Nyhet8.5.2026

Europa värms upp snabbt – värmeböljorna sträckte sig ända till det arktiska området 2025

Europa värms upp snabbast av alla världsdelar, och klimatförändringens effekter syns i stor utsträckning i olika delar av kontinenten. År 2025 var nästan hela Europa varmare än i genomsnitt – åtminstone 95 procent av världsdelen upplevde ett varmare år än normalt.
Bild: Adobe Stock.

Uppgifterna framgår av rapporten European State of the Climate 2025 som publicerats av Europacentret för medellånga väderprognoser ECMWF och Meteorologiska världsorganisationen WMO.

Särskilt exceptionell var den tre veckor långa värmeböljan i norra Fennoskandien, under vilken temperaturen ställvis steg till över 30 grader även nära polcirkeln.

Värmeböljan sträckte sig också till Finland. Sommaren 2025 upplevdes en exceptionell värmebölja i vårt land. Temperaturer på över 30 grader uppmättes någonstans i landet upp till 22 dagar i rad, vilket är den längsta värmeböljan som definierats på detta sätt i mäthistorien.

”Det arktiska området har värmts upp 2–4 gånger mer än resten av världen och Medelhavsområdet näst snabbast i världen. Klimatförändringen upplevs starkare i Europa än i resten av världen. Bekämpningen av förändringen och anpassningen till den är mycket akuta utmaningar, även om världens uppmärksamhet för tillfället riktas mot militära och ekonomiska frågor”, säger Petteri Taalas, generaldirektör vid Meteorologiska institutet.

Höga temperaturer och sparsamma regn minskade mängden snö och is i stor utsträckning. I mars 2025 var snötäcket i Europa cirka 31 procent mindre än genomsnittet och alla glaciärområden förlorade massa. Grönlands glaciär förlorade 139 miljarder ton is under året.

Haven uppvärmdes rekordartat 2025: yttemperaturen i Europas havsområden var den högsta i mäthistorien och 86 procent av havsområdena upplevde marina värmeböljor.

Extrema väderfenomen belastade Europa

Torkan var omfattande, och i cirka 70 procent av Europas åar och älvar var vattenföringen mindre än i genomsnitt under största delen av året. De varma och torra förhållandena ökade antalet markbränder och i Europa brann över en miljon hektar mark, vilket var rekord.

Stormar och översvämningar påverkade tusentals människor runt om i Europa, även om de omfattande störtregnen var sparsammare än under tidigare år.

Klimatförändringens effekter syns också i den biologiska mångfalden. Enligt rapporten är klimatförändringen en central orsak till att den biologiska mångfalden försämras och fenomenen är nära förknippade med varandra.

Enligt rapporten ökade andelen förnybar energi av elproduktionen i Europa ytterligare och var nästan hälften (46,4 %) år 2025. Solkraftens andel steg till rekordhöga 12,5 procent.

Klimatuppvärmningen syns också i Finland

Enligt Meteorologiska institutets observationer har klimatet i Finland värmts upp snabbare än på jordklotet i genomsnitt under de senaste årtiondena. Under de senaste 50 åren har Finland blivit cirka 0,5 grader varmare per decennium, medan motsvarande uppvärmningshastighet för en 50-årsperiod ännu år 2000 var cirka 0,2 grader per decennium. Uppvärmningshastigheten har alltså mer än fördubblats under de senaste 25 åren. Informationen har beräknats utifrån Meteorologiska institutets observationsmaterial som omfattar hela landet.

”Den globala uppvärmningen började på allvar på 1970-talet, så det är helt förväntat att uppvärmningen verkar ha tilltagit under en tidsperiod på 50 år. En så lång granskningsperiod jämnar ut största delen av den naturliga variationen, så att resultatet i huvudsak återspeglar den klimatuppvärmning som människorna orsakar”, säger Mika Rantanen, forskare vid Meteorologiska institutet.

I Finland syns uppvärmningen särskilt under vintrarna: vintrarna har blivit kortare, snötäckets varaktighet har minskat och antalet kölddagar har minskat. På grund av den varmare våren frigörs sjöarna tidigare än förut från sitt istäcke, och på sommaren leder kraftiga värmeböljor till högre temperaturer i vattendragen än tidigare. Sommaren 2024 slogs rekord i antalet dagar med högsommarvärme i hela landet, och 2025 drabbades Lappland av en rekordlång värmebölja. I Norden måste man förbereda sig på starka värmeböljor även under kommande somrar.

Mer information:

Generaldirektör Petteri Taalas, Meteorologiska institutet, tfn 050 341 3460

Forskare Mika Rantanen, Meteorologiska institutet, tfn 050 475 0756

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@fmi.fi.

Mer information om rapporten

Rapporten European State of the Climate 2025 samlar cirka hundra forskares arbete och erbjuder en komplett helhetsbild av klimatets tillstånd i Europa. Rapporten behandlar bland annat temperaturförändringar, havens tillstånd, vattentillgångar, extrema väderfenomen samt klimatförändringens effekter på ekosystemen. Rapporten publicerades av EU:s klimattjänst Copernicus och Meteorologiska världsorganisationen WMO. Klimattjänsten Copernicus genomförs av Europacentret för medellånga väderprognoser ECMWF på uppdrag av Europeiska kommissionen.