Klimatscenarierna målar upp olika framtidsbilder och hjälper oss att bedöma hur klimatet skulle förändras i olika situationer

Den mellanstatliga klimatförändringspanelen IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) analyserar vetenskapligt producerad information om klimatförändringen som stöd för nationellt och internationellt beslutsfattande. I de rapporter som sammanställts av IPCC, i vilka man har samlat in och utvärderat vetenskaplig information som publicerats om klimatförändringen, beskrivs klimatet med hjälp av olika scenarier. Men vad exakt är ett scenario som används i klimatforskningen?

Kort sagt är ett scenario en konsekvent kedja av händelser som framskrider från nuläget till framtiden styrt av vissa antaganden.

Kort sagt är ett scenario en konsekvent kedja av händelser som framskrider från nuläget till framtiden styrt av vissa antaganden.

Det finns också olika scenarier. Ett utsläppsscenario och ett klimatscenario skiljer sig från varandra i fråga om den helhet de granskar. Utsläppsscenarierna beskriver hur mänsklighetens utsläpp kommer att förändras i framtiden då man gör olika antaganden om den mänskliga verksamheten medan ett klimatscenario beskriver det eventuella framtida klimatet under vissa förhållanden mot bakgrunden av ett visst av mänskligheten orsakat utsläppsscenario. Klimatscenarierna beräknas med klimatmodeller.

Ett scenario är ingen prognos eftersom det inte beskriver den mest sannolika utvecklingen. Däremot strävar scenariotänkandet efter att beskriva flera olika händelsevägar och alternativa framtidssituationer och därigenom förstå vilka faktorer som kan leda till olika framtidsbilder.

Scenarierna och klimatmodellerna går hand i hand

Klimatmodeller används för att undersöka klimatkonsekvenserna av olika scenarier.

Medan ett scenario är en beskrivning av händelsekedjan, till exempel av ökningen av utsläppen, är en klimatmodell en matematisk beskrivning av den fysikaliska delen i klimatsystemet. Klimatmodellen innehåller lagbundenheter som beskriver vad som följer av vad.

I praktiken kan klimatmodellerna alltså inte användas för att undersöka framtidens klimat utan ett på förhand fastställt scenario, det vill säga en bedömning av de yttre förhållandena.

För att klimatmodellerna ska fungera behövs antaganden om de yttre förhållandena, såsom halten av växthusgaser i atmosfären, solstrålning eller till exempel partikelutsläpp. Utifrån dessa utgångsuppgifter och med hjälp av de fysiska lagar som reglerar klimatet kan klimatmodellerna producera information om klimatets tillstånd. I en undersökning som görs med klimatmodeller granskas ofta skillnaden mellan två eller flera scenarier som avviker från varandra.

I praktiken kan klimatmodellerna alltså inte användas för att undersöka framtidens klimat utan ett på förhand fastställt scenario, det vill säga en bedömning av de yttre förhållandena.

Scenarierna varierar till innehåll och utförlighetsnivå

Ett enkelt scenario som ofta används i klimatforskningen är ett förindustriellt klimat där utsläppen från mänskligheten ännu inte alls har påverkat klimatet.

Mer komplicerade scenarier som används allmänt beskriver vad som händer med bland annat energisystemet, till exempel utvecklingen av kärnkraftens eller kolkraftens kapacitet, ekonomin, utsläppen av olika växthusgaser och små partiklar, markanvändningen, konsumtionen eller kosten.

I många modeller beskrivs utvecklingsförloppet för olika geografiska områden. Typiskt är att scenarierna utarbetas på årsnivå och kan sträcka sig ända till 2050 eller 2100.

I sin enklaste form kan ett scenario endast vara en beskrivning av en plötslig förändring av koldioxidutsläppen medan de övriga förhållandena förblir oförändrade. En situation där förhållandena (t.ex. utsläppen) inte förändras är också ett slags scenario. Bild: Adobe Stock

De flesta scenarier som används i klimatforskningen beräknas med hjälp av så kallade kombinerade klimat- och ekonomisystemmodeller (eng. integrated assessment model), som ger en utvecklingsväg för energisystemet, ekonomin och klimatet så att de ömsesidiga beroendena mellan dessa system beaktas. Scenariot är sålunda resultatet av dessa modeller som följer vissa lagbundenheter. Klimatmodellerna ger dock en mer mångsidig och detaljerad bild av klimatkonsekvenserna än beskrivningarna i de förenklade klimatmodeller som ingår i kombinerade klimat- och ekonomisystemmodeller.

Genom att förutse scenarier kan man simulera olika klimatförhållanden och förbereda sig för framtiden

IPCC:s scenarier som beskriver klimatet kan grovt taget delas in i två grupper.

Till den första gruppen hör uppskattningar av möjliga framtida utvecklingsförlopp genom vilka man bedömer hur klimatet kan förändras under detta århundrade. I dessa beaktas till exempel förändringar i energisystemen, utsläppen, markanvändningen och ekonomin. Dessa scenarier är ofta också mer bekanta för allmänheten.

Den andra gruppen består av teoretiska scenarier som kan användas i klimatmodeller för att simulera klimatförhållanden som inte nödvändigtvis motsvarar klimatets verkliga förhållanden. Dessa scenarier utnyttjas när man undersöker effekten av enskilda förhållanden och hur effekten av dessa faktorer skiljer sig från varandra i olika klimatmodeller. När man till exempel simulerar ett klimatförhållande där koldioxidhalten förändras medan de övriga yttre förhållandena förblir oförändrade, kan man bedöma just koldioxidhaltens inverkan på klimatet.

Även om det verkliga framtida utvecklingsförloppet sannolikt aldrig helt och hållet kommer att motsvara det förutspådda scenariot och inte heller det klimat som simulerats på basis av det, är det möjligt att utifrån olika scenarier göra användbara bedömningar av hur klimatet förändras eller hur stora förändringar man kan förvänta sig till följd av olika val. Utifrån dessa bedömningar är det lättare att göra kunskapsbaserade val i beslutsfattandet.