan  kompassnålen svänga flera grader och magnetfältets styrka kan ändra tiotals procent från sitt konstanta värde. En magnetisk storm beror på partikelutbrott från solen som lagras i jordens  magnetosfär och bildar breda elektriska strömsystem kring jordklotet, vilka förorsakar magnetfält som kan observeras på jordytan. I Finland registreras magnetiska förändringar förorsakade av störningar i rymdvädret kontinuerligt bland annat på Meteorologiska institutets observatorium i Nurmijärvi. - Geomagnetic storm

Magnetiska nordpolen

är stället på jordytan där magnetfältet är vertikalt och spetsen på magnetfältsvektorn pekar nedåt från jordytan. Den magnetiska nordpolen finns på norra halvklotet vid punkten 81° N och 109° W i den norra delen av Kanadas arktiska skärgård. Den rör sig för tillfället norrut ungefär 40 kilometer per år. Magnetiskt representerar polen sydmagnetism därför att den drar till sig kompassens nordliga pol. - North magnetic pole

Magnetiska sydpolen

är stället på jordytan där magnetfältet är vertikalt och spetsen på magnetfältsvektorn pekar uppåt från jordytan. Den magnetiska sydpolen befinner sig på det södra halvklotet 64° S och 138° W nära Antarktis kust söder om Australien. - South magnetic pole

Magnetosfären

Magnetosfären är jordens magnetfälts influensområde som till största del styr solvindens partiklar förbi jordklotet. Magnetosfären sträcker sig i solens riktning 45 000-80 000 kilometer från jordklotet. På nattsidan av jordklotet är de magnetiska fältlinjerna utsträckta till en lång svanslik struktur som räcker ända ut till avståndet av månen från jorden. Magnetosfären fungerar som ett skydd mot solvindens partiklar genom att förhindra dem från att tränga ned till jorden. En del av partiklarna tränger in i magnetosfären. En del fångas i magnetosfärens strålningsbälten (Van Allen-bälten) och en del styrs till nattsidan av magnetosfären och lagras där i plasmasfären. Partiklarna på nattsidan förflyttas av magnetfältet och accelereras av elfälten runt de magnetiska polerna där de förorsakar polarsken och magnetiska stormar, det vill säga störningar i rymdvädret. - Magnetosphere

Maritimt klimat

är en klimattyp där det råder små skillnader mellan dygns- och årstidstemperaturerna. - Maritime climate

Markfrost

uppstår då luftens temperatur på markytan sjunker under noll grader under den termiska växtperioden. - Night frost

Maunder Minimum

kallas den ovanligt lugna perioden för solens aktivitet ungefär 1645-1710. Solen var under denna tid nästan helt utan fläckar och polarsken förekom mycket sällan. I slutet av 1600-talet inträffade den kallaste perioden av den så kallade Lilla istiden. Man har ofta ansett att solens låga aktivitetsnivå är orsaken till kylan under den lilla istiden men den är troligtvis inte den enda faktorn. - Maunder Minimum

Medeltemperatur

är ett aritmetiskt medelvärde på åtta observationer som under ett dygn görs med tre timmars mellanrum. Observationerna görs i Greenwich tid (UTC) 0 h-24 h, vilket betyder att dygnets första observation i Finland är klockan 2 (sommartid klockan 3). Medeltalet av de automatiska väderstationerna räknas på samma sätt som ett medeltal av 8 punktobservationer. Månadsmedeltalet är ett medeltal av dygnsmedeltalen och årsmedeltalet är medeltalet av månadsmedeltalen. - Mean Temperature

Medeltida värmeperioden

var klimatologiskt en varm period i Europa och Nordamerika ungefär 100 år på bägge sidor av år 1000. På Grönland började värmeperioden uppenbarligen redan på 600-talet. I Finland dateras den medeltida värmeperioden till tidsperioden 980-1250 e.Kr. Vintrarna var då synnerligen milda och snöfria i mellersta Finland. Den medeltida värmeperioden var dock inte ett globalt utan mera ett lokalt fenomen. I Norge odlade man sädesslag betydligt mer norrut än idag. Island och Grönland bosattes under den medeltida värmeperioden. - The medieval climatic optimum

Mellanstatliga panelen för klimatförändringar

 IPCC - IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change

Mesosfär

atmosfär

Metan

det vill säga kolväte (CH4). Kallas även kärrgas. Uppstår då organiska ämnen ruttnar och ur boskapens tarmutsläpp. Metan är en viktig växthusgas. - Methane

Meteor

kommer från det grekiska ordet meteoros vars svenska motsvarighet är hög. I det antika Grekland kallade man alla fenomen som syntes på himlen för meteorer. En meteorologisk term som tagits ur bruk är till exempel hydrometeor med vilket man avser olika tillstånd för vatten som finns i luften såsom regndroppar. Med meteorer avser man idag ett ljusstarkt stjärnfall som högst räcker några sekunder och kan ses på natthimlen. En meteor uppstår då de små himlakropparna som roterar kring solen (meteoroider) krockar med jordens atmosfär och på ett ögonblick brinner upp, vanligtvis på en höjd av 100-50 kilometer. En meteorit är en meteor som har fallit ned till jorden. - Meteor

Meteorolog

är en forskare med universitetsutbildning inom meteorologin. En meteorolog forskar i väder, klimat och atmosfär samt gör prognoser om förändringar som sker i dessa för allmänheten och andra användare. I Finland sker grundutbildningen för meteorologer vid Helsingfors universitet. Meteorologiska institutet är den huvudsakliga arbetsgivaren för meteorologer. - Meteorologist

Meteorologi

är ett vetenskapsområde inom geofysiken som undersöker jordklotets klimat och väderfenomen som sker i atmosfären. Det undervisas i meteorologi vid Helsingfors universitet vid Institutionen för fysik. - Meteorology

Meteorologisk satellit

är antingen geostationär eller med polärbana. De förstnämnda roterar kring jordklotet vid ekvatorn på en höjd av 36 000 kilometer med samma hastighet som jordklotet (till exempel Meteosat). De sistnämnda rör sig längs en bana som nästan går via polerna, vanligtvis på 850 kilometers höjd. I satelliter finns mätare för synligt ljus och infraröd strålning. Av mätarna för synligt ljus kan man bedöma molnmängden och av mätaren för infraröd strålning temperaturen. - Weather satellite

Meteorologiska institutet

är ett service- och forskningsinstitut inom många branscher som producerar information om atmosfärens tillstånd för att främja den allmänna tryggheten samt för näringslivets och allmänhetens behov. Institutet observerar atmosfärens fysikaliska tillstånd, kemiska sammansättning och elektromagnetiska fenomen samt producerar information om atmosfärens forna, nuvarande och kommande tillstånd. Meteorologiska institutet forskar inom områdena meteorologi, klimat, luftkvalitet, oceanografi, rymdfysik, fjärranalys och geomagnetism samt utövar affärsverksamhet specialiserat på experttjänster i Finland och utomlands. Meteorologiska institutet deltar i nationellt och internationellt samarbete. Meteorologiska institutet grundades 1838. Sitt nuvarande namn fick det 1969. Administrativt underlyder institutet Kommunikationsministeriet och för dess verksamhet svarar generaldirektören (Petteri Taalas 2003-) och delegationen. - Finnish Meteorological Institute

Milankovich cykler

Under de senaste ungefär miljoner åren har arealen på jordklotets glaciärer och jordklotets medeltemperatur varierat i perioder på 90 000, 42 000 och 23 000 år vilka kallas Milankovich cykler. De uppstår på grund av en långsam förändring i jordens omloppsbanas ovala form, förändringar i jordklotets axels lutningsvinkel och dess riktning. Enligt Milankovich teori ökar glaciärbildningen om omloppsbanans ovala form är sådan att jordklotet är längst bort från solen då sommaren på norra halvklotet börjar. Om lutningen på axeln dessutom är stor blir sommaren på norra halvklotet lång och sval, och snön som kommit på vintern hinner inte smälta vilket leder till att glaciärbildningen ökar. Milutin Milankovich (1879-1958) var en serbisk matematiker som utvecklade sin istidsteori under 1920-1940-talen. - Milankovich Cycles

Millibar

är en enhet för lufttryck som tagits ur bruk - Millibar

Missvisning

är vinkeln mellan den magnetiska nordriktningen (kompassriktning) och den verkliga nordriktningen. I Finland är missvisningen (deklinationen) 4°-10° mot öster. Dess årliga förändring är ungefär 0,1˚ mot öster. - Geomagnetic declination, Magnetic variation

Moln

är vattenånga som kondenserats till droppar och iskristaller. Luften som stiger uppåt från jordytan avkyls ungefär 1 °C per hundra meter. Då temperaturen stiger uppåt och uppnår daggpunkten börjar vattenångan kondenseras till droppar och det bildas ett moln. Om det finns iskristaller i molnet  sublimeras vattenångan i kristallerna som kan växa till större iskristaller och kommer ner som snö. - Cloud

Monsun

är en årstidsvind som blåser i Sydasien vars riktning varierar. Sommarmonsunen blåser från havet mot kontinenten och förorsakar mycket rikliga regn. Vintermonsunen blåser torr luft från kontinenten mot havet. - Monsoon

Mycket kort prognos

är en väderprognos som ges högst 6 timmar framåt. - Nowcast