Atmosfär-ABC

Atmosfär-ABC innehåller nära 350 sökord inom områdena meteorologi, klimatologi, luftkvalitet och geofysik. I slutet av varje förklaringsdel finns den engelskspråkiga motsvarigheten till sökordet med vars hjälp man kan söka mer information om ämnesområdet på Internet.

Termerna uppdaterad senast 12.12.2018. Sökord finns 322 st. Den senaste termen är "Norrsken".

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  R  S  T  U  V  W  Z  Å  Alla

Jetström

ett mycket snabbt, smalt och långt vindsystem som finns på de vidsträckta västvindarnas zon. På norra halvklotet är jetströmmens axel på breddgraden 30°N på ungefär 12 kilometers höjd där vindens hastighet vanligtvis är 40 m/s (= 144 km/h). Upptäckaren av fenomenet jetström är den finländska meteorologen och akademikern Erik Palmén (1898-1985). - Jet stream

Jon

En jon uppstår då en atoms elektroner får så mycket tilläggsenergi av till exempel elektromagnetisk strålning att de sliter sig loss från atomens influensområde. Det uppstår fria elektroner och joner som är elektriskt (i detta fall) positivt laddade. Då elektronerna igen sammansluts med jonerna sker en rekombination. Den enklaste jonen är protonen som är en joniserad vätekärna. I atmosfären finns det mest joner i jonosfären på ungefär 60 kilometers höjd. - Ion

Jonosfären

är ett skikt i atmosfären där gaserna delvis är i ett joniserat tillstånd. Där finns fria elektroner och joner. Endast ungefär 0,1 % av gaserna i jonosfären är i ett joniserat tillstånd. Joniseringen förorsakas av solens kortvågiga strålning (<100 nm). Största delen av jonosfären förekommer endast dagtid på det halvklot som solen lyser upp. Man särkskiljer olika skikt i jonosfären enligt jondensitetens maximimängder. Underst är D-skiktet (60-90 kilometer) där jondensiteten vanligtvis är 10²-10³ partiklar/cm³. Det följande skiktet är E-skiktet (105-160 kilometer), jondensiteten 105-106 partiklar/cm3. Det översta skiktet i jonosfären är F-skiktet (300-1 000 kilometer) där jondensiteten på dagen är ungefär 106/ cm3 och på natten 105. F-skiktet delas in i de två underskikten F1 och F2. Jonosfärens egenskaper (bland annat elektrondensitetens vertikalfördelning) undersöks med jonsonder som fungerar på olika radiofrekvenser. - Ionosphere

Jordklotets magnetfält

uppstår i huvudsak av strömningarna i jordklotets flytande kärna som finns på ett djup av 2 900 kilometer. Magnetfältet påminner till sin form om fältet hos en föreställd stavmagnet (dipol) i jordens mittpunkt. Dipolens axel är vänd ungefär 11° i förhållande till jordklotets rotationsriktning. Lokala magnetfält bildas också av magnetiska materier i jordskorpan. - Earth's magnetic field

Jordklotets struktur

kan indelas i atmosfären, hydrosfären och litosfären. Till hydrosfären hör världshaven, glaciärerna, sjöarna och floderna. Litosfären delas in i jordskorpan (0-50 kilometer), manteln (50-2 900 kilometer) och kärnan (2 900-6 300 kilometer). Kärnan indelas ännu i den yttre vätskekärnan och den fasta inre kärnan. Jordens magnetfält uppkommer av elektriska strömmar i den yttre kärnan på 2 900 kilometers djup från jordytan. - Earth's structure

Jordstrålningen

är ett fiktivt energifält som det påstås att slagrutemäns slagrutor reagerar på. Det finns inga vetenskapliga bevis på att jordstrålningen existerar. - Earth rays

Jordström

är elektrisk ström som uppkommer i jordmånens skikt som leder elektricitet och beror på tidsvariationerna i jordens magnetfält genom det elektromagnetiska induktionsfenomenet. Jordströmmen är vanligtvis några mikroamper. - Earth current