Atmosfär-ABC

eller sumpgas, är en kolväteförening med den kemiska formeln CH₄. Det bildas när organiskt material ruttnar och till exempel i idisslarnas tarmar. Metan är en viktig växthusgas.

användes tidigare som en enhet för lufttryck inom meteorologi. Som sådan ersatte den den tidigare använda enheten för kvicksilvermillimeter, som motsvarade 133,322 pascal i dagens enheter. Numera används hektopascal som enhet för lufttryck. Vid övergången från millibar till hektopascal förblir värdena oförändrade, eftersom 1 000 mbar = 1 000 hPa.

är en årstidsvind som blåser i Sydasien och vars riktning varierar med årstiderna. Sommarmonsunen blåser från havet mot kontinenten och förosakar mycket rikliga regn. Vintermonsunen blåser torr luft från kontinenten mot havet.

är en väderprognos som ges högst 6 timmar framåt. - Nowcast

kallas den ovanligt lugna perioden för solens aktivitet ungefär 1645-1715. Solen var under denna tid nästan helt utan fläckar och polarsken förekom mycket sällan. I slutet av 1600-talet inträffade den kallaste perioden av den så kallade Lilla istiden. Man har ofta ansett att solens låga aktivitetsnivå är orsaken till kylan under den lilla istiden men den är troligtvis inte den enda faktorn.

är ett service- och forskningsinstitut inom många branscher som producerar information om atmosfärens tillstånd för att främja den allmänna tryggheten samt för näringslivets och allmänhetens behov. Institutet observerar atmosfärens fysikaliska tillstånd, kemiska sammansättning och elektromagnetiska fenomen samt producerar information om atmosfärens forna, nuvarande och kommande tillstånd. Meteorologiska institutet forskar inom områdena meteorologi, klimat, luftkvalitet, oceanografi, rymdfysik, fjärranalys och geomagnetism samt utövar affärsverksamhet specialiserat på experttjänster i Finland och utomlands. Meteorologiska institutet deltar i nationellt och internationellt samarbete. Meteorologiska institutet grundades 1838. Sitt nuvarande namn fick det 1969. Administrativt underlyder institutet Kommunikationsministeriet och för dess verksamhet svarar generaldirektören och delegationen. - Finnish Meteorological Institute

atmosfär

 IPCC - IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change

är ett vetenskapsområde inom geofysiken som undersöker jordklotets klimat och väderfenomen som sker i atmosfären. Det undervisas i meteorologi vid Helsingfors universitet vid Institutionen för fysik.

Det är en punkt på jordytan där magnetfältet är vertikalt och spetsen på magnetfältsvektorn pekar nedåt från jordytan. Den magnetiska nordpolen rör sig i Arktis mot Sibirien. År 2025 befann den sig nära den geografiska nordpolen vid punkten 86° N och 139° E. Magnetiskt representerar polen sydmagnetism eftersom den attraherar kompassens nordpol.

Det är en punkt på jordytan där magnetfältet är vertikalt och spetsen på magnetfältsvektorn pekar uppåt från jordytan. Den magnetiska sydpolen rör sig långsamt nordväst nära Antarktis kust, söder om Australien. År 2025 var dess koordinater 64°S och 135°E.

är en klimattyp som präglas av små skillnader mellan dygns- och årstidstemperaturerna på grund av havets utjämnande effekt, vilket ger bland annat milda vintrar och relativt svala somrar.

är snabba förändringar i jordens magnetfält som kan observeras under en rymdväderstörning. En magnetisk storm räcker vanligtvis från några timmar till några dygn. Under den kan  kompassnålen svänga flera grader och magnetfältets styrka kan ändra tiotals procent från sitt konstanta värde. En magnetisk storm beror på partikelutbrott från solen som lagras i jordens  magnetosfär och bildar breda elektriska strömsystem kring jordklotet, vilka förorsakar magnetfält som kan observeras på jordytan. I Finland registreras magnetiska förändringar förorsakade av störningar i rymdvädret kontinuerligt bland annat på Meteorologiska institutets observatorium i Nurmijärvi. - Geomagnetic storm

Magnetosfären är jordens magnetfälts influensområde som till största del styr solvindens partiklar förbi jordklotet. Magnetosfären sträcker sig i solens riktning 45 000-80 000 kilometer från jordklotet. På nattsidan av jordklotet är de magnetiska fältlinjerna utsträckta till en lång svanslik struktur som räcker ända ut till avståndet av månen från jorden.

Magnetosfären fungerar som ett skydd mot solvindens partiklar genom att förhindra dem från att tränga ned till jorden. En del av partiklarna tränger in i magnetosfären. En del fångas i magnetosfärens strålningsbälten (Van Allen-bälten) och en del styrs till nattsidan av magnetosfären och lagras där i plasmasfären. Partiklarna på nattsidan förflyttas av magnetfältet och accelereras av elfälten runt de magnetiska polerna där de förorsakar polarsken och magnetiska stormar, det vill säga störningar i rymdvädret.

uppstår då luftens temperatur på markytan sjunker under noll grader under den termiska växtperioden.

är ett aritmetiskt medelvärde på åtta observationer som under ett dygn görs med tre timmars mellanrum. Observationerna görs i Greenwich tid (UTC) 0 h-24 h, vilket betyder att dygnets första observation i Finland är klockan 2 (sommartid klockan 3). Medeltalet av de automatiska väderstationerna räknas på samma sätt som ett medeltal av 8 punktobservationer. Månadsmedeltalet är ett medeltal av dygnsmedeltalen och årsmedeltalet är medeltalet av månadsmedeltalen. - Mean Temperature

var klimatologiskt sett en varm period i Europa och Nordamerika ungefär 100 år på bägge sidor av år 1000. På Grönland började värmeperioden uppenbarligen redan på 600-talet. I Finland dateras den medeltida värmeperioden till tidsperioden 980-1250 e.Kr. Vintrarna var enligt rekonstruktioner ovanligt milda och snöfria i mellersta Finland. Den medeltida värmeperioden var dock inte ett globalt utan mera ett lokalt fenomen. I Norge odlade man sädesslag betydligt mer norrut än idag. Island och Grönland bosattes under den medeltida värmeperioden.

är ett ljusfenomen på natthimlen som varar högst några sekunder, vilket uppstår när små objekt som kretsar kring solen (meteoroider) kolliderar med jordens atmosfär och brinner upp på ett ögonblick, vanligtvis på 50–100 kilometers höjd. En meteorit är en meteor som har landat på jorden.

är en forskare med universitetsutbildning inom meteorologin. En meteorolog forskar i väder, klimat och atmosfär samt gör prognoser om förändringar som sker i dessa för allmänheten och andra användare. I Finland sker grundutbildningen för meteorologer vid Helsingfors universitet. Meteorologiska institutet är den huvudsakliga arbetsgivaren för meteorologer.

är antingen geostationär eller i polär bana. De förstnämnda roterar kring jordklotet vid ekvatorn på en höjd av circa 36 000 kilometer med samma hastighet som jordklotet (till exempel Meteosat). De sistnämnda rör sig längs en bana som nästan går via polerna, vanligtvis på ungefär 850 kilometers höjd. Ombord på vädersatelliter finns mätare för synligt ljus och infraröd strålning. Med sensorerna för synligt ljus kan man bedöma molnmängden, och med sensorerna för infraröd strålning kan man bland annat mäta temperaturen.

Under de senaste ungefär en miljon åren har arealen av jordklotets glaciärer och jordklotets medeltemperatur varierat i perioder på 100 000, 41 000 och 23 000 år vilka kallas Milankovich cykler. De uppstår på grund av en långsam förändring i jordens omloppsbanas ovala form, förändringar i jordklotets axels lutningsvinkel och dess riktning. Enligt Milankovich teori ökar glaciärbildningen om omloppsbanans ovala form är sådan att jordklotet är längst bort från solen då sommaren på norra halvklotet börjar. Om lutningen på axeln dessutom är liten blir sommaren på norra halvklotet lång och sval, och snön som kommit på vintern hinner inte smälta vilket leder till att glaciärbildningen ökar.

Milutin Milankovich (1879-1958) var en serbisk matematiker som utvecklade sin istidsteori under 1920-1940-talen.

är vinkeln mellan den magnetiska nordriktningen (kompassriktning) och den verkliga nordriktningen. I Finland är missvisningen (deklinationen) 4°-10° österut. Den årliga förändringen är ungefär 0,1˚ österut.

är vattenånga som kondenserats till vattendroppar eller frusit till iskristaller. Luften som stiger upp från jordytan avkyls med ungefär 1 °C per hundra meter. Då temperaturen sjunker och uppnår daggpunkten börjar vattenångan kondenseras till droppar och det bildas ett moln. Om det finns iskristaller i molnet avsätts vattenångan på kristallernas yta, vilket gör att de växer till större iskristaller som kan falla ner som snö.

Vattenståndets långtidsmedelvärde. Längs Östersjöns kuster påverkas medelvattenståndet av landhöjning, den globala havsnivåhöjningen samt variationer i Östersjöns totala vattenvolym.

Det teoretiska medelvattnet motsvarar medelvattnets väntevärde. Meteorologiska institutet beräknar dessa värden separat för varje observationsstation och uppdaterar dem årligen. Vanliga förkortningar är MW (Mean Water) eller MSL (Mean Sea Level).

är en mätstation för havsvattenstånd. Inuti mareografbyggnaden finns en mätbrunn som är kopplad till havet via ett dämpningsrör. I brunnen finns en flottör som stiger och sjunker i takt med förändringar i vattennivån. Flottörens rörelser registreras av en automatisk utrustning, och den insamlade datan överförs i realtid till Meteorologiska institutet.