Väderprognosmodellerna

Data från numeriska väderprognossystem är en omistlig dela av den moderna vädertjänsten. Som stöd för prognosarbetet, har den jourhavande meteorologen tillgång till prognoser från ett flertal olika numeriska prognossystem, utöver observationsdata från hela världen. Med stöd av sin erfarenhet och yrkeskunskap sammanställer meteorologen all denna infromation till en enhetlig väderprognos.

Det numeriska prognossystemet är en avancerad informationsteknisk helhet, som består av ett flertal olika delar. Själva prognosmodellen förmår simulera fenomen och processer i atmosfären på basen av välkända fysikaliska lagar. Utgångsläget för modellen konstrueras genom data-assimilering, där data från de senaste observationerna kombineras med tidigare gjorda  simuleringar till en noggrann och fysikaliskt realistisk representation av atmosfärens tillstånd vid en viss tidpunkt. Den färdiga numeriska prognosen förädlas i ett särskilt post-processeringssystem till produkter för olika användares behov. Härvid beräknas också olika storheter av intresse, vilka inte ingår i de ursprungliga modellvariablerna.

Vid Meteorologiska institutet används flera olika numeriska prognossystem. Världens bästa modellprognoser framställs vid det Europeiska centret för medelfristiga väderprognoser (ECMWF) i Reading i England. Centret drivs av ett flertal europeiska stater tillsammans, och även Finland deltar i samarbetet. De globala prognoserna från ECMWF kommer till användning främst för  väderprognoser som sträcker sig flera dygn framåt i tiden. För kortare prognoser utförs egna mer detaljerade modellberäkningar med hjälp av regionala prognossystemen HIRLAM och HARMONIE, vilka utvecklas i samarbete med flera andra europeiska vädertjänster.

Räkneområden som omfattas av numeriska prognosmodeller vid Meteorologiska institutet.
 

21.1.2015