Säkerhetsmyndigheten utövar tillsyn när andra sover
Bild: Mika Pakarinen / Keksi AgencyVad har en storm i Finland, en jordbävning i Mexiko, en tsunami i Asien, en kraftig solstorm och en kärnkraftsverksolycka gemensamt? Alla dessa specialsituationer följs upp 24/7 vid Meteorologiska institutets väderjour.
Som myndighet tryggar Meteorologiska institutet hela samhället och särskilt dess säkerhetskritiska funktioner.
”Meteorologiska institutets roll som säkerhetsmyndighet har betonats och blivit betydligt mångsidigare under de senaste tio åren. Bakom utvecklingen ligger den ökade väderkänsligheten i samhället samt å andra sidan behovet av att vidareförädla uppgifter om förhållandena längre än tidigare”, säger Ari-Juhani Punkka, beredskapschef vid Meteorologiska institutet.
Meteorologiska institutet tryggar hela samhället och dess säkerhetskritiska funktioner.
”Väderjouren har som ett resultat av utvecklingen blivit ett nervcentrum för naturvetenskaplig störningsinformation som samarbetar dygnet runt med experter inom meteorologiska systervetenskaper. Förändringen erbjuder meteorologerna intressanta utmaningar och skapar ständigt helt nya former av nationellt och internationellt samarbete.”
En av de största användarna av institutets vädersäkerhetsinformation är trafiksektorn. I synnerhet i varierande väderförhållanden som i Finland är rätt information om förhållandena en förutsättning för en säker och smidig väg-, sjö- och flygtrafik. Andra viktiga kunder är bland annat försvarsmakten, räddningsväsendet, gränsbevakningsväsendet och statsrådets lägescentral.
Enligt lagstiftningen ansvarar Meteorologiska institutet också för spridningsberäkningar av farliga ämnen samt driftsberäkningar till exempel i samband med strålningssituationer, kemikalieolyckor eller oljeutsläpp.
LUOVA producerar information till myndigheterna
Meteorologiska institutet följer upp både inhemska och globala naturkatastrofer och extrema väderförhållanden och förmedlar information om dessa till andra myndigheter via LUOVA-systemet. LUOVA-jouren fungerar i samband med Meteorologiska institutets säkerhetsväderjour dygnet runt, året runt.
”Via LUOVA får myndigheterna redan på förhand så exakt information som möjligt och konsekvensbedömningar om en störningssituation som hotar befolkningens säkerhet eller den kritiska infrastrukturens funktion”, förklarar Punkka.
Utifrån dessa uppgifter optimerar myndigheterna sin egen beredskap och varnar befolkningen. Meteorologerna vid Meteorologiska institutet briefar användare av förhållandeinformationen direkt till exempel i KRIVAT-systemet som betjänar säkerhetskritiska aktörer inom den offentliga och privata sektorn. Dessutom är allt flera kunder intresserade av aktörsspecifikt skräddarsydda förhållandebriefingar.
Brandmästare Sami Lindberg vid Helsingfors stads räddningsverk betonar att ett fungerande samarbete med Meteorologiska institutet är av största vikt för den operativa verksamheten, både under situationer och med tanke på utvecklingen av beredskapen.
”Situationer som orsakas av väderfenomen är omfattande, vilket gör att räddningsverkets resurser uppnår sina gränser. Ett fungerande samarbete gör det möjligt för räddningsverket att ha tilläggsresurser i beredskap och säkerställa verksamhetens effektivitet”, betonar Lindberg. Dessutom har Meteorologiska institutet till exempel gjort Helsingfors räddningsverk delaktigt i utvecklingen av nya verktyg.
Väderjourens meteorologer följer upp stormar, åskväder, översvämningar, snöfall, skogsbränder och havsvattenståndet i Finland. Globalt övervakas dessutom vulkanutbrott, jordbävningar, tropiska orkaner och tsunamier. Inom ramen för systemet följer man också upp rymdvädret, dvs. solstormar, som i värsta fall kan orsaka allvarliga störningar i datakommunikations- och lokaliseringssystemen.
LUOVA-varningar utfärdas i samarbete: i LUOVA-systemet svarar Meteorologiska institutet för varningar avseende väderfenomen och havsvattenståndet, Seismologiska institutet vid Helsingfors universitet producerar information om jordbävningar och Finlands miljöcentral utfärdar varningar om översvämningar i vattendrag.
Ari-Juhani Punkka berättar att Meteorologiska institutet internationellt dessutom deltar i det tvärvetenskapliga ARISTOTLE-konsortiet, vars verksamhetsprincip har mycket gemensamt med LUOVA. I konsortiet verkar en grupp som fokuserar på farligt väder och som turvis leds av UK Met Office, Meteo France och Meteorologiska institutet. Tjänsten är aktiv 24/7 och nödcentralen ERCC (Emergency Response Coordination Center) i anslutning till EU:s räddningstjänstmekanism är dess kund.
Varningsmeddelanden når många människor på en gång
Meteorologiska institutet är en av de myndigheter som kan utfärda varningsmeddelanden. Ett varningsmeddelande utfärdas i situationer, där befolkningens liv, hälsa eller egendom är i fara. Ett varningsmeddelande är ett effektivt sätt att varna en stor del av befolkningen på en gång. Senast har Meteorologiska institutet utfärdat ett varningsmeddelande i samband med Kiira-stormen i augusti 2017.
Tröskeln att utfärda ett varningsmeddelande är ganska hög. När varningsmeddelanden utfärdas beaktas hur många människor det finns i riskområdet och hur utsatta de är.
Sedan hösten 2020 har Meteorologiska institutet också haft möjlighet att ge ett myndighetsmeddelande som är lindrigare än ett varningsmeddelande. Även då finns det oftast varningar i den farligaste klassen på varningskartan, dvs. röda varningar. Det första myndighetsmeddelandet gavs för stormen Aila i september 2020.
Hanteringen av specialsituationer kräver övning
Meteorologiska institutet följer i första hand farliga situationer i anslutning till vädret, men institutet ansvarar också för till exempel strålningssituationer och olyckor till havs. De senare situationerna är klart mer sällsynta än stormar och förekommer inte nödvändigtvis en enda gång under den jourhavande meteorologens karriär. Även dessa situationer övas dock regelbundet.
”En lyckad hantering av specialsituationer kräver kontinuerlig övning. För att vi ska vara tillräckligt beredda för även sällsynta situationer har vi tillsatt en övningskalender som en del av kvalitetssystemet. Då hålls beredskapen på god nivå som av sig själv”, säger Ari-Juhani Punkka, som också själv arbetar vid jouren och ansvarar övningsverksamheten vid institutet i specialsituationer.
God beredskap kräver kontinuerlig övning.
I december i fjol skulle strålningsövningen inte ha kunnat inträffa vid en lämpligare tidpunkt: en strålningsolycka övades av en slump dagen före störningen i Olkiluoto kärnkraftverk. Eftersom situationen hade övats och instruktionerna var i skick kunde man snabbt skapa en lägesbild över den verkliga situationen, och Meteorologiska institutets situationsledning var samlad i ett virtuellt mötesrum med 30–45 minuters varsel.
Strålningssituationer är lyckligtvis sällsynta, men stormar och oväder är årliga fenomen även hos oss i Norden. Klimatförändringen förutspås stärka extrema väderförhållanden, och även i Finland måste man förbereda sig på klimatförändringen. Säkerhetsmyndigheten har alltså mycket att övervaka även i framtiden.
Farligt väder orsakar aktivitet i väderjouren
Farligt väder intresserar myndigheterna – och media.
Meteorologiska institutets säkerhetsväderjours meteorolog Nina Karusto beskriver att när det händer i vädret syns det som aktivitet i väderjouren. Arbetsskiftet blir mer brådskande och telefonerna ringer när både myndigheterna och medierna vill ha mer information om det kommande vädret. Myndigheterna får vid behov extra briefingar och den stora allmänheten betjänas genom pressmeddelanden och uppdatering av webbplatserna och Twitter.
”LUOVA-systemet är uttryckligen avsett för specialsituationer. Under arbetsskiftet skriver man LUOVA-texter och uppdaterar dem när situationen utvecklas. Myndigheterna kan erbjudas videobriefingar utöver de skriva prognoserna”, förklarar Karusto.
De mest brådskande stunderna för meteorologer är innan en storm eller snöstorm anländer, varvid myndigheternas behov av uppgifter om förhållandena är som störst. Väderfenomen kan lyckligtvis förutses ganska bra i dagens läge, och varningar utfärdas i allmänhet också flera dygn innan de slår till.
Karusto, som arbetat som jourhavande meteorolog i cirka fem år, kommer ihåg ett fall för ett par vintrar sedan, då man hade förutspått rikligt snöfall i Södra Finland. Till slut kom det inte så mycket snö som man förutspått, men det fanns förutsättningar för allvarliga störningar i till exempel trafiken. På vintern är de största utmaningarna i väderprognosen att förutspå mängden snö och därigenom väglaget. På vintern samarbetar meteorologerna intensivt med väghållarna. På sommaren utgör däremot regn- och åskskurars läge och styrka en utmaning.