Trafikvädermodellen

Den utvecklade trafikvädermodellen är en sk. energibalansmodell, d.v.s. man gör en energibalansberäkning för huruvida vägytan värms upp eller kyls ned. Vid beräkningen beaktar man bl.a. jordytans och vägbeläggningens egenskaper samt naturligtvis väderförhållandena, såsom luftens temperatur, solstrålning och nederbörd. Även trafikens inverkan beaktas.

Viktiga ingångsdata och processer som bör beaktas i trafikvädermodellen.

Modellberäkningen består av två delar,  av vilka den första baserar sig på observationer och den andra på en prognos. I det första skedet bestämmer man utgångsläget för prognosen med hjälp av observationer. Observationer som används är ytobservationer från det internationella s.k. SYNOP-nätet, nederbördsobservationer från väderradarnätet och i vissa modellversioner även mätningar från Trafikledsverkets trafikväderstationer. Det andra skedet eller den egentliga prognosdelen kan beräknas med hjälp av en modellprognos antingen som sådan eller efter det att den korrigerats av meteorologen.

Det unika med modellen är att den också tolkar väglaget. Förutom vägytans temperatur registreras även den mängd vatten, rimfrost eller snö som lagras på vägytan. Man beaktar också det slitage och den uppvärmning som trafiken åstadkommer. Med utgångspunkt från detta beräknas ett index för väglaget, som indelar vägytan i åtta olika klasser:

• torr

• fuktig

• våt

• täckt av rimfrost

• täckt av snö

• täckt av våt snö

• täckt av is

• delvis täckt av is (körspår och mer trafikerade filer utan is)

Ett exempel på hur trafikvädermodellen beräknat väglagets förändring under fyra dygn. Den gröna heldragna linjen beskriver det egentliga väglaget, de gröna cirklarna det alternativa väglaget då, när det till exempel finns snö ovanpå is. Färgerna i nedre kanten anger trafikindex, grönt avser normalt, gult dåligt ocd röd myket dålingt väglag.

Genom att kombinera den sålunda erhållna informationen om väglaget med speciell väderinformation (bl.a. vindhastighet, nederbördsintensitet och -typ) får man slutligen ett trafikindex  i tre nivåer, eller en uppskattning av om väglaget är

• normalt

• dåligt

• mycket dåligt

Dessa resultat kan meteorologerna sedan använda när de utfärdar eventuella varningar  för dåligt väglag. Förutom för den operativa prognosverksamheten används trafikvädermodellen i olika forsknings- och utvecklingsprojekt, bland annat sådana som innefattar intelligenta trafiktillämpningar.

Utgående från trafikvädermodellen har man även utvecklat en modell för skötsel och underhåll av vägar. Denna modell varnar på förhand bl.a. för kommande plogningsbehov.