IPCC sammanställer vetenskapligt producerad information om klimatförändringen som stöd för beslutsfattandet

Förkortningen IPCC blev känd bland allmänheten senast för knappt tre år sedan när den mellanstatliga klimatpanelen (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC) gav ut en rapport om 1,5 graders global uppvärmning, som fick mycket uppmärksamhet. Rapportens huvudbudskap var alarmerande: klimatet värms upp i oroväckande takt och om utvecklingen fortsätter som nu har jordklotet värmts upp med 1,5 grader jämfört med under förindustriell tid och det fram till mitten av det här århundradet. Plötsligt var klimatförändringen på allas läppar – och kom med ilfart tillbaka in i den politiska debatten. I vetenskapssamhället har man forskat om klimatförändringen i årtionden och den mellanstatliga klimatpanelen är inte heller någon ny aktör. Den grundades av Meteorologiska världsorganisationen WMO och FN:s miljöprogram UNEP redan 1988.

Den sjätte utvärderingsrapporten med tillhörande delrapporter ges snart ut

IPCC:s sjätte utvärderingsrapport, det vill säga nästa omfattande översikt över tillståndet för klimatet, publiceras 2021–2022. Utvärderingsrapporten består av tre delrapporter och en sammanfattning av delrapporternas centrala resultat. Den första delrapporten fokuserar på klimatförändringens naturvetenskapliga bakgrund och publiceras i augusti i år. Den föregående, femte utvärderingsrapporten publicerades 2013–2014. Till skillnad från vad man ofta tror bedriver IPCC ingen egen forskning. Dess uppgift är att samla befintlig vetenskaplig information om klimatförändringen, dess effekter och möjligheterna att dämpa den samt anpassningen till den. Själva undersökningarna och mätningarna utförs av det globala vetenskapliga samfundet, som består av universitet och forskningsinstitut, såsom Meteorologiska institutet. De centrala resultaten av IPCC:s arbete, vetenskapliga sammanfattningar, ges ut i form av rapporter. Utvärderingsrapporterna planeras i samarbete mellan statliga representanter och forskare. Innehållet i dem utarbetas i forskargrupper och författarna till rapporten är meriterade experter inom sitt eget vetenskapsområde. I rapporten presenteras resultaten av den vetenskapliga bedömningen och man redogör för osäkerheter kring dem. Det tar 2–5 år att utarbeta en rapport: under denna tid kommenterar det breda vetenskapliga samfundet texterna och beslutsfattarna kan be om förtydliganden.

Huvudförfattare av kapitlet om kolets kretslopp

Biträdande professor Annalea Lohila från Meteorologiska institutet och Helsingfors universitet har varit med och sammanställt den första delrapporten i IPCC:s sjätte utvärderingsrapport som publiceras i augusti. Lohila deltog i arbetet med kapitlet om kolets och andra växthusgasers kretslopp och återkopplingar i anslutning till dessa. Hon betonar att rapporterna sammanställs i nära samarbete mellan en stor grupp författare. "Författarna har organiserat sig enligt kapitlen i rapporten och det diskuteras mest inom dessa team. Men naturligtvis behövs samordning även mellan olika kapitel, eftersom ämnena delvis överlappar varandra", förklarar Lohila. De många kommentarsrundorna mellan experter inom branschen och vetenskapssamfundet ger extra krydda. Lohila var så kallad huvudförfattare (lead author), vars uppgift är att samordna skrivandet inom sitt eget ansvarsområde och sammanställa texterna till en helhet. Huvudförfattaren är skyldig att svara på varje enskild kommentar och besluta hur man ska reagera: ska man göra korrigeringar i texten enligt kommentaren eller inte? Syftet med IPCC:s sjätte delrapport är att kort presentera vilka nya forskningsrön om klimatförändringen som har kommit efter den femte delrapporten och de tre specialrapporterna samt att försöka utvärdera slutsatserna kvalitativt. Om man har stor tilltro till resultatet kan man även göra en sannolikhetsbedömning av fenomenet. Enligt Lohila är bedömningen ett exempel på ett arbetsmoment under vilket man ofta behöver flera författares syn. Jämfört med den femte utvärderingsrapporten ligger en betydligt större mängd data till grund för den kommande rapporten. Dessutom har klimatmodellerna förbättrats och till exempel satelliternas roll har ökat i betydelse. "Det är redan väldigt tydligt att klimatförändringen beror på mänskliga aktiviteter. Man kommer säkert att föra många diskussioner om vad vi nu ska göra i förhållande till rapporten om 1,5 graders uppvärmning. Det är också viktigt att diskutera hur vi kan begränsa uppvärmningen till en tillräckligt låg nivå för att undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringen ", förutspår Lohila när det gäller publiceringen av den sjätte utvärderingsrapporten.

Rapporten, som kommer ut i augusti, sammanställer fysikalisk information om klimatförändringen.

Andra delen av den sjätte utvärderingsrapporten fokuserar på klimatförändringens effekter och anpassningen till dem och den tredje delrapporten på begränsningen av klimatförändringen. De publiceras i början av 2022.

IPCC stöder klimatpolitiskt beslutsfattande

En annan missuppfattning om IPCC:s roll som ofta finns är att klimatpanelen kommer med klimatpolitiska rekommendationer. IPCC samlar in och utvärderar forskningsdata om klimatförändringen för i första hand beslutsfattare, men IPCC är politiskt neutralt. I dess rapporter görs bedömningen av forskningsdata så balanserat som möjligt med hänsyn till eventuella motstridigheter. IPCC skapar inte heller egna klimatmodeller. Sekreteraren för Finlands IPCC-arbetsgrupp, specialforskaren Heikki Tuomenvirta från Meteorologiska institutet, betonar att IPCC på ett mycket omfattande sätt utvärderar den bästa tillgängliga vetenskapliga, tekniska och ekonomisk-samhällsvetenskapliga forskningen. "IPCC bedömer utifrån forskningsdata exempelvis hur mycket utsläppen bör minskas och med vilka metoder det kan göras för att de uppställda klimatmålen ska kunna nås", förtydligar Tuomenvirta. Konkreta åtgärder för att uppnå målen fastställs i det nationella och internationella beslutsfattandet och i avtal.

I synnerhet Parisavtalet har ökat behovet av forskningsdata som stöder beslutsfattandet.

"IPCC:s utvärderingsrapporter innefattar en ökande vetenskaplig förståelse och nya forskningsresultat som stöd för beslutsfattandet när man söker lösningar på klimatförändringen", sammanfattar Heikki Tuomenvirta betydelsen av IPCC:s rapporter. Läs mer: https://www.ipcc.ch/ https://www.ilmatieteenlaitos.fi/ipcc-ilmastopaneeli (på finska)