Bekanta dig med vattenståndets höjdsystem N2000 – viktig information speciellt för båtförare
Bild: Antti Kangas.Vattenståndet i Östersjön varierar kontinuerligt några tiotals centimeter, främst på grund av vind- och lufttryck. Det är bra för båtförare att känna till det aktuella vattenståndet och vattenståndsprognosen för att kunna undvika grunden och justera båtens förtöjningslinor.
Meteorologiska institutet mäter havsvattenståndet och beräknar prognoserna för det. Värdena anges ofta på två sätt: i förhållande till det teoretiska medelvattenståndet och i N2000-höjdsystemet. Till exempel i Meteorologiska institutets webbtjänst syns detta som två prognoskurvor, där man kan dölja den som man inte behöver genom att klicka på systemets namn längst ner. Observationstabellen har separata kolumner för olika höjdsystem.
Vad betyder de olika höjdsystemen?
När man mäter vattenståndet är den första frågan var nollan ska placeras på mätskalan. Tidigare har det varit enklast att sätta nollpunkten där vattennivån i genomsnitt ligger och jämföra med floder eller lågvatten. Problemet är att till exempel landhöjningen och den globala havsnivåhöjningen förändrar det genomsnittliga vattenståndet.
Ett nyare sätt är att fastställa en fixpunkt som vattenståndet jämförs med. Höjdsystemet N2000 är ett sådant. Som fixpunkt fungerar Normaal Amsterdams Peil (=NAP), som det finländska systemet också är bundet till.
Använd samma höjdsystem som i sjökortet
För närvarande visas vattenståndet i två höjdsystem, eftersom en del användare redan har övergått till N2000-systemet, medan andra fortfarande använder det teoretiska medelvattnet som referens.
När man kör båt är det viktigt att man använder samma höjdsystem som i det egna sjökortet. Då kan de markerade djupangivelserna i sjökortet enkelt räknas ihop med siffrorna i vattenståndsprognoserna. Man känner igen N2000-systemets sjökort på kantmarkeringen BSCD (N2000).
Den som har ett nytt N2000-sjökort ska titta på N2000-kurvan i vattenståndsprognosen, men den som har ett äldre sjökort där vattenståndet observeras i förhållandet till det teoretiska medelvattenståndet ska titta på kurvan för teoretiskt medelvatten.
Att omvandla alla sjökort i Finland från referensnivån teoretiskt medelvatten till N2000-systemet tar ungefär sex år. Sjökorten publiceras av Transport- och kommunikationsverket Traficom. För närvarande finns redan alla nya sjökort över Bottniska viken i N2000-systemet. De sista sjökorten över Ålands hav publiceras i N2000-systemet i juni och därefter publiceras sjökorten över Skärgårdshavet. Man kan skaffa nya N2000-sjökort över Finska viken först från och med år 2026. På Traficoms webbplats kan man kolla från vilka områden man kan få sjökort i N2000-systemet.
Varför förändras systemet?
Det finns många fördelar med höjdsystemet N2000. En fördel är att alla länder kring Östersjön nu använder samma höjdsystem. Tidigare använde varje land sin egen nollpunkt för det teoretiska medelvattnet, och det var svårt att kombinera dem. När alla länder använder samma system som är bundet till nollpunkten i Amsterdam, kan man till exempel direkt jämföra vattenstånd mellan Tallinn och Helsingfors.
N2000 är bundet till NAP och förändras inte till skillnad från det teoretiska medelvattnet, som ständigt förändras på grund av landhöjningen och den globala havsnivåhöjningen och därför fastställs på nytt varje år.
Det teoretiska medelvattnet och N2000 kort
Det teoretiska medelvattnet (MW eller MSL)
Nollpunkten är ungefär årets genomsnittliga havsnivå. Närmare bestämt motsvarar nollnivån väntevärdet för ifrågavarande år.
Nollnivån förändras varje år på grund av t.ex. landhöjningen och globala havsnivåhöjningen
Huvudsakligt referenssystem fram tills september 2021.
Eget system i alla länder.
N2000 (= BSCD2000)
Nollnivån förändras inte. Bunden till fast mark (Normaal Amsterdams Peil).
Alternativ i produkter fr.o.m september 2021.
Gemensamt system för alla länder kring Östersjön.
Mer information:
Oceanografer Anni Jokiniemi, Meteorologiska institutet, 050 444 0404, anni.jokiniemi@fmi.fi