Atmosfär-ABC

är en långtidsprognos för olika årstider (till exempel sommar) som beskriver den allmänna vädersituationen. De sammanställs bland annat av Europeiska centret för medellånga väderprognoser (ECMWF). I dessa uppskattas till exempel om en tidsperiods temperatur eller regnmängd är över eller under tidsperiodens långtidsmedeltal. Användbarheten hos långa prognoser påverkas bland annat av årstid, vädertyp, geografiskt läge samt höjden i atmosfären. Dessa prognosers praktiska värde är emellertid ännu oftast lågt.

Då åskmolnet blir tillräckligt elektriskt urladdas det i form av blixtar. Molnet har blivit ett åskmoln. Åskan kan som fenomen beskrivas som förekomst av blixtar. Åska antyder också på ljudet som blixtarna åstadkommer. Åska är också ett lokalt och en tidsmässigt begränsad företeelse som beskriver ett molns eller en enhetlig molnsamlings utveckling, blixtar och avtagande.

är som störst nästan lika höga som troposfären och ofta tornlika till formen. I början av utvecklingen har det en topp som liknar en blomkål. Då skurmolnet blir äldre blir toppen ofta trådig och breder ut sig till ett jämnt moln i form av ett städ i höjdvindarnas riktning. Luftströmmarna i molnet transporterar vattendroppar och iskristaller upp och ner. Det uppstår elektriska laddningar i molnet då små iskristaller stöter ihop med iskristallerna i molnet. Då uppstår det positiva och negativa elektriska laddningar i molnet. På grund av att laddningarna är på olika ställen i molnet bildas en spänningsskillnad mellan molnets olika delar och laddningarna mellan molnet och jordytan som plötsligt urladdas som ett (>) blixtnedslag. Ungefär 80 % är urladdningar som sker i molnet och ungefär 20 % slår från molnet ner mot marken.

är en benämning på kraftigt åskväder som används i talspråk och dagstidningar. Enligt Meteorologiska institutet borde man undvika ordet åskstorm så att man inte blandar ihop det med officiella stormvarningar (då vindens hastighet uppskattas överstiga 21 m/s).

åska