Atmosfär-ABC

mäter lufttrycket (även barografer). De äldsta instrumenten är kvicksilverbarometrar, där man jämför atmosfärens vikt med en kvicksilverpelare i ett U-format kärl. Med en aneroidbarometer mäter man hur en metallask krymper och expanderar på grund av omgivande lufttryck.

pascal

anger ljusmängden från en ljuskälla. Måttenheten för den är lux (lx). En lux motsvarar en strålningseffekt på 0,00146 watt per kvadratmeter mätt på våglängdsområdet 55 nanometer. Några luxvärden: rakt solljus 100 000 lx, starkt dagsljus 10 000 lx, skymning 10 lx, fullmåne 0,1 lx, normal belysning inomhus 100 lx.

är en skala för vindstyrka som utvecklades år 1805 av irländaren Francis Beaufort och som ursprungligen hade 13 nivåer. Bedömningen av beauforttalet grundar sig på den påverkan vinden har på till exempel vågor. Lugnt motsvarar 0 beaufort och orkan 12 beaufort.

(1862-1951) var en av de viktigaste utvecklarna av modern meteorologi och vetenskaplig väderprognos. Han insåg år 1904 att lagarna inom klassisk fysik också gäller för atmosfärens beteende. Väderprognos är lösandet av differentialekvationer som beskriver atmosfärens fysikaliska tillstånd och förändringar som ett begynnelsevärdesproblem. Begynnelsevärdena är väderobservationer gjorda vid en viss tidpunkt. Vilhelm Bjerknes son Jacob (1897- 1975) var också en betydande forskare i meteorologi i Norge och USA.

råder under vintern om lufttemperaturen stiger över noll grader.

det vill säga scintillation är en oregelbunden variation i stjärnornas ljusstyrka. Det beror på atmosfärens turbulens som styr stjärnans ljusstrålar i lite olika riktning och förorsakar blinkning.

zonen går runt jordklotet på det norra halvklotet, söder om det arktiska området. Boreala zonen kallas också den tempererade klimatzonen. Finland hör i huvudsak till den boreala zonen.

är en tillfällig vindhastighet som överskrider medeltalet av vindhastigheten som är uträknad under 10 minuter.

Väisälä

är en gas som produceras i ett syrfri utrymme av organiskt avfall (t.ex. gödsel). Biogas består till största delen av metan och koldioxid.

En blixt uppstår då elektrisk spänning, som bildats i olika delar av åskmolnet eller mellan molnet och jorden, plötsligt urladdas som en blixt. Då luften värms upp och utvidgas snabbt av den heta blixten (temperaturen åtminstone 10 000 °C) uppkommer en tryckvåg som hörs som åskans muller. Blixten är en serie urladdningar som följer varandra med ytterst korta intervall. En blixt som slår från molnet mot marken börjar med en förurladdning som då den har kommit tillräckligt nära jorden utlöser en mötande blixtkanal. Efter den följer huvudurladdningen. Flera urladdningar via samma blixtkanal kan följa.

Den genomsnittliga blixttätheten i Finland är ungefär en halv blixt per kvadratkilometer per år. Meteorologiska institutet upprätthåller ett blixtlokaliseringssystem i realtid, med vilket man ser ställen och tider för blixtnedslagen överallt i Finland.