Hur föds en väderprognos?

Meteorologer kan prognostisera vädret genom att utnyttja olika väderobservationer och väderprognosmodellers simuleringar. En meteorolog bör ha god teoretisk och praktisk kompetens för att väderprognoserna skall bli bra. Som grund för väderprognoserna behövs uppgifter om utgångsläget med vars hjälp väderprognosmodellen beräknar det kommande tillståndet i atmosfären.

Data från väderprognosmodeller och observationer lagras i en databas. Meteorologen bearbetar informationen som därefter igen lagras i en databas. Prognoserna ställs på basen av dessa bearbetade väderuppgifter.

Med hjälp av endast observationer kan man ställa väderprognoser för ett par timmar

Väderobservationer fås från:

• Observationsstationer till lands och till havs
• Radiosonder
• Vädersatelliter
• Väderradar
• Övriga mätningar såsom åsklokaliseringssystem.

Mer information:
Väderobservationer
Vädersatelliter (på finska)
Väderradar

För prognoser längre än ett par timmar krävs det väderprognosmodeller

Med hjälp av väderprognosmodeller beräknas atmosfärens framtida tillstånd. För detta ändamål krävs det effektiva superdatamaskiner. Väderprognosmodellerna innehåller matematisk-fysikaliska ekvationer som beskriver tillståndet i atmosfären och är följaktligen inte statistiska modeller som används inom många andra områden.

Väderprognosmodellerna har beräkningspunkter i atmosfären i såväl horisontal- som i vertikalplanet varpå ett slags gitterrutverk bildas. I en stor del av väderprognosmodellerna bör utgångsläget definieras så att den förgångna tiden ersätts med nya observationer.

Det finns olika väderprognosmodeller:

• Mycke kortfristiga modeller för några timmar avsedda för ett litet område
• Regionala kortfristiga modeller för ett par dagar
• Globala modeller för medelfristiga prognoser 3–15 dagar
• Globala långfristiga modeller för veckor eller månader
• Vidareförädlade modeller som man t.ex. beräknar indexet för fotgängarvädret med, samtidigt som man också utnyttjar regionala modeller.

I modeller avsedda för korta perioder görs noggrannare (med tid och lokalt) beräkningar än i långtidsmodellerna. Det kortaste gitteravståndet som används i prognoserna är endast två kilometer. I medelfristiga prognoser är avståndet tjugo kilometer och i långfristiga prognoserna ännu större. Ju tätare beräkningspunkter desto mindre väderfenomen kan man förutspå.

Mer information: väderprognosmodeller.

Meteorologen förenar kompetens, observationer, väderprognosmodeller och vidareförädlade modeller

Speciellt i situationer där väderprognosmodellerna inte förmår ställa tillräckligt trovärdiga väderprognoser, är meteorologens del i arbetet att skapa kvalitativa prognoser mycket viktig. Farligt väder kräver alltid att en meteorolog följer med hur situationen utvecklas. Även i kraftiga och snabbt förändrande väder är meteorologen nödvändig. Det är han också om temperaturskillnader eller andra skillnader i vädret är stora på ett litet område, t.ex. stora temperaturskillnader vid kusten på våren och försommaren eller på vintern före haven har frusit.

Miljontals prognoser per dag

Nuförtiden gör meteorologen ganska få prognoser från början till slut. Ett undantag är dock vädertexten till lands och till sjöss i Radio Vega och Radio Suomi.

Väderobservationer, väderprognosmodellers räkningar och övrig data lagras i databasen, som är ett elektroniskt lager för data. Meteorologen bearbetar informationen i databasen med hjälp av väderanalys och sitt eget kunnande i ett arbetsstationsprogram. Den bearbetade informationen lagras i en databas varifrån materialet kan tas i användning av programmen som ställer väderprodukter. På detta sätt ställs till exempel. de åtskilliga prognoserna för lokalvädret. Meteorologen arbetar alltså inte skilt med alla orter, utan bearbetar uppgifter och på basen av dessa framställs olika produkter. Således har enstaka observationer inte ens betydelse för prognosen för den ort där observationerna gjordes, fast observationer i övrigt är nödvändiga.

På många webbsidor är prognoserna direkt ställda på basen av väderprognosmodellerna, medan de på Meteorologiska institutets hemsidor baserar sig på omarbetat material och är därför betydligt bättre.