Hur föds en väderprognos?

Meteorologer prognostiserar vädret genom att utnyttja olika väderobservationer och väderprognosmodellers simuleringar. Som grund för väderprognoserna behövs uppgifter om utgångsläget. Väderprognosmodellen beräknar det kommande tillståndet i atmosfären.

En meteorolog bör ha god teoretisk och praktisk kompetens för att väderprognoserna skall bli bra.

Man kan ställa väderprognoser för ett par timmar med hjälp av endast observationer

Väderobservationer fås från:

  • observationsstationer till lands och till havs
  • radiosonder
  • vädersatelliter
  • väderradar
  • övriga mätningar såsom blixtlokaliseringssystem.

Mer information:
Väderobservationer
Vädersatelliter (på finska)
Väderradar

Exempel på observationsstation där man bl.a. mäter temperatur, nederbörd och lufttryck. Foto: Sari Hartonen.

För prognoser längre än ett par timmar krävs det väderprognosmodeller

Med hjälp av väderprognosmodeller beräknas atmosfärens framtida tillstånd. För detta ändamål krävs det effektiva superdatamaskiner. Väderprognosmodellerna innehåller matematisk-fysikaliska ekvationer som beskriver tillståndet i atmosfären och är följaktligen inte statistiska modeller som används inom många andra områden.

Väderprognosmodellerna har beräkningspunkter i atmosfären i såväl horisontal- som i vertikalplanet. Det bildas ett slags gitterrutverk. I en stor del av väderprognosmodellerna bör utgångsläget definieras så att den förgångna tiden ersätts med nya observationer.

Det finns olika väderprognosmodeller:

  • mycket kortfristiga modeller för några timmar avsedda för ett litet område
  • regionala kortfristiga modeller för ett par dagar
  • globala modeller för medelfristiga prognoser 3–15 dagar
  • globala långfristiga modeller för veckor eller månader
  • vidareförädlade modeller som man t.ex. beräknar indexet för fotgängarvädret med, samtidigt som man också utnyttjar regionala modeller.

I modeller avsedda för korta perioder görs noggrannare (med tid och lokalt) beräkningar än i långtidsmodellerna. Det kortaste gitteravståndet som används i prognoserna är endast ett par kilometer. I medelfristiga prognoser är avståndet typiskt tio till tjugo kilometer och i långfristiga prognoserna ännu längre. Ju tätare beräkningspunkter desto mindre väderfenomen kan man förutspå

Mer information: väderprognosmodeller.

En exempel bild av väderprognosmodellen Hirlam. De röda strecken på bilden förenar punkter med samma lufttryck – isobarer. De gula (regn), gröna (snöblandat regn) och blåa (snöfall) färgerna beskriver nederbörd.

Meteorologen förenar kompetens, observationer, väderprognosmodeller och vidareförädlade modeller

Speciellt i situationer där väderprognosmodellerna inte förmår ställa tillräckligt trovärdiga väderprognoser, är meteorologens del i arbetet att skapa kvalitativa prognoser mycket viktig.

Man behöver meteorolog särskilt:

  • i farligt väder
  • i kraftiga vädersituationer
  • i snabbt förändrande väder
  • när temperaturskillnader eller andra skillnader i vädret är stora på ett litet område, t.ex. stora temperaturskillnader vid kusten på våren

Miljontals prognoser per dag

Nuförtiden gör meteorologen få prognoser från början till slut. Ett undantag är dock vädertexten till lands och till sjöss i Radio Vega och Radio Suomi.

Väderobservationer, väderprognosmodellers beräkningar och övrig data lagras i databasen, som är ett elektroniskt lager för data. Meteorologen bearbetar informationen i databasen med hjälp av väderanalys och sitt eget kunnande i ett arbetsstationsprogram. Den bearbetade informationen lagras i en databas varifrån materialet kan tas i användning av programmen som gör väderprodukter.

På detta sätt görs till exempel de åtskilliga prognoserna för lokalvädret. Meteorologen arbetar alltså inte skilt med alla orter, utan bearbetar uppgifter och på basen av dessa framställs olika produkter. Således har enstaka observationer inte ens betydelse för prognosen för den ort där observationerna gjordes, fast observationer i övrigt är nödvändiga.