Atmosfär-ABC

är klorfluorkarboner, det vill säga en CFC-förening. Freongaser har använts bland annat i kylskåp samt som drivgas i sprejer. CFC-gaser är i normaltillstånd kemiskt stabila men då de kommer till stratosfären sublimeras de till iskristaller. Då frigörs klor ur dem som bryter ned ozonet i atmosfären.

är en miljöförstöring som beror på förorenande utsläpp. De fysikaliska, kemiska eller biologiska egenskaperna hos förorenad jord, vatten eller luft har förändrats på ett sådant sätt att förändringarna påverkar hälsan, arvsmassan och överlevnaden hos de organismer som lever där. Bland annat försurning av jord och vatten är exempel på förorening.

definieras med då en meteorologisk stations snödjupsmätare för första gången under hösten kl. 6 UTC visar ett snödjup på 1 centimeter

är en förändring i markens eller vattendragens surhetsgrad (pH) till ett lägre värde än normalt. Normalt pH-värde för regnvatten är 5,6, för sjöar i Finland typiskt 6,5–6,8 och för världshaven 8,1.

Surhet orsakas bland annat av svavelsyra eller svavelhaltiga föreningar samt kväveföreningar i luften, vilka hamnar i atmosfären som ett resultat av mänsklig aktivitet. Svavel och kväve förs upp i atmosfären vid förbränning av stenkol och olja, och de faller ner till markytan med regnvattnet. Försurning kan leda till att ekosystemen i en enskild sjö förändras grundligt eller till och med dör ut.

Temperaturskala (°F) som är i bruk bland annat i USA. Enligt den fryser vattnet vid temperaturen 32 °F och kokar vid 212 °F. Man omvandlar Fahrenheit-grader till Celsius-grader med formeln °C = (5/9)(°F - 32) som är ungefär det samma som °C ≈ (°F - 32)/2. G. D. Fahrenheit (1686-1736) holländsk fysiker.

är en kraftig och kall sjunkande luftström från ett åskmoln som blir vågrät när den träffar land- eller vattenytan. Vindhastigheten kan uppnå till 50 m/s, men fenomenet vara sällan mer än några minuter. I Finland är de potentiella skogskadorna begränsade till ett relativt litet område

är det höga vattenståndet i tidvattenfenomenet.

är en icke-förnybar energikälla som har bildats av organiska rester i olika geologiska lager för miljontals år sedan. Dessa inkluderar råolja, kol, naturgas samt raffinerade produkter som tillverkas av dem (t.ex. bensin). Även torv klassificeras ofta som ett fossilt bränsle, trots att det är betydligt yngre till sin ålder och förnyas – om än mycket långsamt, över tusentals år. Användningen av fossila bränslen ökar mängden växthusgaser i atmosfären, såsom koldioxid.

betyder att vattnet förvandlas från flytande till fast form. Rent vatten fryser under normalt lufttryck vid 0°C men om det är orörligt och saknar kristalliseringskärnor kan en underkylning ske på flera grader innan frysningen börjar. Ett ökat tryck sänker fryspunkten. Vid frysning frigörs en betydande mängd värme som binds då isen smälter. Fryspunkten hos salt havsvatten är som lägst -4 °C.

Den vanligaste typen av fuktighetsmätare är hårhygrometern. Den bygger på att hårstrån förlängs eller förkortas beroende på luftens fuktighet. Förändringar i hårets längd överförs till en visare som rör sig längs en fuktighetsskala.

Nuförtiden mäts luftfuktighet vanligtvis med elektroniska sensorer, antingen genom elektrisk resistans eller genom spänningsförändringar som uppstår när fukt påverkar elektriska laddningar på ytan av en tunn film.

är ett globalt fenomen som syftar på minskningen av mängden solljus som når jordens yta över årtionden. Från 1950-talet till 1980-talet observerades en jämn fördunkling av atmosfären, vilket dämpade uppvärmningen av atmosfären orsakad av växthusgaser. Under 2000-talet har fenomenet ändå på många håll försvagats eller till och med vänt till motsatsen, vilket kallas global brightening. Fördunkling och ljusning beror på variationer i mängden partiklar som släpps ut av människan. Partiklar (bl.a. sot) gör luften grumlig och hindrar solstrålning från att nå jordytan.

inträffar då temperaturen går under noll grader från markytan till en höjd på två meter, där den officiella meteorologiska temperaturen mäts. Om temperaturskiktet med noll grader ligger under 2 meter är det fråga om markfrost.

är en lokal varm och torr sjunkande vind som uppstår på läsidan av en bergskedja. Den förekommer särskilt norr om Alperna och i Klippiga bergen, medan dess inverkan i Finland är svagare. I Finland märks föhnvindens effekt särskilt i västra Lappland, Österbotten och i resten av landets västra del. Då temperaturerna höjs i regionen till en följd av att en fuktig västlig vind från Atlanten rör sig över Skanderna och sjunker ner på läsidan som en torr vind.