Atmosfär-ABC

är den tid det tar för mängden av ett radioaktivt ämne att minska till hälften genom radioaktiv sönderfall. Under denna tid har hälften av ämnet omvandlats till ett annat ämne.

Varje radioaktivt ämne har en specifik halveringstid som är unik för det. Till exempel är halveringstiden för radongas cirka 4 dagar, medan halveringstiden för uran -235 är flera hundra miljoner år.

är en dubbel solfläckscykel som räcker ungefär 22 år. Under denna period byter solens breda magnetfält polaritet två gånger. G.E. Hale (1868-1938) var en amerikansk astrofysiker som undersökte solens fysik.

var ett forskningsinstitut under kommunikationsministeriet och som producerade oceanografisk information för beslutsfattande och praktiska behov. Institutets forskning fokuserade sig främst på Östersjön, men också på omständigheterna på polarhaven.

Havsforskningsinstitutet (MTL) grundades år 1918, och dess verksamhet upphörde genom ett riksdagsbeslut år 2008. Den fysiska havsforskningen samt tillhörande tjänster och observationsverksamhet överfördes till Meteorologiska institutet (havsforskningsprogrammet). Övriga MTL:s funktioner slogs samman med Finlands miljöcentral.

Det övergripande målet med havsforskningen är att skapa en grund för en helhetsförståelse av havets naturvetenskapliga egenskaper.

består av jordklotets ytvatten, glaciärer och grundvatten.

bildas främst under sommaren i Cumulunimbus (bymoln) som innehåller underkylda vattendroppar. Hagel är vanligen 5-10 mm stora runda och delvis genomskinliga isbitar. De största haglen i Finland har haft en diameter på ungefär 9 cm. Hagelskurar är oftast mycket lokala och de förekommer vanligtvis i samband med åska. De bildas då uppåtstigande små molndroppar växer ihop och fryser till is på 5-8 kilometers höjd. Hagelperioden räcker vanligtvis från maj till september i landets södra och mellersta del. I norr är perioden kortare.

Ljusfenomen som syns på himlen och uppkommer då ljuset (från till exempel solen eller månen) bryts eller reflekteras från iskristaller som svävar i luften. Oftast uppkommer de på 5 till 10 kilometers höjd. De syns som ringar, bågar och fläckar. Det vanligaste halofenomenet är ett ringformat ljus som bildas runt månen eller solen så att ringens radie är 22 vinkelgrader.

är växthusgaser där en del eller alla väteatomer har ersatts med klor, fluor, brom eller jod. De flesta av dessa ämnen förekommer inte naturligt i atmosfären, vilket innebär att deras halter i luften är orsakade av mänsklig aktivitet. Exempel på halogenerade kolväten är CFC-föreningar, även kallade freoner, som bryter ner ozonskiktet.

är mängden av ett visst ämne blandat i luft, vatten eller jord. Ämnet kan vara i gasform, vätskeform eller fast form. Mängden uttrycks vanligtvis som relativa andelar per vikt- eller volymenhet, till exempel i procent (%), promille (‰) eller miljondelar (ppm). Den kan också anges som viktenhet, till exempel mg/l. För stora aerosolpartiklars del kan man ofta ange partiklarnas antal i volymenhet.

var ett gemensamt projekt mellan meteorologiska institut i flera europeiska länder (Finland, Sverige, Norge, Danmark, Island, Estland, Nederländerna, Irland och Spanien), med syftet att utveckla och underhålla ett modernt numeriskt väderprognossystem för medlemsländernas bruk. Den första HIRLAM-modellen togs i bruk vid Meteorologiska institutet år 1990, och den sista versionen togs ur bruk år 2022. Som ersättare för HIRLAM-modellen används den HARMONIE-AROME-baserade MEPS-modellen, som också har utvecklats i internationellt samarbete.

betyder den klimatmässigt varma period som följde efter den senaste istiden och har varat i över 10 000 år – och som fortfarande pågår.

är ett optiskt fenomen i atmosfären där ett objekt nära horisonten verkar befinna sig på en annan plats än den egentligen är. Fenomenet uppstår när det finns luftskikt nära markytan med olika temperaturer, vilka fungerar som en lins eller spegel: de förskjuter objektets position vertikalt eller vänder det upp och ner.

finns på båda sidorna om ekvatorn på zonen mellan 30 och 35 breddgraderna. Där förorsakar högtrycket, som hör till Hadleycirkulationen, en molnfri torr vädertyp med svaga vindar.

En sommardag klassificeras som en högsommardag i Finland om dagens högsta temperatur överstiger 25 °C. I Norge och Danmark används samma definition som i Finland, men i Sverige räcker det med exakt 25 grader för att det ska räknas som högsommarvärme. I övriga Europa kan temperaturgränsen för en statistiskt noterad högsommardag vara högre, till exempel 30 °C i Tyskland.

Havsforskning, eller marin forskning, är studiet av havet och dess ekosystem, processer, organismer och påverkan från mänskliga aktiviteter. Det är ett brett forskningsområde som kombinerar flera vetenskaper, såsom oceanografi, marinbiologi, geologi, klimatvetenskap och kemi.

är ett område med högre lufttryck än sin omgivning, som på väderkartor markeras med bokstaven H i mitten av högtryckscentret. Området mellan två lågtryck kallas en högtrycksrygg. I centrum av ett högtryck är det vanligtvis lugnt eller förekommer svaga lokala vindar. På norra halvklotet roterar vinden medurs runt högtrycksområdet och rör sig snett bort från centrum.

är en cirkulationsrörelse i atmosfären mellan tropiska och subtropiska breddgrader, som består av relativt stabila vindar.

Hadleycellen uppstår när lätt, varm luft vid ekvatorn stiger uppåt och börjar strömma mot polerna i den övre delen av troposfären. Vid de subtropiska områdena, omkring 30:e breddgraden, sjunker luften tillbaka mot markytan och strömmar sedan tillbaka mot tropikerna. På norra halvklotet bildar dessa mot ekvatorn riktade vindar nordostpassaden, och på södra halvklotet sydostpassaden.

Hadleycellen har stor betydelse för jordens klimat. Den nedåtgående luftströmmen orsakar nästan permanenta högtrycksområden i subtroperna – de så kallade hästbredderna – där luften är torr och ökenområden ofta bildas. I tropikerna, där luften stiger, förekommer däremot kraftiga regn. Georg Hadley (1685–1768) var en engelsk meteorolog.

är ett långvarigt tillstånd där havsvattnets yttemperatur är tydligt högre än genomsnittet för den aktuella tiden på året. Vid Meteorologiska institutet används Hobdays definition, enligt vilken yttemperaturen i ett område måste vara högre än 90 % av temperaturerna för samma tidpunkt under minst 5 dagar. Detta 90 %-gränsvärde beräknas utifrån långsiktiga observationer eller reanalyser.

HIRLAM-modellens ersättare. En mesoskalig vädermodell som har utvecklats i internationellt samarbete och har mycket hög upplösning (2,5 km). Tack vare den höga upplösningen kan modellen förutsäga till exempel skurar betydligt bättre än tidigare. Baserat på HARMONIE-AROME-modellen har vädermodellen MEPS utvecklats i samarbete med de meteorologiska instituten i Norge, Sverige och Estland. MEPS täcker, förutom Norden, även Baltikum, delar av västra Ryssland samt de nordligaste delarna av Centraleuropa.