Språket i skyn – en språklig utflykt i meteorologins värld
Vädret berör oss alla – från bönder och båtfolk till byggbolag, myndigheter och småbarnsföräldrar som funderar på om galonkläderna borde packas med i dagisväskan eller inte. Det är ett tacksamt samtalsämne, fritt från politik och religion, och fungerar lika bra med grannen som med en främling.
Så nu kör vi igång – och utforskar väderord på ett lekfullt sätt!
Halvklart eller halvmulet?
När jag började samla svenskspråkiga vädertermer märkte jag att många av dem känns mer positiva och lekfulla än sina finska motsvarigheter. Ett exempel är halvklart, som beskriver att halva himlen är molntäckt – jämfört med det finska halvmulet (puolipilvinen). Det påminner om frågan om glaset är halvfullt eller halvtomt. Personligen föredrar jag termen halvklart, eftersom den ger känslan av att vädret är ganska soligt, även om en del av himlen är täckt av moln. Om man i stället hör ordet halvmulet i morgondagens väderprognos, får man lätt känslan av att vädret kommer att vara rätt molnigt och att chansen till sol är liten. Svenskan fokuserar alltså på hur mycket klar himmel som syns, medan finskan utgår från molnmängden. Låt oss ändå inte glömma att det svenska språket inte objektivt sett är mer positivt än det finska.
Busväder är ett av mina favoritord när det kommer till väder. Det är inget strikt meteorologiskt begrepp, men ett utmärkt ord för att beskriva riktigt ruskigt och obehagligt väder. Man kan tänka sig ett kraftigt lågtryck som är på busigt humör – ungefär som ett barn som är busigt, inte elakt eller dumt, utan snarare lite stökigt på ett snällt sätt. I vårt fall kan vi tänka oss ett ganska nytt lågtryck som håller på att tillta i styrka och orsakar hårda vindar. Dessa kraftiga lågtryck kan orsaka stor skada eftersom vindarna kan uppnå stormstyrka och fälla träd. Riklig nederbörd i olika former – snö eller regn – förknippas också ofta med busväder, vilket gör att många föredrar att stanna inomhus. Kraftiga lågtryck är vanliga just under hösten och vintern, vilket gör att vi med stor sannolikhet kommer att ha nytta av denna term under de närmaste månaderna.
Ett annat ord som ofta beskriver novembervädret väl är gråväder. Under senhöst och vinter kan det gå långa perioder utan att vi ser en enda solstråle – dels på grund av den minskade mängden solljus, dels för att vi ofta har ett väderläge som domineras av ett stort och tjockt molntäcke. Ofta handlar det om ett utsträckt stratusmoln. Atmosfären är stabil och en temperaturinversion råder, vilket gör att den fuktiga luften som försöker stiga uppåt stoppas. Molnet breder då ut sig horisontellt, men kan inte växa på höjden. Gråväder förknippas ofta med fuktigt och disigt väder samt svagt regn eller duggregn. Det kan också vara uppehåll – men det viktigaste är att vädret känns grått och trist.
Gråväder förknippas ofta med fuktigt och disigt väder samt svagt regn eller duggregn.
När våren närmar sig, eller under milda vinterperioder med oftast sydvästliga vindar, får vi istället nytta av termen töväder. Temperaturen stiger över nollstrecket och snön börjar smälta. Tö är ett gammalt nordiskt ord som betyder smältning av snö och is. Vid töväder blir snötäcket blött och tungt, så det lönar sig att få snöarbetet gjort innan tövädret sätter igång – annars får man skotta mycket tung snö.
Skurar, byar och väderlek
En annan intressant skillnad jämfört med finskan är att man på svenska säger snöby och regnskur, medan det på finska heter lumikuuro och sadekuuro. I finskan används alltså termen kuuro (skur) i slutet av ordet, oavsett om det gäller snö eller regn. I svenskan används ordet skur främst när något sker mycket snabbt – regndropparna i en regnskur är så pass tunga att de faller betydligt snabbare än snöflingor, som i stället dalar ner genom luften. Därför talar man också om hagelskurar, eftersom hagel färdas genom atmosfären i betydligt högre fart än snöflingor. Inom meteorologin används också ändelsen -by, till exempel när man talar om vindbyar, som är kortvariga vindstötar.
Ett lekfullt begrepp är ordet väderlek, som numera är ganska synonymt med väder. Ordet kommer från fornsvenska vädherleker, och dess ursprungliga betydelse var väderrörelse. Det återfinns i handskrifter redan från slutet av 1300-talet och beskriver väderförhållanden under en viss tid. Ändelsen -lek i ordet är densamma som i kärlek. Den ursprungliga betydelsen av lek i fornsvenskan är hastig rörelse, vilket passar ypperligt för att beskriva väderförhållanden – vi är ju ofta intresserade av hur lågtryck och högtryck rör sig och samspelar med varandra. Ordet väder, utan ändelsen -lek, har använts i svenskan sedan mitten av 1400-talet. I början var väder synonymt med vind och betydde luft i rörelse. I svenskan finns också uttryck där ordet väder används utan någon som helst koppling till meteorologi – till exempel att släppa väder, vilket betyder att fisa, och kommer från att man släpper ut gaser från matsmältningssystemet.
Till sist vill jag rekommendera läsaren att dagen till ära föra en diskussion om vädret – på svenska – med en kollega, vän eller kanske någon du aldrig träffat förut.
Glad Svenska dagen 2025!
Cecilia Wolff
Skribenten arbetar som meteorolog vid Meteorologiska institutet.
