Atmosfär-ABC

är en klar eller molnig men nästan regnfri vädersituation (regnmängden är under 0,1 mm per dygn). - Dry weather

eller kolos (CO) är en ofullständig förbränningsprodukt av kol. Det är en luktfri, färglös, giftig, reaktionsbenägen och mycket lättantändlig gas.

eller sumpgas, är en kolväteförening med den kemiska formeln CH₄. Det bildas när organiskt material ruttnar och till exempel i idisslarnas tarmar. Metan är en viktig växthusgas.

användes tidigare som en enhet för lufttryck inom meteorologi. Som sådan ersatte den den tidigare använda enheten för kvicksilvermillimeter, som motsvarade 133,322 pascal i dagens enheter. Numera används hektopascal som enhet för lufttryck. Vid övergången från millibar till hektopascal förblir värdena oförändrade, eftersom 1 000 mbar = 1 000 hPa.

är vattenångans massa i en viss luftvolym, uttryckt i till exempel gram per kubikmeter.

bildas när en kallfront som är kopplad till ett lågtryck når en varmfront som har rört sig före den och börjar pressa den varma luften uppåt. Oklusionsfronten är vanligtvis markerad med lila på väderkartor.

är det nedersta skiktet i atmosfärens jonosfär med en höjd på ungefär 90 kilometer.

det vill säga stackmoln. De utvecklas under dagens lopp från små dunliknande moln till blomkålslika massor som är släta på undersidan. Stackmolnens undersida förekommer på < 2 kilometers höjd.

är en lokal vädersituation där det förekommer kraftig åska med blixtar och vindbyar samt regn och hagelskurar. - Storm

är den tid det tar för mängden av ett radioaktivt ämne att minska till hälften genom radioaktiv sönderfall. Under denna tid har hälften av ämnet omvandlats till ett annat ämne.

Varje radioaktivt ämne har en specifik halveringstid som är unik för det. Till exempel är halveringstiden för radongas cirka 4 dagar, medan halveringstiden för uran -235 är flera hundra miljoner år.

är klorfluorkarboner, det vill säga en CFC-förening. Freongaser har använts bland annat i kylskåp samt som drivgas i sprejer. CFC-gaser är i normaltillstånd kemiskt stabila men då de kommer till stratosfären sublimeras de till iskristaller. Då frigörs klor ur dem som bryter ned ozonet i atmosfären.

är en dubbel solfläckscykel som räcker ungefär 22 år. Under denna period byter solens breda magnetfält polaritet två gånger. G.E. Hale (1868-1938) var en amerikansk astrofysiker som undersökte solens fysik.

är en vind som rör sig parallellt med isobarerna och uppstår till följd av tryckskillnader och corioliskraften. Corioliseffekten verkar i motsatt riktning mot tryckgradientkraften.

var ett forskningsinstitut under kommunikationsministeriet och som producerade oceanografisk information för beslutsfattande och praktiska behov. Institutets forskning fokuserade sig främst på Östersjön, men också på omständigheterna på polarhaven.

Havsforskningsinstitutet (MTL) grundades år 1918, och dess verksamhet upphörde genom ett riksdagsbeslut år 2008. Den fysiska havsforskningen samt tillhörande tjänster och observationsverksamhet överfördes till Meteorologiska institutet (havsforskningsprogrammet). Övriga MTL:s funktioner slogs samman med Finlands miljöcentral.

Det övergripande målet med havsforskningen är att skapa en grund för en helhetsförståelse av havets naturvetenskapliga egenskaper.

freoner

mäter lufttrycket (även barografer). De äldsta instrumenten är kvicksilverbarometrar, där man jämför atmosfärens vikt med en kvicksilverpelare i ett U-format kärl. Med en aneroidbarometer mäter man hur en metallask krymper och expanderar på grund av omgivande lufttryck.

eller Nordatlanten Oscillation, är ett begrepp som relaterar till klimatvariationer på den norra hemisfären. Det mäts som ett lufttrycksskillnad mellan Island och Azorerna. NAO påverkar bland annat låg- och högtryckssystemens banor, vindriktningar och nederbörd i Europa. NAO är positivt när lufttrycksskillnaden är stor. Då styrs lågtryck från Atlanten oftare mot Nord-Europa än mot Medelhavet. En negativ NAO (liten tryckskillnad) ger kall luft till Nord-Europa och fuktighet till Medelhavsområdet under vintern.

är ett tungt snölager som samlas i trädkronan och ofta förorsakar snöskador i skogsbeståndet. - Crown snow-load

barometer

Med albedo avses strålningen som reflekteras från ett objekt i förhållande till (%) den strålning som når objektet. Ju vitare den reflekterande ytan är desto större är dess albedo. Ett svart objekt reflekterar inget av det ljus som träffar det, vilket betyder att dess albedo är noll. En planets albedo spelar en viktig roll för värmebalansen. Moln, is och ren snö reflekterar solens strålning mycket bra. Jordklotets albedo varierar mellan 33 och 36 %, dvs. ungefär en tredjedel av strålningen reflekteras omedelbart tillbaka ut i rymden och två tredjedelar absorberas i atmosfären, jorden och haven. Den absorberade energin strålar också tillbaka, men långsammare.

är den tredje vanligaste gasen (0,93 %) i atmosfären. Argon är ett grundämne och en ädelgas (kemisk formel Ar) alltså kemiskt lågaktivt. Andra ädelgaser är t.ex. helium och krypton.

är en summa till vilken man varje dag lägger till skillnaden mellan den antagna rumstemperaturen (+17 °C) och utomhustemperaturens dygnsmedeltal om medeltemperaturen är under 12°C på hösten och under 10°C på våren. Summan ger en bild av hur mycket man har varit tvungen att värma upp byggnaderna. Uppvärmningsbehovstalets definition varierar från land till land. - Heating degree-day

är ett skikt av ämnen i gasform som omger solsystemets planeter och månar. Atmosfärernas sammansättning varierar mycket vad gäller densitet och slag av gas. Den största delen av solsystemets månar saknar helt atmosfär vilket också är fallet för planeten Merkurius. De stora planeternas (Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus) atmosfärer består i huvudsak av väte och helium. Mars och Venus atmosfärer består mest av koldioxid och jordklotets av kväve. Även Pluto och Saturnus måne Titan har en atmosfär som till största delen består av kväve. De vanligaste gaserna i jordens atmosfär är kväve (78 %), syre (21 %), argon (1 %), koldioxid (ungefär 0,04 %) och andra ädelgaser. Procentenheterna gäller torr luft nära jordytan. Trots sin blygsamma relativa andel är också vattenånga en viktig gas, särskilt i den lägre atmosfären. Man särskiljer utgående från temperaturen olika skikt i atmosfären nedifrån och uppåt: troposfären (ungefär 0-10 kilometer), stratosfären (ungefär 10-50 kilometer), mesosfären (ungefär 50-100 kilometer) och termosfären (ungefär 100-500 kilometer). Jordens atmosfär kan indelas i den neutrala atmosfären och jonosfären. I den neutrala atmosfären har luftens molekyler i huvudsak ingen elektrisk laddning. I jonosfären (ungefär 60 kilometer och uppåt) är en betydande del av gaserna i joniserat tillstånd där det finns fria elektroner. Joniseringen förorsakas av solens kortvågiga strålning. Skiktet där magnetiska och elektriska krafter reglerar de elektriskt laddade partiklarnas rörelser kallas magnetosfären (ungefär 10 000 kilometer och uppåt).

pascal

(1898–1985) var en framstående finländsk meteorolog och ledare för Merentutkimuslaitos (Havsforskningsinstitutet) från 1939 till 1947. Han var också medlem av Finlands Akademi mellan 1948 och 1968. Palmen är internationellt erkänd som en av de mest framstående finska forskarna inom meteorologi. På 1940-talet var han en nyckelfigur inom den Chicago-skolan, som introducerade begreppet jetström.

För att hedra honom delar Geofysiska Sällskapet ut det silverfärgade Palmén-medaljen till framstående geofysiker. Meteorologiska institutets huvudbyggnad, Dynamicum, ligger på Erik Palménin aukio 1.

är en årstidsvind som blåser i Sydasien vars riktning varierar. Sommarmonsunen blåser från havet mot kontinenten och förorsakar mycket rikliga regn. Vintermonsunen blåser torr luft från kontinenten mot havet. - Monsoon

är det arktiska områdets luft som är mycket kall och torr. Meteorologer talar om en arktisk luftmassa när luftmassans temperatur är -18 grader eller kallare.

är bland annat det ljus som man kan se. Med hjälp av elektromagnetisk strålning sker TV- och radiosändningar samt mobiltelefoners meddelandeförmedling. Man kan föreställa sig att ljuset består av ljuspartiklar utan massa, det vill säga fotoner som rör sig med ljusets hastighet (ungefär 300 000 km/s). Man kan också föreställa sig ljuset som en vågrörelse där våglängden anger ljusets färg. Det ljus som man kan se med blotta ögat har en våglängd på ungefär 400-700 nanometer. Om våglängden är aningen kortare än hos synligt ljus är det fråga om ultraviolett strålning (UV). Då våglängden ytterligare förkortas kommer man till området för röntgen- och gammastrålning (0,01-10 nm). Ju kortare strålningens våglängd är desto högre energi har den. Strålning med en längre våglängd än synligt ljus är  infraröd strålning. Strålning med ännu längre våglängd är radiovågor. I stället för våglängd använder man för elektromagnetisk strålning ofta strålningens frekvens för att ange strålningens styrka. Med frekvensen anger man antalet vågsvängningar per sekund. Frekvensen anges i Hertz (Hz). En Hertz är en vibration per sekund. Frekvensen för en typisk radiosändning är ungefär 100 MHz (Megahertz).

är det Europeiska centret för medellånga väderprognoser vars centralsäte ligger i London. Till organisationen hör 25 medlemsländer (Finland medräknat). Dess uppgift är att utveckla och göra numeriska väderprognoser för ett medellångt tidsintervall (ungefär 10 dygn) som står till medlemsländernas förfogande för lokala prognoser. I dess uppgifter ingår också vetenskaplig forskning och modellutveckling samt insamling och lagring av meteorologiska data.

Temperaturgrader mäts med skalorna Celsius, Fahrenheit, Kelvin och Réaumur. Vinkelgrader mäts bland annat på skalan 0˚-360˚ och som streck (v) 0v- 6000v. 1v = 0,06° och 1° = 60' (bågminuter), 1' = 60'' (bågsekunder).

är en väderprognos som ges högst 6 timmar framåt. - Nowcast

är den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (Intergovernmental Panel on Climate Change), som har sammankallats av FN och WMO. Panelens uppgifter inkluderar bland annat att utvärdera den vetenskapliga kunskapen om klimatförändringen och dess effekter samt åtgärder för att begränsa förändringarna. I sin sjätte utvärderingsrapport (Sixth Assessment Report, AR6), som publicerades i tre delar under åren 2021–2023, konstaterade IPCC att jordens medeltemperatur har stigit med 1,1 °C jämfört med förindustriell tid, och att största delen av uppvärmningen mycket sannolikt beror på mänsklig aktivitet. Tusentals forskare har deltagit i arbetet med att ta fram IPCC:s rapporter. År 2007 tilldelades hälften av Nobels fredspris till IPCC.

kan delas in i atmo-, hydro- och litosfären. Hydrosfären omfattar världshaven, glaciärer, sjöar och floder. Litosfären delas in i jordskorpan (0–50 km), manteln (50–2900 km) och kärnan (2900–6300 km).

Jordens magnetfält uppstår från elektriska strömmar i den flytande delen av kärnan, på ett djup på cirka 2900 km under jordytan.

är en förändring av det lokala eller globala klimatet över en lång tidsperiod. Förändringar kan orsakas av naturliga faktorer, såsom variationer i solens aktivitet eller stora vulkanutbrott, eller av mänsklig aktivitet, som har förstärkt växthuseffekten sedan början av 1800-talet. I ett tidsperspektiv på tiotusentals år har periodiska variationer i jordens omloppsbana styrt växlingen mellan istider och varmare perioder.

Den globala medeltemperaturen har stigit med över en grad Celsius sedan slutet av 1800-talet, alltså efter den så kallade förindustriella tiden. Denna uppvärmning är nästan helt ett resultat av mänsklig aktivitet som har förstärkt växthuseffekten, vilket beror på användningen av fossila bränslen, avverkning av regnskogar och utsläpp av kemikalier i atmosfären.

Temperaturökningen förväntas fortsätta under detta århundrade, så att den globala medeltemperaturen år 2100 är 1,5–4,5 °C högre än under förindustriell tid. Förändringens omfattning beror främst på hur mängden växthusgasutsläpp utvecklas under de kommande årtiondena. Temperaturförändringen varierar avsevärt mellan olika regioner; klimatet värms kraftigast upp i det arktiska området.

Förutom temperaturförändringar kan klimatförändringar också märkas som förändringar i nederbördsmängder eller vindriktningar i vissa områden. Den pågående uppvärmningen av klimatet leder till att extrema väderhändelser inträffar oftare och med större intensitet än tidigare.

är en förbränningsgas av syre (CO₂), som huvudsakligen bildas som en restprodukt vid förbränning av organiska ämnen. Förbränning av fossila ämnen som stenkol och olja ökar dess mängd i atmosfären. Koldioxiden är en viktig växthusgas.

Koldioxidhalten i atmosfären anges ofta i miljondelar (ppm). År 2025 är koncentrationen cirka 425 ppm (ungefär 0,04 %), och halten ökar med cirka 2,5 ppm per år.

Koldioxid i atmosfären är en del av kolets kretslopp mellan haven, marken, biomassan och atmosfären. Den "extra" koldioxid som släpps ut i atmosfären stannar kvar i detta kretslopp under lång tid, över 100 år, vilket innebär att klimatpåverkan från koldioxidutsläpp är långvarig.

Med lodning avser man generellt mätande av någon egenskap i vertikal riktning. I lodning av atmosfären är det vanligtvis frågan om mätning av temperatur, fuktighet eller vind på olika höjder till exempel med radiosond. - Sounding

kallas den ovanligt lugna perioden för solens aktivitet ungefär 1645-1710. Solen var under denna tid nästan helt utan fläckar och polarsken förekom mycket sällan. I slutet av 1600-talet inträffade den kallaste perioden av den så kallade Lilla istiden. Man har ofta ansett att solens låga aktivitetsnivå är orsaken till kylan under den lilla istiden men den är troligtvis inte den enda faktorn. - Maunder Minimum

är ett service- och forskningsinstitut inom många branscher som producerar information om atmosfärens tillstånd för att främja den allmänna tryggheten samt för näringslivets och allmänhetens behov. Institutet observerar atmosfärens fysikaliska tillstånd, kemiska sammansättning och elektromagnetiska fenomen samt producerar information om atmosfärens forna, nuvarande och kommande tillstånd. Meteorologiska institutet forskar inom områdena meteorologi, klimat, luftkvalitet, oceanografi, rymdfysik, fjärranalys och geomagnetism samt utövar affärsverksamhet specialiserat på experttjänster i Finland och utomlands. Meteorologiska institutet deltar i nationellt och internationellt samarbete. Meteorologiska institutet grundades 1838. Sitt nuvarande namn fick det 1969. Administrativt underlyder institutet Kommunikationsministeriet och för dess verksamhet svarar generaldirektören och delegationen. - Finnish Meteorological Institute

är resultatet av vattenångans kondensering till exempel på växter. Förutsättningen för dagg är att temperaturen sjunker under daggpunkten.

atmosfär

är ett vindsystem som under vintertid uppkommer i atmosfären ovanför polarområdena på en höjd av 10-80 kilometer. Polarvirveln blåser runt polerna och omfattar hela polarområdet. Dess gränser sträcker sig ungefär till den 60:e breddgraden. Kraftiga vindar blåser runt polarvirveln och vindhastigheten kan uppnå till och med 100 m/s. Polarvirveln har en viktig betydelse för uppkomsten av ozonminskningen på polarområdena, eftersom luften som är inne i polarvirveln nedkyls kraftigt och inte växelverkar med andra luftmassor. Detta leder till att de kemiska reaktioner som förstör ozon fungerar som effektivast. Polarvirveln på norra polarområdet (Arktis) är inte lika konstant som polarvirveln på södra halvklotet. Därav är ozonminskningen på norra halvklotet inte lika vidsträckt och djup som på södra halvklotet. - Polar vortex

uppstår då vattendropparna faller tätt och är mindre än vanligt (0,2-0,5 mm i diametern), varvid deras rörelse följer luftströmmarnas rörelser. Man talar om underkylt duggregn (Freezing Drizzle) då duggregnet på vintern bildar ett tunt skikt av is då det träffar jordytan.

är en term som skildrar förändringen av elektromagnetiska krafter i rymden nära jordklotet och elektriskt laddade partiklar (elektroner och protoner). Rymdväderfenomenen sker i huvudsak i jordklotets jonosfär och magnetosfär på en höjd från 100 kilometer och uppåt där solvindens partiklar tränger in. Det mest kända och synliga rymdväderfenomenet är polarskenen. Störningarna i rymdvädret följer solens aktivitet. Rymdvädret påverkar också olika tekniska system såsom hörbarheten i satelliter och radiotrafiken. Rymdvädrets påverkningar på jordytan är de elströmningar som inducerats i långa högspänningsledningar och jordgasrör. Dessa kan ha en skadande inverkan. - Space weather

är en stjärna som jorden och de andra planeterna samt andra himlakroppar i vårt solsystem kretsar kring. Solen är en vanlig normal stjärna. Den föddes för ungefär fem miljarder år sedan ur ett moln i det interstellära mediet genom att kondenseras. Solen skiner ännu stabilt i 5 miljarder år. I solens ytskikt finns 71 % väte, 27 % helium och 2 % andra ämnen. Skiktet där solens materia blir genomskinlig kallas fotosfären. Dess tjocklek är endast ungefär 300-500 km och yttemperaturen 5 000-6 000 grader. Solens diameter är över femtio gånger så lång som jordklotets. Strålningen från solen är energikällan till väderfenomenen på jordklotet (solarkonstant). - Sun

är regn som innehåller en betydande mängd svavel- eller kvävesyra. Syrorna uppkommer bland annat ur industrins svavel- och kvävedioxidutsläpp då de tillsammans med vattenånga som finns i luften bildar svavel- och kvävesyra. Surt nedfall i form av regn eller dimma ökar till exempel surheten i vattendrag men är också skadligt för historiska byggnader då deras ytor reagerar med syrorna. - Acid rain

är en snabbt (åtminstone 18 m/s) cirkulerande luftpelare med en diameter på vanligen några tiotals meter till hundratals meter. Om luftpelaren är i kontakt med mark eller vatten suger den med sig löst material. Då uppkommer det en trattartad formation som skjuter ut nedifrån molnet. På havsområden talar man om vattenpelare. En tornados livslängd är vanligtvis några minuter men ibland räcker den till och med en timme. Benämningen tornado används särskilt i Nordamerika. Tornador som påträffas i Finland och många andra europeiska länder kallas tromber. - Tornado

är en internationell teknologikoncern som utvecklar och producerar elektroniska mätsystem och mätapparater. Produkternas tillämpningsområden är meteorologi, miljövetenskaper, trafik och industri. Centrala kundgrupper är meteorologiska institut, forskningsanstalter, försvarsmakten, flyg- och vägtrafikmyndigheter, myndigheter som övervakar naturresurser, försäkringsbolag och energiverk samt industrin. Vaisala är en global marknadsledare i observationer av atmosfären, flyg- och vägvädersystem samt i mätapparater för relativ fuktighet och barometriskt tryck avsedda för specialistbruk. Bolaget har kontor och affärsverksamhet i Finland, Nordamerika, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Kina, Sverige, Malaysia, Japan och Australien. Bolaget grundades år 1944 och sysselsätter ungefär 1 200 personer. Professor Vilho Väisälä grundade Vaisala Oyj.

(1889-1969). Vilho Väisälä utvecklade år 1931 en radiosond med vilken man mäter luftens temperatur, tryck, fuktighet och vindhastighet. Han verkade som professor i meteorologi vid Helsingfors universitet under åren 1948-1956. Vilho Väisälä grundade 1944 Vaisala Oy för att framställa och utveckla apparater för mätning av väderleksförhållanden. Väisäläs namn hör oskiljaktigt ihop med den aerologiska mätteknikens utveckling i hemlandet och internationellt. Inom det teoretiska området kopplas hans namn ihop med Väisälä (eller Brunt-Väisälä) frekvensen som V. Väisälä framförde år 1925. Den är central inom dynamiken i atmosfären och världshaven och beskriver skiktningen. Den ifrågavarande frekvensen används också inom forskningen av jordklotets jonosfärs och solens och stjärnornas skiktning.

består av jordklotets ytvatten, glaciärer och grundvatten.

är ett instrument med vilket man mäter vindhastigheten. Den vanligaste är den så kallade skålkorsanemometern. Det är fråga om ett i vågrätt läge roterande kors i vars ändar man fäst ihåliga skålar som är formade som halvklot. Skålarna är oftast tre till antalet. Koppens diameter är vanligtvis några centimeter. Ju kraftigare vinden är, desto snabbare roterar kopparna. Rotationshastigheten omvandlas elektroniskt till vindhastighet.

är människosläktets epok i världshistorien då människan med sina gärningar väsentligt påverkar den omgivande naturen såsom klimatförändringen.

NAO - North-Atlantic Oscillation

är en vetenskapsgren där man undersöker planeterna i solsystemet. - Planetology

är en föråldrad temperaturskala där 0 °R är vattnets fryspunkt och 80 °R dess kokpunkt.

R. A. de Réaumur (1683–1757), en fransk matematiker och fysiker.

 Atmosfär

 atmosfär

 växtperioden

är strålningsenergin absorption i materia. Genom absorption värms materian, men i jämviktstillstånd strålar den tillbaka till omgivningen all strålning som den fått. Beroende på ämnets reflexionsegenskaper albedo absorberas inte all den inkommande strålningen, utan återreflekteras.

är -273,15 °C eller 0 K på Kelvinskalan som är materians undre temperaturgräns. Vid den absoluta nollpunkten upphör atomernas värmerörelse. Enligt de termodynamiska lagarna går det inte att nå den absoluta nollpunkten men under försöksförhållanden har man nått temperaturer som skiljer sig från den med <0,0000001 K.

kylning sker alltid när man kommer uppåt i atmosfären då lufttrycket minskar enligt termodynamikens tillståndsekvation. På motsvarande sätt stiger luftens temperatur när man rör sig uppifrån ner och trycket ökar. Uppvärmningen beror inte på att värmen förflyttas till eller från omgivningen. Om värme förflyttas till en viss rymd eller från en viss rymd är det fråga om ett diabatiskt fenomen.

är en gren inom meteorologin som undersöker den så kallade fria atmosfärens egenskaper. Med den fria atmosfären menar man det område (ungefär från en kilometers höjd och uppåt) där turbulensen som förorsakas av jordytans friktion inte längre påverkar vindens hastighet.

är en gemensam benämning för de mikropartiklar som flyger i luften (aerosolpartiklar) och för gasen som fungerar som ett medium. Storleken på partiklarna varierar mellan 0,000001 mm - 0,1 mm. Naturliga aerosoler är till exempel saltkristaller som bildats av stänk från havsvatten, damm som stiger upp i luften från jordmånen, aska från vulkaner och växters pollen. Aerosoler förorsakade av människan är sot och andra partiklar som uppkommer då olja och stenkol brinner.

anger ljusmängden från en ljuskälla. Måttenheten för den är lux (lx). En lux motsvarar en strålningseffekt på 0,00146 watt per kvadratmeter mätt på våglängdsområdet 55 nanometer. Några luxvärden: rakt solljus 100 000 lx, starkt dagsljus 10 000 lx, skymning 10 lx, fullmåne 0,1 lx, normal belysning inomhus 100 lx.

betyder skillnaden i lufttrycket mellan det norra polarområdet och de närmaste mellanbreddgraderna. Ett högre tryck än normalt på Arktis medför kallare luft än normalt i Nordeuropa och Asien. Västvindarna som förstärkts förorsakar ökad nederbörd i Medelhavsländerna. Ett lägre tryck på polarområdet medför fuktig och varm luft från väst till Fennoskandinavien och torka i Medelhavets randområden. AO är nära kopplat till oscillationen på Nordatlanten (NAO).

betyder förändring förorsakad av mänsklig verksamhet. I den klimatförändring som sker är den antropogena andelen till exempel den koldioxid som frigjorts vid användning av fossila bränslen och som ökar växthuseffekten i atmosfären.

är en vetenskapsgren som hör till geofysiken och meteorologin där man undersöker egenskaperna i de övre skikten av atmosfären från och med mesosfären.

är ett högtrycksområde där vinden blåser medsols runt högtryckets centrum på norra halvklotet och motsols på södra halvklotet.

Milankovich cykler

är ett svagt ljus som syns på en molnfri himmel i kvällsskymningen och på natten och som inte beror på polarsken. Atmosfärisk glöd uppkommer på inverkan av solens elektromagnetiska strålning. Strålningen exciterar atmosfärens molekyler (främst syre) på en höjd av 80 till 500 kilometer och då dessa exciterade tillstånd urladdas uppkommer svagt ljus, vanligtvis grönt eller rött. Till åtskillnad från polarsken observeras atmosfärisk glöd överallt på jordklotet. Största delen av den atmosfäriska glöden kommer från strålningens infraröda område. Atmosfärisk glöd är betydligt svagare än polarsken men den syns i alla väderstreck. Tack vare atmosfärisk glöd är en månlös natt inte alldeles kolsvart.

är det vetenskapliga namnet på de polarsken som ses på södra halvklotet.

är det vetenskapliga namnet på de polarsken som ses på norra halvklotet.

är en meteorologisk observationsstation som fungerar utan en observatör. De grundstorheter såsom lufttemperatur, tryck och fuktighet som mäts där fås automatiskt med elektroniska mätapparater som omedelbart förmedlar väderuppgifterna till telekommunikationsnätverken. I Finland är över 90 % av de meteorologiska stationerna automatiserade.

betyder att vatten övergår till vattenånga vid en temperatur som är lägre än kokpunkten. Vid avdunstning omvandlas ett tyngre ämne (vatten) till ett lättare (ånga). Det motsatta fenomenet till avdunstning är kondensation. Avdunstningsintensitet är en meteorologisk variabel som beskriver avdunstning (till exempel millimeter per dygn).

Den temperatur som människan förnimmer är inte den samma som termometern visar eftersom vinden ökar avkylningsfaktorn. Detta beror på att ju hårdare vinden är, desto snabbare försvinner värmen från bar hud vid köldgrader. Till exempel då det är -10°C och det blåser 5m/s, kyls händerna ner lika snabbt som under lugnt väder vid -20°C.

är objektets vinkelavstånd mätt från söder medsols längs horisonten. Azimuten anger det vädersträck i vilket ett objektet kan ses. Azimuten för söder är 0 grader, för väster 90 grader, för norr 180 grader och för öster 270 grader.

är en skala för vindstyrka som utvecklades år 1805 av irländaren Francis Beaufort och som ursprungligen hade 13 nivåer. Bedömningen av beauforttalet grundar sig på den påverkan vinden har på till exempel vågor. Lugnt motsvarar 0 beaufort och orkan 12 beaufort.

(1862-1951) var en av de viktigaste utvecklarna av modern meteorologi och vetenskaplig väderprognos. Han insåg år 1904 att lagarna inom klassisk fysik också gäller för atmosfärens beteende. Väderprognos är lösandet av differentialekvationer som beskriver atmosfärens fysikaliska tillstånd och förändringar som ett begynnelsevärdesproblem. Begynnelsevärdena är väderobservationer gjorda vid en viss tidpunkt. Vilhelm Bjerknes son Jacob (1897- 1975) var också en betydande forskare i meteorologi i Norge och USA.

råder under vintern om lufttemperaturen stiger över noll grader.

det vill säga scintillation är en oregelbunden variation i stjärnornas ljusstyrka. Det beror på atmosfärens turbulens som styr stjärnans ljusstrålar i lite olika riktning och förorsakar blinkning.

är Meteorologiska institutets byggnad på Gumtäkt Campus i Helsingfors. Byggnaden blev klar år 2005. Adressen är Erik Palméns plats 1, 00560 Helsingfors.

zonen går runt jordklotet på det norra halvklotet, söder om det arktiska området. Boreala zonen kallas också den tempererade klimatzonen. Finland hör i huvudsak till den boreala zonen.

är en tillfällig vindhastighet som överskrider medeltalet av vindhastigheten som är uträknad under 10 minuter.

är en automatisk apparat som mäter avståndet mellan molnets undre kant och jordytan. Apparaten sänder ut en lodrät laserstrålepuls. Molnets höjd kan beräknas genom tidsskillnaden mellan den utsända pulsen och pulsen som reflekteras från molnet.

˚C. Skala som används vid mätning av temperatur där 0 ˚C är vattnets fryspunkt och 100 ˚C dess kokpunkt. Anders Celsius (1701-1744) var en svensk fysiker som undersökte värmelära, geomagnetism och polarsken.

Väisälä

det vill säga fjädermoln, är ett molnskikt bildat av iskristaller. Cirrus hör till klassen höga moln vilket betyder att deras nedre yta är på en höjd av 5-9 kilometer. Cirrusmoln bildar tunna nästan genomskinliga trådiga strukturer med krokartade former eller "fiskben". De är skinande vita till färgen.

Corioliskraft (eller: corioliskraft som också omnämns med termen geostrofisk kraft) är en (skenbar) kraft som beror på jordklotets rotationsrörelse och vänder en rörelses riktning till höger på norra halvklotet och till vänster på södra halvklotet. Dess inverkan syns i vindarnas, havsströmmarnas och i långa floders riktning. Corioliskraften förorsakar accelerationen a = fv där f är den så kallade coriolisfaktorn vars värde är beroende av breddgraden och v är det rörliga objektets hastighet. I Finland är f ≈ 10⁻⁴ s⁻¹, vilket betyder att ett rörligt objekt med hastigheten 10 m/s (=36 km/h) har en coriolisacceleration som är 1 mm/s². G.G. de Coriolis (1792-1843) var en fransk ingenjör och fysiker.

är den temperatur i vilken den mängd vattenånga som finns i luften räcker till för att göra luften helt mättad. Den relativa fuktigheten är då 100 %.

inträffar två gånger per år. Då är dagen och natten lika långa överallt på jordklotet. Vårdagjämningen inträffar ungefär den 21 mars och höstdagjämningen ungefär den 22 september.

är ett relativt mått för ljudstyrka som mäter relationerna mellan ljudets olika effektnivåer. Människans hörseltröskel är 0 dB, ett svagt prassel i löven 10 dB och en bullrig gata 70 dB. För varje tio decibel förändras ljudets effekt med faktorn 10.

är en allmän benämning för vattendroppar som svävar i luften. Dimma uppkommer om luftens temperatur sjunker till daggpunkten eller om luftens fuktighet stiger och uppnår mättnad. Fenomenet kallas dimma om sikten är under en kilometer, dis om sikten är 1-10 kilometer.

är en väderradar som använder mikrovågor som är både horisontalt och vertikalt polariserade. Genom att jämföra mikrovågorna samlar radarn in uppgifter om formen av reflektionens objekt (till exempel regndroppar). På detta sätt kan man skilja snöflingor från regndroppar och regn från andra objekt såsom fåglar.

är en gas som produceras i ett syrfri utrymme av organiskt avfall (t.ex. gödsel). Biogas består till största delen av metan och koldioxid.

En blixt uppstår då elektrisk spänning, som bildats i olika delar av åskmolnet eller mellan molnet och jorden, plötsligt urladdas som en blixt. Då luften värms upp och utvidgas snabbt av den heta blixten (temperaturen åtminstone 10 000 °C) uppkommer en tryckvåg som hörs som åskans muller. Blixten är en serie urladdningar som följer varandra med ytterst korta intervall. En blixt som slår från molnet mot marken börjar med en förurladdning som då den har kommit tillräckligt nära jorden utlöser en mötande blixtkanal. Efter den följer huvudurladdningen. Flera urladdningar via samma blixtkanal kan följa.

Den genomsnittliga blixttätheten i Finland är ungefär en halv blixt per kvadratkilometer per år. Meteorologiska institutet upprätthåller ett blixtlokaliseringssystem i realtid, med vilket man ser ställen och tider för blixtnedslagen överallt i Finland.

innebär att fukten direkt från vattenånga kondenseras till is på till exempel bilens vindruta då det är minusgrader. Det motsatta fenomenet till deposition är sublimering.

dimma

sker på ett område från vilket det strömmar mer luft bort än det kommer ny luft till. Nära jordytan uppstår det då sjunkande luftströmmar och ett högtrycksområde. Motsatsen till divergens är konvergens.

(DU) anger ozonmängden i atmosfären. Mängden 100 DU vid jordytan motsvarar ett ozonskikt på en millimeter. Mängden ozon varierar enligt årstid och breddgrad mellan 250 och 460 DU.

är ett ljud som reflekteras från en yta på vägen till örat och orsakar en hörselförnimmelse. Ekots styrka beror på kvaliteten hos den reflekterande ytan. Tiden mellan det utsända ljudet och mottagandet av ekot ger en uppfattning om avståndet till den reflekterande ytan. Ekon förekommer också i olika radarapparater, där en elektromagnetisk våg motsvarar ljudet. Bland annat väderradar och jonsonden, som används för undersökning av jonosfären, bygger på ekosignaler.

hänvisar till den betydande uppvärmningen av Perus och Ecuadors kustvatten som i genomsnitt sker vart fjärde år. Man har känt till fenomenet redan i tusentals år. Uppvärmningen leder till ösregn på den sydamerikanska kusten och en svag monsun på Indiens område. Det förorsakar svår missväxt inom jordbruket. Inverkan på vädret och klimatet är störst i tropikerna. El Niño beror på oscillation (svängningar) i den tropiska Stilla oceanens maritima klimatsystem.

utsläpp

är den europeiska organisationen för meteorologisk satellitinformation och är en mellanstatlig organisation. Den består av 30 europeiska medlemsländer, inklusive Finland, samt 2 associerade medlemmar. EUMETSAT uppgift är att planera och upprätthålla operativa vädersatellitsystem samt att utnyttja de meteorologiska data som erhålls från dessa, både för daglig användning och för klimatforskningens behov. Det viktigaste satellitprojektet är Meteosat. Den första Meteosat-satelliten sköts upp år 1977. Organisationens högkvarter ligger i Darmstadt, Tyskland.

är en miljöförstöring som beror på förorenande utsläpp. De fysikaliska, kemiska eller biologiska egenskaperna hos förorenad jord, vatten eller luft har förändrats på ett sådant sätt att förändringarna påverkar hälsan, arvsmassan och överlevnaden hos de organismer som lever där. Bland annat försurning av jord och vatten är exempel på förorening.

definieras med då en meteorologisk stations snödjupsmätare för första gången under hösten kl. 6 UTC visar ett snödjup på 1 centimeter

är en förändring i markens eller vattendragens surhetsgrad (pH) till ett lägre värde än normalt. Normalt pH-värde för regnvatten är 5,6, för sjöar i Finland typiskt 6,5–6,8 och för världshaven 8,1.

Surhet orsakas bland annat av svavelsyra eller svavelhaltiga föreningar samt kväveföreningar i luften, vilka hamnar i atmosfären som ett resultat av mänsklig aktivitet. Svavel och kväve förs upp i atmosfären vid förbränning av stenkol och olja, och de faller ner till markytan med regnvattnet. Försurning kan leda till att ekosystemen i en enskild sjö förändras grundligt eller till och med dör ut.

innebär en fasförändring från fast fas till gasfas. Detta sker till exempel på våren i starkt solsken, då snö och is omvandlas direkt till vattenånga. Motsatsen till sublimering är deposition. - Sublimation

grundades 1975 för att samla ihop de europeiska resurserna för ett betydande rymdprogram. ESA har 17 medlemsstater, Finland medräknat (fullvärdig medlem sedan 1995). ESA:s huvudkontor är i Paris. ESA har också verksamhet i Nederländerna, Tyskland och Italien samt i rymdcentret i franska Guyana (Centre Spatial Guyanais, CSG). Dessutom har ESA en del markstationer och andra verksamhetsställen. ESA har program för bärraketer, rymdvetenskap, satellitfjärranalys, satellitdatatrafik och bemannade rymdfarter. Dessutom finns det inom flera områden teknologiprogram där man inte bygger rymdfarkoster utan strävar efter att utveckla de apparater som farkosterna behöver. Avsikten är att medlemsländernas industriella konkurrens förbättras genom samarbetet i ESA. ESA:s allmänna mål är att utveckla rymdteknologin och att hålla Europa med i utvecklingen av den politiskt och ekonomiskt betydande vetenskapsgrenen i frontlinjen. Finland deltar i följande program inom ESA: fjärranalys-, navigerings-, datatrafik-, teknologi-, och rymdvetenskapsprogrammet.

är det högsta eller lägsta värdet av en viss meteorologisk variabel under en specifik tidsperiod. De vanligaste extremerna är dygnets högsta och lägsta temperaturer på en observationsplats

kännetecknar sådana klimatologiska förhållanden där klimatelement (till exempel temperatur, nederbördsmängd, vindar osv.) med några års mellanrum når nära rekordhöga eller rekordlåga värden. På grund av den pågående klimatförändringen förutspår man att extrema klimathändelser kommer att bli vanligare, även i Finland, under de kommande årtiondena

Temperaturskala (°F) som är i bruk bland annat i USA. Enligt den fryser vattnet vid temperaturen 32 °F och kokar vid 212 °F. Man omvandlar Fahrenheit-grader till Celsius-grader med formeln °C = (5/9)(°F - 32) som är ungefär det samma som °C ≈ (°F - 32)/2. G. D. Fahrenheit (1686-1736) holländsk fysiker.

är en elektriskt negativt laddad elementärpartikel. (e-) På jordklotet finns flest fria elektroner i jonosfären, på en höjd av ungefär 60 kilometer och uppåt. Elektroner uppkommer där under inverkan av solens kortvågiga strålning när strålningsenergin frigör elektroner som är bundna i luftens gasmolekyler. Med solvinden förs elektroner till jordklotets närhet.

är en kraftig och kall sjunkande luftström från ett åskmoln som blir vågrät när den träffar land- eller vattenytan. Vindhastigheten kan uppnå till 50 m/s, men fenomenet vara sällan mer än några minuter. I Finland är de potentiella skogskadorna begränsade till ett relativt litet område

är det höga vattenståndet i tidvattenfenomenet.

är en icke-förnybar energikälla som har bildats av organiska rester i olika geologiska lager för miljontals år sedan. Dessa inkluderar råolja, kol, naturgas samt raffinerade produkter som tillverkas av dem (t.ex. bensin). Även torv klassificeras ofta som ett fossilt bränsle, trots att det är betydligt yngre till sin ålder och förnyas – om än mycket långsamt, över tusentals år. Användningen av fossila bränslen ökar mängden växthusgaser i atmosfären, såsom koldioxid.

betyder att vattnet förvandlas från flytande till fast form. Rent vatten fryser under normalt lufttryck vid 0°C men om det är orörligt och saknar kristalliseringskärnor kan en underkylning ske på flera grader innan frysningen börjar. Ett ökat tryck sänker fryspunkten. Vid frysning frigörs en betydande mängd värme som binds då isen smälter. Fryspunkten hos salt havsvatten är som lägst -4 °C.

Den vanligaste typen av fuktighetsmätare är hårhygrometern. Den bygger på att hårstrån förlängs eller förkortas beroende på luftens fuktighet. Förändringar i hårets längd överförs till en visare som rör sig längs en fuktighetsskala.

Nuförtiden mäts luftfuktighet vanligtvis med elektroniska sensorer, antingen genom elektrisk resistans eller genom spänningsförändringar som uppstår när fukt påverkar elektriska laddningar på ytan av en tunn film.

är ett globalt fenomen som syftar på minskningen av mängden solljus som når jordens yta över årtionden. Från 1950-talet till 1980-talet observerades en jämn fördunkling av atmosfären, vilket dämpade uppvärmningen av atmosfären orsakad av växthusgaser. Under 2000-talet har fenomenet ändå på många håll försvagats eller till och med vänt till motsatsen, vilket kallas global brightening. Fördunkling och ljusning beror på variationer i mängden partiklar som släpps ut av människan. Partiklar (bl.a. sot) gör luften grumlig och hindrar solstrålning från att nå jordytan.

är ett konstgjort moln som bildas bakom ett flygplan. Förbränningsprodukterna från flygbränsle är koldioxid och vattenånga, vilket gör att flygplanets avgaser är fuktiga. När avgaserna kyls ner till omgivningens temperatur minskar deras förmåga att hålla kvar fukt, och överskottsfukten kondenseras till iskristaller. Föroreningar i avgaserna kan fungera som kondensationskärnor och därmed underlätta bildandet av iskristaller. Om den omgivande luften är torr avdunstar iskristallerna snabbt, men under passliga förhållanden kan de bestå i flera timmar.

För att en kondensationsstrimma ska kunna uppstå måste flygplanet flyga tillräckligt högt, där det är tillräckligt kallt. För att strimman ska vara långvarig måste den omgivande luftens relativa fuktighet vara nära hundra procent.

framfördes av den engelske biologen James E. Lovelock på 1970-talet. Enligt den är jorden ett jättelikt självreglerande system som förmår som en helhet upprätthålla vår planet som en boningsplats lämpad för liv. Bland annat har en del naturvårdare förknippat Gaia med tanken om en förnimmande och upplevande Jord som en levande organism. Gaiahypotesen är mycket kontroversiell men den har lett till en forskningsinriktning som utreder jordens system. Gaia är jordens gud i den grekiska mytologin under antiken.

inträffar då temperaturen går under noll grader från markytan till en höjd på två meter, där den officiella meteorologiska temperaturen mäts. Om temperaturskiktet med noll grader ligger under 2 meter är det fråga om markfrost.

är en vetenskapsgren som studerar jordens fysikaliska egenskaper. Geofysik omfattar jordens atmosfär, hydrosfär och litosfär. Ämnet undervisas vid Helsingfors universitets matematisk-naturvetenskapliga campus i Gumtäkt samt vid Uleåborgs universitets Institution för geovetenskap.

främjar forskning inom geofysik och fungerar som en förbindelselänk för personer som är verksamma inom området. Geofysikens ämnesområden omfattar jord, vatten, luft och närrymden.

Sällskapet grundades år 1926 och dess verksamhet inkluderar bland annat öppna föreläsningstillfällen, Geofysikens Dagar som hålls vartannat år, samt utgivningen av tidskriften Geophysica.

är en lokal varm och torr sjunkande vind som uppstår på läsidan av en bergskedja. Den förekommer särskilt norr om Alperna och i Klippiga bergen, medan dess inverkan i Finland är svagare. I Finland märks föhnvindens effekt särskilt i västra Lappland, Österbotten och i resten av landets västra del. Då temperaturerna höjs i regionen till en följd av att en fuktig västlig vind från Atlanten rör sig över Skanderna och sjunker ner på läsidan som en torr vind.

är en stor trögflytande ismassa som har bildats ovanför snögränsen i polarområden eller bergstrakter. Den totala ytan av jordens glaciärer uppskattas till cirka 15 miljoner kvadratkilometer, varav över 13 miljoner km² finns i Antarktis och omkring 1,7 miljoner km² på Grönland. Inlandsglaciärerna i Antarktis och på Grönland är i genomsnitt omkring 2 kilometer tjocka, och i Antarktis kan isen vara över 4,5 kilometer tjock på sina tjockaste ställen.

Bergsglaciärer är oftast dalglaciärer som rör sig genom dalgångar och har sitt ursprung i konvergensomården i de övre delarna av bergen eller fjällen.

Endast cirka 2 % av jordens totala vattenmängd är bundet i polarområdenas glaciärer, men om all denna is skulle smälta skulle havsnivån stiga med över 60 meter.

är en varm havsström i Atlanten som börjar i Mexikanska golfen och går längs USA:s östkust ända till New Foundland där den förgrenar sig. Strömmens östra förgrening består av de nordatlantiska och norska havsströmmarna som når ända till Spetsbergen. Havsströmmarna värmer den luftmassa som finns ovanför dem vilket är orsaken till att bland annat temperaturerna i Finland är 6-11°C högre än vad de vore utan deras inverkan. Havsströmmarnas styrka påverkas också väsentligt av förändringarna i havsvattnets salthalt och av vindarna.

står för Global Positioning System. Till GPS-systemet hör 24 satelliter som kretsar kring jordklotet. Dessutom ingår ett fåtal reservsatelliter. Mottagaren för satelliternas signaler på jordytan ger exakta platskoordinater (tid- och platskoordinater). Lokaliseringsnoggrannheten är vanligtvis mindre än 10 meter, men en noggrannare lokalisering (mindre än en meter) är möjlig genom att använda olika lokala förfiningsmetoder, såsom DGPS (Differential GPS) eller RTK (Real-Time Kinematic).

bildas främst under sommaren i Cumulunimbus (bymoln) som innehåller underkylda vattendroppar. Hagel är vanligen 5-10 mm stora runda och delvis genomskinliga isbitar. De största haglen i Finland har haft en diameter på ungefär 9 cm. Hagelskurar är oftast mycket lokala och de förekommer vanligtvis i samband med åska. De bildas då uppåtstigande små molndroppar växer ihop och fryser till is på 5-8 kilometers höjd. Hagelperioden räcker vanligtvis från maj till september i landets södra och mellersta del. I norr är perioden kortare.

Ljusfenomen som syns på himlen och uppkommer då ljuset (från till exempel solen eller månen) bryts eller reflekteras från iskristaller som svävar i luften. Oftast uppkommer de på 5 till 10 kilometers höjd. De syns som ringar, bågar och fläckar. Det vanligaste halofenomenet är ett ringformat ljus som bildas runt månen eller solen så att ringens radie är 22 vinkelgrader.

är en vind som blåser från land mot hav under klara och svaga vindförhållanden, oftast under sommarnätter. Den uppstår när det finns en tillräcklig temperaturskillnad mellan markytan och havet (eller en större sjö), där havet är varmare än land.

är en klimattyp som förekommer i inlandet på kontinenter belägna på mellanbredderna. Somrarna är heta och torra, vintrarna kalla och torra.

är en underdisciplin inom geofysik och studerar jordens magnetiska egenskaper. Ämnet undervisas vid Helsingfors universitets matematisk-naturvetenskapliga fakultet och är representerat även vid Meteorologiska institutet.

beskriver behovet av uppvärmningsenergi för byggnader. Med hjälp av graddagstal kan man standardisera den uppmätta energiförbrukningen för uppvärmning. Detta möjliggör jämförelser av energianvändningen för en viss byggnad över olika månader och år, samt mellan byggnader i olika kommuner. Användningen av graddagstalet vid uppskattningen av uppvärmningsbehovet baseras på att energiförbrukningen i stort sett är proportionell mot temperaturskillnaden mellan inomhus- och utomhusluften.

är växthusgaser där en del eller alla väteatomer har ersatts med klor, fluor, brom eller jod. De flesta av dessa ämnen förekommer inte naturligt i atmosfären, vilket innebär att deras halter i luften är orsakade av mänsklig aktivitet. Exempel på halogenerade kolväten är CFC-föreningar, även kallade freoner, som bryter ner ozonskiktet.

är mängden av ett visst ämne blandat i luft, vatten eller jord. Ämnet kan vara i gasform, vätskeform eller fast form. Mängden uttrycks vanligtvis som relativa andelar per vikt- eller volymenhet, till exempel i procent (%), promille (‰) eller miljondelar (ppm). Den kan också anges som viktenhet, till exempel mg/l. För stora aerosolpartiklars del kan man ofta ange partiklarnas antal i volymenhet.

var ett gemensamt projekt mellan meteorologiska institut i flera europeiska länder (Finland, Sverige, Norge, Danmark, Island, Estland, Nederländerna, Irland och Spanien), med syftet att utveckla och underhålla ett modernt numeriskt väderprognossystem för medlemsländernas bruk. Den första HIRLAM-modellen togs i bruk vid Meteorologiska institutet år 1990, och den sista versionen togs ur bruk år 2022. Som ersättare för HIRLAM-modellen används den HARMONIE-AROME-baserade MEPS-modellen, som också har utvecklats i internationellt samarbete.

betyder den klimatmässigt varma period som följde efter den senaste istiden och har varat i över 10 000 år – och som fortfarande pågår.

är ett hypotetiskt energifält som påstås påverka slagrutor och kunna lokalisera vattenådror under marken. Det finns inga vetenskapliga bevis för att jordstrålning existerar.

är ett optiskt fenomen i atmosfären där ett objekt nära horisonten verkar befinna sig på en annan plats än den egentligen är. Fenomenet uppstår när det finns luftskikt nära markytan med olika temperaturer, vilka fungerar som en lins eller spegel: de förskjuter objektets position vertikalt eller vänder det upp och ner.

finns på båda sidorna om ekvatorn på zonen mellan 30 och 35 breddgraderna. Där förorsakar högtrycket, som hör till Hadleycirkulationen, en molnfri torr vädertyp med svaga vindar.

En sommardag klassificeras som en högsommardag i Finland om dagens högsta temperatur överstiger 25 °C. I Norge och Danmark används samma definition som i Finland, men i Sverige räcker det med exakt 25 grader för att det ska räknas som högsommarvärme. I övriga Europa kan temperaturgränsen för en statistiskt noterad högsommardag vara högre, till exempel 30 °C i Tyskland.

är en sommarvarm period på hösten.

det vill säga I är inklinationsvinkeln för jordens magnetfältvektor i förhållande till horisontalplanet. Den är positiv på norra halvklotet och negativ på södra. I Finland är en typisk inklinationsvinkel cirka 73°. Vid de magnetiska polerna är I = +90° eller –90°. I en annan betydelse avser inklination lutningen hos ett objekts omloppsbana.

är en varm period mellan istider, då jordens medeltemperatur kan vara omkring 10 °C högre än under de kallaste glaciala maximumperioderna. Interglacialperioder är kortare än istider och varar i 10 000–20 000 år. Den nuvarande interglacialen började för cirka 10 000 år sedan, och dess varmaste fas har redan passerat. Den föregående interglacialen inträffade för omkring 100 000 år sedan, då jordens temperatur var ungefär densamma som idag.

är värmeenergi bunden i vattenånga som frigörs i atmosfären då vattenånga kondenseras till exempelvis moln och regn. Latent värme har stor betydelse för utvecklingen av lågtryckssystem.

Havsforskning, eller marin forskning, är studiet av havet och dess ekosystem, processer, organismer och påverkan från mänskliga aktiviteter. Det är ett brett forskningsområde som kombinerar flera vetenskaper, såsom oceanografi, marinbiologi, geologi, klimatvetenskap och kemi.

är ett område med högre lufttryck än sin omgivning, som på väderkartor markeras med bokstaven H i mitten av högtryckscentret. Området mellan två lågtryck kallas en högtrycksrygg. I centrum av ett högtryck är det vanligtvis lugnt eller förekommer svaga lokala vindar. På norra halvklotet roterar vinden medurs runt högtrycksområdet och rör sig snett bort från centrum.

är elektromagnetisk strålning med våglängder mellan 700 nanometer (nm) och 1 millimeter. Det infraröda området ligger alltså mellan synligt ljus (våglängder under 700 nm) och mikrovågsstrålning (över 1 mm). Infraröd strålning förkortas vanligtvis IR (Infrared).

Infraröd strålning spelar en viktig roll i växthuseffekten, eftersom den värmestrålning som jorden avger huvudsakligen är infraröd strålning med våglängder i området 0,001–0,1 millimeter.

är ett magnetfält som solvinden för med sig och som har en stor betydelse vid uppkomsten av rymdstörningar och polarsken. - Interplanetary magnetic field, IMF

är en blixt som syns på så långt avstånd (över 15 km) att åskmullret inte hörs. Fenomenet förekommer oftast i augusti, då nätterna är tillräckligt mörka för att man ska kunna urskilja blixtens ljus även på långt håll. Kornblixten lär ha fått sitt namn från att man förritiden trodde att blixten hjälpte säden (kornet) att mogna.

det vill säga en omvänd temperaturförändring. Vanligtvis minskar lufttemperaturen nära jordytan (i troposfären) nedifrån och uppåt. Ibland uppstår en temperaturinversion, då temperaturen i stället stiger med höjden. Den så kallade marknära inversionen uppstår ofta på vintern vid klart och vindstilla väder under högtryck, som en följd av kraftig avkylning av markytan. På sommaren är nattfrost en typisk följd av en marknära inversion. Inversionen kan observeras till exempel genom kondensationsplymen av vattenånga som stiger från ett fjärrvärmerör och böjer sig horisontellt i inversionsskiktet, där den annars skulle fortsätta stiga uppåt.

är ett stort isblock som lossnat från polarglaciären och flyter i havet. På grund av den lilla skillnaden i densiteten mellan vatten och is blir drygt 10 % av isberget ovanför vattenytan. Isbergen på norra halvklotet flyter vintertid långt söderut med havsströmmarna men drar sig på sommaren norrut. Den kalla havsströmmen förflyttar isberg söderut till den 40:e breddgraden men runt Island på den 60:e breddgraden håller Golfströmmen havet fritt från isberg. De största isbergen har en storlek på hundratals kvadratkilometer.

är en struktur som bildas av vattenmolekyler och har en hexagonal, skivformad eller nålliknande form. Den uppstår när vattenånga direkt sublimerar kring små partiklar i atmosfären som fungerar som kondensationskärnor. De största kristallerna kan bli 1–2 millimeter stora. När iskristaller växer och binder sig till varandra i luften bildar de snöflingor. Iskristaller som svävar fritt i atmosfären kan orsaka halo-fenomen runt solen eller månen genom att bryta eller reflektera ljusstrålar. Sådana optiska fenomen förekommer ofta under kalla vinterhögtryck.

är en kurva på väderkartan som förenar ställen där det råder samma lufttryck.

är en ritad kurva på väderkartan som förenar ställen där det råder samma temperatur.

är elektriska strömmar som rör sig under jordytan eller i havet. De uppstår vanligtvis genom störningar i magnetfältet i jonosfären, vilka i sin tur orsakas av solens aktivitet. Jordströmmar är därför omfattande elektriska system som kan sträcka sig över hela kontinenter. De spänningar som driver strömmarna är vanligtvis några millivolt per kilometer.

är den internationella unionen för geodesi och geofysik (International Union of Geodesy and Geophysics, IUGG). Unionen organiserar vetenskapliga möten inom alla områden av geofysiken. Den är indelad i åtta underorganisationer; meteorologin representeras av IAMAS (International Association of Meteorology and Atmospheric Sciences), och rymdforskningen och geomagnetismen av IAGA (International Association of Geomagnetism and Aeronomy). Alla underorganisationer samlas till en generalförsamling vart fjärde år, och därtill ordnar varje organisation egna internationella konferenser inom sitt fackområde. Tusentals forskare deltar i generalförsamlingen. IUGG:s 29:e generalförsamling hålls år 2027 i Sydkorea.

ett mycket snabbt, smalt och långt vindsystem som finns på de vidsträckta västvindarnas zon. På norra halvklotet är jetströmmens axel på breddgraden 30°N på ungefär 12 kilometers höjd där vindens hastighet vanligtvis är 40 m/s (= 144 km/h). Upptäckaren av fenomenet jetström är den finländska meteorologen och akademikern Erik Palmén (1898-1985).

betyder effekttäthet (W/m²) per viss våglängd vid granskning av solstrålning. När irradiansen för alla våglängder summeras får man den totala strålningseffekten från solen som träffar jorden per ytenhet (”solarkonstanten”).

är eldar eller ljuskällor som vanligtvis observeras på mörka obebodda områden nära mark- eller vattenytan eller alldeles vid ytan. Ett irrbloss ser till formen ut som en låga. En skimrande låga i blått eller grönt som har observerats vid kärr beror enligt teorin på kärrgaser (metan) som uppstår då organiskt material multnar. Lågorna är uppenbarligen kallare än vanlig eld och bränner inte sin omgivning. - Will-o'-the-wisp

En jon är en elektriskt laddad atom eller molekyl. Joner bildas när elektroner i en atom får så mycket extra energi – till exempel från elektromagnetisk strålning – att de frigörs från atomens inflytande. Detta leder till att fria elektroner och positivt laddade joner uppstår. När elektroner återförenas med joner sker en process som kallas rekombination.

Den enklaste jonen är protonen, som är kärnan i en väteatom efter att elektronen har avlägsnats. I atmosfären förekommer joner främst i jonosfären, från cirka 60 kilometers höjd och uppåt.

det vill säga rymdstrålning, är strålning som består av högenergipartiklar som kommer från rymden utanför solsystemet till jordklotet och som till största delen består av protoner. Den är starkast på en höjd av 20 kilometer där den joniserar luftmolekyler och ger upphov till sekundära partiklar under kollisionsreaktionen. - Cosmic radiation

är den nästvanligaste gasen i atmosfären som förekommer som en molekyl bildad av två syreatomer (O₂). Formen med tre molekyler (O₃) kallas ozon. Ungefär 21 % av atmosfärens gaser är syre. - Oxygen

är kemiska föreningar av kväve och syre. Ur klimatsynpunkt är dikväveoxid – även kallad lustgas eller kväveoxidul (N₂O) – den mest betydelsefulla. Den bildas främst genom processer inom jord- och skogsbruk. Ungefär 6 procent av växthusgasernas strålningsdrivning kommer från lustgas.

För luftkvaliteten är kväveoxider som kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO₂) viktiga. Dessa benämns ofta gemensamt som NOₓ. Kvävemonoxid bildas i motorer och vid uppvärmning, särskilt i dieselmotorer. Den oxideras snabbt i luften till kvävedioxid under påverkan av ozon. Kvävedioxid är ett gasformigt miljögift som spelar en central roll i bildandet av smog i städer.

är ett skikt i atmosfären där gaserna delvis är i ett joniserat tillstånd. Där finns fria elektroner och joner. Endast ungefär 0,1 % av gaserna i jonosfären är i ett joniserat tillstånd. Joniseringen förorsakas av solens kortvågiga strålning (<100 nm). Största delen av jonosfären förekommer endast dagtid på det halvklot som solen lyser upp. Man särkskiljer olika skikt i jonosfären enligt jondensitetens maximimängder. Underst är D-skiktet (60-90 kilometer) där jondensiteten vanligtvis är 10²-10³ partiklar/cm³. Det följande skiktet är E-skiktet (105-160 kilometer), jondensiteten 10⁵-10⁶ partiklar/cm³. Det översta skiktet i jonosfären är F-skiktet (300-1 000 kilometer) där jondensiteten på dagen är ungefär 10⁶/cm³ och på natten 10⁵. F-skiktet delas in i de två underskikten F1 och F2. Jonosfärens egenskaper (bland annat elektrondensitetens vertikalfördelning) undersöks med jonsonder som fungerar på olika radiofrekvenser. - Ionosphere

uppstår huvudsakligen genom strömmar i den flytande kärnan i jordens inre. Magnetfältet påminner till sin form om fältet hos en föreställd stavmagnet (dipol) i jordens mittpunkt. Dipolens axel är lutad cirka 11° i förhållande till jordens rotationsaxel. Lokala magnetfält uppstår också från magnetiskt material i jordskorpan.

avser hur mycket klimatet förväntas värmas upp om koldioxidhalten i atmosfären fördubblas. Enligt IPCC ligger känsligheten troligen mellan 2,5 och 4 °C.

är ett delområde inom meteorologin som undersöker jordens klimat.

är en skiva tillverkad av specialmaterial (kisel) som direkt omvandlar solstrålning som riktas mot den till elenergi. Celler används som energikälla till exempel utanför distributionsnätet. Satelliter och rymdsonder får sin huvudsakliga bruksenergi från dessa. De första solcellerna utvecklades i mitten av 1950-talet. - Photovoltaic cell

är en temperaturs enhet med förkortningen K. Kelvin-skalan är en absolut temperaturskala, vars nollpunkt är den absoluta nollpunkten (-273,15 °C). En kelvin är lika stor som en grad celsius. Lord Kelvin (egentligen W. Thomson, 1824–1907) var en engelsk fysiker som studerade termodynamik.

är ett begrepp som beskriver vädrets allmänna karaktär och variation över ett visst område under en lång tidsperiod. En typisk referensperiod är 30 år.

Ofta syftar klimatet på vädrets statistiska egenskaper, till exempel den genomsnittliga vintertemperaturen eller den typiska nederbörden under en viss månad på en viss plats.

är ett begrepp som syftar på koncentrationerna av föroreningar i luften. Exempelvis kan vägdamm, vissa föreningar från industri- och trafikutsläpp eller partiklar som sprids med röken från skogsbränder vara skadliga för hälsan om de förekommer i för höga halter i luften. Baserat på mätresultat av luftkvaliteten beräknas ett luftkvalitetsindex, som kan presenteras med en illustrativ färgkod eller kvalitetsbeskrivning (god, nöjaktig osv.).

är den rutt som en partikel rör sig, det vill säga bankurva. Trajektorn hos en gas eller partikel som startar från en punkt eller kommer från en punkt kan räknas ut om man känner till vindarna. Trajektoruträkningar har en viktig betydelse då man uppskattar rörelserutten av farliga ämnen (till exempel radioaktiva utsläpp) under olika väderförhållanden. - Trajectory

är en möjlig utvecklingsväg för framtidens klimat. Det är inte en prognos, men kan beskrivas som en villkorlig prognos: det visar vilka konsekvenser som uppstår om vissa antaganden om framtiden förverkligas.

Flera olika klimatscenarier kan beräknas baserat på alternativa antaganden, till exempel om framtida mängder koldioxidutsläpp och andra faktorer som påverkar klimatet.

är en etablerad benämning på en person som framför påståenden eller åsikter om klimatförändringen som avviker från den rådande uppfattningen inom forskarsamhället. Typiskt för skeptiker är att de har tonat ned människans påverkan på klimatförändringen, förnekat att klimatförändringen existerar överhuvudtaget eller underskattat dess konsekvenser.

är ett blixtliknande, långsamt urladdande elektriskt fenomen som har observerats under åskväder, men som hittills är vetenskapligt oförklarat. Klotblixten svävar fritt i luften, varar i flera sekunder och rör sig långsamt samtidigt som den lyser ungefär som en stark glödlampa. Dess storlek varierar från några centimeter till en meter. Klotblixten kan försvinna med en smäll eller ljudlöst, och den orsakar inga betydande skador som en vanlig blixt gör. Många forskare anser dock att klotblixten är en ofysikalisk föreställning.

är en hastighetsenhet som används främst inom flyg- och sjöfart, 1 knop = 1852 m/h = 1 nm/h. Här står nm (nautisk mil) för sjömil, vilket motsvarar 1852 meter – alltså den sträcka som utgör en bågminut längs jordens yta i nord-sydlig riktning. En hastighet på 10 knop motsvarar ungefär 18,5 km/h.

det vill säga kolmonoxid (CO) är en ofullständig förbränningsprodukt av kol. Den är ett farligt miljögift som bland annat förekommer i bilarnas avgaser. - Carbon monoxide

 IPCC - IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change

I en magnetkompass visar den magnetiserade nålen, som är balanserad i vågrätt läge, mot den magnetiska nordpolen. Denna riktning avviker från den verkliga nordriktningen med en vinkel som kallas magnetisk deklination eller missvisning.

eller en cirkulerande rörelse, uppstår i ett ämne där det finns temperaturskillnader. I atmosfären transporterar konvektion vanligtvis värme vertikalt (se även advektion).

Konvektion förekommer också i jordens flytande kärna, där temperaturskillnader, tillsammans med variationer i densitet och tryck, fungerar som drivkrafter. I solen sker konvektion i det yttre skiktet, där varmare och lättare materia stiger uppåt, medan kallare och tyngre materia sjunker nedåt.

innebär ett område dit vinden för med sig mer luft än den för bort. Nära markytan uppstår då stigande luftströmmar och ett lågtrycksområde.

Motsatsen till konvergens är divergens, där vinden för bort mer luft än den tillför, vilket ofta leder till nedåtgående luftströmmar och högtryck.

är ett samlingsnamn för allt vatten i fast form på jordens yta. Den omfattar glaciärer, is på sjöar och hav, snö samt tjälen i marken. Både fleråriga och säsongsbundna ismassor räknas till kryosfären. Den vetenskapliga disciplin som studerar kryosfären kallas kryologi.

är den vanligaste gasen i atmosfären (N₂).

var en klimatologiskt kall period som inträffade ungefär mellan åren 1450 och 1850. Under denna period förekom, åtminstone i Europa, flera kalla episoder då medeltemperaturen låg 2–3 °C under det normala. Lilla istiden är den kallaste perioden sedan den senaste istiden tog slut (i Finland för cirka 10 000 år sedan). Särskilt kallt var det under det sista decenniet av 1600-talet, då bland annat Finland drabbades av förödande missväxtår. Under Lilla istiden förekom även långa kalla perioder i andra delar av världen, men de inträffade inte alltid samtidigt, utan de klimatologiska förhållandena varierade kraftigt mellan olika delar av jordklotet. Lilla istiden var alltså inte en enhetlig, global "istid".

är jordklotets översta fasta skikt. - Lithosphere

betyder att gasmolekylerna i luften regelbundet vibrerar longitudinalt vilket leder till ett tryck på örats trumhinna och därigenom till en ljudförnimmelse. Ljudets hastighet i luften är ungefär 330 m/s (≈ 1 200 km/h).

är ett vetenskapsområde inom geofysiken som undersöker jordklotets klimat och väderfenomen som sker i atmosfären. Det undervisas i meteorologi vid Helsingfors universitet vid Institutionen för fysik.

Det är en punkt på jordytan där magnetfältet är vertikalt och spetsen på magnetfältsvektorn pekar nedåt från jordytan. Den magnetiska nordpolen rör sig i Arktis mot Sibirien. År 2025 befann den sig nära den geografiska nordpolen vid punkten 86° N och 139° E. Magnetiskt representerar polen sydmagnetism eftersom den attraherar kompassens nordpol.

Det är en punkt på jordytan där magnetfältet är vertikalt och spetsen på magnetfältsvektorn pekar uppåt från jordytan. Den magnetiska sydpolen rör sig långsamt nordväst nära Antarktis kust, söder om Australien. År 2025 var dess koordinater 64°S och 135°E.

är en klimattyp där det råder små skillnader mellan dygns- och årstidstemperaturerna. - Maritime climate

är den kraft per ytenhet som verkar mot en yta, orsakad av tyngdkraftens inverkan på luftpelaren ovanför – alltså egentligen vikten av all luft ovanför dig. När man rör sig uppåt i atmosfären minskar lufttrycket, eftersom en del av luften då befinner sig under observatören.

Vid markytan varierar lufttrycket beroende på låg- och högtryckens rörelser, och dessa variationer har stor betydelse för det rådande vädret. Det normala lufttrycket är 1013 hektopascal. Tidigare användes ofta enheten millibar, som är lika stor som hektopascal.

är ett område där lufttrycket är lägre än i omgivningen. På en väderkarta bildas en eller flera cirkelformade linjer runt lågtryckets centrum (L), så kallade isobarer. Ju lägre lufttrycket är i centrum jämfört med omgivningen, desto djupare är lågtrycket. När ett lågtryck förstärks, sjunker lufttrycket ytterligare. Om lufttrycket börjar stiga igen, säger man att lågtrycket "fylls ut" – vilket innebär att det försvagas. Lågtrycksområden är ofta förknippade med nederbörd, särskilt i samband med tillhörande väderfronter.

är snabba förändringar i jordens magnetfält som kan observeras under en rymdväderstörning. En magnetisk storm räcker vanligtvis från några timmar till några dygn. Under den kan  kompassnålen svänga flera grader och magnetfältets styrka kan ändra tiotals procent från sitt konstanta värde. En magnetisk storm beror på partikelutbrott från solen som lagras i jordens  magnetosfär och bildar breda elektriska strömsystem kring jordklotet, vilka förorsakar magnetfält som kan observeras på jordytan. I Finland registreras magnetiska förändringar förorsakade av störningar i rymdvädret kontinuerligt bland annat på Meteorologiska institutets observatorium i Nurmijärvi. - Geomagnetic storm

På de tropiska områdena förekommer kraftiga lågtryck som har olika namn både beroende på havsområdet och vindhastigheten. En tropisk orkan på Atlanten kallas orkan men i de västliga delarna av Stilla Oceanen tyfon och på Indiska Oceanen cyklon. - Hurricane

Magnetosfären är jordens magnetfälts influensområde som till största del styr solvindens partiklar förbi jordklotet. Magnetosfären sträcker sig i solens riktning 45 000-80 000 kilometer från jordklotet. På nattsidan av jordklotet är de magnetiska fältlinjerna utsträckta till en lång svanslik struktur som räcker ända ut till avståndet av månen från jorden.

Magnetosfären fungerar som ett skydd mot solvindens partiklar genom att förhindra dem från att tränga ned till jorden. En del av partiklarna tränger in i magnetosfären. En del fångas i magnetosfärens strålningsbälten (Van Allen-bälten) och en del styrs till nattsidan av magnetosfären och lagras där i plasmasfären. Partiklarna på nattsidan förflyttas av magnetfältet och accelereras av elfälten runt de magnetiska polerna där de förorsakar polarsken och magnetiska stormar, det vill säga störningar i rymdvädret.

uppstår då luftens temperatur på markytan sjunker under noll grader under den termiska växtperioden. - Night frost

är ett aritmetiskt medelvärde på åtta observationer som under ett dygn görs med tre timmars mellanrum. Observationerna görs i Greenwich tid (UTC) 0 h-24 h, vilket betyder att dygnets första observation i Finland är klockan 2 (sommartid klockan 3). Medeltalet av de automatiska väderstationerna räknas på samma sätt som ett medeltal av 8 punktobservationer. Månadsmedeltalet är ett medeltal av dygnsmedeltalen och årsmedeltalet är medeltalet av månadsmedeltalen. - Mean Temperature

var klimatologiskt en varm period i Europa och Nordamerika ungefär 100 år på bägge sidor av år 1000. På Grönland började värmeperioden uppenbarligen redan på 600-talet. I Finland dateras den medeltida värmeperioden till tidsperioden 980-1250 e.Kr. Vintrarna var då synnerligen milda och snöfria i mellersta Finland. Den medeltida värmeperioden var dock inte ett globalt utan mera ett lokalt fenomen. I Norge odlade man sädesslag betydligt mer norrut än idag. Island och Grönland bosattes under den medeltida värmeperioden. - The medieval climatic optimum

är ett ljusfenomen på natthimlen som varar högst några sekunder, vilket uppstår när små objekt som kretsar kring solen (meteoroider) kolliderar med jordens atmosfär och brinner upp på ett ögonblick, vanligtvis på 50–100 kilometers höjd. En meteorit är en meteor som har landat på jorden.

är en forskare med universitetsutbildning inom meteorologin. En meteorolog forskar i väder, klimat och atmosfär samt gör prognoser om förändringar som sker i dessa för allmänheten och andra användare. I Finland sker grundutbildningen för meteorologer vid Helsingfors universitet. Meteorologiska institutet är den huvudsakliga arbetsgivaren för meteorologer.

är antingen geostationär eller med polärbana. De förstnämnda roterar kring jordklotet vid ekvatorn på en höjd av 36 000 kilometer med samma hastighet som jordklotet (till exempel Meteosat). De sistnämnda rör sig längs en bana som nästan går via polerna, vanligtvis på 850 kilometers höjd. I satelliter finns mätare för synligt ljus och infraröd strålning. Av mätarna för synligt ljus kan man bedöma molnmängden och av mätaren för infraröd strålning temperaturen. - Weather satellite

Under de senaste ungefär miljoner åren har arealen på jordklotets glaciärer och jordklotets medeltemperatur varierat i perioder på 90 000, 42 000 och 23 000 år vilka kallas Milankovich cykler. De uppstår på grund av en långsam förändring i jordens omloppsbanas ovala form, förändringar i jordklotets axels lutningsvinkel och dess riktning. Enligt Milankovich teori ökar glaciärbildningen om omloppsbanans ovala form är sådan att jordklotet är längst bort från solen då sommaren på norra halvklotet börjar. Om lutningen på axeln dessutom är stor blir sommaren på norra halvklotet lång och sval, och snön som kommit på vintern hinner inte smälta vilket leder till att glaciärbildningen ökar. Milutin Milankovich (1879-1958) var en serbisk matematiker som utvecklade sin istidsteori under 1920-1940-talen. - Milankovich Cycles

är vinkeln mellan den magnetiska nordriktningen (kompassriktning) och den verkliga nordriktningen. I Finland är missvisningen (deklinationen) 4°-10° mot öster. Dess årliga förändring är ungefär 0,1˚ mot öster. - Geomagnetic declination, Magnetic variation

är klara slöjlika molnformationer som observeras under sommarnätter på norra himlen efter solnedgången. De bildas i mesosfären på 80 kilometers höjd av svävande iskristaller. Molnen är tunna, bara 0,5-2 kilometer men till sin omfattning är de till och med många gånger större än Finlands yta. - Noctilucent clouds

det vill säga mängden regn. Nederbördsmängden är regnmängden per areal och tid. Vanligtvis anges den i millimeter per arealenhet. Om nederbördsmängden under ett dygn har varit 1 mm motsvarar den ett millimeter tjockt vattenskikt per kvadratmeter, med andra ord 1 liter vatten. Den största uppmätta dygnsnederbörden någonsin i Finland är ungefär 200 mm. - Precipitation

är vattenånga som kondenserats till droppar och iskristaller. Luften som stiger uppåt från jordytan avkyls ungefär 1 °C per hundra meter. Då temperaturen stiger uppåt och uppnår daggpunkten börjar vattenångan kondenseras till droppar och det bildas ett moln. Om det finns iskristaller i molnet  sublimeras vattenångan i kristallerna som kan växa till större iskristaller och kommer ner som snö. - Cloud

betyder att luftens temperatur under natten sjunker under noll från markytan till en höjd på två meter, där den officiella meteorologiska temperaturen mäts. Om temperaturskiktet med noll grader ligger under 2 meter är det fråga om markfrost. - Severe night frost

är ämnen som faller ned på jorden eller vattnet ur luften och vanligtvis är svavel- eller kväveföreningar. Nedfallet kan också vara radioaktivt. Nedfallet kan komma antingen med regnet (vått nedfall) eller som torrt nedfall. Utgående från nedfallets surhet ( pH-värde) talar man också om surt nedfall. Stenkol och brunkol innehåller svavel och förorsakar därför sura regn. Största delen av det skadliga nedfallet härstammar från industri- och trafikutsläpp. Naturliga nedfall uppstår till exempel vid vulkanutbrott. En knapp femtedel av Finlands svavelnedfall kom år 2000 från källor inom Finland, av kvävenedfallet orsakades en tredjedel av Finlands egna utsläpp. I Finland utför bland annat Meteorologiska institutet och SYKE mätningar och uppföljning som berör nedfall. - Deposition

är en plats där man gör regelbundna och kontinuerliga observationer av ett visst objekt. Meteorologiska institutet upprätthåller ett meteorologiskt observatorium i Jockis och ett geofysiskt observatorium i Nurmijärvi. Det arktiska forskningscentret i Lappland gör också meteorologiska observationer och sonderingar. Huvuduppgiften för observatoriet i Nurmijärvi är att följa med variationerna i jordens magnetfält. Observatoriemätningar är vetenskapligt särskilt värdefulla när de har pågått länge då man får fram långsamma förändringar i de fenomen som observeras. I Sodankylä har man gjort meteorologiska observationer ända sedan år 1908, i Nurmijärvi från 1953 och i Jockis från 1957. - Observatory

är en gren av geofysiken som studerar haven. Det undervisas vid Helsingfors universitets matematisk-naturvetenskapliga fakultet. Även vid Meteorologiska institutet utförs oceanografiska undersökningar och observationer.

är en vetenskaplig disciplin som studerar jordens klimatiska förhållanden innan meteorologiska mätinstrument började användas, ända tillbaka till miljontals år sedan. Inom paleoklimatologi används indirekta data (proxies) om klimatförändringar, som till exempel information från glaciärborrkärnor, sediment från havsbotten och trädringar.

är utsänt av ett radioaktivt ämne, solens strålning eller kosmisk strålning som innehåller joniserad strålning som kan bestå av alfapartiklar, betapartiklar, neutroner, elektroner, protoner eller andra atompartiklar. - Particle radiation

betyder nedbrytning av atomkärnor och den strålning som är förknippad med den, vilket finns i tre olika former. Alfa-partiklar är heliumkärnor som bara kan röra sig några centimeter i luften. Beta-partiklar är elektroner som kan röra sig några meter. Gammastrålning kan röra sig hundratals meter eller till och med kilometer. Den vanligaste källan till naturlig radioaktivitet i luften är nedbrytningsprodukterna av uran, särskilt radon-222. Meteorologiska institutet övervakar konstant luftens radioaktivitet i Finland med registrerande mätinstrument.

är en tryckenhet enligt SI-systemet, och dess symbol är Pa. 1 Pa = 1 newton/m². Tidigare användes millibar (mb) inom meteorologi, men numera används hektopascal (hPa) i väderprognoser, där 1 hPa = 100 Pa. Hektopascal är lika stort som millibar. Det normala atmosfärstrycket vid havsytan är cirka 1013 mb = 1013 hPa.

Blaise Pascal (1623–1662) var en fransk filosof, matematiker och fysiker som studerade bland annat lufttryck.

uppstår på båda sidor av ekvatorn, när de regelbundna planetariska vindarna blåser från högtryckszonerna vid vändkretsarna mot ekvatorn. På den norra halvklotet påverkas vindens riktning av Corioliskraften, vilket gör att passadvindarna blåser från nordost (nordostpassatvindar), medan på den södra halvklotet blåser de från sydost (sydostpassatvindar).

anger surhetsgraden i en lösning. Den mäter mängden aktiva vätejoner. Då pH-värdet sjunker med en enhet växer surheten till det tiodubbla. En neutral lösning har pH-värdet 7. Högre värden än det är basiska (till exempel lut, det vill säga natriumhydroxid), lägre sura (till exempel saltsyra). - pH number

är permanenta vindar såsom passadvindar och västvindar som hör till det allmänna vindsystemet i jordklotets atmosfär. - Planetary winds

är ett ellipsformat område runt jordklotets magnetiska poler där det alltid förekommer polarsken. Området ligger på ungefär 2 000 kilometers avstånd från den magnetiska polen. Ovalen utvidgas och krymper i nord-sydriktningen enligt den magnetiska aktiviteten. I genomsnitt är ovalens södra delar nattetid ovanför Lappland. Ovalerna på norra och södra halvklotet är sinsemellan nästan symmetriska. - Auroral Oval

är en treatomig syremolekyl (O₃). Det bildas i stratosfären när solens ultravioletta strålning sätter igång fotokemiska reaktioner. Å andra sidan bildas ozon nära markytan från luftföroreningar.

Ungefär 90 procent av all ozon finns i stratosfären, medan de återstående cirka 10 procenten finns i troposfären (under 10 kilometers höjd). Stratosfärens ozonskikt stoppar det mesta av den ultravioletta strålning som är skadlig för biologiskt liv. I den nedre atmosfären är ozon ett miljögift, som bildas särskilt från trafikutsläpp och skogsbränder.

Ozonhålet eller förtunningen av ozonskiktet är ett fenomen som upptäcktes ovanför Antarktis under 1980-talet. Det orsakades av gaser som användes av industrin (bland annat freoner), vars ämnen startade reaktioner som förstörde ozon. En överenskommelse om att begränsa användningen av ozonförstörande ämnen nåddes 1987 i Montrealprotokollet, men återhämtningen av ozonskiktet till sitt ursprungliga tillstånd kommer fortfarande att ta flera decennier.

finns på en höjd av 15–30 kilometer, där största delen av stratosfärens ozon är koncentrerat. Ozonlagret skyddar jordens yta från för mycket ultraviolett strålning (UV).

är joniserad gas. Den består av positiva joner och negativa elektroner. Plasma är som helhet elektriskt neutral men leder elektricitet bra. El- och magnetfältet påverkar dess rörelser. Solvinden i jordklotets närrymd är plasma. - Plasma

uppstår i zonen där kalla, polariska maritima och varma maritima luftmassor från mellanbreddgraderna möts. Där bildas lågtryck med väderfronter.Polar front

är den 66,5° breddgraden på det norra och södra halvklotet. På norra halvklotet sjunker solen inte under den under en viss tid mellan dagarna för solstånden (ungefär den 21 mars till den 21 september) och stiger inte på vintern (mellan den 21 september och den 21 mars). - Polar circle, Arctic circle

betyder att jordklotets magnetfält växlar på så sätt att den magnetiska nordpolen blir sydpol och tvärtom. Polomkastning sker vanligtvis en till två gånger under en miljon år. Polomkastningsskedet räcker 1 000-20 000 år. Man känner till tusentals polomvändningar under jordklotets geologiska historia. - Geomagnetic field reversal

är ett koncentrationsmått, en miljondel av volymen (parts per million). Det används som en enhet för mycket små koncentrationer; ppm är en tiotusendel av en procent. Till exempel är koldioxidkoncentrationen i jordens atmosfär något över 400 ppm.

är moln i stratosfären på 15-25 kilometers höjd som i huvudsak är bildade av iskristaller och ofta är mandelformade. De syns bäst i skymningen på morgonen eller kvällen i januari-februari på de nordliga breddgraderna. Bäst syns pärlemormoln på bergsområden (till exempel Skanderna) på den undre vindens sida. - Nacreous Clouds

Det sker genom att en uppsättning mätinstrument (temperatur-, fuktighets- och tryckmätare) och en radiosändare lyfts upp i de högre luftlagren med hjälp av en gasballong. Radiosändaren skickar data till en mottagningsstation, vilket gör att man får information om väderförhållanden på olika höjder, vanligtvis upp till 25–30 kilometers höjd. Vindriktning och hastighet bestäms genom att följa bollens rörelser.

Meteorologiska institutet genomför dagliga radiolokaliseringar vid två stationer: i Jokioinen och i Sodankylä.

är en period på 30 år som används inom atmosfärforskning med vilken man till exempel jämför de klimatologiska medeltalen under ett år (till exempel temperatur) då man vill ha information om medeltalet är över eller under långtidsmedeltalet. Den senaste referensperioden omfattar tidsintervallen 1971-2000. - Climatological Normal Period

uppstår när kondenserade molndroppar växer genom att förenas och kollidera med varandra. Detta föregås av att tillräckligt stora molndroppar bildas genom samverkan mellan iskristaller och små vätskeformade molndroppar. Regn uppstår till exempel under lågtryck då luften är i en stigande rörelse. Regnet kan komma i skurar eller vara ihållande.

En regnbåge uppstår när solljuset bryts och reflekteras i vattendroppar i en vinkel på 42° från dess infallsvinkel (den primära regnbågen) eller 51° (den sekundära regnbågen). Ljuset bryts i dropparna i olika färger, och färgerna ordnas från insidan till utsidan som: violett, blå, grön, gul, orange och röd. I den sekundära regnbågen är färgerna i omvänd ordning.

är ett kortvarigt och kraftigt regn som vanligtvis kommer från en bymoln. Under en regnskur kan det också falla hagel. Man kan också tala om enbart en skur. När nederbörden faller i form av snö från ett bymoln används termen snöby.

är andelen vattenånga (i procent) av den maximalt möjliga mängden vattenånga som luften kan innehålla vid en viss temperatur. Ju högre lufttemperaturen är, desto mer vattenånga kan luften innehålla. Därför kan en ganska låg absolut fuktighet innebära hög relativ fuktighet vid låga temperaturer.

inträffar två gånger per år. Sommarsolståndet infaller vid Midsommar ungefär den 21 juni. Då är dagen längst på norra halvklotet och kortast på södra halvklotet. Situationen är omvänd kring jul då vintersolståndet infaller ungefär den 22 december. - Solstice

Polarsken, eller norrsken, är ett ljusfenomen i atmosfärens övre del  jonosfären från 100 kilometers höjd och uppåt. De uppstår på polarområdena runt de magnetiska polerna både på norra och södra halvklotet. Polarsken uppstår då solvindens partiklar stöter ihop med syre- och kvävemolekyler styrda av jordens magnetfält och accelererade av elfälten. I sammanstötningen uppkommer polarsken som vanligtvis är gulgröna eller röda.

Meteorologiska institutet har filmat polarsken i Finland med specialkameror sedan år 1957. På södra halvklotet kan polarsken även kallas sydsken. - Northern lights, aurora

är långsamma svängningar i atmosfären och de stora havsströmmarna (planetära vindar) på stor skala. I atmosfären är våglängden för Rossbyvågor vanligtvis 4000–8000 km, medan den i världshaven är på ordningen hundratals kilometer.

Termen kommer från den svenska meteorologen C. G. Rossby (1898–1957). Rossby utvecklade teorin om de planetära vågorna på 1930-talet.

är en himlakropp som roterar kring en annan himlakropp i solsystemet. Till exempel månen är jordens satellit men ordet används vanligtvis för att beskriva en konstgjord satellit byggd av människan som roterar kring jordklotet eller en annan planet. Satelliterna kallades förr konstgjorda månar. Man kan också kalla en satellit för rymdsond. Den första konstgjorda satelliten sändes ut i rymden för att rotera runt jorden år 1957.

innebär att det i jordens magnetfält långsamt från år till år sker en relativt jämn förändring vilket beror på de materiaströmningar som sker i jordklotets magnetfälts kärna (på ett djup av 2 900 kilometer). I sin helhet försvagas jordens magnetfält ungefär 0,1 % per år. I Finland förändras till exempel kompassnålens riktning på grund av den sekulära ändringen ungefär 0,1° österut per år. - Secular change

uppkommer på våren och sommaren då solen värmer upp jordytan vid kusten så att den blir varmare än havet. Om den allmänna luftströmmen inte är stark uppstår en lokal vind som på grund av temperaturskillnaden mellan land och hav blåser från havet mot land men i de högre luftskikten (500-2 000 meter) är riktningen motsatt. - Sea breeze

är den höjd på vilken lufttrycket (eller densiteten) minskat från värdet på jordytan med faktorn e (≈ 2,7). Den är i jordklotets atmosfär ungefär 8 kilometer ända till en höjd på 80 kilometer. För varje höjdförändring på 8 kilometer avtar trycket med ungefär 37 %. - Scale Height

är ett uttryck som skildrar ljusets mängd då solens övre kant är högst 6 grader under horisonten. Denna tidsperiod kallas också "borgerlig" skymning. Då solen befinner sig 6-12 grader under horisonten talar man om nautisk skymning, det vill säga sjöfararens skymning då horisonten ännu urskiljs vid navigering av fartyget. Då gradavståndet är 12-18 är det frågan om astronomisk skymning då också de svagaste stjärnorna syns. Då solens höjdvinkel är större än 18 grader under horisonten börjar den mörkaste natten. - Twilight

består av föreningar som bildas då solljuset reagerar med kolväten och kväveoxider. De kommer ut i luften ur bilarnas avgaser och industrins utsläpp. Smoggen är ett problem i storstäder. De mest kända fallen är Los Angeles i USA och Aten i Europa. - Smog

bildas av små iskristaller som finns i molnen tillika med underkylda droppar då temperaturen är under 0 °C. Dropparna uppkommer då vattenånga kondenseras till fasta ämnespartiklar i luften. En del av de mikroskopiska dropparna fryser till is och fungerar sedan som sublimeringscentra. Då temperaturen endast är några grader under noll tenderar iskristallerna att fastna i varandra till snöflingor som väger en miljondels gram. De sexkantiga iskristallerna kristalliseras direkt ur vattenånga och täta isstrukturer ur vattendroppar. - Snow

bildas av snöflingor som till en del smultit. - Wet snow, sleet

är en vit, ogenomskinlig bit på under 10 millimeter som till en del påminner om en diamants kristallspetsar och som snöar ur jämförelsevis låga skurmoln under höstar och vårar. Snöhagel är skörare än hagel. Tämligen ofta observeras snöhagel vid utbrott av kall luft under försommaren då underkylt vatten i moln fastnar på snöflingornas ytor. Då är det svårt eller omöjligt att observera den ursprungliga formen av en snöflinga. Samtidigt med snöhagel kan det också snöa småhagel. - Graupel

Koronautbrott i en båtmast under ett åskmoln som fått sitt namn efter ett helgon. Går också under benämningen irrbloss - Saint Elmo's fire

är dimma som uppkommer sent på hösten eller under förvintern då en mycket kall luftmassa (under -15°C) kommer över öppet hav. - Sea smoke

är den av solen mot jordklotet riktade elektromagnetiska strålningens totaleffekt i atmosfärens yttre gränser. Solarkonstanten är ungefär 1 365 W per kvadratmeter på ett sådant klot, vars radie är det genomsnittliga avståndet från jordklotet till solen (150 miljoner kilometer). Den här effekten är 1 365 W/4 ≈ 340 W per arealenhet på jordklotet. Emellertid reflekteras ungefär en tredjedel av denna effekt tillbaka ut i rymden utan att på något sätt påverka värmeomständigheterna på jordklotet (albedo). Solarkonstanten varierar med några promille genom solens egen strålningsverksamhet - Solar constant

är variationen i solens strålningsaktivitet som starkast framträder i solstrålningens kortvågsområde och i mängden partiklar som solen sänder ut. Då solens aktivitet är maximal är rymdvädret i jordklotets närrymd växlande och det förekommer störningar. - Solar activity

är tiden mellan två faser där mängden solfläckar är minimal. Denna tid är i genomsnitt 11 år men kan variera mellan 7 och 17 år. Senast uppnåddes ett maximum av solfläckar år 2000 och ett minimum år 2008. Enligt nuvarande uppgifter kommer nästa maximum av solfläckar att inträffa år 2012-2013. - Solar cycle, Sunspot cycle

anemometer

uppnås då vindhastigheten i medeltal inom 10 minuter överstiger ett visst tröskelvärde. I Finland är det 21 m/s (ungefär 76 km/h) men internationellt använder man värdet 25 m/s (90 km/h). I Finland observeras stormsituationer nästan endast på havsområden och fjällvidder. - Severe gale, Storm

Skillnaden mellan den solstrålning som sugs upp i klimatsystemet och den långvågiga strålning som avlägsnas från jorden ut i rymden kallas jordens strålningsdrivning. Balansen hos denna förändring är klimatförändringens strålningsdriv. Den kan förorsaka förändringar både i den kortvågiga och långvågiga strålningen. I det första fallet kan det vara fråga om variationer i den strålning som kommer från solen. Det andra fallet förorsakas till exempel av en förändring i växthusgasernas halter. Av alla växthusgaser förorsakar koldioxid ungefär 60 % strålningsdriv. Människans nettopåverkning på strålningsdrivet är ungefär 1,6 W/m² jämfört med situationen under den förindustriella tiden (före cirka 1750). - Radiative forcing

sker då molekylerna i atmosfären absorberar en ljuspartikel och sänder den omedelbart vidare men oftast i en riktning som avviker från den ursprungliga. Då strålningens våglängd blir kortare är strålningsspridningen kraftigare och sker då som mest i alla riktingar. Himlens blåa färg är strålningsspritt solljus. - Scatter

är en mörk fläck som syns på solens yta och har en diameter på över hundra kilometer. Solfläckarna är kraftiga centra i solens magnetfält där magnetflödets täthet är ungefär 10 000 gånger större än jordens magnetfält. Mängden fläckar varierar i cykler på ungefär 11 år. Då antalet fläckar är som störst är solen aktiv och den utstrålar mer än då antalet fläckar är lågt. Då ett maximum av fläckar uppnås ser man mer norrsken på jordklotet än annars och det förekommer störningar i jordklotets magnetfält, magnetiska stormar. Antalet solfläckar mäts med solfläckstalet. Senaste maximiåret för solfläckar var år 2000 och följande är 2012-2013. - Sunspots

är ett fenomen i världshaven som beror på månens och solens dragningskraft och kan ses vid kusterna som en regelbunden variation i vattnets höjd. Det höga vattenståndet (flod) och det låga vattenståndet (ebb) upprepas två gånger per dygn med ungefär 12 timmars mellanrum. Tidvattenfenomenet observeras också i jordklotets atmosfär och litosfär. - Tide

är en beväring inom försvarsmakten som utbildats för väderuppgifter gällande artilleriets ballistik och för flygvädertjänst inom flygvapnet. Man utbildar också väderunderofficerer. Idag sker utbildningen i Niinisalo och tar ungefär fyra veckor. - Weatherman

är en liten mätapparat som vanligtvis gör observationer om sin omgivning av sådana objekt som det inte är möjligt att utföra direkt mätning av på andra sätt. Inom rymdforskning kallar man den lilla apparaten som finns på en rymdsond för sond. Den mäter till exempel sammansättningen av en planets atmosfär. Inom meteorologiska mätningar använder man radiosonder för att mäta atmosfärens storheters vertikalfördelning. Den viktigaste tillverkaren av radiosonder är Vaisala Oyj. - Sonde

är plasma som slungas ut i rymden från solen. Plasmat består i huvudsak av elektroner och protoner. Solvindens täthet och hastighet varierar stort. Den typiska partikeltätheten är 1-10 partiklar per kubikcentimeter och hastigheten 300-700 kilometer per sekund. - Solar wind

är en gas som det bara finns litet av i atmosfären. Sådana är till exempel alla växthusgaser vilkas halter avsevärt är under en procent. - Trace gas

är centrum av en orkan där det är nästan vindstilla och ofta molnfritt. Stormens öga är ett cirkelformat område vars diameter vanligtvis är 50-70 kilometer. Runt stormens öga är vinden, regnet och åskan som kraftigast. Då stormens öga passerat byter vinden riktning till motsatt håll. - Eye of the Storm

är ett mycket kraftigt och långvarigt (timtal) åskmoln med ett uppströmnings- och ett fallvindsområde som förutom blixtar får till stånd våldsamma väderfenomen: hagel, tornador och fallvindar. Den uppkommer i en mycket ostadig situation där vindens riktning snabbt ändrar nerifrån uppåt. Vindens hastighet kan överstiga 30 m/s. - Supercell

Finlands miljöcentral SYKE är ett forsknings- och utvecklingscentrum inom miljöbranschen. Den undersöker och bedömer förändringar i miljöns tillstånd och åtgärder som påverkar dem samt förändringarnas ekonomiska och samhälleliga inverkan. SYKE grundades år 1995 och lyder under Miljöministeriet. Antalet arbetstagare är ungefär 600. - The Finnish Environment Institute

Ett synoptiskt observationssystem betyder internationellt överenskomna samtidiga väderobservationer av atmosfärens olika egenskaper. En synoptisk väderkarta framlägger uträknade låg- och högtryckssystem på basis av dessa observationer samt andra väderuppgifter med sina egna symboler på observationsnätverkets område. - Synoptic

är vilken som helst process, funktion eller mekanism som binder växthusgaser, aerosol eller gaser som indirekt ökar växthusgashalterna, i atmosfären. Exempel på sänkor är jordmånens växtlighet och havens ytskikt som binder koldioxid i fotosyntesen varifrån den frigörs genom förbränning eller förmultning. - Sink

är proportionell till den mängd värmeenergi som finns i materian. I kall materia finns det mindre energi, i varm mera. I gas såsom i atmosfären anger temperaturen på en viss plats den genomsnittliga rörelseenergin hos gasmolekylerna. Ju större rörelseenergin är desto högre är temperaturen och tvärtom. Termometerns tal är alltså proportionellt till rörelseenergin hos de luftmolekyler som finns runt den. - Temperature

uppstår då en luftpelare som solen värmt stiger uppåt. Sådana situationer förekommer särskilt under soliga sommardagar på kontinenten. Glidflygplan och stora fåglar utnyttjar termikströmningen. - Thermic Convection

definieras på basis av medeltemperaturerna under ett dygn. I Finland börjar hösten (våren) då dygnets medeltemperatur hålls mellan +10 °C (0°C) och 0°C (10°C). Då den termiska vintern börjar ska dygnets medeltemperatur konstant underskrida 0°C och när den slutar stadigvarande överskrida 0°C. Den termiska sommaren börjar då dygnets medeltemperatur konstant överskrider +10°C och slutar då den konstant underskrider +10°C. Med konstanta överskridningar eller underskridningar menar man i huvudsak att minst fem på varandra följande dygns medeltemperatur ska överskrida eller underskrida en viss given gränstemperatur. I Finland är vintern den längsta termiska årstiden och våren den kortaste. - Thermal seasons

baserade sig tidigare på utvidgning av ämnen (kvicksilver, sprit) men de moderna termometrarna är elektroniska digitalmätare. På väderstationer mäts temperaturen elektroniskt med ett motstånd vars resistans varierar enligt temperaturen. På detta sätt kan man kontinuerligt följa med temperaturen och uppgifterna förs automatiskt till datatrafiknäten. - Thermometer

är ett fenomen som förekommer i kallt klimat där jordens ytskikt fryser under vintern. Om tjälen inte smälter under sommaren är det fråga om så kallad permafrost. - Ground frost

uppstår vid otillräcklig förbränning av bränslen då en del av kolet i bränslet inte förbränns utan hamnar som utsläpp i omgivningen. Nedfall av svart kol på till exempel polarområdenas glaciärer har en uppvärmande effekt på klimatet. - Black carbon, soot

är grumlighet i luften som beror på mycket små torra partiklar. Det skiljer sig från grått dis på det sättet att dess färg är grågul i riktning mot solen och blåskiftande på övriga ställen. Torrdis sveper in landskapet i en jämn slöja och gör dess färger matta. I Finland förorsakas torrdis av dammet från stäpperna i Ryssland som förs med de typiska sydostliga strömmarna eller skogsbränder i närbelägna områden, ibland till och med av damm från Sahara. - Haze

det vill säga advektion av en luftförorening som transporteras i atmosfären med ursprung i en begränsad källa. Utsläppskällan kan till exempel vara en fabrik, motortrafik, ett kärnkraftverk eller ett vulkanutbrott. Då transporten sker långt bort, över flera hundra kilometer, talar man om långväga transport. - Transport

är en våldsam, lokal, begränsad virvelstorm vars livslängd vanligtvis är kort. Dessa påträffas på sommaren i Finland. En tromb uppstår vanligtvis i samband med ett åskmoln. På molnets undersida bildas både horisontala och vertikala virvlar som förenas till en bred virvelpelare. I en tromb roterar luften snabbt runt sin vertikalaxel. I trombens virvel är vindhastigheten minst 18 meter per sekund men den kan till och med uppnå orkanstyrka. Till exempel i Nordamerika är tromberna kraftigare och de kallas tornador. - Tornado

är gränssnittet mellan troposfären och stratosfären som över polerna är på 8 kilometers höjd och vid ekvatorn på 18 kilometers höjd. I tropopausen upphör atmosfärens temperatursjunkning. I stratosfären hålls temperaturen tämligen konstant på grund av inverkan av UV-strålningens arbsorptionseffekt i ozonskiktet. - Tropopause

är luftens (eller en annan gas eller vätskas) virvlande som bland annat förorsakar vindens byighet. - Turbulence

är förkortning av orden Unidentified Flying Object, det vill säga ett oidentifierbart flygande objekt som varken observatörer eller yrkesmän har kunnat ge en naturlig förklaring till. Den största delen av dessa observationer är flygplan, satelliter, fåglar eller andra flygande objekt, ljusfenomen i atmosfären eller astronomiska fenomen. Observationerna har ofta gjorts under förhållanden som skiljer sig från det normala. Fenomenen blir ofta oidentifierade på grund av bristfälliga (eller till och med snedvridna) observationer. - Unidentified Flying Object

(UV) är elektromagnetisk strålning vars våglängd (l) är kortare än det synliga ljusets, 10-400 nm (nanometer). UV-strålningen indelas ännu i UVC, l < 280 nm, UVB, 280 nm < l < 315 nm och UVA 315 nm < l < 400 nm. Den största delen av solens UV-strålning absorberas i stratosfären. Med tanke på biologiskt liv har UVB den farligaste våglängden. - Ultraviolet radiation

är en snabbare uppvärmning av klimatet som sker i stadsområden än i omkringliggande regioner. Fenomenet beror på att meteorologiska observationer görs i stadsområden där temperaturen enligt observationer kan vara flera grader högre är på den närliggande landsbygden. Felet som beror på fenomenet urban värmeö är ändå inte betydande för den globala uppvärmning som förorsakas av växthusgaserna. Forskarna uppskattar att dess andel av den globala temperaturökningen är ungefär 0,06 °C under den hundraåriga perioden 1900-2000, det vill säga mindre än en tiondel av den totala observerade temperaturökningen. - Urban heat island

är den så kallade världstiden det vill säga det lokala klockslaget på nollmeridianen (Greenwich-meridianen). I Finland är vintertiden 2 timmar före UTC och sommartiden 3 timmar före. UTC används för samtidiga geofysikaliska observationer på olika håll av jordklotet. - Universal Time Coordinated

är en oönskad förflyttning av materia eller energi från en källa till omgivningen som beror på människans verksamhet. De mest kända utsläppstyperna är växthusgaserna som förorsakas av industrin och trafiken. - Emission

det vill säga UVI anger effekten på den skadliga ultravioletta strålningen (UV) med ett heltal på en skala som inte har någon övre gräns. UV-indexet noll betyder att det inte alls finns någon strålning. Det lönar sig att skydda sig mot solen då UV-indexet överstiger värdet 3. UVI-värdet 6 och värden som överstiger det betyder stark strålning. Värdet 8 och värden över det är mycket stark strålning. Under högsommaren vid middagstid varierar UV-indexet i Södra Finland under en molnfri dag mellan 5 och 6. - UV-Index

atmosfär

 orkan

förkortning av ultraviolett strålning.

är luftens strömning från en plats till en annan. Hastighet och riktning är vindens egenskaper. Det väderstreck varifrån vinden blåser är vindriktningen. - Wind

är den uträknade (virtuella) temperaturen som vid torrt väder borde råda så att dess densitet och tryck skulle vara detsamma som i den fuktiga luften som råder. Vanligtvis är den virtuella temperaturen högst någon grad högre än den rådande temperaturen. På detta sätt eliminerar man fuktens inverkan i vissa fysikaliska lagar som beskriver atmosfärens tillstånd. - Virtual temperature

är Meteorologiska världsorganisationen (World Meteorological Organization) som lyder under FN och vars centralort är i Gèneve.

är de meteorologiska elementens (temperatur, nederbördsmängd, vindhastighet och vindriktning, luftens fuktighet och tryck mm.) tillstånd på en viss plats under en viss stund. - Weather

är gränssnittet mellan två luftmassor med olika egenskaper. I samband med en kall väderfront trycker sig luftmassan som en kil under den varma. I samband med en varm väderfront stiger den varmare luften och den kallare luftmassan blir under som en kil. Till en kall luftfront hör kraftiga skur- och åskmoln samt byiga vindar. Till en varm front hör jämna vindar. - Weather Front

är en uppskattning av atmosfärens kommande tillstånd under olika långa tidsintervall. I prognosen finns bl.a. uppgifter om temperatur, vind, lufttryck, fuktighet, sannolikheten för regn för olika områden. Det vanligaste prognosintervallet är 12-48 timmar. De längsta tillförlitliga prognoserna är 5-10 dagar. Prognosen grundar sig vanligtvis på en datormodell som behärskar atmosfärens rörelser och som räknar ut väderfaktorerna för prognosintervallet utgående från de senaste observationerna. En meteorolog bearbetar datorprognosen för allmänheten. - Weather Forecast

är en mikrovågsradar som mäter hur stor del av de utsända signalerna reflekteras tillbaka och när. Mikrovågor reflekteras från regndroppar och snöflingor. Den tid som går åt till att signalen återvänder anger hur långt ifrån radarn objektet som förorsakat ekot är. Dessutom får man reda på objektets rörelsehastighet av fasskillnaden med Doppler-principen. Då antennen vrids åt olika håll får man en karta över var det regnar. Meteorologiska institutet upprätthåller ett väderradarsystem som täcker nästan hela Finland. - Weather radar

är vattnets gasformiga tillstånd. Man kan inte se den bland annan luft. När vattenångan kondenseras då temperaturen sjunker uppstår vattendroppar såsom dagg. Vattenånga är en kraftig växthusgas. - Water vapour

är en storm som förekommer på de tropiska och subtropiska breddgraderna. Beroende på stället där den finns kallar man den för orkan eller tyfon. Virvelstormen är ett kraftigt lågtryck där vindarna blåser som en spiral runt stormens centrum. Den genomsnittliga livslängden för en tropisk storm är ungefär en vecka. Då virvelstormens högsta vindhastighet överskrider 33m/s talar man om orkan. - Hurricane

En väderkarta visar de viktigaste meteorologiska storheterna (temperatur, lufttryck, vindens riktning och hastighet, låg- och högtrycksområden, väderfronter mm.) under en viss tid för ett visst område. På kartan förenar man till exempel områden med samma lufttryck med en linje, en så kallad isobar. - Weather Map

är en uppvärmning av atmosfärens undre delar på grund av koldioxid och andra växthusgaser (vattenånga, metan mm.). Växthusgaserna släpper de strålar som kommer från solen till jordytan men gör bortstrålningen långsammare på det infraröda området. Det här leder till att atmosfärens temperatur nära jordytan hålls ungefär 33°C högre än utan växthusgasernas inverkan, då den skulle vara ungefär -18 °C. Med förstärkningen av växthuseffekten avser man att då mängden växthusgaser ökar, förstärks deras värmande effekt av atmosfären. För tillfället är koldioxidhalten i atmosfären högre än någonsin under en tid på ungefär 600 000 år och överstiger med en tredjedel nivån under slutskedet av förra istiden. Dess andel är ungefär 0,039 % av gaserna i atmosfären. - Greenhouse effect

De viktigaste gaserna som upprätthåller och förstärker växthusfenomenet är koldioxid, metan, ozon, dikväveoxid (lustgas) och freoner. Den allra starkaste växthusgasen är vattenånga. Av temperaturökningen i den lägre atmosfären som beror på växthuseffekten (ungefär 33 °C) beror 21 °C på vattenånga, 7 °C på koldioxid, 2 °C på ozon och resten på andra växthusgaser. - Greenhouse gase

är den delen av året då vegetationen växer. I Finland anses den termiska växtperioden börja (sluta) då dygnets medeltemperatur hålls över (under) +5 °C under minst fem på varandra följande dagar. Längden på den termiska växtperioden är i Södra Finland ungefär 170 och i Norra Finland ungefär 110 dygn. - Growing season, Thermal growing season

innebär den högsta punkten på himlavalvet, det vill säga stället som är rakt ovanför personen som gör observationer. - Zenith

är en långtidsprognos för olika årstider (till exempel sommar) som beskriver den allmänna vädersituationen. De sammanställs bland annat av Europeiska centret för medellånga väderprognoser (ECMWF). I dessa uppskattas till exempel om en tidsperiods temperatur eller regnmängd är över eller under tidsperiodens långtidsmedeltal. Användbarheten hos långa prognoser påverkas bland annat av årstid, vädertyp, geografiskt läge samt höjden i atmosfären. Dessa prognosers praktiska värde är emellertid ännu oftast lågt.

Då åskmolnet blir tillräckligt elektriskt urladdas det i form av blixtar. Molnet har blivit ett åskmoln. Åskan kan som fenomen beskrivas som förekomst av blixtar. Åska antyder också på ljudet som blixtarna åstadkommer. Åska är också ett lokalt och en tidsmässigt begränsad företeelse som beskriver ett molns eller en enhetlig molnsamlings utveckling, blixtar och avtagande.

är som störst nästan lika höga som troposfären och ofta tornlika till formen. I början av utvecklingen har det en topp som liknar en blomkål. Då skurmolnet blir äldre blir toppen ofta trådig och breder ut sig till ett jämnt moln i form av ett städ i höjdvindarnas riktning. Luftströmmarna i molnet transporterar vattendroppar och iskristaller upp och ner. Det uppstår elektriska laddningar i molnet då små iskristaller stöter ihop med iskristallerna i molnet. Då uppstår det positiva och negativa elektriska laddningar i molnet. På grund av att laddningarna är på olika ställen i molnet bildas en spänningsskillnad mellan molnets olika delar och laddningarna mellan molnet och jordytan som plötsligt urladdas som ett (>) blixtnedslag. Ungefär 80 % är urladdningar som sker i molnet och ungefär 20 % slår från molnet ner mot marken.

är en benämning på kraftigt åskväder som används i talspråk och dagstidningar. Enligt Meteorologiska institutet borde man undvika ordet åskstorm så att man inte blandar ihop det med officiella stormvarningar (då vindens hastighet uppskattas överstiga 21 m/s).

är ett rörligt lågtryck som uppkommer vid polarfronten där vinden blåser motsols runt lågtryckets centrum på norra halvklotet. På södra halvklotet är vindens riktning motsatt. På tropiska områden, främst i området kring Indiska oceanen, menar man med cyklon en tropisk orkan.

innebär att ett medium rör sig, varpå värmeenergi förflyttas från en plats till en annan med vindar eller havsströmmar. Världshavens och atmosfärens stora strömmars advektion och konvektion jämnar ut fördelningen av den energi som kommer från solen.

missvisning

åska

är ett samlingsnamn för elektriska fenomen i atmosfären, främst under jonosfären (cirka 100 km höjd). De viktigaste fenomenen hör ihop med åska och den svaga elektriska ström som den upprätthåller i atmosfären, samt till luftens joner. Nära markytan finns vid klart väder ett vertikalt elektriskt fält med en styrka på cirka 100 V/m. Den neutrala atmosfären har en positiv elektrisk laddning, medan marken har en negativ laddning, vilket gör att den elektriska potentialen i den nedre delen av jonosfären i förhållande till markytan är omkring 400 kV.

är ett tal som beskriver den årliga växtperiodens ackumulerad värme. Den effektiva temperatursumman fås genom att addera den del av alla dygn under sommaren som överstiger medeltemperaturen med +5°C. - Degree days

bildas ur dimfri luft då vattenånga genom deposition bildar iskristaller på ytor som är kallare än 0 grader. Se även dimfrost - Frost

är en väderradar där man får reda på rörelsehastigheten på reflexionens objekt (t.ex. regndroppar) genom att mäta frekvensskillnaden mellan den reflekterade och avsända radarstrålen. Enligt dopplereffekten går frekvensskillnaden att jämföra med reflexionsobjektets rörelsehastighet i radarstrålens riktning. Polisens trafikradar fungerar med samma princip. Utgående från radaruppgifterna kan man också bedöma aggregationstillståndet på objekt som förorsakar ekon.

Proxydata är mätvärden från exempelvis glaciärer, havsbottenavlagringar eller trädens årsringar, som kan användas för att indirekt återskapa jordens klimatmässiga historia (paleoklimatologi) även miljontals år tillbaka i tiden. Ordet proxy kommer från det latinska ordet proximus, som betyder att vara nära. Därför ger till exempel trädens årsringar inte direkt temperaturer, men de är nära relaterade till dem.

(1805–1848) var professor i fysik och den första chefen (1838–1848) för Kejserliga Alexanders Universitets (nuvarande Helsingfors universitet) magnetobservatorium, som var föregångare till Meteorologiska institutet. Han forskade i geomagnetism, utförde magnetiska mätningar i observatoriet och startade programmet för klimatobservation i Finland.

bildas då dimm- eller molndroppar fastnar i träd eller på byggnader och omedelbart fryser till is. Dimfrost är skrovlig som ett lager av iskorn som fastnat i varandra. Under dåliga förhållanden växer frosten till tjock snöbelastning som till och med bryter tjocka träds kronor.

är en geologisk period då glaciärer täcker stora delar av kontinenterna. Den varmare period som förekommer mellan istiderna, då glaciärerna är som minst utbredda, kallas interglacial. Under de senaste cirka två miljoner åren har glaciärerna nått sin största utbredning ungefär med 100 000 års mellanrum. Enligt Milankovićs strålningsteori styrs rytmen för istidernas uppkomst av förändringar i jordens omloppsbanas form samt variationer i jordaxelns lutning.

I Fennoskandien var inlandsisen under den senaste istiden som mest utbredd för cirka 17 000–18 000 år sedan. Glaciären hade till största delen smält bort för ungefär 10 000 år sedan. Vi lever alltså nu under en interglacial period.

är ett sällsynt glimtaktigt ljusfenomen som kan ses när solen just håller på att försvinna bakom horisonten över öppet hav eller en vidsträckt slätt. Det är fråga om ett hägringslikt fenomen, och för att det ska vara synligt krävs att luften är ren och klar. Solens olika färger bryts något olika i atmosfären. Brytningen är starkast nära horisonten. Röd-gula färger bryts mer än blå-gröna, vilket gör att den röd-gula delen av solskivan försvinner bakom horisonten något tidigare. Då kan den övre kanten av solens gröna skiva – den så kallade gröna blixten – synas i några sekunder innan också den försvinner.

indelas i huvudväderstreck och mellanväderstreck. Huvudväderstrecken avviker med 90° från varandra. De är norr (N), öster (E), söder (S) och väster (W) (de engelska förkortningarna inom parentes). Ett mellanväderstreck avviker 45° från de två närliggande huvudväderstrecken. Mellanväderstrecken är: nordost (NE), sydost (SE), sydväst (SW) och nordväst (NW). I en noggrannare indelning, till exempel på en fartygskompass, särskiljer man sammanlagt 32 väderstreck. I väderprognoserna ges vinduppgifterna så att vindriktningen är den riktning varifrån det blåser. - Cardinal points

se Polarsken.

är en cirkulationsrörelse i atmosfären mellan tropiska och subtropiska breddgrader, som består av relativt stabila vindar.

Hadleycellen uppstår när lätt, varm luft vid ekvatorn stiger uppåt och börjar strömma mot polerna i den övre delen av troposfären. Vid de subtropiska områdena, omkring 30:e breddgraden, sjunker luften tillbaka mot markytan och strömmar sedan tillbaka mot tropikerna. På norra halvklotet bildar dessa mot ekvatorn riktade vindar nordostpassaden, och på södra halvklotet sydostpassaden.

Hadleycellen har stor betydelse för jordens klimat. Den nedåtgående luftströmmen orsakar nästan permanenta högtrycksområden i subtroperna – de så kallade hästbredderna – där luften är torr och ökenområden ofta bildas. I tropikerna, där luften stiger, förekommer däremot kraftiga regn. Georg Hadley (1685–1768) var en engelsk meteorolog.

Vattenståndets långtidsmedelvärde. Längs kusterna i Östersjön ändras medelvattenståndet på grund av landhöjningen, havsnivåns globala höjning och förändringarna i Östersjöns totala vattenmängd.

Det teoretiska medelvattnet motsvarar medelvattnets väntevärde. Meteorologiska institutet räknar värden separat för varje observationsstation för följande år. Förkortningen kan vara MW (mean water) eller MSL (mean sea level).

Finlands förverkligande av det alleuropeiska höjdsystemet. Nollnivån är bunden till nollpunkten i Amsterdam (=NAP). Östersjöstaterna använder det gemensamma namnet BSCD2000 (Baltic Sea Chart Datum 2000). Också vattenståndet anges i förhållande till N2000.

är en mätstation för havsvattenstånd. Inuti mareografbyggnaden finns en mätbrunn som är kopplad till havet via ett dämpningsrör. I brunnen finns en flottör som stiger och sjunker i takt med förändringar i vattennivån. Flottörens rörelser registreras av en automatisk utrustning, och den insamlade datan överförs i realtid till Meteorologiska institutet.

är små (mindre än 1 mm), ogenomskinliga vita snökorn som kan falla från dimma eller dimmoln när temperaturen ligger något under noll. Kornssnö bildas när fallande iskristaller kolliderar med underkylda molndroppar i molnet.

är en klar och liten isig kula som vanligtvis bildas när underkylt regn hinner frysa innan det träffar markytan.

är ett långvarigt tillstånd där havsvattnets yttemperatur är tydligt högre än genomsnittet för den aktuella tiden på året. Vid Meteorologiska institutet används Hobdays definition, enligt vilken yttemperaturen i ett område måste vara högre än 90 % av temperaturerna för samma tidpunkt under minst 5 dagar. Detta 90 %-gränsvärde beräknas utifrån långsiktiga observationer eller reanalyser.

Är ett nordatlantiskt havsströmsystem där varmt havsvatten strömmar norrut och kallt söderut. En av de mest betydande delarna av AMOC är Golfströmmen och dess fortsättning Nordatlantiska strömmen, som transporterar varmt havsvatten från Atlantens tropiska delar till Norra ishavet och därmed bland annat värmer upp norra Europa.

HIRLAM-modellens ersättare. En mesoskalig vädermodell som har utvecklats i internationellt samarbete och har mycket hög upplösning (2,5 km). Tack vare den höga upplösningen kan modellen förutsäga till exempel skurar betydligt bättre än tidigare. Baserat på HARMONIE-AROME-modellen har vädermodellen MEPS utvecklats i samarbete med de meteorologiska instituten i Norge, Sverige och Estland. MEPS täcker, förutom Norden, även Baltikum, delar av västra Ryssland samt de nordligaste delarna av Centraleuropa.