WHO:s skärpta rekommendationer om luftkvalitet innebär nya utmaningar även för Finland

Världshälsoorganisationen WHO har uppdaterat sina riktvärden för luftkvaliteten. De nya riktvärdena för att skydda hälsan är strikta även för Finland, som är känt för sin goda luftkvalitet. Till exempel är halterna av kvävedioxid i de största finländska städerna ställvis till och med två till tre gånger högre än WHO:s nya riktvärden. I Finland ligger även halterna av små partiklar, inandningsbara partiklar och ozon i stor utsträckning på en nivå som är skadlig för människors hälsa.

För uppdateringen av riktvärdena analyserade WHO nya forskningsdata om luftföroreningarnas hälsoeffekter som samlats in efter 2005. Riktvärdena är avsedda för global användning. För länder som är svårt drabbade fastställer WHO flera delmål i syfte att uppmuntra dem.

I Finland är det realistiskt att eftersträva de nya riktvärdena

Luftkvaliteten i Finland är god enligt internationella jämförelser, men luftföroreningar kan tidvis försämra luftkvaliteten även här.

”I Finland är det realistiskt att till och med eftersträva dessa nya, striktare riktvärden. Halterna av små partiklar och ozon påverkas dock starkt av långväga transport, och det är endast möjligt att sänka dessa halter med europeiska och globala begränsningsåtgärder för utsläpp”, säger Pia Anttila, specialforskare vid Meteorologiska institutet.

Däremot är kvävedioxid, dvs. avgaser, från vägtrafiken och inandningsbara partiklar, dvs. gatudamm, ett lokalt problem. Det är möjligt att sänka dessa halter genom lokala åtgärder. WHO:s riktvärden överskrids särskilt i de stora städernas livligt trafikerade miljöer. Till exempel på de livligaste gatorna i Helsingfors centrum är kvävedioxidhalterna per år cirka tre gånger högre än riktvärdet.

”Avgasutsläppen minskar i och med nya fordon med låga utsläpp, men gatudammet förblir ett problem även under de kommande decennierna. Även minskningen av partikelutsläppen från småskalig träförbränning är långsam”, säger Hanna Manninen, chefen för luftvårdsenheten vid Helsingforsregionens miljötjänster.

WHO rekommenderar också mätning av halterna av svart kol och partiklar, även om riktvärden ännu inte har getts för dem. I Finland har dessa redan länge mätts vid Meteorologiska institutets bakgrundsstationer, Helsingfors universitets forskningsstationer och huvudstadsregionen vid HRM:s mätstationer. Halterna av svart kol höjs i synnerhet av småskalig träförbränning och utsläpp från gamla dieselbilar.

Bevis på luftkvalitetens hälsoeffekter vid låga halter har bekräftats

När luftkvaliteten har förbättrats globalt har man fått bekräftelse på att luftföroreningar orsakar hälsoeffekter redan vid låga halter.

”WHO:s uppdaterade riktvärden grundar sig på starka bevis på hälsorisker vid långvarig exponering när riktvärdena för halterna överskrids. Negativa hälsoeffekter har dock också observerats vid lägre halter än riktvärdena”, konstaterar Otto Hänninen, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd.

Meteorologiska institutet har sammanställt en utredning av luftkvaliteten i Finland i förhållande till WHO:s nya riktvärden. Utredningen grundar sig på lagstadgade, kvalitetssäkrade uppföljningsresultat av luftkvaliteten. Städerna ansvarar för uppföljningen (ställvis i samarbete med industrin), och Meteorologiska institutet i bakgrundsområdena.

Mer information:

WHO:s rapport om luftkvalitetsriktvärden 2021

Sammandrag av luftkvalitetsbestämmelser (på finska)

Uppföljning av Finlands luftkvalitet (på finska)

Pia Anttila, specialforskare Meteorologiska institutet, pia.anttila@fmi.fi, tfn 050 368 6420

Hanna Manninen, chef för luftvårdsenheten, Helsingforsregionens miljötjänster HRM, hanna.manninen@hsy.fi, tfn 050 4017826

Otto Hänninen, specialforskare, Institutet för hälsa och välfärd, otto.hanninen@thl.fi, tfn 029 524 6471