Atmosfär-ABC

Atmosfär-ABC innehåller nära 350 sökord inom områdena meteorologi, klimatologi, luftkvalitet och geofysik. I slutet av varje förklaringsdel finns den engelskspråkiga motsvarigheten till sökordet med vars hjälp man kan söka mer information om ämnesområdet på Internet.

Termerna uppdaterad senast 12.12.2018. Sökord finns 322 st. Den senaste termen är "Norrsken".

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  R  S  T  U  V  W  Z  Å  Alla

Absolut fuktighet

är vattenångans massa i en viss luftvolym, uttryckt i till exempel gram per kubikmeter. - Absolute humidity

Absolut nollpunkt

är -273,15 °C eller 0 K på Kelvinskalan som är materians undre temperaturgräns. Vid den absoluta nollpunkten upphör atomernas värmerörelse. Enligt de termodynamiska lagarna går det inte att nå den absoluta nollpunkten men under försöksförhållanden har man nått temperaturer som skiljer sig från den med <0,0000001 K. - Absolute zero

Absorption

är strålningsenergins absorption i materia. Genom absorption värms materian, men i jämviktstillstånd strålar den tillbaka till omgivningen all strålning som den fått. Beroende på ämnets reflexionsegenskaper albedo absorberas inte all den inkommande strålningen, utan återreflekteras. - Absorption

Adiabatisk

kylning sker alltid när man kommer uppåt i atmosfären då lufttrycket minskar enligt termodynamikens tillståndsekvation. På motsvarande sätt stiger luftens temperatur när man rör sig uppifrån ner och trycket ökar. Uppvärmningen beror inte på att värmen förflyttas till eller från omgivningen. Om värme förflyttas till en viss rymd eller från en viss rymd är det fråga om ett diabatiskt fenomen. - Adiabatic

Advektion

innebär att ett medium rör sig, varpå värmeenergi förflyttas från en plats till en annan med vindar eller havsströmmar. Världshavens och atmosfärens stora strömmars advektion och konvektion jämnar ut fördelningen av den energi som kommer från solen. - Advection

Aerologi

är en gren inom meteorologin som undersöker den så kallade fria atmosfärens egenskaper. Med den fria atmosfären menar man det område (ungefär från en kilometers höjd och uppåt) där turbulensen som förorsakas av jordytans friktion inte längre påverkar vindens hastighet. - Aerology

Aeronomi

är en vetenskapsgren som hör till geofysiken och meteorologin där man undersöker egenskaperna i de övre skikten av atmosfären från och med mesosfären.

Aerosol

är en gemensam benämning för de mikropartiklar som flyger i luften (aerosolpartiklar) och för gasen som fungerar som ett medium. Storleken på partiklarna varierar mellan 0,000001 mm-0,1 mm. Naturliga aerosoler är till exempel saltkristaller som bildats av stänk från havsvatten, damm som stiger upp i luften från jordmånen, aska från vulkaner och växters pollen. Aerosoler förorsakade av människan är sot och andra partiklar som uppkommer då olja och stenkol brinner. - Aerosol

Albedo

Med albedo avses strålningen som reflekteras från ett objekt i förhållande till (%) den strålning som når objektet. Ju vitare den reflekterande ytan är desto större är dess albedo. Ett svart objekt reflekterar inget av det ljus som träffar det, vilket betyder att dess albedo är noll. En planets albedo spelar en viktig roll för värmebalansen. Moln, is och ren snö reflekterar solens strålning mycket bra. Jordklotets albedo varierar mellan 33 och 36 %, dvs. ungefär en tredjedel av strålningen reflekteras omedelbart tillbaka ut i rymden och två tredjedelar absorberas i atmosfären, jorden och haven. Den absorberade energin strålar också tillbaka, men långsammare. - Albedo

Anemometer

är ett instrument med vilket man mäter vindhastigheten. Den vanligaste är den så kallade skålkorsanemometern. Det är fråga om ett i vågrätt läge roterande kors i vars ändar man fäst ihåliga skålar som är formade som halvklot. Skålarna är oftast tre till antalet. Koppens diameter är vanligtvis några centimeter. Ju kraftigare vinden är, desto snabbare roterar kopparna. Rotationshastigheten omvandlas elektroniskt till vindhastighet. - Anemometer

Aneroid

barometer

Anticyklon

är ett högtrycksområde där vinden blåser medsols runt högtryckets centrum på norra halvklotet och motsols på södra halvklotet. - Anticyclone

Antropocen

är människosläktets epok i världshistorien då människan med sina gärningar väsentligt påverkar den omgivande naturen såsom klimatförändringen. - Antropocene

Antropogen

betyder förändring förorsakad av mänsklig verksamhet. I den  klimatförändring som sker är den antropogena andelen till exempel den koldioxid som frigjorts vid användning av fossila bränslen och som ökar växthuseffekten i atmosfären. - Antropogenic

Argon

är den tredje vanligaste gasen (0,93 %) i atmosfären. Argon är ett grundämne och en ädelgas (kemisk formel Ar) alltså kemiskt lågaktivt. Andra ädelgaser är t.ex. helium och krypton. - Argon

Arktisk luftmassa

är det arktiska områdets luft som är mycket kall och torr. - Arctic

Arktisk oscillation (AO)

betyder skillnaden i lufttrycket mellan det norra polarområdet och de närmaste mellanbreddgraderna. Ett högre tryck än normalt på Arktis medför kallare luft än normalt i Nordeuropa och Asien. Västvindarna som förstärkts förorsakar ökad nederbörd i Medelhavsländerna. Ett lägre tryck på polarområdet medför fuktig och varm luft från väst till sektorn Skottland Skandinavien och torka i Medelhavets randområden. AO är nära kopplat till oscillationen på Nordatlanten (NAO). - Arctic oscillation

Astronomisk klimatväxlingsteori

Milankovich cykler - Astronomical climate change theory (Milankovich theory)

Atmosfären

är ett skikt av ämnen i gasform som omger solsystemets planeter och månar. Atmosfärernas sammansättning varierar mycket vad gäller densitet och slag av gas. Den största delen av solsystemets månar saknar helt atmosfär vilket också är fallet för planeten Merkurius. De stora planeternas (Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus) atmosfärer består i huvudsak av väte och helium. Mars och Venus atmosfärer består mest av koldioxid och jordklotets av kväve. Även Pluto och Saturnus måne Titan har en atmosfär som till största delen består av kväve. De vanligaste gaserna i jordens atmosfär är kväve (78 %), syre (21 %), argon (1 %), koldioxid (ungefär 0,04 %) och andra ädelgaser. Procentenheterna gäller torr luft nära jordytan. Trots sin blygsamma relativa andel är också vattenånga en viktig gas, särskilt i den lägre atmosfären. Man särskiljer utgående från temperaturen olika skikt i atmosfären nedifrån och uppåt: troposfären (ungefär 0-10 kilometer), stratosfären (ungefär 10-50 kilometer), mesosfären (ungefär 50-100 kilometer) och termosfären (ungefär 100-500 kilometer). Jordens atmosfär kan indelas i den neutrala atmosfären och jonosfären. I den neutrala atmosfären har luftens molekyler i huvudsak ingen elektrisk laddning. I jonosfären (ungefär 60 kilometer och uppåt) är en betydande del av gaserna i joniserat tillstånd där det finns fria elektroner. Joniseringen förorsakas av solens kortvågiga strålning. Skiktet där magnetiska och elektriska krafter reglerar de elektriskt laddade partiklarnas rörelser kallas magnetosfären (ungefär 10 000 kilometer och uppåt). - Atmosphere

Atmosfärisk glöd

är ett svagt ljus som syns på en molnfri himmel i kvällsskymningen och på natten och som inte beror på polarsken. Atmosfärisk glöd uppkommer på inverkan av solens elektromagnetiska strålning. Strålningen exciterar atmosfärens molekyler (främst syre) på en höjd av 80 till 500 kilometer och då dessa exciterade tillstånd urladdas uppkommer svagt ljus, vanligtvis grönt eller rött. Till åtskillnad från polarsken observeras atmosfärisk glöd överallt på jordklotet. Största delen av den atmosfäriska glöden kommer från strålningens infraröda område. Atmosfärisk glöd är betydligt svagare än polarsken men den syns i alla väderstreck. Tack vare atmosfärisk glöd är en månlös natt inte alldeles kolsvart. - Airglow

Aurora Australis

är det vetenskapliga namnet på de polarsken som ses på södra halvklotet. - Southern Lights, Aurora

Aurora Borealis

är det vetenskapliga namnet på de polarsken som ses på norra halvklotet. - Northern Lights, Aurora

Automatisk meteorologisk station

är en meteorologisk observationsstation som fungerar utan en observatör. De grundstorheter såsom lufttemperatur, tryck och fuktighet som mäts där fås automatiskt med elektroniska mätapparater som omedelbart förmedlar väderuppgifterna till telekommunikationsnätverken. I Finland är över 90 % av de meteorologiska stationerna automatiserade. - Automatic Weather Station (AWS)

Avdunstning

betyder att vatten övergår till vattenånga vid en temperatur som är lägre än kokpunkten. Vid avdunstning omvandlas ett tyngre ämne (vatten) till ett lättare (ånga). Det motsatta fenomenet till avdunstning är kondensation. Avdunstningsintensitet är en meteorologisk variabel som beskriver avdunstning (till exempel millimeter per dygn). - Evaporation

Avkylningsfaktor

Den temperatur som människan förnimmer är inte den samma som termometern visar eftersom vinden ökar avkylningsfaktorn. Detta beror på att ju hårdare vinden är, desto snabbare försvinner värmen från bar hud vid köldgrader. Till exempel då det är -10°C och det blåser 5m/s, kyls händerna ner lika snabbt som under lugnt väder vid -20°C. - Chill factor

Azimut

är objektets vinkelavstånd mätt från söder medsols längs horisonten. Azimuten anger det vädersträck i vilket ett objektet kan ses. Azimuten för söder är 0 grader, för väster 90 grader, för norr 180 grader och för öster 270 grader. - Azimuth

Bar

 pascal

Barometer

mäter lufttrycket (även barograf). De äldsta instrumenten är kvicksilverbarometrar där man jämför atmosfärens vikt med en kvicksilverpelares vikt i sammanflytande kärl som är formade som bokstaven U. Med aneroidbarometer mäter man hur en plåtask krymper ihop och utvidgas av den omgivande luftens tryck. - Barometer

Beaufortskalan

är en skala för vindstyrka som utvecklades år 1805 av engelsmannen Beaufort och som ursprungligen hade 13 nivåer. Bedömningen av beauforttalet grundar sig på den påverkan vinden har på till exempel vågor. Lugnt motsvarar 0 beaufort och orkan 12 beaufort. - Beaufort scale

Belysning

anger ljusmängden från en ljuskälla. Måttenheten för den är lux (lx). En lux motsvarar en strålningseffekt på 0,00146 watt per kvadratmeter mätt på våglängdsområdet 55 nanometer. Några luxvärden: rakt solljus 100 000 lx, starkt dagsljus 10 000 lx, skymning 10 lx, fullmåne 0,1 lx, normal belysning inomhus 100 lx. - Amount of light

Biogas

är en gas som produceras i ett syrfri utrymme av organiskt avfall (t.ex. gödsel). Biogas består till största delen av metan och koldioxid. - Biogas

Bjerknes, Vilhelm

(1862-1951) var en av de viktigaste utvecklarna av modern meteorologi och vetenskaplig väderprognos. Han insåg år 1904 att lagarna inom klassisk fysik också gäller för atmosfärens beteende. Väderprognos är lösandet av differentialekvationer som beskriver atmosfärens fysikaliska tillstånd och förändringar som ett begynnelsevärdesproblem. Begynnelsevärdena är väderobservationer gjorda vid en viss tidpunkt. Vilhelm Bjerknes son Jacob (1897- 1975) var också en betydande forskare i meteorologi i Norge och USA

Blidväder

råder under vintern om lufttemperaturen stiger över noll grader. - Thaw

Blinkning

det vill säga scintillation är en oregelbunden variation i stjärnornas ljusstyrka. Det beror på atmosfärens turbulens som styr stjärnans ljusstrålar i lite olika riktning och förorsakar blinkning. - Scintillation

Blixt

En blixt uppstår då elektrisk spänning, som bildats i olika delar av åskmolnet eller mellan molnet och jorden, plötsligt urladdas som en blixt. Då luften värms upp och utvidgas snabbt av den heta blixten (temperaturen åtminstone 10 000 °C) uppkommer en tryckvåg som hörs som åskans muller. Blixten är en serie urladdningar som följer varandra med ytterst korta intervall. En blixt som slår från molnet mot marken börjar med en förurladdning som då den har kommit tillräckligt nära jorden utlöser en mötande blixtkanal. Efter den följer huvudurladdningen. Flera urladdningar via samma blixtkanal kan följa.

Den genomsnittliga blixttätheten i Finland är ungefär en halv blixt per kvadratkilometer per år. Meteorologiska institutet upprätthåller ett blixtlokaliseringssystem i realtid, med vilket man ser ställen och tider för blixtnedslagen överallt i Finland. - Lightning

Boreala

zonen går runt jordklotet på det norra halvklotet, söder om det arktiska området. Boreala zonen kallas också den tempererade klimatzonen. Finland hör i huvudsak till den boreala zonen. - Boreal

Brunt-Väisälä frekvens

 Väisälä - Brunt Väisälä Frequency

By

är en tillfällig vindhastighet som överskrider medeltalet av vindhastigheten som är uträknad under 10 minuter. - Gust

Ceilometer

är en automatisk apparat som mäter avståndet mellan molnets undre kant och jordytan. Apparaten sänder ut en lodrät laserstrålepuls. Molnets höjd kan beräknas genom tidsskillnaden mellan den utsända pulsen och pulsen som reflekteras från molnet. - Ceilometer

Celsiusgrad

˚C. Skala som används vid mätning av temperatur där 0 ˚C är vattnets fryspunkt och 100 ˚C dess kokpunkt. Anders Celsius (1701-1744) var en svensk fysiker som undersökte värmelära, geomagnetism och polarsken. - Degree of Celsius, Centigrade

CFC-förening

freoner - CFCs

Cirrusmoln

det vill säga fjädermoln, är ett molnskikt bildat av iskristaller. Cirrus hör till klassen höga moln vilket betyder att deras nedre yta är på en höjd av 5-9 kilometer. Cirrusmoln bildar tunna nästan genomskinliga trådiga strukturer med krokartade former eller "fiskben". De är skinande vita till färgen. - Cirrus

Corioliskraft

Corioliskraft (eller: corioliskraft som också omnämns med termen geostrofisk kraft) är en (skenbar) kraft som beror på jordklotets rotationsrörelse och vänder en rörelses riktning till höger på norra halvklotet och till vänster på södra halvklotet. Dess inverkan syns i vindarnas, havsströmmarnas och i långa floders riktning. Corioliskraften förorsakar accelerationen a = fv där f är den så kallade coriolisfaktorn vars värde är beroende av breddgraden och v är det rörliga objektets hastighet. I Finland är f ≈ 10-4 s-1, vilket betyder att ett rörligt objekt med hastigheten 10 m/s (=36 km/h) har en coriolisacceleration som är 1 mm/s². G.G. de Coriolis (1792-1843) var en fransk ingenjör och fysiker. - Coriolis force

Cumulusmoln

det vill säga stackmoln. De utvecklas under dagens lopp från små dunliknande moln till blomkålslika massor som är släta på undersidan. Stackmolnens undersida förekommer på < 2 kilometers höjd. - Cumulus

Cyklon

är ett rörligt lågtryck som uppkommer vid polarfronten där vinden blåser motsols runt lågtryckets centrum på norra halvklotet. På södra halvklotet är vindens riktning motsatt. På tropiska områden, främst i området kring Indiska oceanen, menar man med cyklon en tropisk orkan. - Cyclone, Tropical cyclone

D-skiktet

är det nedersta skiktet i atmosfärens jonosfär med en höjd på ungefär 90 kilometer. - D-layer

Dagg

är resultatet av vattenångans kondensering till exempel på växter. Förutsättningen för dagg är att temperaturen sjunker under daggpunkten. - Dew

Daggpunkten

är den temperatur i vilken den mängd vattenånga som finns i luften räcker till för att göra luften helt mättad. Den relativa fuktigheten är då 100 %. - Dew point

Dagjämning

inträffar två gånger per år. Då är dagen och natten lika långa överallt på jordklotet. Vårdagjämningen inträffar ungefär den 21 mars och höstdagjämningen ungefär den 22 september. - Equinox

Decibel (dB)

är ett relativt mått för ljudstyrka som mäter relationerna mellan ljudets olika effektnivåer. Människans hörseltröskel är 0 dB, ett svagt prassel i löven 10 dB och en bullrig gata 70 dB. För varje tio decibel förändras ljudets effekt med faktorn 10. - Decibel (dB)

Deklination

missvisning

Deposition

innebär att fukten direkt från vattenånga kondenseras till is eller rimfrost på till exempel bilens vindruta då det är minusgrader. Det motsatta fenomenet till deposition är sublimering. - Deposition

Dimfrost

bildas då dimm- eller molndroppar fastnar i träd eller på byggnader och omedelbart fryser till is. Under dåliga förhållanden växer frosten till tjock snöbelastning som till och med bryter tjocka träds kronor. Se även rimfrost. - Frost

Dimma

är en allmän benämning för vattendroppar som svävar i luften. Dimma uppkommer om luftens temperatur sjunker till daggpunkten eller om luftens fuktighet stiger och uppnår mättnad. Fenomenet kallas dimma om sikten är under en kilometer, dis om sikten är 1-10 kilometer. - Fog, mist

Dis

dimma

Divergens

sker på ett område från vilket det strömmar mer luft bort än det kommer ny luft till. Nära jordytan uppstår det då sjunkande luftströmmar och ett högtrycksområde. Motsatsen till divergens är konvergens. - Divergence

Dobsonenhet

(DU) anger ozonmängden i atmosfären. Mängden 100 DU vid jordytan motsvarar ett ozonskikt på en millimeter. Mängden ozon varierar enligt årstid och breddgrad mellan 250 och 460 DU. - Dobson Unit

Dopplerradar

är en väderradar där man får reda på rörelsehastigheten på reflexionens objekt (t.ex. regndroppar) genom att mäta frekvensskillnaden mellan den reflekterade och avsända radarstrålen. Enligt dopplereffekten går frekvensskillnaden att jämföra med reflexionsobjektets rörelsehastighet i radarstrålens riktning. Polisens trafikradar fungerar med samma princip. Utgående från radaruppgifterna kan man också bedöma aggregationstillståndet på objekt som förorsakar ekon. - Doppler radar

Dubbelpolarisationsradar

är en väderradar som använder mikrovågor som är både horisontalt och vertikalt polariserade. Genom att jämföra mikrovågorna samlar radarn in uppgifter om formen av reflektionens objekt (till exempel regndroppar). På detta sätt kan man skilja snöflingor från regndroppar och regn från andra objekt såsom fåglar. - Dual Polarization Radar

Duggregn

uppstår då vattendropparna faller tätt och är mindre än vanligt (0,2-0,5 mm i diametern), varvid deras rörelse följer luftströmmarnas rörelser. Man talar om underkylt duggregn (Freezing Drizzle) då duggregnet på vintern bildar ett tunt skikt av is då det träffar jordytan. - Drizzle

Dynamicum

är Meteorologiska institutets byggnad på Gumtäkt Campus i Helsingfors. Byggnaden blev klar år 2005. Adressen är Erik Palméns plats 1, 00560 Helsingfors.

ECMWF

är det Europeiska centret för medellånga väderprognoser vars centralsäte ligger i London. Till organisationen hör 25 medlemsländer (Finland medräknat). Dess uppgift är att utveckla och göra numeriska väderprognoser för ett medellångt tidsintervall (ungefär 10 dygn) som står till medlemsländernas förfogande för lokala prognoser. I dess uppgifter ingår också vetenskaplig forskning och modellutveckling samt insamling och lagring av meteorologiska data. - The European Centre for Medium-Range Weather Forecasts

Eko

är ett ljud som reflekterats från en yta på vägen till örat och förorsakar där en hörselförnimmelse. Ekots styrka beror på den reflekterande ytans kvalitet. Tiden mellan det sända ljudet och mottagandet av ekot ger en bild av avståndet till den reflekterande ytan. Ekon förekommer också i olika radarapparater där en elektromagnetisk våg fungerar som motsvarighet till ljudet. Bland annat väderradar och jonsonden som används för undersökning av jonosfären grundar sig på ekosignaler. - Echo

El Niño

hänvisar till den betydande uppvärmningen av Perus och Ecuadors kustvatten som i genomsnitt sker vart fjärde år. Man har känt till fenomenet redan i tusentals år. Uppvärmningen leder till ösregn på den sydamerikanska kusten och en svag monsun på Indiens område. Det förorsakar svår missväxt inom jordbruket. Inverkan på vädret och klimatet är störst i tropikerna. El Niño beror på oscillation (svängningar) i den tropiska Stilla oceanens maritima klimatsystem.

Elektromagnetisk strålning

är bland annat det ljus som man kan se. Med hjälp av elektromagnetisk strålning sker TV- och radiosändningar samt mobiltelefoners meddelandeförmedling. Man kan föreställa sig att ljuset består av ljuspartiklar utan massa, det vill säga fotoner som rör sig med ljusets hastighet (ungefär 300 000 km/s). Man kan också föreställa sig ljuset som en vågrörelse där våglängden anger ljusets färg. Det ljus som man kan se med blotta ögat har en våglängd på ungefär 400-700 nanometer. Om våglängden är aningen kortare än hos synligt ljus är det fråga om ultraviolett strålning (UV). Då våglängden ytterligare förkortas kommer man till området för röntgen- och gammastrålning (0,01-10 nm). Ju kortare strålningens våglängd är desto högre energi har den. Strålning med en längre våglängd än synligt ljus är  infraröd strålning. Strålning med ännu längre våglängd är radiovågor. I stället för våglängd använder man för elektromagnetisk strålning ofta strålningens frekvens för att ange strålningens styrka. Med frekvensen anger man antalet vågsvängningar per sekund. Frekvensen anges i Hertz (Hz). En Hertz är en vibration per minut. Frekvensen för en typisk radiosändning är ungefär 100 MHz (Megahertz). - Electromagnetic radiation

Elektron

är en elektriskt negativt laddad elementärpartikel. (e-) På jordklotet finns det flest fria elektroner i jonosfären, på en höjd av ungefär 60 kilometer och uppåt. Elektroner uppkommer där under inverkan av solens kortvågiga strålning när strålningsenergin frigör elektroner som är bundna i luftens gasmolekyler. Med solvinden förs elektroner till jordklotets närrymd. - Electron

Emission

utsläpp - Emission

EUMETSAT

är Europeiska organisationen för meteorologisk satellitinformation som är en organisation mellan regeringarna. Dit hör 18 europeiska medlemsländer (Finland medräknat) och 7 associerade medlemmar. EUMETSAT:s uppgift är att planera och upprätthålla operativa vädersatellitsystem samt utnyttja de meteorologiska data som fås av dessa i dagligt bruk och till klimatforskningens behov. Det viktigaste satellitprojektet är Meteosat. Den första av EUMETSAT:s satelliter sköts upp år 1977. Organisationens högkvarter är i Darmstadt i Tyskland. - European Organization for the Exploitation of Meteorological Satellites

Europeiska rymdorganisationen (ESA)

grundades 1975 för att samla ihop de europeiska resurserna för ett betydande rymdprogram. ESA har 17 medlemsstater, Finland medräknat (fullvärdig medlem sedan 1995). ESA:s huvudkontor är i Paris. ESA har också verksamhet i Nederländerna, Tyskland och Italien samt i rymdcentret i franska Guyana (Centre Spatial Guyanais, CSG). Dessutom har ESA en del markstationer och andra verksamhetsställen. ESA har program för bärraketer, rymdvetenskap, satellitfjärranalys, satellitdatatrafik och bemannade rymdfarter. Dessutom finns det inom flera områden teknologiprogram där man inte bygger rymdfarkoster utan strävar efter att utveckla de apparater som farkosterna behöver. Avsikten är att medlemsländernas industriella konkurrens förbättras genom samarbetet i ESA. ESA:s allmänna mål är att utveckla rymdteknologin och att hålla Europa med i utvecklingen av den politiskt och ekonomiskt betydande vetenskapsgrenen i frontlinjen. Finland deltar i följande program inom ESA: fjärranalys-, navigerings-, datatrafik-, teknologi-, och rymdvetenskapsprogrammet. - European Space Agency

Extrem

är en viss meteorologisk variabels högsta eller lägsta värde under en viss tidsperiod. De vanligaste extremerna är dygnets högsta och lägsta temperaturer på en observationsort. - Extreme value

Extrem klimathändelse

karakteriserar sådana klimatologiska förhållanden där klimatelement (till exempel temperatur, nederbördsmängd, vindar mm.) med några års mellanrum uppnår nästan rekordhöga värden. På grund av klimatförändringen som pågår förutspår man att extrema klimathändelser kommer att bli vanligare också i Finland under de närmaste årtiondena. - Extreme climate event

Fahrenheit

Temperaturskala (°F) som är i bruk bland annat i USA. Enligt den fryser vattnet vid temperaturen 32 °F och kokar vid 212 °F. Man omvandlar Fahrenheit-grader till Celsius-grader med formeln °C = (5/9)(°F - 32) som är ungefär det samma som °C ≈ (°F - 32)/2. G. D. Fahrenheit (1686-1736) holländsk fysiker. - Fahrenheit scale

Fallvind

är en kraftig kall luftström som kommer nedåt från ett åskmoln som då den möter jord- eller vattenytan vänder i vågrätt riktning. Vindens hastighet kan till och med stiga till 50 m/s men fenomenet räcker sällan längre än några minuter. Eventuella skogsförödelser begränsas i Finland till ett relativt litet område. - Downburst

Flare

ett häftigt utbrott från solen då det under några ögonblick slungas ut stora mängder högenergipartiklar och stark elektromagnetisk strålning i rymden. De största strålningsmängderna motsvarar ungefär en promille av solens totalstrålning. Flaren förorsakar starka rymdväderstörningar och polarsken i jordklotets närrymd samt störningar i radiotrafiken. - Flare

Flod

är det höga vattenståndet i tidvattenfenomenet. - High tide

Fossilt bränsle

är en energikälla. Exempel på fossila bränslen är råolja, kol, torv och naturgas samt produkter förädlade ur dessa (till exempel bensin). De har uppkommit ur organiskt relikt i olika geologiska avlagringar. Användning av fossila bränslen ökar mängden av växthusgaser i atmosfären såsom till exempel koldioxid. - Fossil fuel

Freoner

är klorfluorkarboner, det vill säga en CFC-förening. Freongaser har använts bland annat i kylskåp samt som drivgas i sprejer. CFC-gaser är i normaltillstånd kemiskt stabila men då de kommer till stratosfären sublimeras de till iskristaller. Då frigörs klor ur dem som bryter ned ozonet i atmosfären. - Freon

Frost

inträffar då temperaturen går under noll grader från markytan till en höjd på två meter, där den officiella meteorologiska temperaturen mäts. Om temperaturskiktet med noll grader ligger under 2 meter är det fråga om markfrost. - Frost

Frysning

betyder att vattnet förvandlas från flytande till fast form. Rent vatten fryser under normalt lufttryck vid 0°C men om det är orörligt och saknar kristalliseringskärnor kan en underkylning ske på flera grader innan frysningen börjar. Ett ökat tryck sänker fryspunkten. Vid frysning frigörs en betydande mängd värme som binds då isen smälter. Fryspunkten hos salt havsvatten är som lägst -4 °C. - Freezing

Fuktighetsmätare

Den vanligaste fuktighetsmätaren är hårhygrometern. Den baserar sig på att hår töjs ut då luftfuktigheten varierar. Förändringarna i hårets längd förmedlas till en visare som vrids på fuktighetsskalan. - Hygrometer

Föhn

är en varm och torr nedsjunkande vind i Alperna. I Finland känns föhn svagt i Tornedalen när den fuktiga västvinden som kommer från Atlanten har gått över bergskedjan Skanderna och som en torr nedvind höjer temperaturen i området. - Föhn Wind

Fördunkling

är ett globalt fenomen som jämnt har minskat solstrålningens mängd från 1950-talet. Den beror på partikelutsläppen som människan förorsakar (till exempel sot) som gör luften grumlig och förhindrar solstrålningen. Man har uppskattat att fördunklingen har minskat solens strålning med 4 % på cirka tre årtionden. Fenomenet försvagar uppvärmningen som beror på att atmosfärens växthuseffekt förstärks. - Global dimming

Förorening

är förstörning av miljön som beror på förorenande utsläpp. De fysikaliska, kemiska eller biologiska egenskaperna i förorenad jordmån, vatten eller luft har förändrats så att förändringarna påverkar hälsan, arvsmassan och överlevnaden hos organismer som lever i dem. Bland annat försurning av jordmånen och vattnet är förorening. - Pollution

Första snön

definieras med då en meteorologisk stations snödjupsmätare för första gången under hösten visar ett snödjup på 1 centimeter. - First Snow, Virgin Snow

Försurning

innebär att jordmånens eller vattnens surhetsvärde (pH) blir klart mindre än i normalt regnvatten. Surhet förorsakas bland annat av svavelsyra, svavelsyrlighet, kväve och motsvarande föreningar som kommer i atmosfären som ett resultat av människans verksamhet. Svavel och kväve hamnar i atmosfären då man bränner stenkol och olja. De kommer ned till jordytan med regnvattnet. Försurning kan till exempel leda till en sjös död. - Acidification process

Gaiahypotesen

framfördes av den engelske biologen James E. Lovelock på 1970-talet. Enligt den är jorden ett jättelikt självreglerande system som förmår som en helhet upprätthålla vår planet som en boningsplats lämpad för liv. Bland annat har en del naturvårdare förknippat Gaia med tanken om en förnimmande och upplevande Jord som en levande organism. Gaiahypotesen är mycket kontroversiell men den har lett till en forskningsinriktning som utreder jordens system. Gaia är jordens gud i den grekiska mytologin under antiken. - Gaia hypothesis

Geofysik

är en vetenskapsgren som undersöker jordens fysikaliska egenskaper. Geofysiken riktar in sig på jordklotets atmosfär, hydrosfär och litosfär. I Finland sker undervisningen i geofysik vid Helsingfors universitet på Institutionen för fysik, Avdelningen för atmosfärvetenskaper och geofysik samt vid Uleåborg universitet på Institutionen för geovetenskap. - Geophysics

Geofysiska Sällskapet

(grundat 1926) främjar forskning inom geofysiken och är en förbindelselänk för personer som bedriver det. Ämnesområden inom geofysiken är jorden, vattnet, luften och närrymden. Till föreningens verksamhet hör bland annat föreläsningstillfällen som är öppna för alla, Geofysiikan Päivät, som hålls vartannat år och publicerandet av tidningen Geophysica. - Geophysical Society of Finland

Geomagnetism

är en undergren till  geofysik som undersöker jordklotets magnetiska egenskaper. I Finland undervisar man i geomagnetism vid Helsingfors universitet på Institutionen för fysik, Avdelningen för atmosfärvetenskaper och det är ett forskningsområde på  Fysikaliska institutet. - Geomagnetism

Geostrofisk vind

är en vind som blåser i isobarernas riktning och förorsakas av lufttrycksskillnaden och corioliskraften - Geostrophic wind

Glaciär

är ett isfält eller en isström som bildats ovanför snögränsen i polar- eller bergsområden. Man uppskattar att glaciärernas totala areal är ungefär 15 miljoner kvadratkilometer varav glaciären på Antarktis är 13,1 miljoner km² och på Grönland 1,8 miljoner km². Platåglaciärernas tjocklek är 1 800-4 000 meter. Bergsglaciärerna är vanligtvis dalglaciärer som rinner i dalarna och börjar i de övre delarna av bergen eller fjällen på konvergensområdena. Endast 2 % av jordklotets totala vattenmängd är bunden i polarområdenas glaciärer men om de alla smälte skulle havsytan stiga med mer än 60 meter. - Glacier

Golfströmmen

är en varm havsström i Atlanten som börjar i Mexikanska golfen och går längs USA:s östkust ända till New Foundland där den förgrenar sig. Strömmens östra förgrening består av de nordatlantiska och norska havsströmmarna som når ända till Spetsbergen. Havsströmmarna värmer den luftmassa som finns ovanför dem vilket är orsaken till att bland annat temperaturerna i Finland är 6-11°C högre än vad de vore utan deras inverkan. Havsströmmarnas styrka påverkas också väsentligt av förändringarna i havsvattnets salthalt och av vindarna. - Gulf stream

GPS

står för Global Positioning System. Till GPS-systemet hör 24 satelliter som kretsar kring jordklotet. Mottagaren för satelliternas signaler på jordytan ger exakta platskoordinater (tid- och platskoordinater). Lokaliseringsnoggrannheten är exaktare än 10 m med lokal positionering. - GPS, Satellite navigation

Grad

Temperaturgrader mäts med skalorna Celsius, Fahrenheit, Kelvin och Réaumur. Vinkelgrader mäts bland annat på skalan 0˚-360˚ och som streck (v) 0v- 6000v. 1v = 0,06° och 1° = 60' (bågminuter), 1' = 60''(bågsekunder) - Degree

Graddagstal

uppvärmningsbehovstal

Grönablixten

är ett sällsynt glimtaktigt ljusfenomen som observeras i solen då den precis håller på att försvinna under horisonten på ett öppet hav eller en vidsträckt slätt. Det är fråga om ett hägringslikt fenomen och för att det ska kunna ses bör luften vara ren och klar. Solens strålar i vilka det finns mycket färger bryts i atmosfären på litet olika sätt. Brytningen är starkast nära horisonten. Det bildas något som ser ut som två skivor som delvis är på varandra. Den övre är (blå)grön och den undre röd. Då den röda skivan för en stund försvinner under horisonten blir den gröna delen av solskivan synlig, det så kallade grönablixten som syns några sekunder innan solen försvinner bakom horisonten. - Green flash

Hadleycirkulation

uppkommer då lätt varm luft i tropikerna stiger upp och cirkulerar mot båda halvkloten. Bakströmmen till tropikerna sker på jordytan på de subtropiska områdena där corioliskraften på det norra halvklotet vänder strömmarna till nordostpassaden och på det södra halvklotet till sydostpassaden. Denna cirkulation kallas Hadleycell och har en viktig betydelse för klimatet på jordklotet. Hadleycellens sjunkande luftström förorsakar i subtropikerna ett nästan stadigvarande högtryck på  hästlatituderna där luften är torr och där det uppstår öknar. På den stigande cellens områden förekommer återigen kraftiga regn. Georg Hadley (1685-1768) var en engelsk meteorolog. - Hadley cell

Hagel

kommer främst under sommaren ur höga skur- eller åskmoln. Hagel är vanligen 5-10 mm stora runda och delvis genomskinliga isbitar. De största haglen i Finland har haft en diameter på ungefär 80 millimeter. Hagelskurar är oftast mycket lokala och de förekommer vanligtvis i samband med åska. De uppkommer då uppåtstigande små molndroppar växer ihop och fryser till is på 6-9 kilometers höjd. Hagelperioden räcker vanligtvis från maj till september i landets södra och mellersta del. I norr är perioden kortare. - Hail

Hale-periodicitet

är en dubbel solfläckscykel som räcker ungefär 22 år. Under denna period byter solens breda magnetfält polaritet två gånger. G.E. Hale (1868-1938) var en amerikansk astrofysiker som undersökte solens fysik. - Hale- periodicity

Halo

Ljusfenomen som syns på himlen och uppkommer då ljuset (från till exempel solen eller månen) bryts eller reflekteras från iskristaller som svävar i luften. Oftast uppkommer de på 5 till 10 kilometers höjd. De syns som ringar, bågar och fläckar. Det vanligaste halofenomenet är ett ringformat ljus som bildas runt månen eller solen så att ringens radie är 22 vinkelgrader. - Halo

Halogenerade kolväten

är växthusgaser där en del eller allt väte är ersatt med klor, fluor eller brom. De förekommer inte naturligt i atmosfären så deras halter är helt och hållet förorsakade av människan. Kolväten som innehåller klor och fluor bryter också ned ozonskiktet. Halogenerade kolväten är också CFC-föreningar det vill säga klorfluorkarboner (freon). - Haloalkane

Halt

är mängden av ett visst ämne blandat i luft, vatten eller jord. Ämnet kan vara i gasform, vätskeform eller fast form. Mängden uttrycks vanligtvis som relativa andelar per vikt- eller volymenhet, till exempel i procent (%), promille (‰) eller miljondelar (ppm). Den kan också anges som viktenhet, till exempel mg/l. För stora aerosolpartiklars del kan man ofta ange partiklarnas antal i volymenhet. - Concentration

Halveringstid

är den tid under vilken mängden av radioaktivt ämne minskar med hälften som en följd av radioaktivt sönderfall. Då har hälften av ämnet blivit ett annat ämne. Alla radioaktiva ämnen har sina specifika halveringstider. Till exempel är halveringstiden för gasen radon ungefär 4 dagar men för uran-235 hundra miljoner år. - Half-life

Havsforskning

oceanografi

Havsforskningsinstitutet

var ett forskningsinstitut som lydde under Kommunikationsministeriet och producerade oceanografisk information för behoven inom beslutsfattandet och för praktiska behov. Institutets forskningsverksamhet riktade sig i första hand på Östersjön men också på polarhavens egenskaper. Institutet grundades år 1918 och dess verksamhet upphörde genom Riksdagens beslut den 31 december 2008. Den fysikaliska havsforskningen och -tjänsterna samt observationsfunktionerna som hör till dem blev en del av Meteorologiska institutet som ett nytt havsforskningsprogram. Havsforskningsinstitutets övriga funktioner förenades med Finlands miljöcentral. Havsforskningens allmänna mål är att skapa en helhetsbetonad grund för förståelsen av havens naturvetenskapliga egenskaper. - Finnish Institute of Marine Research

HIRLAM

Är ett gemensamt projekt mellan meteorologiska institut i flera europeiska länder (Finland, Sverige, Norge, Danmark, Island, Holland, Irland och Spanien). Dess avsikt är att utveckla och upprätthålla ett modernt numeriskt väderprognossystem för medlemsländernas behov. Varje medlemsland får modellen till sin användning och kör självständigt de dagliga väderprognoserna. Den första HIRLAM-modellen togs i bruk vid Meteorologiska institutet år 1990. - High Resolution Limited Area Model

Holocen

är tidsperioden efter den senaste istiden och som räckte ungefär 10 000 år och var med tanke på atmosfären en varm tidsperiod. - Holocene

Hydrosfären

består av jordklotets ytvatten, glaciärer och grundvatten. - Hydrosphere

Hägring

är ett optiskt fenomen som observeras i atmosfären då ett objekt som är nära horisonten verkar vara på ett annat ställe än i verkligheten. Fenomenet beror på att det finns skikt med olika temperaturer nära jordytan, vilka fungerar som en lins eller spegel och förflyttar objektets plats i vertikalt läge eller vänder det upp och ner. - Mirage

Hästlatituder

finns på båda sidorna om ekvatorn på zonen mellan 30 och 35 breddgraderna. Där förorsakar högtrycket, som hör till Hadleycirkulationen, en molnfri torr vädertyp med svaga vindar. - Horse latitudes

Högsommardag

En sommardag klassas i Norden som högsommardag om dagens högsta temperatur är över 25°C. - Hot day

Högtryck

är ett område där lufttrycket är högre än i omgivningen och betecknas på väderkartor med bokstaven H i mitten av högtryckscentrat. Området mellan två lågtryck kallas högtrycksrygg. I centrum av ett högtrycksområde är det ofta lugnt eller svaga lokala vindar. På det norra halvklotet rör sig vinden medsols och diagonalt bort från centrum av högtrycksområdet. - High pressure

Indiansommar

är en exceptionellt varm period på hösten. - Indian Summer

Infraröd strålning

Då den elektromagnetiska våglängden överstiger 700 nanometer (nm) kallar man den infraröd- eller värmestrålning. Man förkortar det vanligtvis IR (Infraröd eller Infrared). Det infraröda området slutar då våglängden är ungefär en millimeter. Den infraröda strålningen har en viktig betydelse i  växthuseffekten eftersom jorden utstrålar den energi som den får från solen i form av infraröd strålning på våglängdsområdet 0,01-0,001 millimeter. - Infrared Radiation

Inklination

det vill säga I är lutningsvinkeln mellan jordklotets magnetfältvektor och horisontalplanet. På norra halvklotet är den positiv och på det södra negativ. I Finland är den typiska inklinationsvinkeln ungefär 73°. Vid de magnetiska polerna är I = +90° eller -90° - Geomagnetic inclination

Interglacialperiod

är en varm period mellan istider då medeltemperaturen kan vara ungefär 10°C högre än under glaciationens maximitider. Interglacialperioderna är kortare än istiderna. De räcker 10 000-20 000 år. Den nuvarande interglacialperioden började för ungefär 10 000 år sedan och det varmaste skedet är redan förbi. Den förra interglacialen var för ungefär 100 000 år sedan då jordklotets temperatur var ungefär den samma som idag. - Interglacial Period

Interplanetära magnetfältet

är ett magnetfält som solvinden för med sig och som har en stor betydelse vid uppkomsten av rymdstörningar och polarsken. - Interplanetary magnetic field, IMF

Inversion

det vill säga en omvänd temperaturförändring. Vanligtvis minskar luftens temperatur nära jordytan (i troposfären) nedifrån och uppåt. Ibland sker det en temperaturinversion då temperaturen stiger då man kommer uppåt. Den så kallade marknära inversionen uppstår ofta på vintern vid klart och lugnt väder under ett högtrycksläge, på grund av kraftig nedkylning av jordytan. Under sommaren är nattfrosten en typisk följd av den marknära inversionen. Inversionen kan observeras till exempel på komprimeringspelaren av vattenånga som stiger ur en fjärrvärmepipa och blir vågrät i inversionsskiktet då den vanligtvis skulle fortsätta rakt upp. - Inversion

IPCC

är en klimatförändringspanel mellan regeringarna (Intergovernmental Panel on Climate Change) som har kallats samman av FN och WMO. Till panelens uppgifter hör bland annat att uppskatta klimatförändringen och den vetenskapliga kunskapen som berör dess påverkningar samt åtgärder som begränsar olika förändringar. I bedömningsrapporten som kom ut år 2007 konstaterade IPCC att "det finns nya starkare bevis än förut på att den största delen av den observerade globala uppvärmningen under de senaste 50 åren mycket sannolikt beror på det människosläktet fått till stånd och beror till största delen på ökningen av växthusgasernas halter som människosläktet producerat". Tusentals forskare har deltagit i förberedandet av IPCC:s rapporter. Hälften av Nobels fredspris år 2007 beviljades åt IPCC-organisationen

Irradians

betyder effektdensiteten (W/m²) per en viss våglängd vid granskning av solens strålning. Då irradiansen på alla våglängder räknas ihop fås helhetseffekten på den strålning som riktas från solen mot jordklotet per areaenhet ("solarkonstant"). - Irradiance

Irrbloss

är eldar eller ljuskällor som vanligtvis observeras på mörka obebodda områden nära mark- eller vattenytan eller alldeles vid ytan. Ett irrbloss ser till formen ut som en låga. En skimrande låga i blått eller grönt som har observerats vid kärr beror enligt teorin på kärrgaser (metan) som uppstår då organiskt material multnar. Lågorna är uppenbarligen kallare än vanlig eld och bränner inte sin omgivning. - Will-o'-the-wisp

Isberg

är ett stort isblock som lossnat från polarglaciären och flyter i havet. På grund av den lilla skillnaden i densiteten mellan vatten och is blir drygt 10 % av isberget ovanför vattenytan. Isbergen på norra halvklotet flyter vintertid långt söderut med havsströmmarna men drar sig på sommaren norrut. Den kalla havsströmmen förflyttar isberg söderut till den 40:e breddgraden men runt Island på den 60:e breddgraden håller Golfströmmen havet fritt från isberg. De största isbergen har en storlek på hundratals kvadratkilometer. - Iceberg

Iskristall

är en sexhörnig struktur i form av en skiva eller nål bildad av vattenmolekyler som följd av att till exempel vattendroppar fryser runt lämpliga kondensationskärnor. De största kristallerna är 1-2 millimeter. Då kristallerna fastnar i varandra i luften bildas snöflingor. Iskristallerna som singlar i luften förorsakar halofenomen runt solen eller månen då de bryter eller reflekterar ljusstrålar. - Ice crystal

Isobar

är en kurva på väderkartan som förenar ställen där det råder samma lufttryck. - Isobar

Isoterm

är en ritad kurva på väderkartan som förenar ställen där det råder samma temperatur. - Isotherm

Istiden

är en geologisk period då glaciärerna täckte vida områden av kontinenterna. Det kan förekomma flera glacialperioder efter varandra, med en varmare interglacialperiod mellan de kalla perioderna. I Fennoskandia var istidens inlandsis som mest utbredd för 17 000-18 000 år sedan. Glaciären hade till största delen smultit bort för ungefär 10 000 år sedan. Under de senaste ungefär 2 miljoner åren har glaciärerna varit som mest utbredda med ungefär 100 000 års intervall. Under tiden mellan dem (interglacial) är det mildare och antalet glaciärer är som minst såsom nu. Under perioden på 100 000 år finns det variationer i temperaturerna som räcker 21 000 och 43 000 år. Man anser att rytmen för istidernas förekomst beror på förändringar i jordklotets ovala omloppsbana och variationer i jordaxelns lutningsvinkel enligt Milankovich strålningsteori. - Ice age

IUGG

är den Internationella Unionen för Geodesi och Geofysik. IUGG arrangerar internationella vetenskapliga konferenser inom alla branscher inom geofysiken. Den är indelad i 7 underavdelningar. Meteorologin representeras av IAMAS (International Association of Meteorology and Atmospheric Sciences). Rymdforskningen och geomagnetismen av IAGA (International Association of Geomagnetism and Aeronomy). Varje underavdelning arrangerar inom sin vetenskapsgren en internationell konferens vartannat år för forskare inom branschen. Alla avdelningar samlas vart fjärde år till en allmän konferens där över 5 000 forskare samlas. IUGG:s allmänna konferens var i Sapporo i Japan år 2003 och i Perugia i Italien år 2007. - International Union of Geodesy and Geophysics

Jetström

ett mycket snabbt, smalt och långt vindsystem som finns på de vidsträckta västvindarnas zon. På norra halvklotet är jetströmmens axel på breddgraden 30°N på ungefär 12 kilometers höjd där vindens hastighet vanligtvis är 40 m/s (= 144 km/h). Upptäckaren av fenomenet jetström är den finländska meteorologen och akademikern Erik Palmén (1898-1985). - Jet stream

Jon

En jon uppstår då en atoms elektroner får så mycket tilläggsenergi av till exempel elektromagnetisk strålning att de sliter sig loss från atomens influensområde. Det uppstår fria elektroner och joner som är elektriskt (i detta fall) positivt laddade. Då elektronerna igen sammansluts med jonerna sker en rekombination. Den enklaste jonen är protonen som är en joniserad vätekärna. I atmosfären finns det mest joner i jonosfären på ungefär 60 kilometers höjd. - Ion

Jonosfären

är ett skikt i atmosfären där gaserna delvis är i ett joniserat tillstånd. Där finns fria elektroner och joner. Endast ungefär 0,1 % av gaserna i jonosfären är i ett joniserat tillstånd. Joniseringen förorsakas av solens kortvågiga strålning (<100 nm). Största delen av jonosfären förekommer endast dagtid på det halvklot som solen lyser upp. Man särkskiljer olika skikt i jonosfären enligt jondensitetens maximimängder. Underst är D-skiktet (60-90 kilometer) där jondensiteten vanligtvis är 10²-10³ partiklar/cm³. Det följande skiktet är E-skiktet (105-160 kilometer), jondensiteten 105-106 partiklar/cm3. Det översta skiktet i jonosfären är F-skiktet (300-1 000 kilometer) där jondensiteten på dagen är ungefär 106/ cm3 och på natten 105. F-skiktet delas in i de två underskikten F1 och F2. Jonosfärens egenskaper (bland annat elektrondensitetens vertikalfördelning) undersöks med jonsonder som fungerar på olika radiofrekvenser. - Ionosphere

Jordklotets magnetfält

uppstår i huvudsak av strömningarna i jordklotets flytande kärna som finns på ett djup av 2 900 kilometer. Magnetfältet påminner till sin form om fältet hos en föreställd stavmagnet (dipol) i jordens mittpunkt. Dipolens axel är vänd ungefär 11° i förhållande till jordklotets rotationsriktning. Lokala magnetfält bildas också av magnetiska materier i jordskorpan. - Earth's magnetic field

Jordklotets struktur

kan indelas i atmosfären, hydrosfären och litosfären. Till hydrosfären hör världshaven, glaciärerna, sjöarna och floderna. Litosfären delas in i jordskorpan (0-50 kilometer), manteln (50-2 900 kilometer) och kärnan (2 900-6 300 kilometer). Kärnan indelas ännu i den yttre vätskekärnan och den fasta inre kärnan. Jordens magnetfält uppkommer av elektriska strömmar i den yttre kärnan på 2 900 kilometers djup från jordytan. - Earth's structure

Jordstrålningen

är ett fiktivt energifält som det påstås att slagrutemäns slagrutor reagerar på. Det finns inga vetenskapliga bevis på att jordstrålningen existerar. - Earth rays

Jordström

är elektrisk ström som uppkommer i jordmånens skikt som leder elektricitet och beror på tidsvariationerna i jordens magnetfält genom det elektromagnetiska induktionsfenomenet. Jordströmmen är vanligtvis några mikroamper. - Earth current

Kelvin

skalan är en absolut temperaturskala, vars nollpunkt är den absoluta nollpunkten (-273,15 °C). 1 K = 1 °C. Lord Kelvin (egentligen W. Thomson, 1824-1907), engelsk fysiker som forskade i termodynamik. - Absolute temperature

Klimat

är ett beräknat långtidsmedelvärde av meteorologiska storheter på ett visst ställe (temperatur, nederbördsmängd, vindhastighet, vindriktning, luftens fuktighet och tryck mm.). En typisk referensperiod är 30 år. - Climate

Klimatförändring

betyder en variation i förhållandena i atmosfären som sker naturligt under flera tidsintervall och på olika ställen av jordklotet. Som exempel kan nämnas de geologiska tidsperiodernas variationer mellan istider och varma perioder med ett tidsintervall på 10 000-100 000 år. Hit hör även oceanernas svängningar  El Niño och La Niña som sker med några års mellanrum och vilkas påverkningar når från Stilla Oceanen till dess omgivning och hela tropiken. Från mitten av 1800-talet har jordklotets temperatur stigit med 0,3-0,6 grader och under nästa århundrade uppskattar man att klimatet blir 1-3,5 grader varmare. Temperaturens förändring varierar märkbart mellan olika områden. Den kraftigaste temperaturökningen kommer troligen att ske nära polerna. Klimatförändringen härrör också från den av människans verksamhet förorsakade direkta eller indirekta förändringen i atmosfärens sammansättning och de fysikalisk-kemiska processerna som bland annat påverkar jordklotets temperatur- och nederbördsförhållanden. Den mest kända av dessa faktorer som förorsakas av människan är förstärkningen av växthuseffekten som i huvudsak förorsakas av användning av fossila bränslen, nedhuggning av regnskogar och de kemikalier som människan släpper ut i atmosfären. Till klimatförändringen som förorsakas av människan hör också ozonminskningen som påträffas i stratosfären över polarområdena och som påverkar klimatet i den övre atmosfären på en höjd av 15 kilometer och uppåt. - Climate change

Klimatkänslighet

Med klimatkänslighet avses den temperaturförändring i jordklotets atmosfär som följer av en fördubbling av koldioxidhalten. Enligt IPCC ligger känsligheten mellan 1,5 och 4,5°C. - Equilibrium Climate Sensitivity

Klimatologi

är ett delområde inom meteorologin som undersöker jordens klimat. - Climatology

Klimatscenario

är en alternativ möjlig utvecklingsutsikt för det framtida klimatet. Det är ingen prognos och med det kan man inte exakt räkna ut hur klimatet kommer att förändras. Scenarierna baserar sig på de bästa värden som finns till hands om det framtida klimatet och innehåller alternativa antaganden om faktorer som påverkar miljön, människans verksamhet inberäknad. Klimatscenarier sätts upp av den internationella organisationen IPCC som undersöker förändringar i atmosfären. Enligt klimatscenariot kommer temperaturen i Finland att stiga med 1,5°C-4,5°C under tidsintervallet 1990-2100. Enligt scenariot stiger temperaturerna i Finland snabbare än på jordklotet i allmänhet. Under vintrarna är temperaturökningen större än under somrarna. Nederbördsmängden ökar under vintern men sommarregnen torde förbli som de nu är. - Climate Change Scenario

Klimatskeptiker

är en person som är intresserad av klimatfrågor och framför motsatta åsikter gällande orsakerna till klimatförändringen i förhållande till de uppfattningar om klimatförändring som råder inom vetenskapssamfundet för klimatforskning. Skeptikerna vill särskilt se hela klimatförändringen som en naturlig variation i atmosfären och utan människans andel genom utsläpp av växthusgaser. För det mesta är en klimatskeptiker en lekman eller expert inom ett annat vetenskapsområde. Skeptiker får i huvudsak publicitet på diskussionsforum på Internet eller på dagstidningarnas läsarspalter - Climate sceptic

Klotblixt

är ett blixtlikt långsamt urladdande elektriskt fenomen som observerats under åskväder och tillsvidare inte har kunnat förklaras vetenskapligt. Klotblixten svävar fritt i luften, varar i flera sekunder, rör sig långsamt och lyser ungefär såsom en stark glödlampa. Dess storlek varierar från några centimeter till en meter. En klotblixt kan försvinna med en smäll eller ljudlöst och förorsakar inga betydande skador såsom den egentliga blixten. Många forskare anser dock att klotblixten är en ofysikalisk föreställning. - Ball lightning

Knop

är en enhet för hastighet som särskilt används inom flyg- och fartygstrafiken. 1 knop = 1 knot. 1 knot/h = 1 852 m/h. 1 852 m är = 1 sjömil som motsvarar en sträcka på en bågminut på jordklotets yta i syd-nordlig riktning. Hastigheten 10 knop i timmen är alltså ungefär 18,5 km/h. - Knot

Koldioxid

är syrets förbränningsgas (CO2) som i huvudsak uppkommer under förbränningsprocessen av organiska ämnen till exempel då man bränner stenkol eller råolja. I atmosfären utgör koldioxiden ungefär 0,039 % av alla gaser i närheten av jordytan. Koldioxiden är en viktig växthusgas. Gasens livstid i atmosfären är lång, mer än 100 år, vilket till en del förklarar orsaken till att stoppandet av växthuseffektens förstärkning kräver betydande världsomfattande utsläppsbegränsningar. - Carbon dioxide

Kolmonoxid

 kolos

Kolos

det vill säga kolmonoxid (CO) är en ofullständig förbränningsprodukt av kol. Den är ett farligt miljögift som bland annat förekommer i bilarnas avgaser. - Carbon monoxide

Kompass

I magnetkompassen visar den magnetiserade nålen balanserad i vågrätt läge mot den magnetiska nordriktningen. Den här riktningen avviker från den verkliga nordriktningen med en missvisning. I Finland är missvisningen i genomsnitt 5° (≈ 83 v) österut från norr. I Finland får man ett tal för missvisning på terrängkartor och sjökort från databasen för missvisning som upprätthålls av Meteorologiska institutet. - Compass

Kondensationstrimma

uppkommer bakom högtflygande jetflygplan. Det är fråga om kondenserad vattenånga som förorsakas av avgaser. Fenomenet är ett konstgjort moln. - Condensation trail (Contrail)

Kontinentalklimat

är en klimattyp som förekommer i de inre delarna av kontinenterna som ligger på mellanbreddgraderna. Somrarna är heta och torra, vintrarna kalla och torra. - Continental climate

Konvektion

uppstår i materia där det finns temperaturskillnader. I atmosfären sker förflyttning av värme vanligtvis vertikalt (advektion). Konvektion sker också i jordens flytande vätskekärna där faktorerna som förorsakar rörelse förutom temperaturskillnaderna är skillnaderna i densitet och tryck. I solen sker konvektionen i ytskiktet där materian som är hetare och lättare än den runtomkringliggande rör sig uppåt och den kallnande tyngre substansen sjunker nedåt. - Convection

Konvergens

Med konvergens avses ett område dit vinden hämtar mer luft än den för bort därifrån. Nära jordytan uppstår då stigande luftströmmar och ett lågtrycksområde. Motsatsen till konvergens är divergens. - Convergence

Kornblixt

är en blixt som syns så långt borta (över 15 kilometer) att inget muller hörs. Ses oftast i augusti då det nattetid är tillräckligt mörkt för att upptäcka blixtar på långt avstånd. - Heat lightning

Kosmisk strålning

det vill säga rymdstrålning, är strålning som består av högenergipartiklar som kommer från rymden utanför solsystemet till jordklotet och som till största delen består av protoner. Den är starkast på en höjd av 20 kilometer där den joniserar luftmolekyler och ger upphov till sekundära partiklar under kollisionsreaktionen. - Cosmic radiation

Kryosfären

är den del av hydrosfären där vattnet förekommer i frusen form, dvs. snön, isen, glaciärerna och tjälen. Ett område inom geofysiken som undersöker detta är bl.a. glaciologin. - Cryosphere

Kväve

är den vanligaste gasen i atmosfären (N2). - Nitrogen

Kväveoxid

är en av flera kända kemiska föreningar av kväve och syre. Med tanke på klimatförändringen och luftkvaliteten är de mest betydande oxiderna dikväveoxid, alltså lustgas (N2O), samt kväveoxid (NO2). Den förstnämnda är en betydande växthusgas som främst uppstår inom processer i lant- och skogsbruket. Ungefär 6 % av växthusgasernas strålningsdriv kommer från lustgasen (går också under benämning kväveoxidul). Kväveoxid är ett miljögift i gasform som uppstår ur industrins utsläpp. Den spelar en central roll i bildningen av smoggfenomenet i städer. - Nitrogen oxide

Landbris

är en vind som under klara sommarnätter svagt blåser från land mot havet. Den uppkommer om det råder en tillräckligt stor temperaturskillnad mellan jordytan och havet (eller en tämligen stor sjö) till förmån för havet. - Land breeze

Latent värme

är värmeenergi bunden i vattenånga som frigörs i atmosfären då vattenånga kondenseras till exempelvis moln och regn. Latent värme har en viktig betydelse i utvecklingen av lågtryckssystem. - Latent heat

Lilla istiden

är en klimatologiskt kall period som inföll ungefär under åren 1450-1850. Under denna period inträffade åtminstone i Europa flera kalla perioder då medeltemperaturen var 2-3°C lägre än normalt. Lilla istiden var den kallaste perioden sedan istidens slut (i Finland för ungefär 10 000 år sedan). Särskilt kallt var det under det sista årtiondet av 1600-talet då man bland annat i Finland upplevde perioder av förödande missväxt. Under lilla istiden rådde det långa kalla perioder också på andra ställen på jordklotet men de inträffade inte alltid samtidigt. Under lilla istiden inträffade också varma perioder. Det var alltså inte fråga om en enhetligt "istid" som täckte hela jordklotet utan de klimatologiska omständigheterna varierade stort på olika delar av jordklotet. - Little Ice age

Litosfären

är jordklotets översta fasta skikt. - Lithosphere

Ljudvåg

betyder att gasmolekylerna i luften regelbundet vibrerar longitudinalt vilket leder till ett tryck på örats trumhinna och därigenom till en ljudförnimmelse. Ljudets hastighet i luften är ungefär 330 m/s (≈ 1 200 km/h). - Acoustic wave

Lodning

Med lodning avser man generellt mätande av någon egenskap i vertikal riktning. I lodning av atmosfären är det vanligtvis frågan om mätning av temperatur, fuktighet eller vind på olika höjder till exempel med radiosond. - Sounding

Luftelektricitet

är en allmän benämning på elektriska fenomen i atmosfären, främst under jonosfären (på en höjd av 100 kilometer och nedåt). De viktigaste fenomenen hör ihop med åska och den svaga elektriska ström som den upprätthåller i atmosfären (1 kA det vill säga densiteten 2 pA/m²) samt jonerna i luften. Nära jordytan finns det under vackert väder ett vertikalt elfält som har en kraft på 100-200 V/m. Den neutrala atmosfären har en positiv och jorden en negativ elektrisk laddning, vilket betyder att den elektriska potentialen mellan jonosfärens undre del och jordytan är ungefär 400 kV. - Atmospheric electricity

Luftkvalitet

är ett begrepp som uttrycker halterna för luftens orenheter, nedfallens storheter, jämförda nyckeltal för riktvärden och gränsvärden. På basis av mätvärdena för luftkvalitet kan man ange luftkvalitet antingen som index eller ord (god, tillfredställande osv.). - Air quality

Lufttryck

är atmosfärens tryck mot jordytan. Det normala lufttrycket är 1 013 hektopascal. - Atmospheric pressure

Lågtryck

är ett område där lufttrycket är lägre än i omgivningen. På väderkartan ritas cirkelformade kurvor runt lågtryckets centrum (L) av en eller flera isobarer. Ju lägre lufttrycket i centrum är i jämförelse med omgivningen desto djupare är lågtrycket. Lufttrycket sjunker i området för ett djupnande lågtryck. Då lufttrycket börjar stiga fylls lågtrycket ut och försvagas. På lågtrycksområden förekommer det ofta regn särskilt i samband med väderfronter. - Low pressure

Magnetisk storm

är snabba förändringar i jordens magnetfält som kan observeras under en rymdväderstörning. En magnetisk storm räcker vanligtvis från några timmar till några dygn. Under den kan  kompassnålen svänga flera grader och magnetfältets styrka kan ändra tiotals procent från sitt konstanta värde. En magnetisk storm beror på partikelutbrott från solen som lagras i jordens  magnetosfär och bildar breda elektriska strömsystem kring jordklotet, vilka förorsakar magnetfält som kan observeras på jordytan. I Finland registreras magnetiska förändringar förorsakade av störningar i rymdvädret kontinuerligt bland annat på Meteorologiska institutets observatorium i Nurmijärvi. - Geomagnetic storm

Magnetiska nordpolen

är stället på jordytan där magnetfältet är vertikalt och spetsen på magnetfältsvektorn pekar nedåt från jordytan. Den magnetiska nordpolen finns på norra halvklotet vid punkten 81° N och 109° W i den norra delen av Kanadas arktiska skärgård. Den rör sig för tillfället norrut ungefär 40 kilometer per år. Magnetiskt representerar polen sydmagnetism därför att den drar till sig kompassens nordliga pol. - North magnetic pole

Magnetiska sydpolen

är stället på jordytan där magnetfältet är vertikalt och spetsen på magnetfältsvektorn pekar uppåt från jordytan. Den magnetiska sydpolen befinner sig på det södra halvklotet 64° S och 138° W nära Antarktis kust söder om Australien. - South magnetic pole

Magnetosfären

Magnetosfären är jordens magnetfälts influensområde som till största del styr solvindens partiklar förbi jordklotet. Magnetosfären sträcker sig i solens riktning 45 000-80 000 kilometer från jordklotet. På nattsidan av jordklotet är de magnetiska fältlinjerna utsträckta till en lång svanslik struktur som räcker ända ut till avståndet av månen från jorden. Magnetosfären fungerar som ett skydd mot solvindens partiklar genom att förhindra dem från att tränga ned till jorden. En del av partiklarna tränger in i magnetosfären. En del fångas i magnetosfärens strålningsbälten (Van Allen-bälten) och en del styrs till nattsidan av magnetosfären och lagras där i plasmasfären. Partiklarna på nattsidan förflyttas av magnetfältet och accelereras av elfälten runt de magnetiska polerna där de förorsakar polarsken och magnetiska stormar, det vill säga störningar i rymdvädret. - Magnetosphere

Maritimt klimat

är en klimattyp där det råder små skillnader mellan dygns- och årstidstemperaturerna. - Maritime climate

Markfrost

uppstår då luftens temperatur på markytan sjunker under noll grader under den termiska växtperioden. - Night frost

Maunder Minimum

kallas den ovanligt lugna perioden för solens aktivitet ungefär 1645-1710. Solen var under denna tid nästan helt utan fläckar och polarsken förekom mycket sällan. I slutet av 1600-talet inträffade den kallaste perioden av den så kallade Lilla istiden. Man har ofta ansett att solens låga aktivitetsnivå är orsaken till kylan under den lilla istiden men den är troligtvis inte den enda faktorn. - Maunder Minimum

Medeltemperatur

är ett aritmetiskt medelvärde på åtta observationer som under ett dygn görs med tre timmars mellanrum. Observationerna görs i Greenwich tid (UTC) 0 h-24 h, vilket betyder att dygnets första observation i Finland är klockan 2 (sommartid klockan 3). Medeltalet av de automatiska väderstationerna räknas på samma sätt som ett medeltal av 8 punktobservationer. Månadsmedeltalet är ett medeltal av dygnsmedeltalen och årsmedeltalet är medeltalet av månadsmedeltalen. - Mean Temperature

Medeltida värmeperioden

var klimatologiskt en varm period i Europa och Nordamerika ungefär 100 år på bägge sidor av år 1000. På Grönland började värmeperioden uppenbarligen redan på 600-talet. I Finland dateras den medeltida värmeperioden till tidsperioden 980-1250 e.Kr. Vintrarna var då synnerligen milda och snöfria i mellersta Finland. Den medeltida värmeperioden var dock inte ett globalt utan mera ett lokalt fenomen. I Norge odlade man sädesslag betydligt mer norrut än idag. Island och Grönland bosattes under den medeltida värmeperioden. - The medieval climatic optimum

Mellanstatliga panelen för klimatförändringar

 IPCC - IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change

Mesosfär

atmosfär

Metan

det vill säga kolväte (CH4). Kallas även kärrgas. Uppstår då organiska ämnen ruttnar och ur boskapens tarmutsläpp. Metan är en viktig växthusgas. - Methane

Meteor

kommer från det grekiska ordet meteoros vars svenska motsvarighet är hög. I det antika Grekland kallade man alla fenomen som syntes på himlen för meteorer. En meteorologisk term som tagits ur bruk är till exempel hydrometeor med vilket man avser olika tillstånd för vatten som finns i luften såsom regndroppar. Med meteorer avser man idag ett ljusstarkt stjärnfall som högst räcker några sekunder och kan ses på natthimlen. En meteor uppstår då de små himlakropparna som roterar kring solen (meteoroider) krockar med jordens atmosfär och på ett ögonblick brinner upp, vanligtvis på en höjd av 100-50 kilometer. En meteorit är en meteor som har fallit ned till jorden. - Meteor

Meteorolog

är en forskare med universitetsutbildning inom meteorologin. En meteorolog forskar i väder, klimat och atmosfär samt gör prognoser om förändringar som sker i dessa för allmänheten och andra användare. I Finland sker grundutbildningen för meteorologer vid Helsingfors universitet. Meteorologiska institutet är den huvudsakliga arbetsgivaren för meteorologer. - Meteorologist

Meteorologi

är ett vetenskapsområde inom geofysiken som undersöker jordklotets klimat och väderfenomen som sker i atmosfären. Det undervisas i meteorologi vid Helsingfors universitet vid Institutionen för fysik. - Meteorology

Meteorologisk satellit

är antingen geostationär eller med polärbana. De förstnämnda roterar kring jordklotet vid ekvatorn på en höjd av 36 000 kilometer med samma hastighet som jordklotet (till exempel Meteosat). De sistnämnda rör sig längs en bana som nästan går via polerna, vanligtvis på 850 kilometers höjd. I satelliter finns mätare för synligt ljus och infraröd strålning. Av mätarna för synligt ljus kan man bedöma molnmängden och av mätaren för infraröd strålning temperaturen. - Weather satellite

Meteorologiska institutet

är ett service- och forskningsinstitut inom många branscher som producerar information om atmosfärens tillstånd för att främja den allmänna tryggheten samt för näringslivets och allmänhetens behov. Institutet observerar atmosfärens fysikaliska tillstånd, kemiska sammansättning och elektromagnetiska fenomen samt producerar information om atmosfärens forna, nuvarande och kommande tillstånd. Meteorologiska institutet forskar inom områdena meteorologi, klimat, luftkvalitet, oceanografi, rymdfysik, fjärranalys och geomagnetism samt utövar affärsverksamhet specialiserat på experttjänster i Finland och utomlands. Meteorologiska institutet deltar i nationellt och internationellt samarbete. Meteorologiska institutet grundades 1838. Sitt nuvarande namn fick det 1969. Administrativt underlyder institutet Kommunikationsministeriet och för dess verksamhet svarar generaldirektören (Petteri Taalas 2003-) och delegationen. - Finnish Meteorological Institute

Milankovich cykler

Under de senaste ungefär miljoner åren har arealen på jordklotets glaciärer och jordklotets medeltemperatur varierat i perioder på 90 000, 42 000 och 23 000 år vilka kallas Milankovich cykler. De uppstår på grund av en långsam förändring i jordens omloppsbanas ovala form, förändringar i jordklotets axels lutningsvinkel och dess riktning. Enligt Milankovich teori ökar glaciärbildningen om omloppsbanans ovala form är sådan att jordklotet är längst bort från solen då sommaren på norra halvklotet börjar. Om lutningen på axeln dessutom är stor blir sommaren på norra halvklotet lång och sval, och snön som kommit på vintern hinner inte smälta vilket leder till att glaciärbildningen ökar. Milutin Milankovich (1879-1958) var en serbisk matematiker som utvecklade sin istidsteori under 1920-1940-talen. - Milankovich Cycles

Millibar

är en enhet för lufttryck som tagits ur bruk - Millibar

Missvisning

är vinkeln mellan den magnetiska nordriktningen (kompassriktning) och den verkliga nordriktningen. I Finland är missvisningen (deklinationen) 4°-10° mot öster. Dess årliga förändring är ungefär 0,1˚ mot öster. - Geomagnetic declination, Magnetic variation

Moln

är vattenånga som kondenserats till droppar och iskristaller. Luften som stiger uppåt från jordytan avkyls ungefär 1 °C per hundra meter. Då temperaturen stiger uppåt och uppnår daggpunkten börjar vattenångan kondenseras till droppar och det bildas ett moln. Om det finns iskristaller i molnet  sublimeras vattenångan i kristallerna som kan växa till större iskristaller och kommer ner som snö. - Cloud

Monsun

är en årstidsvind som blåser i Sydasien vars riktning varierar. Sommarmonsunen blåser från havet mot kontinenten och förorsakar mycket rikliga regn. Vintermonsunen blåser torr luft från kontinenten mot havet. - Monsoon

Mycket kort prognos

är en väderprognos som ges högst 6 timmar framåt. - Nowcast

NAO

det vill säga oscillationen på Nordatlanten är ett klimatfenomen. Den är en oscillerande klimatvariation på ett många år långt tidsintervall på norra halvklotet. Den mäts som en lufttrycksskillnad mellan Island och Azorerna. NAO-rytmen påverkar i Europa bland annat rutterna för lågtrycks- och högtryckszoner, vindens riktning, regnmängder mm. Ett positivt NAO-värde styr lågtryck till Nordeuropa istället för till Medelhavet. Ett negativt NAO-värde medför på vintern kall luft till Nordeuropa och fuktighet till Medelhavsområdet. Ett positivt NAO har varit rådande ända sedan 1980-talet. - North-Atlantic Oscillation

Nattfrost

betyder att luftens temperatur under natten sjunker under noll från markytan till en höjd på två meter, där den officiella meteorologiska temperaturen mäts. Om temperaturskiktet med noll grader ligger under 2 meter är det fråga om markfrost. - Severe night frost

Nattlysande moln

är klara slöjlika molnformationer som observeras under sommarnätter på norra himlen efter solnedgången. De bildas i mesosfären på 80 kilometers höjd av svävande iskristaller. Molnen är tunna, bara 0,5-2 kilometer men till sin omfattning är de till och med många gånger större än Finlands yta. - Noctilucent clouds

Nederbördsmängd

det vill säga mängden regn. Nederbördsmängden är regnmängden per areal och tid. Vanligtvis anges den i millimeter per arealenhet. Om nederbördsmängden under ett dygn har varit 1 mm motsvarar den ett millimeter tjockt vattenskikt per kvadratmeter, med andra ord 1 liter vatten. Den största uppmätta dygnsnederbörden någonsin i Finland är ungefär 200 mm. - Precipitation

Nedfall

är ämnen som faller ned på jorden eller vattnet ur luften och vanligtvis är svavel- eller kväveföreningar. Nedfallet kan också vara radioaktivt. Nedfallet kan komma antingen med regnet (vått nedfall) eller som torrt nedfall. Utgående från nedfallets surhet ( pH-värde) talar man också om surt nedfall. Stenkol och brunkol innehåller svavel och förorsakar därför sura regn. Största delen av det skadliga nedfallet härstammar från industri- och trafikutsläpp. Naturliga nedfall uppstår till exempel vid vulkanutbrott. En knapp femtedel av Finlands svavelnedfall kom år 2000 från källor inom Finland, av kvävenedfallet orsakades en tredjedel av Finlands egna utsläpp. I Finland utför bland annat Meteorologiska institutet och SYKE mätningar och uppföljning som berör nedfall. - Deposition

Nervander, Johan Jakob

(1805-1848) var professor i fysik och den första chefen (1838-1848) för Kejserliga Alexanders Universitets (nuvarande Helsingfors universitet) magnetobservatorium, som var föregångare till Meteorologiska institutet. Han forskade i geomagnetism, utförde magnetiska mätningar i observatoriet och startade programmet för klimatobservation i Finland.

Nordatlantiska oscillationen

 NAO - North-Atlantic Oscillation

Nordväst

är ett mellanväderstreck mellan väst och norr 45° från väst mot norr.

Norrsken

se Polarsken.

Observatorium

är en plats där man gör regelbundna och kontinuerliga observationer av ett visst objekt. Meteorologiska institutet upprätthåller ett meteorologiskt observatorium i Jockis och ett geofysiskt observatorium i Nurmijärvi. Det arktiska forskningscentret i Lappland gör också meteorologiska observationer och sonderingar. Huvuduppgiften för observatoriet i Nurmijärvi är att följa med variationerna i jordens magnetfält. Observatoriemätningar är vetenskapligt särskilt värdefulla när de har pågått länge då man får fram långsamma förändringar i de fenomen som observeras. I Sodankylä har man gjort meteorologiska observationer ända sedan år 1908, i Nurmijärvi från 1953 och i Jockis från 1957. - Observatory

Oceanografi

är en undergren till geofysik som undersöker hav. I Finland undervisar man i oceanografi vid Helsingfors universitet på Institutionen för fysik, Avdelningen för atmosfärvetenskaper och geofysik. Oceanografisk forskning bedrivs i Finland vid forskningsinstitut som lyder under både Kommunikationsministeriet och Miljöministeriet (Meteorologiska institutet och Finlands miljöcentral). - Oceanography

Ocklusion

är en vädersituation där en kall front hinner ikapp en varm front och lyfter den varma luften upp ovanför jordytan. Det här är en så kallad ocklusion av kallfrontstyp. Omvänd situation är ocklusion av varmfrontstyp. - Occlusion

Orkan

På de tropiska områdena förekommer kraftiga lågtryck som har olika namn både beroende på havsområdet och vindhastigheten. En tropisk orkan på Atlanten kallas orkan men i de västliga delarna av Stilla Oceanen tyfon och på Indiska Oceanen cyklon. - Hurricane

Oväder

är en lokal vädersituation där det förekommer kraftig åska med blixtar och vindbyar samt regn och hagelskurar. - Storm

Ozon

är en treatomig syremolekyl (O3). Ozon uppstår dels i stratosfären på en höjd av 25-30 kilometer och dels nära jordytan som luftförorening. Ungefär 90 % av all ozon förekommer på 10-40 kilometers höjd, resten ungefär 10 % i troposfären under 10 kilometers höjd. Ozonet i stratosfären uppstår ur fotokemiska reaktioner som solens ultravioletta strålning sätter igång. Den största delen av solens ultravioletta strålning som är skadlig för det biologiska livet kommer inte geno ozonskiktet. Ozonet i den lägre atmosfären är ett miljögift som har sitt upphov i industriutsläpp. - Ozone

Ozonminskning

eller uttunning av ozonskiktet är ett fenomen som observerades ovanför Antarktis under 1980-talet under den lokala våren. Den förorsakas av gaser (bland annat freoner) som industrin använt och som permanent har stört ozonets naturliga jämviktsläge. Ozonskiktet kan tunnas ut till och med 50 %. Ozonminskningen som sker på norra halvklotet är svagare men ändå betydande. Meteorologiska institutets meteorologiska central i Lappland gör ozonsonderingar och -observationer. - Ozone depletion

Ozonskiktet

ligger på 15-50 kilometers höjd dit den största delen av ozonet i stratosfären har samlats. Ozonskiktet skyddar jordytan från för mycket ultraviolett strålning (UV). - Ozone layer

Paleoklimatologi

är en vetenskapsgren där man undersöker jordklotets klimatologiska omständigheter från tiden före observationer gjorda med meteorologiska mätapparater till och med miljontals år bakåt i tiden. Inom Paleoklimatologin använder man indirekta uppgifter (proxidata) om klimatförändringar som man får från till exempel glaciärborrningar, sediment från havsbottnen, och trädens årsringar. - Paleoclimatology

Palmén, Erik

(1898-1985). Meteorolog, chef för Havsforskningsinstitutet (1939-1947). Medlem i Finlands Akademi (1948-1968). Den mest kända finländska forskaren internationellt inom meteorologi. Palmén som redan på 1940-talet var en central opinionsbildare inom Chicagoskolan, skapade begreppet jetströmGeofysiska Sällskapet beviljar till hans ära Palmén-medaljen i silver för kvalificerade geofysiker. Adressen för Meteorologiska institutets byggnad Dynamicum har fått sitt namn Erik Palméns plats 1 efter honom.

Partikelstrålning

är utsänt av ett radioaktivt ämne, solens strålning eller kosmisk strålning som innehåller joniserad strålning som kan bestå av alfapartiklar, betapartiklar, neutroner, elektroner, protoner eller andra atompartiklar. - Particle radiation

Pascal

är en tryckenhet i SI-systemet med symbolen Pa. Tidigare använde man förkortningen bar eller b; 1 bar = 106 dyn/cm2 (i cgs-systemet). Inom meteorologin har man använt enheten millibar (mb). Det normala trycket i atmosfären är ungefär 1 013 mb. 1 000 mb ≈ 750 kvicksilvermillimeter (mm-Hg, torr). I SI-enheter 1 mb = 100 Pa = 1 hPa. Idag använder man hektopascal (hPa) som enhet för lufttrycket i väderrapporter fastän kPa enligt principerna för SI-systemet var mer att rekommendera. Då skulle lufttrycket vara ungefär 100 kPa. - Blaise Pascal (1623-1662) var en fransk filosof, matematiker och fysiker som bland annat forskade i lufttryck. - Pressure, bar

Passadvind

uppstår på båda sidorna om ekvatorn då de regelbundna planetariska vindarna blåser mot ekvatorn från de rådande högtryckszonerna på hästbreddgraderna. På norra halvklotet är vindens riktning nordost (nordostpassaden) på grund av Corioliskraften och på södra halvklotet sydost (sydostpassaden). - Trade wind

pH-värde

anger surhetsgraden i en lösning. Den mäter mängden aktiva vätejoner. Då pH-värdet sjunker med en enhet växer surheten till det tiodubbla. En neutral lösning har pH-värdet 7. Högre värden än det är basiska (till exempel lut, det vill säga natriumhydroxid), lägre sura (till exempel saltsyra). - pH number

Planetariska vindar

är permanenta vindar såsom passadvindar och västvindar som hör till det allmänna vindsystemet i jordklotets atmosfär. - Planetary winds

Planetologi

är en vetenskapsgren där man undersöker planeterna i solsystemet. - Planetology

Plasma

är joniserad gas. Den består av positiva joner och negativa elektroner. Plasma är som helhet elektriskt neutral men leder elektricitet bra. El- och magnetfältet påverkar dess rörelser. Solvinden i jordklotets närrymd är plasma. - Plasma

Polarfront

uppstår i zonen där kalla, polariska maritima och varma maritima luftmassor från mellanbreddgraderna möts. Där bildas lågtryck med väderfronter. - Polar front

Polarsken

Polarsken, eller norrsken, är ett ljusfenomen i atmosfärens övre del  jonosfären från 100 kilometers höjd och uppåt. De uppstår på polarområdena runt de magnetiska polerna både på norra och södra halvklotet. Polarsken uppstår då solvindens partiklar stöter ihop med syre- och kvävemolekyler styrda av jordens magnetfält och accelererade av elfälten. I sammanstötningen uppkommer polarsken som vanligtvis är gulgröna eller röda.

Meteorologiska institutet har filmat polarsken i Finland med specialkameror sedan år 1957. På södra halvklotet kan polarsken även kallas sydsken. - Northern lights, aurora

Polarskensoval

är ett ellipsformat område runt jordklotets magnetiska poler där det alltid förekommer polarsken. Området ligger på ungefär 2 000 kilometers avstånd från den magnetiska polen. Ovalen utvidgas och krymper i nord-sydriktningen enligt den magnetiska aktiviteten. I genomsnitt är ovalens södra delar nattetid ovanför Lappland. Ovalerna på norra och södra halvklotet är sinsemellan nästan symmetriska. - Auroral Oval

Polarvirvel

är ett vindsystem som under vintertid uppkommer i atmosfären ovanför polarområdena på en höjd av 10-80 kilometer. Polarvirveln blåser runt polerna och omfattar hela polarområdet. Dess gränser sträcker sig ungefär till den 60:e breddgraden. Kraftiga vindar blåser runt polarvirveln och vindhastigheten kan uppnå till och med 100 m/s. Polarvirveln har en viktig betydelse för uppkomsten av ozonminskningen på polarområdena, eftersom luften som är inne i polarvirveln nedkyls kraftigt och inte växelverkar med andra luftmassor. Detta leder till att de kemiska reaktioner som förstör ozon fungerar som effektivast. Polarvirveln på norra polarområdet (Arktis) är inte lika konstant som polarvirveln på södra halvklotet. Därav är ozonminskningen på norra halvklotet inte lika vidsträckt och djup som på södra halvklotet. - Polar vortex

Polcirkeln

är den 66,5° breddgraden på det norra och södra halvklotet. På norra halvklotet sjunker solen inte under den under en viss tid mellan dagarna för solstånden (ungefär den 21 mars till den 21 september) och stiger inte på vintern (mellan den 21 september och den 21 mars). - Polar circle, Arctic circle

Polomkastning

betyder att jordklotets magnetfält växlar på så sätt att den magnetiska nordpolen blir sydpol och tvärtom. Polomkastning sker vanligtvis en till två gånger under en miljon år. Polomkastningsskedet räcker 1 000-20 000 år. Man känner till tusentals polomvändningar under jordklotets geologiska historia. - Geomagnetic field reversal

ppm

mått på halt, en miljondel av volymen ("parts per million"). Det används som mått för mycket små halter. ppm är en tusendel av en promille. Till exempel är koldioxidhalten för jordklotets atmosfär för tillfället ungefär 380 ppm. - Parts per million

Proxydata

är storheter mätta ur till exempel glaciärer, avlagringar på havsbottnen och årsringar på träd med vars hjälp man indirekt kan utreda jordklotets klimatologiska historia (paleoklimatologi) till och med miljontals år bakåt i tiden. Ordet proxi kommer från det latinska ordet "proximus" som betyder vara nära. Därför anger inte trädens årsringar direkt temperaturer men är nära jämförbara med dem. - Proxy data

Pärlemormoln

är moln i stratosfären på 15-25 kilometers höjd som i huvudsak är bildade av iskristaller och ofta är mandelformade. De syns bäst i skymningen på morgonen eller kvällen i januari-februari på de nordliga breddgraderna. Bäst syns pärlemormoln på bergsområden (till exempel Skanderna) på den undre vindens sida. - Nacreous Clouds

Radioaktivitet

Det finns tre slag av strålning kopplad till upplösning av atomkärnan. Alfapartiklarna är heliumkärnor som bara kan röra sig några centimeter i luften. Betapartiklarna är elektroner som rör sig några meter och gammastrålningen rör sig runt hundra meter. Den vanligaste naturliga källan i luften för radioaktivitet är uranets nedbrytningsprodukt radon-222. Meteorologiska institutet följer med luftens radioaktivitet i Finland med mätapparater som kontinuerligt registrerar radioaktiviteten. - Radioactivity

Radiosondering

sker genom att man lyfter upp flera mätare (temperatur, fuktighet och tryck) och en radiosändare med hjälp av en gasballong i luften. Radiosändaren skickar uppgifterna till mottagarstationen och på så sätt får man uppgifter om vädersituationen på olika höjder (vanligtvis upp till 25-30 kilometer). Vindens riktning och hastighet får man genom att följa ballongens rörelser. Meteorologiska institutet gör dagligen radiosonderingar vid tre stationer (Jockis, Jyväskylä och Sodankylä). - Radiosonde

Referensperiod

är en period på 30 år som används inom atmosfärforskning med vilken man till exempel jämför de klimatologiska medeltalen under ett år (till exempel temperatur) då man vill ha information om medeltalet är över eller under långtidsmedeltalet. Den senaste referensperioden omfattar tidsintervallen 1971-2000. - Climatological Normal Period

Regn

uppkommer då kondenserade molndroppar växer genom att förenas och stöta mot varandra. Detta föregås av att tillräckligt stora molndroppar bildas genom samverkan mellan iskristaller och små vätskeformade molndroppar. Regn uppstår till exempel under lågtryck då luften är i en stigande rörelse. Regnet kan komma i skurar eller vara ihållande. - Rain, precipation

Regnbåge

Det uppstår en regnbåge då regndropparna bryter solstrålarna i instrålningsriktningen med 42 graders vinkelavstånd (den primära regnbågen) eller 51 grader (den sekundära regnbågen). Ljuset bryts i dropparna i olika färger som inifrån utåt är: violett, blått, grönt, gult, orange, och rött. Färgerna i den sekundära regnbågen kommer i omvänd ordning. - Rainbow, Primary rainbow, Secondary rainbow

Regnskur

är ett kortvarigt kraftig regn som vanligen kommer ur ett skurmoln. Under regnskuren kan det också förekomma hagel eller snö. Man kan också tala om skur. - Rain, shower

Relativ fuktighet

är den absoluta fuktighetens relativa andel (%) av vattenmängden som luften maximalt kan innehålla i ifrågavarande temperatur. - Relative humidity

Rimfrost

bildas ur dimfri luft då vattenånga genom deposition bildar iskristaller på ytor som är kallare än 0 grader. Se även dimfrost - Frost

Rossbyvågor

är långsamma vågrörelser i stor skala (planetariska vindar) i atmosfären och världshaven. I atmosfären är våglängden på Rossbyvågor vanligtvis 2 000-3 000 kilometer, i världshaven hundratals kilometer. Benämningen kommer av den svenske meteorologen C.G. Rossby (1898-1957) som på 1930-talet utvecklade teorin om planetariska vågor. - Rossby wave

Rymdväder

är en term som skildrar förändringen av elektromagnetiska krafter i rymden nära jordklotet och elektriskt laddade partiklar (elektroner och protoner). Rymdväderfenomenen sker i huvudsak i jordklotets jonosfär och magnetosfär på en höjd från 100 kilometer och uppåt där solvindens partiklar tränger in. Det mest kända och synliga rymdväderfenomenet är polarskenen. Störningarna i rymdvädret följer solens aktivitet. Rymdvädret påverkar också olika tekniska system såsom hörbarheten i satelliter och radiotrafiken. Rymdvädrets påverkningar på jordytan är de elströmningar som inducerats i långa högspänningsledningar och jordgasrör. Dessa kan ha en skadande inverkan. - Space weather

Réaumur

är en temperaturskala som tagits ur bruk där 0 °R är vattnets fryspunkt och 80 °R dess kokpunkt. R.A. Réaumur (1683-1757), fransk matematiker och fysiker. - Réaumur scale

Sankt Elms eld

Koronautbrott i en båtmast under ett åskmoln som fått sitt namn efter ett helgon. Går också under benämningen irrbloss - Saint Elmo's fire

Satellit

är en himlakropp som roterar kring en annan himlakropp i solsystemet. Till exempel månen är jordens satellit men ordet används vanligtvis för att beskriva en konstgjord satellit byggd av människan som roterar kring jordklotet eller en annan planet. Satelliterna kallades förr konstgjorda månar. Man kan också kalla en satellit för rymdsond. Den första konstgjorda satelliten sändes ut i rymden för att rotera runt jorden år 1957.

Sekulär ändring

innebär att det i jordens magnetfält långsamt från år till år sker en relativt jämn förändring vilket beror på de materiaströmningar som sker i jordklotets magnetfälts kärna (på ett djup av 2 900 kilometer). I sin helhet försvagas jordens magnetfält ungefär 0,1 % per år. I Finland förändras till exempel kompassnålens riktning på grund av den sekulära ändringen ungefär 0,1° österut per år. - Secular change

SILMU

var ett finländskt forskningsprogram (1988-1995) om förändringar i atmosfären. Det finansierades i huvudsak av Finlands Akademi. Över 80 forskningsprojekt och 200 forskare från ungefär 20 forskningsinstitut och universitets enheter deltog. Målen för SILMU var bland annat att effektivera forskningen inom branschen i Finland, förbättra ömsesidiga kontakter mellan forskare och forskningsenheter, försäkra Finlands deltagande i internationella forskningsprogram och producera information om förändringarna i atmosfären för forskare och beslutsfattare. - SILMU - Finnish National Climate Change Research Programme

Sjöbris

uppkommer på våren och sommaren då solen värmer upp jordytan vid kusten så att den blir varmare än havet. Om den allmänna luftströmmen inte är stark uppstår en lokal vind som på grund av temperaturskillnaden mellan land och hav blåser från havet mot land men i de högre luftskikten (500-2 000 meter) är riktningen motsatt. - Sea breeze

Sjörök

är dimma som uppkommer sent på hösten eller under förvintern då en mycket kall luftmassa (under -15°C) kommer över öppet hav. - Sea smoke

Skalhöjd

är den höjd på vilken lufttrycket (eller densiteten) minskat från värdet på jordytan med faktorn e (≈ 2,7). Den är i jordklotets atmosfär ungefär 8 kilometer ända till en höjd på 80 kilometer. För varje höjdförändring på 8 kilometer avtar trycket med ungefär 37 %. - Scale Height

Skymning

är ett uttryck som skildrar ljusets mängd då solens övre kant är högst 6 grader under horisonten. Denna tidsperiod kallas också "borgerlig" skymning. Då solen befinner sig 6-12 grader under horisonten talar man om nautisk skymning, det vill säga sjöfararens skymning då horisonten ännu urskiljs vid navigering av fartyget. Då gradavståndet är 12-18 är det frågan om astronomisk skymning då också de svagaste stjärnorna syns. Då solens höjdvinkel är större än 18 grader under horisonten börjar den mörkaste natten. - Twilight

Smogg

består av föreningar som bildas då solljuset reagerar med kolväten och kväveoxider. De kommer ut i luften ur bilarnas avgaser och industrins utsläpp. Smoggen är ett problem i storstäder. De mest kända fallen är Los Angeles i USA och Aten i Europa. - Smog

Snö

bildas av små iskristaller som finns i molnen tillika med underkylda droppar då temperaturen är under 0 °C. Dropparna uppkommer då vattenånga kondenseras till fasta ämnespartiklar i luften. En del av de mikroskopiska dropparna fryser till is och fungerar sedan som sublimeringscentra. Då temperaturen endast är några grader under noll tenderar iskristallerna att fastna i varandra till snöflingor som väger en miljondels gram. De sexkantiga iskristallerna kristalliseras direkt ur vattenånga och täta isstrukturer ur vattendroppar. - Snow

Snöblandat regn

bildas av snöflingor som till en del smultit. - Wet snow, sleet

Snöhagel

är en vit, genomskinlig bit på under 10 millimeter som till en del påminner om en diamants kristallspetsar och som snöar ur jämförelsevis låga skurmoln under höstar och vårar. Snöhagel är skörare än hagel. Tämligen ofta observeras snöhagel vid utbrott av kall luft under försommaren. Samtidigt med snöhagel kan det också snöa småhagel. - Graupel

Solarkonstant

är den av solen mot jordklotet riktade elektromagnetiska strålningens totaleffekt i atmosfärens yttre gränser. Solarkonstanten är ungefär 1 365 W per kvadratmeter på ett sådant klot, vars radie är det genomsnittliga avståndet från jordklotet till solen (150 miljoner kilometer). Den här effekten är 1 365 W/4 ≈ 340 W per arealenhet på jordklotet. Emellertid reflekteras ungefär en tredjedel av denna effekt tillbaka ut i rymden utan att på något sätt påverka värmeomständigheterna på jordklotet (albedo). Solarkonstanten varierar med några promille genom solens egen strålningsverksamhet - Solar constant

Solcell

är en skiva tillverkad av specialmaterial (kisel) som direkt omvandlar solstrålning som riktas mot den till elenergi. Celler används som energikälla till exempel utanför distributionsnätet. Satelliter och rymdsonder får sin huvudsakliga bruksenergi från dessa. De första solcellerna utvecklades i mitten av 1950-talet. - Photovoltaic cell

Solen

är en stjärna som jorden och de andra planeterna samt andra himlakroppar i vårt solsystem kretsar kring. Solen är en vanlig normal stjärna. Den föddes för ungefär fem miljarder år sedan ur ett moln i det interstellära mediet genom att kondenseras. Solen skiner ännu stabilt i 5 miljarder år. I solens ytskikt finns 71 % väte, 27 % helium och 2 % andra ämnen. Skiktet där solens materia blir genomskinlig kallas fotosfären. Dess tjocklek är endast ungefär 300-500 km och yttemperaturen 5 000-6 000 grader. Solens diameter är över femtio gånger så lång som jordklotets. Strålningen från solen är energikällan till väderfenomenen på jordklotet (solarkonstant). - Sun

Solens aktivitet

är variationen i solens strålningsaktivitet som starkast framträder i solstrålningens kortvågsområde och i mängden partiklar som solen sänder ut. Då solens aktivitet är maximal är rymdvädret i jordklotets närrymd växlande och det förekommer störningar. - Solar activity

Solfläck

är en mörk fläck som syns på solens yta och har en diameter på över hundra kilometer. Solfläckarna är kraftiga centra i solens magnetfält där magnetflödets täthet är ungefär 10 000 gånger större än jordens magnetfält. Mängden fläckar varierar i cykler på ungefär 11 år. Då antalet fläckar är som störst är solen aktiv och den utstrålar mer än då antalet fläckar är lågt. Då ett maximum av fläckar uppnås ser man mer norrsken på jordklotet än annars och det förekommer störningar i jordklotets magnetfält, magnetiska stormar. Antalet solfläckar mäts med solfläckstalet. Senaste maximiåret för solfläckar var år 2000 och följande är 2012-2013. - Sunspots

Solfläckscykel

är tiden mellan två faser där mängden solfläckar är minimal. Denna tid är i genomsnitt 11 år men kan variera mellan 7 och 17 år. Senast uppnåddes ett maximum av solfläckar år 2000 och ett minimum år 2008. Enligt nuvarande uppgifter kommer nästa maximum av solfläckar att inträffa år 2012-2013. - Solar cycle, Sunspot cycle

Solstånd

inträffar två gånger per år. Sommarsolståndet infaller vid Midsommar ungefär den 21 juni. Då är dagen längst på norra halvklotet och kortast på södra halvklotet. Situationen är omvänd kring jul då vintersolståndet infaller ungefär den 22 december. - Solstice

Solvinden

är plasma som slungas ut i rymden från solen. Plasmat består i huvudsak av elektroner och protoner. Solvindens täthet och hastighet varierar stort. Den typiska partikeltätheten är 1-10 partiklar per kubikcentimeter och hastigheten 300-700 kilometer per sekund. - Solar wind

Sond

är en liten mätapparat som vanligtvis gör observationer om sin omgivning av sådana objekt som det inte är möjligt att utföra direkt mätning av på andra sätt. Inom rymdforskning kallar man den lilla apparaten som finns på en rymdsond för sond. Den mäter till exempel sammansättningen av en planets atmosfär. Inom meteorologiska mätningar använder man radiosonder för att mäta atmosfärens storheters vertikalfördelning. Den viktigaste tillverkaren av radiosonder är Vaisala Oyj. - Sonde

Spårgas

är en gas som det bara finns litet av i atmosfären. Sådana är till exempel alla växthusgaser vilkas halter avsevärt är under en procent. - Trace gas

Storm

uppnås då vindhastigheten i medeltal inom 10 minuter överstiger ett visst tröskelvärde. I Finland är det 21 m/s (ungefär 76 km/h) men internationellt använder man värdet 25 m/s (90 km/h). I Finland observeras stormsituationer nästan endast på havsområden och fjällvidder. - Severe gale, Storm

Stormens öga

är centrum av en orkan där det är nästan vindstilla och ofta molnfritt. Stormens öga är ett cirkelformat område vars diameter vanligtvis är 50-70 kilometer. Runt stormens öga är vinden, regnet och åskan som kraftigast. Då stormens öga passerat byter vinden riktning till motsatt håll. - Eye of the Storm

Stratosfär

 Atmosfär

Strålningsdriv

Skillnaden mellan den solstrålning som sugs upp i klimatsystemet och den långvågiga strålning som avlägsnas från jorden ut i rymden kallas jordens strålningsdrivning. Balansen hos denna förändring är klimatförändringens strålningsdriv. Den kan förorsaka förändringar både i den kortvågiga och långvågiga strålningen. I det första fallet kan det vara fråga om variationer i den strålning som kommer från solen. Det andra fallet förorsakas till exempel av en förändring i växthusgasernas halter. Av alla växthusgaser förorsakar koldioxid ungefär 60 % strålningsdriv. Människans nettopåverkning på strålningsdrivet är ungefär 1,6 W/m² jämfört med situationen under den förindustriella tiden (före cirka 1750). - Radiative forcing

Strålningsspridning

sker då molekylerna i atmosfären absorberar en ljuspartikel och sänder den omedelbart vidare men oftast i en riktning som avviker från den ursprungliga. Då strålningens våglängd blir kortare är strålningsspridningen kraftigare och sker då som mest i alla riktingar. Himlens blåa färg är strålningsspritt solljus. - Scatter

Sublimering

innebär en fasförändring av is eller snö direkt till vattenånga. Detta sker till exempel på våren i starkt solsken. Motsatsen till sublimering är deposition. - Sublimation

Supercell

är ett mycket kraftigt och långvarigt (timtal) åskmoln med ett uppströmnings- och ett fallvindsområde som förutom blixtar får till stånd våldsamma väderfenomen: hagel, tornador och fallvindar. Den uppkommer i en mycket ostadig situation där vindens riktning snabbt ändrar nerifrån uppåt. Vindens hastighet kan överstiga 30 m/s. - Supercell

Surt regn

är regn som innehåller en betydande mängd svavel- eller kvävesyra. Syrorna uppkommer bland annat ur industrins svavel- och kvävedioxidutsläpp då de tillsammans med vattenånga som finns i luften bildar svavel- och kvävesyra. Surt nedfall i form av regn eller dimma ökar till exempel surheten i vattendrag men är också skadligt för historiska byggnader då deras ytor reagerar med syrorna. - Acid rain

Svart kol

uppstår vid otillräcklig förbränning av bränslen då en del av kolet i bränslet inte förbränns utan hamnar som utsläpp i omgivningen. Nedfall av svart kol på till exempel polarområdenas glaciärer har en uppvärmande effekt på klimatet. - Black carbon, soot

SYKE

Finlands miljöcentral SYKE är ett forsknings- och utvecklingscentrum inom miljöbranschen. Den undersöker och bedömer förändringar i miljöns tillstånd och åtgärder som påverkar dem samt förändringarnas ekonomiska och samhälleliga inverkan. SYKE grundades år 1995 och lyder under Miljöministeriet. Antalet arbetstagare är ungefär 600. - The Finnish Environment Institute

Synoptisk

Ett synoptiskt observationssystem betyder internationellt överenskomna samtidiga väderobservationer av atmosfärens olika egenskaper. En synoptisk väderkarta framlägger uträknade låg- och högtryckssystem på basis av dessa observationer samt andra väderuppgifter med sina egna symboler på observationsnätverkets område. - Synoptic

Syre

är den nästvanligaste gasen i atmosfären som förekommer som en molekyl bildad av två syreatomer (O2). Formen med tre molekyler (O3) kallas ozon. Ungefär 21 % av atmosfärens gaser är syre. - Oxygen

Sänka

är vilken som helst process, funktion eller mekanism som binder växthusgaser, aerosol eller gaser som indirekt ökar växthusgashalterna, i atmosfären. Exempel på sänkor är jordmånens växtlighet och havens ytskikt som binder koldioxid i fotosyntesen varifrån den frigörs genom förbränning eller förmultning. - Sink

Temperaturen

är proportionell till den mängd värmeenergi som finns i materian. I kall materia finns det mindre energi, i varm mera. I gas såsom i atmosfären anger temperaturen på en viss plats den genomsnittliga rörelseenergin hos gasmolekylerna. Ju större rörelseenergin är desto högre är temperaturen och tvärtom. Termometerns tal är alltså proportionellt till rörelseenergin hos de luftmolekyler som finns runt den. - Temperature

Temperatursumma

är ett tal som beskriver den årliga växtperiodens ackumulerad värme. Den effektiva temperatursumman fås genom att addera den del av alla dygn under sommaren som överstiger medeltemperaturen med +5°C. - Degree days

Termik

uppstår då en luftpelare som solen värmt stiger uppåt. Sådana situationer förekommer särskilt under soliga sommardagar på kontinenten. Glidflygplan och stora fåglar utnyttjar termikströmningen. - Thermic Convection

Termisk växtperiod

 växtperioden

Termisk årstid

definieras på basis av medeltemperaturerna under ett dygn. I Finland börjar hösten (våren) då dygnets medeltemperatur hålls mellan +10 °C (0°C) och 0°C (10°C). Då den termiska vintern börjar ska dygnets medeltemperatur konstant underskrida 0°C och när den slutar stadigvarande överskrida 0°C. Den termiska sommaren börjar då dygnets medeltemperatur konstant överskrider +10°C och slutar då den konstant underskrider +10°C. Med konstanta överskridningar eller underskridningar menar man i huvudsak att minst fem på varandra följande dygns medeltemperatur ska överskrida eller underskrida en viss given gränstemperatur. I Finland är vintern den längsta termiska årstiden och våren den kortaste. - Thermal seasons

Termometer

baserade sig tidigare på utvidgning av ämnen (kvicksilver, sprit) men de moderna termometrarna är elektroniska digitalmätare. På väderstationer mäts temperaturen elektroniskt med ett motstånd vars resistans varierar enligt temperaturen. På detta sätt kan man kontinuerligt följa med temperaturen och uppgifterna förs automatiskt till datatrafiknäten. - Thermometer

Termosfär

 atmosfär

Tidvatten

är ett fenomen i världshaven som beror på månens och solens dragningskraft och kan ses vid kusterna som en regelbunden variation i vattnets höjd. Det höga vattenståndet (flod) och det låga vattenståndet (ebb) upprepas två gånger per dygn med ungefär 12 timmars mellanrum. Tidvattenfenomenet observeras också i jordklotets atmosfär och litosfär. - Tide

Tjäle

är ett fenomen som förekommer i kallt klimat där jordens ytskikt fryser under vintern. Om tjälen inte smälter under sommaren är det fråga om så kallad permafrost. - Ground frost

Tornado

är en snabbt (åtminstone 18 m/s) cirkulerande luftpelare med en diameter på vanligen några tiotals meter till hundratals meter. Om luftpelaren är i kontakt med mark eller vatten suger den med sig löst material. Då uppkommer det en trattartad formation som skjuter ut nedifrån molnet. På havsområden talar man om vattenpelare. En tornados livslängd är vanligtvis några minuter men ibland räcker den till och med en timme. Benämningen tornado används särskilt i Nordamerika. Tornador som påträffas i Finland och många andra europeiska länder kallas tromber. - Tornado

Torrdis

är grumlighet i luften som beror på mycket små torra partiklar. Det skiljer sig från grått dis på det sättet att dess färg är grågul i riktning mot solen och blåskiftande på övriga ställen. Torrdis sveper in landskapet i en jämn slöja och gör dess färger matta. I Finland förorsakas torrdis av dammet från stäpperna i Ryssland som förs med de typiska sydostliga strömmarna eller skogsbränder i närbelägna områden, ibland till och med av damm från Sahara. - Haze

Trajektor

är den rutt som en partikel rör sig, det vill säga bankurva. Trajektorn hos en gas eller partikel som startar från en punkt eller kommer från en punkt kan räknas ut om man känner till vindarna. Trajektoruträkningar har en viktig betydelse då man uppskattar rörelserutten av farliga ämnen (till exempel radioaktiva utsläpp) under olika väderförhållanden. - Trajectory

Transport

det vill säga advektion av en luftförorening som transporteras i atmosfären med ursprung i en begränsad källa. Utsläppskällan kan till exempel vara en fabrik, motortrafik, ett kärnkraftverk eller ett vulkanutbrott. Då transporten sker långt bort, över flera hundra kilometer, talar man om långväga transport. - Transport

Tromb

är en våldsam, lokal, begränsad virvelstorm vars livslängd vanligtvis är kort. Dessa påträffas på sommaren i Finland. En tromb uppstår vanligtvis i samband med ett åskmoln. På molnets undersida bildas både horisontala och vertikala virvlar som förenas till en bred virvelpelare. I en tromb roterar luften snabbt runt sin vertikalaxel. I trombens virvel är vindhastigheten minst 18 meter per sekund men den kan till och med uppnå orkanstyrka. Till exempel i Nordamerika är tromberna kraftigare och de kallas tornador. - Tornado

Tropopausen

är gränssnittet mellan troposfären och stratosfären som över polerna är på 8 kilometers höjd och vid ekvatorn på 18 kilometers höjd. I tropopausen upphör atmosfärens temperatursjunkning. I stratosfären hålls temperaturen tämligen konstant på grund av inverkan av UV-strålningens arbsorptionseffekt i ozonskiktet. - Tropopause

Troposfär

atmosfär

Turbulens

är luftens (eller en annan gas eller vätskas) virvlande som bland annat förorsakar vindens byighet. - Turbulence

Tyfon

 orkan

UFO

är förkortning av orden Unidentified Flying Object, det vill säga ett oidentifierbart flygande objekt som varken observatörer eller yrkesmän har kunnat ge en naturlig förklaring till. Den största delen av dessa observationer är flygplan, satelliter, fåglar eller andra flygande objekt, ljusfenomen i atmosfären eller astronomiska fenomen. Observationerna har ofta gjorts under förhållanden som skiljer sig från det normala. Fenomenen blir ofta oidentifierade på grund av bristfälliga (eller till och med snedvridna) observationer. - Unidentified Flying Object

Ultraviolett strålning

(UV) är elektromagnetisk strålning vars våglängd (l) är kortare än det synliga ljusets, 10-400 nm (nanometer). UV-strålningen indelas ännu i UVC, l < 280 nm, UVB, 280 nm < l < 315 nm och UVA 315 nm < l < 400 nm. Den största delen av solens UV-strålning absorberas i stratosfären. Med tanke på biologiskt liv har UVB den farligaste våglängden. - Ultraviolet radiation

Upplega

är ett tungt snölager som samlas i trädkronan och ofta förorsakar snöskador i skogsbeståndet. - Crown snow-load

Uppvärmningsbehovstal

är en summa till vilken man varje dag lägger till skillnaden mellan den antagna rumstemperaturen (+17 °C) och utomhustemperaturens dygnsmedeltal om medeltemperaturen är under 12°C på hösten och under 10°C på våren. Summan ger en bild av hur mycket man har varit tvungen att värma upp byggnaderna. Uppvärmningsbehovstalets definition varierar från land till land. - Heating degree-day

Urban värmeö

är en snabbare uppvärmning av klimatet som sker i stadsområden än i omkringliggande regioner. Fenomenet beror på att meteorologiska observationer görs i stadsområden där temperaturen enligt observationer kan vara flera grader högre är på den närliggande landsbygden. Felet som beror på fenomenet urban värmeö är ändå inte betydande för den globala uppvärmning som förorsakas av växthusgaserna. Forskarna uppskattar att dess andel av den globala temperaturökningen är ungefär 0,06 °C under den hundraåriga perioden 1900-2000, det vill säga mindre än en tiondel av den totala observerade temperaturökningen. - Urban heat island

UTC

är den så kallade världstiden det vill säga det lokala klockslaget på nollmeridianen (Greenwich-meridianen). I Finland är vintertiden 2 timmar före UTC och sommartiden 3 timmar före. UTC används för samtidiga geofysikaliska observationer på olika håll av jordklotet. - Universal Time Coordinated

Utsläpp

är en oönskad förflyttning av materia eller energi från en källa till omgivningen som beror på människans verksamhet. De mest kända utsläppstyperna är växthusgaserna som förorsakas av industrin och trafiken. - Emission

UV

 förkortning av ultraviolett strålning.

UV-index

det vill säga UVI anger effekten på den skadliga ultravioletta strålningen (UV) med ett heltal på en skala som inte har någon övre gräns. UV-indexet noll betyder att det inte alls finns någon strålning. Det lönar sig att skydda sig mot solen då UV-indexet överstiger värdet 3. UVI-värdet 6 och värden som överstiger det betyder stark strålning. Värdet 8 och värden över det är mycket stark strålning. Under högsommaren vid middagstid varierar UV-indexet i Södra Finland under en molnfri dag mellan 5 och 6. - UV-Index

Vackert väder

är en klar eller molnig men nästan regnfri vädersituation (regnmängden är under 0,1 mm per dygn). - Dry weather

Vaisala Oyj

är en internationell teknologikoncern som utvecklar och producerar elektroniska mätsystem och mätapparater. Produkternas tillämpningsområden är meteorologi, miljövetenskaper, trafik och industri. Centrala kundgrupper är meteorologiska institut, forskningsanstalter, försvarsmakten, flyg- och vägtrafikmyndigheter, myndigheter som övervakar naturresurser, försäkringsbolag och energiverk samt industrin. Vaisala är en global marknadsledare i observationer av atmosfären, flyg- och vägvädersystem samt i mätapparater för relativ fuktighet och barometriskt tryck avsedda för specialistbruk. Bolaget har kontor och affärsverksamhet i Finland, Nordamerika, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Kina, Sverige, Malaysia, Japan och Australien. Bolaget grundades år 1944 och sysselsätter ungefär 1 200 personer. Professor Vilho Väisälä grundade Vaisala Oyj.

Vattenånga

är vattnets gasformiga tillstånd. Man kan inte se den bland annan luft. När vattenångan kondenseras då temperaturen sjunker uppstår vattendroppar såsom dagg. Vattenånga är en kraftig växthusgas. - Water vapour

Vinden

är luftens strömning från en plats till en annan. Hastighet och riktning är vindens egenskaper. Det väderstreck varifrån vinden blåser är vindriktningen. - Wind

Vindmätare

anemometer

Virtuell temperatur

är den uträknade (virtuella) temperaturen som vid torrt väder borde råda så att dess densitet och tryck skulle vara detsamma som i den fuktiga luften som råder. Vanligtvis är den virtuella temperaturen högst någon grad högre än den rådande temperaturen. På detta sätt eliminerar man fuktens inverkan i vissa fysikaliska lagar som beskriver atmosfärens tillstånd. - Virtual temperature

Virvelstorm

är en storm som förekommer på de tropiska och subtropiska breddgraderna. Beroende på stället där den finns kallar man den för orkan eller tyfon. Virvelstormen är ett kraftigt lågtryck där vindarna blåser som en spiral runt stormens centrum. Den genomsnittliga livslängden för en tropisk storm är ungefär en vecka. Då virvelstormens högsta vindhastighet överskrider 33m/s talar man om orkan. - Hurricane

Väder

är de meteorologiska elementens (temperatur, nederbördsmängd, vindhastighet och vindriktning, luftens fuktighet och tryck mm.) tillstånd på en viss plats under en viss stund. - Weather

Väderfront

är gränssnittet mellan två luftmassor med olika egenskaper. I samband med en kall väderfront trycker sig luftmassan som en kil under den varma. I samband med en varm väderfront stiger den varmare luften och den kallare luftmassan blir under som en kil. Till en kall luftfront hör kraftiga skur- och åskmoln samt byiga vindar. Till en varm front hör jämna vindar. - Weather Front

Väderkarta

En väderkarta visar de viktigaste meteorologiska storheterna (temperatur, lufttryck, vindens riktning och hastighet, låg- och högtrycksområden, väderfronter mm.) under en viss tid för ett visst område. På kartan förenar man till exempel områden med samma lufttryck med en linje, en så kallad isobar. - Weather Map

Väderman

är en beväring inom försvarsmakten som utbildats för väderuppgifter gällande artilleriets ballistik och för flygvädertjänst inom flygvapnet. Man utbildar också väderunderofficerer. Idag sker utbildningen i Niinisalo och tar ungefär fyra veckor. - Weatherman

Väderprognos

är en uppskattning av atmosfärens kommande tillstånd under olika långa tidsintervall. I prognosen finns bl.a. uppgifter om temperatur, vind, lufttryck, fuktighet, sannolikheten för regn för olika områden. Det vanligaste prognosintervallet är 12-48 timmar. De längsta tillförlitliga prognoserna är 5-10 dagar. Prognosen grundar sig vanligtvis på en datormodell som behärskar atmosfärens rörelser och som räknar ut väderfaktorerna för prognosintervallet utgående från de senaste observationerna. En meteorolog bearbetar datorprognosen för allmänheten. - Weather Forecast

Väderradar

är en mikrovågsradar som mäter hur stor del av de utsända signalerna reflekteras tillbaka och när. Mikrovågor reflekteras från regndroppar och snöflingor. Den tid som går åt till att signalen återvänder anger hur långt ifrån radarn objektet som förorsakat ekot är. Dessutom får man reda på objektets rörelsehastighet av fasskillnaden med Doppler-principen. Då antennen vrids åt olika håll får man en karta över var det regnar. Meteorologiska institutet upprätthåller ett väderradarsystem som täcker nästan hela Finland. - Weather radar

Väderstrecken

indelas i huvudväderstreck och mellanväderstreck. Huvudväderstrecken avviker med 90° från varandra. De är norr (N), öster (E), söder (S) och väster (W) (de engelska förkortningarna inom parentes). Ett mellanväderstreck avviker 45° från de två närliggande huvudväderstrecken. Mellanväderstrecken är: nordost (NE), sydost (SE), sydväst (SW) och nordväst (NW). I en noggrannare indelning, till exempel på en fartygskompass, särskiljer man sammanlagt 32 väderstreck. I väderprognoserna ges vinduppgifterna så att vindriktningen är den riktning varifrån det blåser. - Cardinal points

Väisälä, Vilho

(1889-1969). Vilho Väisälä utvecklade år 1931 en radiosond med vilken man mäter luftens temperatur, tryck, fuktighet och vindhastighet. Han verkade som professor i meteorologi vid Helsingfors universitet under åren 1948-1956. Vilho Väisälä grundade 1944 Vaisala Oy för att framställa och utveckla apparater för mätning av väderleksförhållanden. Väisäläs namn hör oskiljaktigt ihop med den aerologiska mätteknikens utveckling i hemlandet och internationellt. Inom det teoretiska området kopplas hans namn ihop med Väisälä (eller Brunt-Väisälä) frekvensen som V. Väisälä framförde år 1925. Den är central inom dynamiken i atmosfären och världshaven och beskriver skiktningen. Den ifrågavarande frekvensen används också inom forskningen av jordklotets jonosfärs och solens och stjärnornas skiktning.

Växthuseffekten

är en uppvärmning av atmosfärens undre delar på grund av koldioxid och andra växthusgaser (vattenånga, metan mm.). Växthusgaserna släpper de strålar som kommer från solen till jordytan men gör bortstrålningen långsammare på det infraröda området. Det här leder till att atmosfärens temperatur nära jordytan hålls ungefär 33°C högre än utan växthusgasernas inverkan, då den skulle vara ungefär -18 °C. Med förstärkningen av växthuseffekten avser man att då mängden växthusgaser ökar, förstärks deras värmande effekt av atmosfären. För tillfället är koldioxidhalten i atmosfären högre än någonsin under en tid på ungefär 600 000 år och överstiger med en tredjedel nivån under slutskedet av förra istiden. Dess andel är ungefär 0,039 % av gaserna i atmosfären. - Greenhouse effect

Växthusgas

De viktigaste gaserna som upprätthåller och förstärker växthusfenomenet är koldioxid, metan, ozon, dikväveoxid (lustgas) och freoner. Den allra starkaste växthusgasen är vattenånga. Av temperaturökningen i den lägre atmosfären som beror på växthuseffekten (ungefär 33 °C) beror 21 °C på vattenånga, 7 °C på koldioxid, 2 °C på ozon och resten på andra växthusgaser. - Greenhouse gase

Växtperioden

är den delen av året då vegetationen växer. I Finland anses den termiska växtperioden börja (sluta) då dygnets medeltemperatur hålls över (under) +5 °C under minst fem på varandra följande dagar. Längden på den termiska växtperioden är i Södra Finland ungefär 170 och i Norra Finland ungefär 110 dygn. - Growing season, Thermal growing season

WMO

är Meteorologiska världsorganisationen (World Meteorological Organization) som lyder under FN och vars centralort är i Gèneve.

Zenit

innebär den högsta punkten på himlavalvet, det vill säga stället som är rakt ovanför personen som gör observationer. - Zenith

Årstidsprognos

är en långtidsprognos för olika årstider (till exempel sommar) som beskriver den allmänna vädersituationen. De sammanställs bland annat av Europeiska centret för medellånga väderprognoser (ECMWF). I dessa uppskattas till exempel om en tidsperiods temperatur eller regnmängd är över eller under tidsperiodens långtidsmedeltal. Användbarheten hos långa prognoser påverkas bland annat av årstid, vädertyp, geografiskt läge samt höjden i atmosfären. Dessa prognosers praktiska värde är emellertid ännu oftast lågt. - Seasonal Forecast

Åska

Då åskmolnet blir tillräckligt elektriskt urladdas det i form av blixtar. Molnet har blivit ett åskmoln. Åskan kan som fenomen beskrivas som förekomst av blixtar. Åska antyder också på ljudet som blixtarna åstadkommer. Åska är också ett lokalt och en tidsmässigt begränsad företeelse som beskriver ett molns eller en enhetlig molnsamlings utveckling, blixtar och avtagande. - Thunder, thunderstorm

Åskmoln

är som störst nästan lika höga som troposfären och ofta tornlika till formen. I början av utvecklingen har det en topp som liknar en blomkål. Då skurmolnet blir äldre blir toppen ofta trådig och breder ut sig till ett jämnt moln i form av ett städ i höjdvindarnas riktning. Luftströmmarna i molnet transporterar vattendroppar och iskristaller upp och ner. Det uppstår elektriska laddningar i molnet då små iskristaller stöter ihop med iskristallerna i molnet. Då uppstår det positiva och negativa elektriska laddningar i molnet. På grund av att laddningarna är på olika ställen i molnet bildas en spänningsskillnad mellan molnets olika delar och laddningarna mellan molnet och jordytan som plötsligt urladdas som ett (>) blixtnedslag. Ungefär 80 % är urladdningar som sker i molnet och ungefär 20 % slår från molnet ner mot marken. - Thunderstorm

Åskstorm

är en benämning på kraftigt åskväder som används i talspråk och dagstidningar. Enligt Meteorologiska institutet borde man undvika ordet åskstorm så att man inte blandar ihop det med officiella stormvarningar (då vindens hastighet uppskattas överstiga 21 m/s). - Thunderstorm

Åskväder

åska