Atmosfär-ABC

Atmosfär-ABC innehåller nära 350 sökord inom områdena meteorologi, klimatologi, luftkvalitet och geofysik. I slutet av varje förklaringsdel finns den engelskspråkiga motsvarigheten till sökordet med vars hjälp man kan söka mer information om ämnesområdet på Internet.

Termerna uppdaterad senast 12.12.2018. Sökord finns 322 st. Den senaste termen är "Norrsken".

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  R  S  T  U  V  W  Z  Å  Alla

Absolut fuktighet

är vattenångans massa i en viss luftvolym, uttryckt i till exempel gram per kubikmeter. - Absolute humidity

Absolut nollpunkt

är -273,15 °C eller 0 K på Kelvinskalan som är materians undre temperaturgräns. Vid den absoluta nollpunkten upphör atomernas värmerörelse. Enligt de termodynamiska lagarna går det inte att nå den absoluta nollpunkten men under försöksförhållanden har man nått temperaturer som skiljer sig från den med <0,0000001 K. - Absolute zero

Absorption

är strålningsenergins absorption i materia. Genom absorption värms materian, men i jämviktstillstånd strålar den tillbaka till omgivningen all strålning som den fått. Beroende på ämnets reflexionsegenskaper albedo absorberas inte all den inkommande strålningen, utan återreflekteras. - Absorption

Adiabatisk

kylning sker alltid när man kommer uppåt i atmosfären då lufttrycket minskar enligt termodynamikens tillståndsekvation. På motsvarande sätt stiger luftens temperatur när man rör sig uppifrån ner och trycket ökar. Uppvärmningen beror inte på att värmen förflyttas till eller från omgivningen. Om värme förflyttas till en viss rymd eller från en viss rymd är det fråga om ett diabatiskt fenomen. - Adiabatic

Advektion

innebär att ett medium rör sig, varpå värmeenergi förflyttas från en plats till en annan med vindar eller havsströmmar. Världshavens och atmosfärens stora strömmars advektion och konvektion jämnar ut fördelningen av den energi som kommer från solen. - Advection

Aerologi

är en gren inom meteorologin som undersöker den så kallade fria atmosfärens egenskaper. Med den fria atmosfären menar man det område (ungefär från en kilometers höjd och uppåt) där turbulensen som förorsakas av jordytans friktion inte längre påverkar vindens hastighet. - Aerology

Aeronomi

är en vetenskapsgren som hör till geofysiken och meteorologin där man undersöker egenskaperna i de övre skikten av atmosfären från och med mesosfären.

Aerosol

är en gemensam benämning för de mikropartiklar som flyger i luften (aerosolpartiklar) och för gasen som fungerar som ett medium. Storleken på partiklarna varierar mellan 0,000001 mm-0,1 mm. Naturliga aerosoler är till exempel saltkristaller som bildats av stänk från havsvatten, damm som stiger upp i luften från jordmånen, aska från vulkaner och växters pollen. Aerosoler förorsakade av människan är sot och andra partiklar som uppkommer då olja och stenkol brinner. - Aerosol

Albedo

Med albedo avses strålningen som reflekteras från ett objekt i förhållande till (%) den strålning som når objektet. Ju vitare den reflekterande ytan är desto större är dess albedo. Ett svart objekt reflekterar inget av det ljus som träffar det, vilket betyder att dess albedo är noll. En planets albedo spelar en viktig roll för värmebalansen. Moln, is och ren snö reflekterar solens strålning mycket bra. Jordklotets albedo varierar mellan 33 och 36 %, dvs. ungefär en tredjedel av strålningen reflekteras omedelbart tillbaka ut i rymden och två tredjedelar absorberas i atmosfären, jorden och haven. Den absorberade energin strålar också tillbaka, men långsammare. - Albedo

Anemometer

är ett instrument med vilket man mäter vindhastigheten. Den vanligaste är den så kallade skålkorsanemometern. Det är fråga om ett i vågrätt läge roterande kors i vars ändar man fäst ihåliga skålar som är formade som halvklot. Skålarna är oftast tre till antalet. Koppens diameter är vanligtvis några centimeter. Ju kraftigare vinden är, desto snabbare roterar kopparna. Rotationshastigheten omvandlas elektroniskt till vindhastighet. - Anemometer

Aneroid

barometer

Anticyklon

är ett högtrycksområde där vinden blåser medsols runt högtryckets centrum på norra halvklotet och motsols på södra halvklotet. - Anticyclone

Antropocen

är människosläktets epok i världshistorien då människan med sina gärningar väsentligt påverkar den omgivande naturen såsom klimatförändringen. - Antropocene

Antropogen

betyder förändring förorsakad av mänsklig verksamhet. I den  klimatförändring som sker är den antropogena andelen till exempel den koldioxid som frigjorts vid användning av fossila bränslen och som ökar växthuseffekten i atmosfären. - Antropogenic

Argon

är den tredje vanligaste gasen (0,93 %) i atmosfären. Argon är ett grundämne och en ädelgas (kemisk formel Ar) alltså kemiskt lågaktivt. Andra ädelgaser är t.ex. helium och krypton. - Argon

Arktisk luftmassa

är det arktiska områdets luft som är mycket kall och torr. - Arctic

Arktisk oscillation (AO)

betyder skillnaden i lufttrycket mellan det norra polarområdet och de närmaste mellanbreddgraderna. Ett högre tryck än normalt på Arktis medför kallare luft än normalt i Nordeuropa och Asien. Västvindarna som förstärkts förorsakar ökad nederbörd i Medelhavsländerna. Ett lägre tryck på polarområdet medför fuktig och varm luft från väst till sektorn Skottland Skandinavien och torka i Medelhavets randområden. AO är nära kopplat till oscillationen på Nordatlanten (NAO). - Arctic oscillation

Astronomisk klimatväxlingsteori

Milankovich cykler - Astronomical climate change theory (Milankovich theory)

Atmosfären

är ett skikt av ämnen i gasform som omger solsystemets planeter och månar. Atmosfärernas sammansättning varierar mycket vad gäller densitet och slag av gas. Den största delen av solsystemets månar saknar helt atmosfär vilket också är fallet för planeten Merkurius. De stora planeternas (Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus) atmosfärer består i huvudsak av väte och helium. Mars och Venus atmosfärer består mest av koldioxid och jordklotets av kväve. Även Pluto och Saturnus måne Titan har en atmosfär som till största delen består av kväve. De vanligaste gaserna i jordens atmosfär är kväve (78 %), syre (21 %), argon (1 %), koldioxid (ungefär 0,04 %) och andra ädelgaser. Procentenheterna gäller torr luft nära jordytan. Trots sin blygsamma relativa andel är också vattenånga en viktig gas, särskilt i den lägre atmosfären. Man särskiljer utgående från temperaturen olika skikt i atmosfären nedifrån och uppåt: troposfären (ungefär 0-10 kilometer), stratosfären (ungefär 10-50 kilometer), mesosfären (ungefär 50-100 kilometer) och termosfären (ungefär 100-500 kilometer). Jordens atmosfär kan indelas i den neutrala atmosfären och jonosfären. I den neutrala atmosfären har luftens molekyler i huvudsak ingen elektrisk laddning. I jonosfären (ungefär 60 kilometer och uppåt) är en betydande del av gaserna i joniserat tillstånd där det finns fria elektroner. Joniseringen förorsakas av solens kortvågiga strålning. Skiktet där magnetiska och elektriska krafter reglerar de elektriskt laddade partiklarnas rörelser kallas magnetosfären (ungefär 10 000 kilometer och uppåt). - Atmosphere

Atmosfärisk glöd

är ett svagt ljus som syns på en molnfri himmel i kvällsskymningen och på natten och som inte beror på polarsken. Atmosfärisk glöd uppkommer på inverkan av solens elektromagnetiska strålning. Strålningen exciterar atmosfärens molekyler (främst syre) på en höjd av 80 till 500 kilometer och då dessa exciterade tillstånd urladdas uppkommer svagt ljus, vanligtvis grönt eller rött. Till åtskillnad från polarsken observeras atmosfärisk glöd överallt på jordklotet. Största delen av den atmosfäriska glöden kommer från strålningens infraröda område. Atmosfärisk glöd är betydligt svagare än polarsken men den syns i alla väderstreck. Tack vare atmosfärisk glöd är en månlös natt inte alldeles kolsvart. - Airglow

Aurora Australis

är det vetenskapliga namnet på de polarsken som ses på södra halvklotet. - Southern Lights, Aurora

Aurora Borealis

är det vetenskapliga namnet på de polarsken som ses på norra halvklotet. - Northern Lights, Aurora

Automatisk meteorologisk station

är en meteorologisk observationsstation som fungerar utan en observatör. De grundstorheter såsom lufttemperatur, tryck och fuktighet som mäts där fås automatiskt med elektroniska mätapparater som omedelbart förmedlar väderuppgifterna till telekommunikationsnätverken. I Finland är över 90 % av de meteorologiska stationerna automatiserade. - Automatic Weather Station (AWS)

Avdunstning

betyder att vatten övergår till vattenånga vid en temperatur som är lägre än kokpunkten. Vid avdunstning omvandlas ett tyngre ämne (vatten) till ett lättare (ånga). Det motsatta fenomenet till avdunstning är kondensation. Avdunstningsintensitet är en meteorologisk variabel som beskriver avdunstning (till exempel millimeter per dygn). - Evaporation

Avkylningsfaktor

Den temperatur som människan förnimmer är inte den samma som termometern visar eftersom vinden ökar avkylningsfaktorn. Detta beror på att ju hårdare vinden är, desto snabbare försvinner värmen från bar hud vid köldgrader. Till exempel då det är -10°C och det blåser 5m/s, kyls händerna ner lika snabbt som under lugnt väder vid -20°C. - Chill factor

Azimut

är objektets vinkelavstånd mätt från söder medsols längs horisonten. Azimuten anger det vädersträck i vilket ett objektet kan ses. Azimuten för söder är 0 grader, för väster 90 grader, för norr 180 grader och för öster 270 grader. - Azimuth