Atmosfär-ABC

är bland annat det ljus som man kan se. Med hjälp av elektromagnetisk strålning sker TV- och radiosändningar samt mobiltelefoners meddelandeförmedling. Man kan föreställa sig att ljuset består av ljuspartiklar utan massa, det vill säga fotoner som rör sig med ljusets hastighet (ungefär 300 000 km/s). Man kan också föreställa sig ljuset som en vågrörelse där våglängden anger ljusets färg. Det ljus som man kan se med blotta ögat har en våglängd på ungefär 400-700 nanometer. Om våglängden är aningen kortare än hos synligt ljus är det fråga om ultraviolett strålning (UV). Då våglängden ytterligare förkortas kommer man till området för röntgen- och gammastrålning (0,01-10 nm). Ju kortare strålningens våglängd är desto högre energi har den. Strålning med en längre våglängd än synligt ljus är  infraröd strålning. Strålning med ännu längre våglängd är radiovågor. I stället för våglängd använder man för elektromagnetisk strålning ofta strålningens frekvens för att ange strålningens styrka. Med frekvensen anger man antalet vågsvängningar per sekund. Frekvensen anges i Hertz (Hz). En Hertz är en vibration per sekund. Frekvensen för en typisk radiosändning är ungefär 100 MHz (Megahertz).

är det Europeiska centret för medellånga väderprognoser vars centralsäte ligger i London. Till organisationen hör 25 medlemsländer (Finland medräknat). Dess uppgift är att utveckla och göra numeriska väderprognoser för ett medellångt tidsintervall (ungefär 10 dygn) som står till medlemsländernas förfogande för lokala prognoser. I dess uppgifter ingår också vetenskaplig forskning och modellutveckling samt insamling och lagring av meteorologiska data.

är ett ljud som reflekteras från en yta på vägen till örat och orsakar en hörselförnimmelse. Ekots styrka beror på kvaliteten hos den reflekterande ytan. Tiden mellan det utsända ljudet och mottagandet av ekot ger en uppfattning om avståndet till den reflekterande ytan. Ekon förekommer också i olika radarapparater, där en elektromagnetisk våg motsvarar ljudet. Bland annat väderradar och jonsonden, som används för undersökning av jonosfären, bygger på ekosignaler.

hänvisar till den betydande uppvärmningen av Perus och Ecuadors kustvatten som i genomsnitt sker vart fjärde år. Man har känt till fenomenet redan i tusentals år. Uppvärmningen leder till ösregn på den sydamerikanska kusten och en svag monsun på Indiens område. Det förorsakar svår missväxt inom jordbruket. Inverkan på vädret och klimatet är störst i tropikerna. El Niño beror på oscillation (svängningar) i den tropiska Stilla oceanens maritima klimatsystem.

utsläpp

är den europeiska organisationen för meteorologisk satellitinformation och är en mellanstatlig organisation. Den består av 30 europeiska medlemsländer, inklusive Finland, samt 2 associerade medlemmar. EUMETSAT uppgift är att planera och upprätthålla operativa vädersatellitsystem samt att utnyttja de meteorologiska data som erhålls från dessa, både för daglig användning och för klimatforskningens behov. Det viktigaste satellitprojektet är Meteosat. Den första Meteosat-satelliten sköts upp år 1977. Organisationens högkvarter ligger i Darmstadt, Tyskland.

grundades 1975 för att samla ihop de europeiska resurserna för ett betydande rymdprogram. ESA har 17 medlemsstater, Finland medräknat (fullvärdig medlem sedan 1995). ESA:s huvudkontor är i Paris. ESA har också verksamhet i Nederländerna, Tyskland och Italien samt i rymdcentret i franska Guyana (Centre Spatial Guyanais, CSG). Dessutom har ESA en del markstationer och andra verksamhetsställen. ESA har program för bärraketer, rymdvetenskap, satellitfjärranalys, satellitdatatrafik och bemannade rymdfarter. Dessutom finns det inom flera områden teknologiprogram där man inte bygger rymdfarkoster utan strävar efter att utveckla de apparater som farkosterna behöver. Avsikten är att medlemsländernas industriella konkurrens förbättras genom samarbetet i ESA. ESA:s allmänna mål är att utveckla rymdteknologin och att hålla Europa med i utvecklingen av den politiskt och ekonomiskt betydande vetenskapsgrenen i frontlinjen. Finland deltar i följande program inom ESA: fjärranalys-, navigerings-, datatrafik-, teknologi-, och rymdvetenskapsprogrammet.

är det högsta eller lägsta värdet av en viss meteorologisk variabel under en specifik tidsperiod. De vanligaste extremerna är dygnets högsta och lägsta temperaturer på en observationsplats

kännetecknar sådana klimatologiska förhållanden där klimatelement (till exempel temperatur, nederbördsmängd, vindar osv.) med några års mellanrum når nära rekordhöga eller rekordlåga värden. På grund av den pågående klimatförändringen förutspår man att extrema klimathändelser kommer att bli vanligare, även i Finland, under de kommande årtiondena

är en elektriskt negativt laddad elementärpartikel. (e-) På jordklotet finns flest fria elektroner i jonosfären, på en höjd av ungefär 60 kilometer och uppåt. Elektroner uppkommer där under inverkan av solens kortvågiga strålning när strålningsenergin frigör elektroner som är bundna i luftens gasmolekyler. Med solvinden förs elektroner till jordklotets närhet.