Nyhet 9.1.2025

Björneborgs mareograf fyller 100 år – vattenståndsinformation för kustinvånare, sjöfart och forskning

Mareografen i Björneborg är en av fjorton stationer i Finland som mäter havsvattenståndet. Observationer av vattenståndet är viktiga för kustinvånare och för säker sjöfart. Dessa observationer används också inom klimatforskning.
Bild: Pixabay.

En mareograf, en station som mäter havsvattenståndet, grundades i Tallholmen i Björneborg den 10 januari 1925. Förutom vattenstånd har mareografen i Tallholmen mätt havsvattentemperaturen sedan 2002.

"Från mareografen i Björneborg finns nu vattenståndsstatistik från 100 års tid. Den har bevittnat många stormar som höjt vattennivån och perioder med låga vattenstånd", säger Anni Jokiniemi, oceanograf vid Meteorologiska institutet.

Stationens vattenståndsrekord är från 1984, då en storm höjde havsvattennivån den 14 januari längs Bottenhavets kust. Då mättes ett vattenstånd på +132 centimeter i förhållande till det teoretiska medelvattnet. Det lägsta vattenståndet registrerades under stormen Aapeli den 2 januari 2019, då en kraftig nordlig vind blåste länge och sänkte havsvattennivån till -86 centimeter i förhållande till det teoretiska medelvattnet.

Mareografen i Björneborg är en av de fjorton stationer som Meteorologiska institutet har för att mäta havsvattennivån i Finland. De första mareograferna grundades i Hangö 1887 och Helsingfors 1904. På 1920-talet expanderade mätningstationernas nätverk, då förutom Björneborg fick nio andra orter egna mareografer. Senare har mareografer grundats också i Raumo 1933 och Borgå 2014.

Från pappersrullar till digitala observationer

Den ursprungliga mareografen byggdes i samarbete med Björneborgs stad intill pumphuset i Tallholmens hamn. Vid mottagandet av stationen upptäcktes att byggnadsarbetet inte hade utförts exakt enligt ritningarna, eftersom mätningsbrunnet var cirka en meter för grunt. Trots detta kunde vattenståndsmätningarna börja i januari 1925.

På grund av hamnutvidgningar flyttades mareografen 1969 till östra sidan av Kallo, där den placerades i ett förråd som tillhörde Sjöfartsverket. År 1989 flyttades mareografen igen, då en ny mareografbyggnad stod klar på Kallo med stöd av Sjöfartsverket. Sedan dess har mareografen varit kvar på sin nuvarande plats.

Mätutrustningen har förnyats flera gånger. Ursprungligen registrerade enheten vattenståndet på en pappersrulle, som lästes av en gång i månaden. År 1986 installerades en datorbaserad mätutrustning i mareografen. Några år senare kopplades utrustningen till en telefonlinje, vilket gjorde det möjligt att få vattenståndsdata i digital form. En syntetisk röst tillkom också, så att vattenståndet kunde höras genom att ringa till mareografens telefonnummer. Denna förändring var betydande, eftersom det inte längre var nödvändigt att besöka mareografbyggnaden för att få observationerna.

Idag skickas vattenståndsdata från mareografen automatiskt i digital form, vilket möjliggör att datan är i real tid på webbsidorna till exempel.

"För hundra år sedan var mareografens verksamhet och vardag mycket annorlunda än idag. Dess uppgift är dock fortfarande densamma, och behovet av vattenståndsdata är lika betydande som tidigare", betonar Anni Jokiniemi.

Precis som vilken annan utrustning som helst kräver mareografen regelbundet underhåll och ibland även reparationer. Den lokala mareografskötaren ansvarar för mätutrustningen och vattenståndsdata, inklusive regelbundna kontrollmätningar.

Mareografen har varit kvar på sin nuvarande plats på Kalloön utanför Tallholmen sedan år 1989.

Kunskap om havsvattenstånd hjälper oss att förstå klimatförändringarnas påverkan

Havsvattenståndet påverkar bland annat byggnader vid kusten och sjöfarten. Höga vattennivåer kan orsaka översvämningar på vägar och i källare, medan låga vattennivåer försvårar sjöfart och båtliv.

"Observationer från mareografer används för att förbättra vattenståndsprognoser och beräkna hur högt byggnader måste byggas för att de är skydda mot översvämningar", förklarar oceanograf Anni Jokiniemi.

Dessutom hjälper kunskap om havsvattenståndet oss att förstå klimatförändringarnas påverkan. Havsnivån stiger globalt som en följd av klimatförändringen, vilket påverkar vattennivån även i Östersjön. I Östersjöområdet påverkas havsnivån också av landhöjningen efter istiden, mest i Kvarken. Tidigare har landhöjningen varit starkare än havsnivåhöjningen längs Finlands kust. Men om havsnivåhöjningen accelererar kan den överträffa landhöjningens effekt.

I Bottenhavet förväntas landhöjningen och havsnivåhöjningen ungefär balansera varandra, vilket innebär att mareografen i Björneborg troligen inte kommer att registrera stora förändringar i vattenståndet under detta århundrade. Utvecklingen beror dock på hur utsläppen ökar globalt. Observationer från mareografen ger värdefull information om hur landhöjningen och havsnivåhöjningen utvecklas.

Mer information:

HavSäkerhet