Atmosfär-ABC

Atmosfär-ABC innehåller nära 350 sökord inom områdena meteorologi, klimatologi, luftkvalitet och geofysik. I slutet av varje förklaringsdel finns den engelskspråkiga motsvarigheten till sökordet med vars hjälp man kan söka mer information om ämnesområdet på Internet.

Termerna uppdaterad senast 12.12.2018. Sökord finns 322 st. Den senaste termen är "Norrsken".

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  R  S  T  U  V  W  Z  Å  Alla

ECMWF

är det Europeiska centret för medellånga väderprognoser vars centralsäte ligger i London. Till organisationen hör 25 medlemsländer (Finland medräknat). Dess uppgift är att utveckla och göra numeriska väderprognoser för ett medellångt tidsintervall (ungefär 10 dygn) som står till medlemsländernas förfogande för lokala prognoser. I dess uppgifter ingår också vetenskaplig forskning och modellutveckling samt insamling och lagring av meteorologiska data. - The European Centre for Medium-Range Weather Forecasts

Eko

är ett ljud som reflekterats från en yta på vägen till örat och förorsakar där en hörselförnimmelse. Ekots styrka beror på den reflekterande ytans kvalitet. Tiden mellan det sända ljudet och mottagandet av ekot ger en bild av avståndet till den reflekterande ytan. Ekon förekommer också i olika radarapparater där en elektromagnetisk våg fungerar som motsvarighet till ljudet. Bland annat väderradar och jonsonden som används för undersökning av jonosfären grundar sig på ekosignaler. - Echo

El Niño

hänvisar till den betydande uppvärmningen av Perus och Ecuadors kustvatten som i genomsnitt sker vart fjärde år. Man har känt till fenomenet redan i tusentals år. Uppvärmningen leder till ösregn på den sydamerikanska kusten och en svag monsun på Indiens område. Det förorsakar svår missväxt inom jordbruket. Inverkan på vädret och klimatet är störst i tropikerna. El Niño beror på oscillation (svängningar) i den tropiska Stilla oceanens maritima klimatsystem.

Elektromagnetisk strålning

är bland annat det ljus som man kan se. Med hjälp av elektromagnetisk strålning sker TV- och radiosändningar samt mobiltelefoners meddelandeförmedling. Man kan föreställa sig att ljuset består av ljuspartiklar utan massa, det vill säga fotoner som rör sig med ljusets hastighet (ungefär 300 000 km/s). Man kan också föreställa sig ljuset som en vågrörelse där våglängden anger ljusets färg. Det ljus som man kan se med blotta ögat har en våglängd på ungefär 400-700 nanometer. Om våglängden är aningen kortare än hos synligt ljus är det fråga om ultraviolett strålning (UV). Då våglängden ytterligare förkortas kommer man till området för röntgen- och gammastrålning (0,01-10 nm). Ju kortare strålningens våglängd är desto högre energi har den. Strålning med en längre våglängd än synligt ljus är  infraröd strålning. Strålning med ännu längre våglängd är radiovågor. I stället för våglängd använder man för elektromagnetisk strålning ofta strålningens frekvens för att ange strålningens styrka. Med frekvensen anger man antalet vågsvängningar per sekund. Frekvensen anges i Hertz (Hz). En Hertz är en vibration per minut. Frekvensen för en typisk radiosändning är ungefär 100 MHz (Megahertz). - Electromagnetic radiation

Elektron

är en elektriskt negativt laddad elementärpartikel. (e-) På jordklotet finns det flest fria elektroner i jonosfären, på en höjd av ungefär 60 kilometer och uppåt. Elektroner uppkommer där under inverkan av solens kortvågiga strålning när strålningsenergin frigör elektroner som är bundna i luftens gasmolekyler. Med solvinden förs elektroner till jordklotets närrymd. - Electron

Emission

utsläpp - Emission

EUMETSAT

är Europeiska organisationen för meteorologisk satellitinformation som är en organisation mellan regeringarna. Dit hör 18 europeiska medlemsländer (Finland medräknat) och 7 associerade medlemmar. EUMETSAT:s uppgift är att planera och upprätthålla operativa vädersatellitsystem samt utnyttja de meteorologiska data som fås av dessa i dagligt bruk och till klimatforskningens behov. Det viktigaste satellitprojektet är Meteosat. Den första av EUMETSAT:s satelliter sköts upp år 1977. Organisationens högkvarter är i Darmstadt i Tyskland. - European Organization for the Exploitation of Meteorological Satellites

Europeiska rymdorganisationen (ESA)

grundades 1975 för att samla ihop de europeiska resurserna för ett betydande rymdprogram. ESA har 17 medlemsstater, Finland medräknat (fullvärdig medlem sedan 1995). ESA:s huvudkontor är i Paris. ESA har också verksamhet i Nederländerna, Tyskland och Italien samt i rymdcentret i franska Guyana (Centre Spatial Guyanais, CSG). Dessutom har ESA en del markstationer och andra verksamhetsställen. ESA har program för bärraketer, rymdvetenskap, satellitfjärranalys, satellitdatatrafik och bemannade rymdfarter. Dessutom finns det inom flera områden teknologiprogram där man inte bygger rymdfarkoster utan strävar efter att utveckla de apparater som farkosterna behöver. Avsikten är att medlemsländernas industriella konkurrens förbättras genom samarbetet i ESA. ESA:s allmänna mål är att utveckla rymdteknologin och att hålla Europa med i utvecklingen av den politiskt och ekonomiskt betydande vetenskapsgrenen i frontlinjen. Finland deltar i följande program inom ESA: fjärranalys-, navigerings-, datatrafik-, teknologi-, och rymdvetenskapsprogrammet. - European Space Agency

Extrem

är en viss meteorologisk variabels högsta eller lägsta värde under en viss tidsperiod. De vanligaste extremerna är dygnets högsta och lägsta temperaturer på en observationsort. - Extreme value

Extrem klimathändelse

karakteriserar sådana klimatologiska förhållanden där klimatelement (till exempel temperatur, nederbördsmängd, vindar mm.) med några års mellanrum uppnår nästan rekordhöga värden. På grund av klimatförändringen som pågår förutspår man att extrema klimathändelser kommer att bli vanligare också i Finland under de närmaste årtiondena. - Extreme climate event